Inspirationshandledning - Energidepå 2 Uppgift 2 Årskurs 4-6
1. Rågy gillar hållbarhet Syftet med denna uppgift är att tillsammans med eleverna diskutera hur maten vi äter både påverkar kroppen och vår planet. Det vill säga ge ett stöd för att försöka skapa en förståelse hos eleverna för att val och beteenden i vardagen när det gäller mat faktiskt spelar roll för hur du mår, men också omfattningen på hur miljön påverkas. Uppgiften handlar om att eleverna ska skapa ett mellanmål som både är bra för kroppen och miljön. Detta sker först genom att klassen tillsammans går igenom den tillhörande PPT:n. Superhjälten Rågy, som ni gjort er bekanta med i energidepå 1, kommer att guida runt er i köket och visa på olika situationer som påverkar såväl hälsan som miljön. Till er hjälp kommer ni också få en sammanfattande affisch i ett separat utskick ni kan sätta upp i ert klassrum. Denna kommer till er per post till den adress ni lämnat vid anmälan. Gör ni er anmälan efter den 11 september 2017 så kommer denna affisch tillsammans med ert välkomstbrev. I den följande inspirationshandledningen kommer ni att få text likt en berättelse att läsa högt för klassen såväl som möjliga diskussionsfrågor och faktaavsnitt ni kan fördjupa er kring i den mån ni vill och har möjlighet till. Så välkommen till uppgift 2 i energidepå 2. Lycka till! 2
2. Bra för dig, bra för planeten Hej! Minns ni mig, Superhjälten Rågy? Nu ska ni få vara med om något spännande! Jag tänker ta med er på en rundtur i mitt kök och sedan ge er en utmaning att klura på. Kul, va? På rundturen i mitt kök ska jag visa er att det faktiskt finns massor med små saker ni kan tänka på och göra som både påverkar hur du och vår planet mår. Jo, det finns faktiskt mat som du bör äta ofta för att må så bra som möjligt. Det finns också mat som gör så att vår planet mår så bra som möjligt, eftersom den inte påverkar miljön så mycket när den tas fram. Det finns alltså mat som både är bra för din kropp och planeten vi bor på Är det inte häftigt!? Mat är värdefullt. Den ger din kropp energi och näring så att du ska orka och må bra. Något som man kanske inte tänker så ofta på är att innan maten kommer till affären så har den odlats, skördats, kanske tillagats, förpackats och transporterats. För att maten ska odlas, förpackas och hamna i en affär behövs vatten, bränsle (energi) till traktorer, lastbilar, tåg, båtar, sedan behövs energi för att göra papper eller plast som maten ska förpackas i. Ska den tillagas behövs energi och kanske vatten för att värma den, men även för att kyla varor behövs energi (elektrisk). Ni förstår att det har använts mycket energi och vatten innan maten kommer hem från affären till ditt kök. Kortfattat kan man säga att alla sätt att få fram energi påverkar miljön, vissa mycket mer än andra. När du har maten på din tallrik har maten redan varit med om en lång resa. Det betyder att den redan har påverkat vår planet, så därför är det viktigt att du behandlar maten med respekt. Du ska alltså inte ta mer mat än du orkar äta upp. Är du rädd om maten så är det samma sak som att du är rädd om vår natur och miljö och det vill man ju, eller var ska vi och alla djur annars bo? Ett sätt att vara extra rädd om miljön och naturen är att välja sådan mat som är extra snäll mot miljön. Kan ni gissa vilken typ av mat det är? Alldeles riktigt; Frukt, grönsaker, potatis, baljväxter (ärtor, linser, bönor ) och olivolja är några exempel (jämför gärna nedan illustration av hälso- och miljöpyramiden). Så första steget är att tänka på vad som kommer med hem från affären, till fritids eller till skolan. Det där med vad som är bra och inte bra mat är inte helt lätt. När man är osäker och vill ha hjälp finns det något som heter livsmedelsverket, www.livsmedelsverket.se. De som jobbar där är specialister på vad som är bra mat och hur mycket vi bör äta av varje livsmedel för att må bra. Nog snackat - Häng med nu så drar vi iväg till mitt kök. H ÄLSo PYRAMIDEN MILJÖPYRAMIDEN Mjölk och yoghurt Olja Bröd, pasta ris, potatis och baljväxter Frukt och grönsaker Sötsaker och rött kött Ost, ägg, vitt kött, fisk och kakor R E k o M M E N D E R A D k o N S u M t I o N Ät S Ä L L A N Frukt, potatis och grönsaker L å g M I L J Ö Påv E R k A N Olja och vitt kött Ost och fisk Baljväxter, sötsaker, yoghurt och ägg Bröd, pasta, mjölk, ris och kakor Rött kött 3
