PRAKTIKNÄRA FORSKNING 2017-2020 RÖRSJÖSKOLAN OCH MALMÖ HÖGSKOLA/UNIVERSITET!
MITT NAMN ÄR: BALLI LELINGE UNIVERSITETSADJUNKT I UTBILDNINGSVETENSKAP, FIL LIC. I PEDAGOGIK, DOKTORAND I PEDAGOGIK FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE MALMÖ HÖGSKOLA
DEN SVENSKA SKOLAN ÄR VITT OMDEBATTERAD ALLA ÄR STÖRRE EXPERTER ÄN EXPERTERNA SJÄLVA! Några viktiga utvecklingssteg från ordning och reda till lärarforskning och kollektivt lärande.
NÅGRA ORD OM UNDERVISNINGENS INNEHÅLL 70-80talet 90talet 00talet Idag Undervisningskunna ndet är centralt i läraryrket. Det var viktigt att upprätta och upprätthålla ordning och reda i klassrummet. Man brukade säga: first control the class, then teach problemet med detta var att det sänkte undervisningens kunskapsnivå. Intresset för praktiska och metodisk frågor minskar. Begreppet Lärande ersätter undervisningsbegreppet. Grupparbeten och kollektiv klassundervisning minskar. Eget arbete införs och lärarens roll blir mer av en handledare. Eget arbete får stark kritik och att läraren har lämnat för stort ansvar till eleven att lära själv. Läraren börjar återigen leda helklassundervisning. Idag är det en allmän uppfattning att det är under-visningen som avgör kunskaps-resultaten. Intresset för forskning om vad som leder till bättre under-visning är stor. Synligt lärande för lärare nytt grepp. Praktiknära forskning växer fram och learning study blir en kvalitetsmetod.
RÖRSJÖSKOLAN EN SKOLA SOM SER MÖJLIGHETERNA OCH VÅGAR GÖRA NÅGOT ÅT BRISTERNA
RÖRSJÖSKOLAN - VARFÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH INTE BARA EN VANLIG FORSKNINGSSTUDIE?
SYFTET MED PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VAD RÖRSJÖSKOLAN VILL UTVECKLA? 1. Skolan vill utveckla och förbättra undervisningen för att öka elevernas och skolans måluppfyllelse. 3. Den praktiknära forskningen ska, precis som all annan forskning, hålla en hög vetenskaplig kvalitet i såväl nationell som internationell jämförelse. 2. Forskningsfrågor formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne eller ämnesområde.
4. Praktiknära forskning är uttryck för kunskap som har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och som bl.a. kan bidra till att stärka och utveckla skolans måluppfyllelse och vetenskapliga grund.
RÖRSJÖSKOLANS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSTANKAR betonar antagandet om att skolutveckling och skolframgång hänger nära samman med det kollaborativa (gemensamma) lärandet. handlar främst om att förstå hur man kan bli bättre (komma framåt) oavsett hur bra man är och där målet är att utgå från personalens egna erfarenheter och vardagsproblem.
ÖVERGRIPANDE MÅL MED FORSKNINGS- OCH SKOLUTVECKLINGSARBETET Är därför att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor om något så långt det bara går, skapa trygghet och höja måluppfyllelsen. Ett annat mål är att bli Malmös bästa grundskola inom två år och bland Sveriges bästa grundskolor inom en tre till fyra års period! Att utveckla det kollegiala lärandet.
ÖVERGRIPANDE MÅL MED FORSKNINGS- OCH SKOLUTVECKLINGSARBETET Frågor som är vägledande: vilken situation vill vi förändra? vilken situation är det vi vill uppnå? hur vet vi att vi har uppnått det? vilka delmål har vi på vägen? Learning study
LEARNING STUDY ETT EXEMPEL PÅ KOLLEGIALT LÄRANDE
VAD SKA STUDIEN BIDRA MED? 1. Öka elevernas måluppfyllelse, studiero och tryggheten 2. Förbättra och systematisera undervisningspraktiken 3. Bidra med nya vetenskapliga former för kollegialt lärande Fokus för studien är skolans personal och deras samarbete kring frågor som de själva menar "skaver" i verksamheten med stöd och hjälp från oss forskare på Mah, där vi är med som kritiska vänner i processen.
FÖR ATT TA REDA PÅ DE OLIKA HUVUDFRÅGORNA KOMMER FORSKNINGSMETODEN IMPROVEMENT SCIENCE (EN SYSTEMATISK ARBETSMETOD) ATT ANVÄNDAS Fas 1: Vad försöker vi uppnå och varför? (Plan syftet och hur man kom fram till det) Fas 2: Hur ska vi veta att förändringen är en förbättring? (Do - konstruera test och genomföra dem) Fas 3: Hur kan vi förstå de data vi samlat in? (Study analys av data och resultat av dessa) Fas 4: Vilken förändring kan vi göra som leder till förbättring? (Act plan för fortsatt förändring som kan leda till skolutveckling)
PDSA PROCESSEN Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Hur identifieras framgången? Förändringar som har resulterat i förbättringar Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4
DETTA HAR VI GJORT ELLER ÄR PÅ VÄG ATT GÖRA 30 maj17 25 sept17 1 okt17 Sept/dec17 Första presentation på Rörsjöskolan 14 ville initialt vara med Forskarpresentation 9 ämnesgrupperna 36 stycken anmäler sig! Formell start Ämnesgrupper träffas 19 intervjuer: nuläget 9 nov17 Jan18 Jan-juni18 Feb/mars18 Forsknings- och skolutvecklingsprojektet presenteras för vårdnadshavare på Rörsjöskolan Pilot, första Improvement Science lektion Enkäter Ämnesgrupperna träffas var 3:e vecka Tar del av forskning inom resp. ämnesgrupp Fördjupade intervjuer - var är vi nu? Maj/juni18 Första artikeln ska vara klar: Enhancing school development Konferenser, lärarstudenter mm
DESSA ÅTTA ÄMNESGRUPPER BÖRJADE VI MED IKT och nya lärprocesser Hälsa och meningsfull rekreation Kulturell tillhörighet och interkulturell kommunikation Språk och självkänsla Bemötande, kommunikation och relationellt förhållningssätt Maskulinitet, genus, normer och värdegrund Didaktiska forum Drama, teater och lärande Entreprenöriellt lärande
TID FÖR FRÅGOR