TIPS! Dags för en möjlig rörelsepaus? I så fall fortsätter du kanske så här: Stopp! Nu har ni allt suttit still för länge. Res er upp. För in stolen under bänken. Ställ er nu bakom er bänk och sträck på er. Gör er så långa ni bara kan. Ta nu och hoppa 5 gånger. Skaka loss. Sträck på er igen. Hallå där! Längre kan ni bli andas in och andas långsamt ut. Nu sätter ni er igen. Var var vi? Jo, just det. Bra mat för dig och din kropp och samtidigt bra mat för miljön. Nu drar vi till köket! 4
Oj vad många olika sorters mat ni kan! Om maten inte förvaras på rätt sätt, blir den dålig och måste kastas. Därför är det viktigt att vi är rädda om maten genom att förvara den på rätt ställe så den ska hålla så länge som möjligt. Vad kan det mer finnas för varor i ett skafferi som vill stå torrt, mörkt och lite svalt? 3. I skafferiet Förutom att varorna ska förvaras på rätt ställe gäller det också att man har koll på hur länge maten är okej att äta. Titta och använd lukt och smak. Sedan finns det något som heter Bäst före-datum som kan hjälpa dig. Vet du vad som menas med det? Välkommen hem till mitt kök. I mitt kök har jag ett skafferi där jag förvarar en del mat, eller livsmedel som maten också kan kallas. I skafferiet förvaras livsmedel som är torra och vill stå i rumstemperatur. Vad kan det vara för typ av mat tror ni? FAKTA! Fakta om olika sorters matvaror och dess förvaring Potatis ska förvaras mörkt. I ljus bildas klorofyll som färgar potatisen grön, samt det giftiga ämnet solanin som ger bitter smak och kan orsaka magsmärtor och kräkningar. Perfekt temperatur är 6 8 C, men 4 12 C är också bra. Potatisen klarar sig i 20 C i två tre veckor om den är hel och förvaras mörkt. Ska man förvara potatisen länge kan man välja kylskåp men vid för kall temperatur samlas socker i potatisen vilket försämrar smaken. Torrvaror som mjöl, socker, ris, pasta håller länge. Malet spannmål som mjöl kan dock härskna, och socker klumpa sig, om det inte förvaras torrt. Bröd i rumstemperatur i plastpåse (bröd torkar snabbare i papperspåse). Mjukt bröd bör frysas om det ska förvaras länge. Olja och nötter ska inte utsättas för ljus, värme eller syre då ökar risken att varan härsknar. Skruva på locket på oljan noga och förvara nötterna väl förslutna. Frukt & grönt Temperaturen är avgörande för frukter och grönsakers hållbarhet. Förvara dina frukter och grönsaker i rätt temperatur hemma, så håller de längre. Till exempel trivs gurka och tomater bäst i ca +12 C medan sallad och rotfrukter håller sig bäst i kylen. Info om rätt förvaringstemperaturer hittar du till exempel på www.fruktogront.se. Äpplen avger etylengas och om du lägger dem jämte andra frukter i rumstemperatur mognar dessa snabbt. Bra om du vill få en hård avokado att mogna, dåligt om du inte vill att tomaterna ska bli övermogna. Behandla vissa känsliga produkter som färskvaror, exempelvis passar tärnad frukt bäst i kylen. Likaså färdigskuren sallad och groddar. Tänk på att vara noga med att skölja av frukt och grönsaker innan du äter dem. Tänk samtidigt på att inte använda för mycket vatten, då det är viktigt att spara vatten för miljöns skull. Källa: ica.se, icakuriren.se samt livsmedelsverket.se 5
Vad betyder Bäst före? Till din hjälp finns det för de flesta livsmedel också ett Bästföredatum som är tryckt på förpackningarna. Vad betyder det? Jo, livsmedlet ska ha fullgod kvalitet. Alltså ska smaken vara bra, färgen rätt och konsistens (mjuk, lös, hård ) ska stämma fram till detta Bästföredatum. Om livsmedlet har förvaras rätt kan det ätas flera dagar efter det datumet. Det är tillåtet att sälja livsmedel i en affär efter bäst före-dagen, om affären bedömer att smak, färg och konsistensen stämmer. Men all mat kan ju inte förvaras i skafferiet om man ska vara rädd om maten. Följ med mig till ett annat ställe! FAKTA! Sedan finns det något som heter Sista förbrukningsdag. Vad är då det? Jo, livsmedlet kan vara otjänligt och farligt för hälsan när datumet passerat. Märkningen används på köttfärs, rå fågel och rå fisk som snabbt kan försämras. Det är inte tillåtet att sälja livsmedel som passerat sista förbrukningsdag. När tillverkaren av en matvara sätter ett bäst föredatum så gäller det datumet så länge förpackningen är oöppnad. När en förpackning öppnats så kommer det in syre och därmed bakterier, jäst och mögel. Därför blir hållbarheten avsevärt kortare. Olika typer av mat håller olika länge, men här är några bra tumregler: Använd rena redskap till sylten, smöret och saltgurkan. Undvik att ta exempelvis skivade pålägg med händerna, även om händerna är rena kan det komma ner bakterier i förpackningen som snabbt gör varan dålig i kylskåpet. Titta, lukta och (om den ser bra ut och luktar fräscht) smaka på matvaran. Mjölk och andra mejeriprodukter kan ätas så länge de inte har surnat eller luktar och smakar konstigt, där växer som regel inga farliga bakterier till. Konserver kan förvaras i rumstemperatur men ska förvaras i kylskåpet när de har öppnats, de håller där lika länge som andra färskvaror. Flytta över överblivet innehåll i konservburkar av metall i en annan burk så att det inte hamnar tenn i maten. Generellt bör man undvika att äta mögliga livsmedel. Frys in lagad mat direkt som du vet att du inte kommer äta upp inom ett par, tre dagar. Källa: ica.se, livsmedelsverket.se 6
Hur är det med frysen då? Här är det kallt. Livsmedelsverket rekommenderar 18 C. Mikroorganismer (bakterier, svampar.) kan inte föröka sig i djupfrysta livsmedel. Förpacka väl, utan luft så är risken liten att varan förstörs. 4. I kylen/frysen Ser ni var jag är nu? Ja, precis. Vid kylskåpet och frysen. Livsmedelsverket rekommenderar att det i kylskåpet ska vara 4 5 C. Temperaturen är inte samma längst upp och längst ner i kylen. Det kan ni kontrollmäta så ni vet var det är kallast och varmast. Vad sa ni? Att ni redan jobbat med kylskåpet i uppgift 1. Ja, men det är ju lysande. Då är ni experter på kylskåpet nu. Kan ni berätta för mig vad ni lärt er om det? Ja, det må jag säga. Experter är ordet. Tumregel: Magra livsmedel (innehåller inte så mycket fett) håller längre i frysen än feta. Fet fisk och fett kött bör tinas och ätas inom några månader medan magra fiskar och magert kött kan ligga i frysen i upp till ett år om de är väl förpackade. Vet ni något som skiljer skafferiet från både kylen och frysen? Precis. Det är kallare. För att det ska bli kallt så är kylskåpet och frysen kopplat till ett eluttag. Det vill säga det behövs energi för att få det så kallt. Kommer ni ihåg att om det används mycket energi så påverkas miljön mer än om det går åt lite energi. Då finns det några tips man kan tänka på: Ha dörrarna till kylen och frysen öppna så lite som möjligt. Tar du fram något från frysen som ska tina, t.ex. fisk så kan man ta ut det kvällen innan och låta det tina i kylskåpet. På så sätt hjälper kylan i det frusna fisken att hålla kylen kall och mindre energi går åt. Klurigt va? Hur sparar man energi i er skolas kök? Nä, allt det här pratet om mat har gjort att jag börjar bli hungrig, Mot köksbordet. TIPS! Kluriga tips för kylvaror! Är det varmt ute, använd gärna kylbox till dina färskvaror på väg hem från butiken. Då håller de bäst. Olika varor kräver olika temperatur. På förpackningen kan du läsa hur kallt varan ska förvaras. Mät temperaturen på olika platser i din kyl. Troligen varierar den lite, och du kan lägga varje vara där den håller sig bäst. Följ sista förbrukningsdag på varor som har sådan, men varor med bäst före-datum håller i allmänhet längre om de förvarats på rätt sätt. Lita på dina smak- och luktsinnen. Kluriga tips för frysvaror! Är det varmt ute så använd gärna kylbox till dina frysvaror hem från affären. De funkar då även som kylklampar till dina kylvaror. Tina dina frysvaror i kylskåpet över natten. Då tinar produkten långsamt och behåller mer av sin vätska och struktur. Frosta av din frys (om den inte gör det automatiskt) när den börjar bli lite isig, då håller den frystemperaturen bättre. Och du sparar el och gör miljön en tjänst! Om maten har tinats upp mår den inte så bra av att frysas in igen. Det går däremot bra att tillaga råvaror som ha varit frysta och sedan frysa in den lagade rätten. Källa: ica.se, icakuriren.se samt Lärarens guide till Hem- och konsumentkunskap: Teori, praktik, bedömning av Maria Hagblad 7
5. Vid Köksbordet Hej på er igen. Visst var jag snabb nu? Här sitter jag när jag äter. När man ska laga maten så finns det massor att lära sig. Det vet jag vi kommer prata om längre fram så det tänker jag inte prata om nu. När du väl sitter vid matbordet och äter, finns det då något att tänka på som är bra för både kroppen och miljön? Jo, visst finns det! Ta inte mer mat än du orkar äta. Se till att det du äter är bra saker, mat som är bra både för din kropp och miljön. Ät regelbundet, Ät och tugga maten långsamt. Njut! Att äta är faktiskt mer än att bara se till att bli mätt. Ja, men då är jag ju färdig. Dags att duka av. 8
6. Vid diskbänken Nu finns det väl ändå inte mer att tänka kanske ni tror? Jaså inte! Vad tror ni jag kan göra nu som är bra för miljön? Exakt; Blir det mat över så spara maten. Frys in eller sätt den i kylen. Kommer ni ihåg var i kylen den ska stå? Är det ändå rester kvar, skal, kärnhus., så lägg dem i komposten. Kanske ni har använt förpackningar till maten som är tomma. Glöm då inte att återvinna! Återvinna är både lätt och rätt för miljön. Vad kan man återvinna för något och hur gör man då? För mer information om återvinning så läs gärna mer på www.ftiab.se, följ återvinnarna på Facebook om man är över 13 år. Är man yngre så bli gärna medlem på www.återvinnarnajunior.se När du diskar har det också en miljöpåverkan. Ju mer och varmare vatten du använder desto större miljöpåverkan. Tänk därför på att inte skölja av disk under rinnande vatten, använd lagom varmt vatten och diskar du med diskmaskin se till att maskinen är full. 9
7. Sammanfattning Kommer du ihåg alla ställen jag varit på? Du kan alltså påverka din kropp, miljön och klimatet genom maten du äter! Ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan från de svenska hushållen kommer från maten. Det vi äter påverkar också djur och natur på andra sätt. Genom att noga välja maten du ska äta, planera inköpen, förvara och tillaga maten rätt kan du hjälpa till att vara mer miljösmart. TIPS! Några fler miljösmarta tips 1. Välj ekologiskt och miljömärkt Att välja ekologiska eller miljömärkta matvaror är ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö. Titta efter symbolerna för EU-ekologiskt, KRAV och MSC. 2. Ät efter säsong Välj grönsaker och frukt efter säsong. Ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen är bra både för hälsan och miljön. Här hittar du recept med extra mycket frukt och grönsaker. 3. Hur länge håller maten? När tillverkaren av en matvara sätter ett bäst föredatum så gäller det datumet så länge förpackningen är oöppnad. När en förpackning öppnats så kommer det in syre och därmed bakterier, jäst och mögel. 4. Välj fisk med omsorg Välj grön- och, ibland, gulmärkt fisk i WWF:s fiskguide. Guiden hittar du på www.wwf.se 5. Förvara maten på rätt sätt Förvara maten på rätt sätt så håller den längre. Mjölk och kött där det är kallast i kylskåpet och grönsaker där temperaturen är högre. 6. Laga maten smart Använd vattenkokare om du inte har en induktionshäll för att koka vatten till pastan och glöm inte att ha lock på kastrullen. Stäng av ugnen några minuter innan maten är färdig och utnyttja eftervärmen. 10
8. Uppgiftsintroduktion Vad har du lärt dig som du inte visste innan? Nu har jag en uppgift till dig. Är du beredd? 9. Uppgift Du vet nu att den bästa maten för dig också är den bästa maten för planeten. Uppgiften är nu att: Varje elev planerar ett hållbart mellanmål som är lätt att tillaga och är bra för både miljön och kroppen. Låt eleverna beskriva och motivera vilka råvaror som de vill använda, både ur hälso- och miljöperspektiv. Låt eleverna redovisa sina mellanmål för några andra elever i klassen och motivera varför de valt sina råvaror. Om möjlighet finns, låt eleverna få tillreda sitt mellanmål hemma, på fritids eller i skolan. Psst Ta gärna en bild på era fina hållbara mellanmål och skicka till oss på info@skolklassikern.se. Då kan vi lägga upp era bilder som inspiration för andra här på skolklassikerns hemsida. Stort lycka till nu! Er lärare är den som godkänner när ni är klara med denna uppgift! 11