Konditionsgranskning vid bostadsaffa r

Rapport nr.: Å293 Konditionsgranskning vid bostadsaffa r Västerfjärden 4, 22160 MARIEHAMN

Rapport nr.: Å293 Sid: 2/42 Innehåll 1.1 Allmän information... 3 1.2 Information om objektet... 3 1.3 Granskningen... 4 2.1 Övre bjälklag och vattentak... 5 2.2 Nedre bjälklag... 11 2.3 Fasaden och ytterväggar... 13 2.4 Fönster och dörrar... 15 2.5 Ytor inomhus... 18 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation... 29 2.7 Riskanalys... 32 3.1 Fuktmätningar... 33 4.1 Ritningar... 35 5.1 Åtgärdsförslag... 37 5.2 Övrig information, datum, plats och underskrift... 38

Rapport nr.: Å293 Sid: 3/42 1.1 Allmän information Fastighetsbeteckning: 417-408-1-78 Ägare: Fastighetsmäklare: Närvarande: Ragnvald Erikssons dödsbo Gunnar Eriksson 076 128 74 03 gunnar.eriksson@trafa.se Dennis Antfolk, Ålands Fastighetskonsult Ab 018 27301 dennis.antfolk@fk.ax Sebastian Nygård / Investigo Åland Ab 1.2 Information om objektet Byggnadstyp: Egnahemshus Byggnadsår: Ursprunglig del: 70-tal, enligt muntlig uppgift Tillbyggnad: 1994, enligt ritning Objektets yta: 205 m² Våningsantal: 1 Uppvärmningssätt: Direkt el, golvvärme Två stycken eldstäder Stommaterial: Träreglad Fasadbeklädning: Trä Vattentakets typ: Åstak Vattentakets material: Korrugerad plåt Undertak: Ja Grund: Äldre del: Gjuten betongsockel Nyare del: Murad sockel Golvtyp: Äldre del: Betongvalv Nyare del: Markburen betongplatta Dränering: Okänt, inga kontrollbrunnar observerades. Regnvattenssystem: Delvis Byggnadens placering: Plan mark Ventilation: Friskluftsventiler och frånluftsventiler med självdrag. Fönster: MEK och DK Bruksvattenrör: Koppar Värmeledningar: El-golvvärme Avloppsrör: Uponal

Rapport nr.: Å293 Sid: 4/42 1.3 Granskningen Datum: 3.9.2018 kl. 13:00 Väder: Granskare: Orsak: Begränsningar: Solsken 21 C Sebastian Nygård, Investigo Åland Ab sebastian.nygard@investigo.fi, 0457 345 5073 Byggn.Ing. Bostadsaffär Begränsar sig till huset. Kartläggningsmetod: Konditionsgranskning på grundnivå. Konditionsgranskningsrapporten baserar sig på vid granskningen upptäckta brister, utförda mätningar, dokument som funnits till förfogande samt uppgifter som fåtts av ägare/användare. Ytmätare användes systematiskt i de rum där risk för fukt finns. Övriga utrymmen kontrollerades okulärt. Genom granskning samt fuktmätning utan att förstöra ytmaterial kan man inte upptäcka fuktskador som finns inne i konstruktionerna, ej heller gamla och redan intorkade skador. Inte ens genom att öppna konstruktionerna på några få platser kan man säkerställa alla konstruktioners skick. Riskkonstruktioners skick kan undersökas via kontrollhål och materialprov. Använd utrustning: Trotec T3000 / TS250 / TS300, kalibrerad: 05 / 2018

Rapport nr.: Å293 Sid: 5/42 2.1 Övre bjälklag och vattentak Övre bjälklag: Övre bjälklaget granskades från mellantaket. Tillträde till mellantak genom lucka utifrån i gavelspets. Byggnaden består av två delar, en från 70-talet och en tillbyggnad från 90-talet. Den äldre delen är inte ventilerad i takfoten, men ventiler i gavelspetsar finns. Mineralull som isolering i den äldre delen. Lösull som isolering i den nyare delen. Den nyare delen är ventilerad från takfoten men ventiler i gavelspetsarna saknas. Överlopps trävirke har sparats på mellantaket. Löst bråte på mellantak rekommenderas ej. Inga skador observerades på bjälklagets konstruktioner vid granskningstillfället. Vattentak: Regnvatten: Vattentak av korrugerad plåt. Det äldre taket är fäst med spikar och det nyare med skruvar. Färgen har flagnat på takets södra sida och plåten har rostat i kanter där den har kapats. På takets norra sida är ytfärgen bortnött. Den äldre delen har ett undertak av byggplast. Den nyare delen är råspontad och har filt som undertak. Ingendera av taken har någon luftspalt mellan vattentak och undertak. Vattentaket på den äldre husdelen är högst sannolikt ursprunglig och har, om så är fallet, uppnått sin tekniska medellivslängd (40 år). Rekommenderas att det äldre vattentaket förnyas och att konstruktionstyp samt material väljs så att taket blir ventilerat och kondensskyddat. Otät anslutning mellan nockplåt och takgenomföring observerades. I innertaket observerades inga synliga spår av läckage vid granskningstillfället. Regnvatten från den äldre husdelen leds bort från huset, förutom från brokvisten. Regnvatten från den nyare husdelen rinner till en bassäng. Hängrännor är ställvis fyllda med löv och bör rensas. Bild 1. Övre bjälklaget, äldre del. Ventilationsöppning.

Rapport nr.: Å293 Sid: 6/42 Bild 2. Byggplast som undertak mellan bärläkt och plåt. Kondensskyddad undertaksduk borde monteras på takstol varpå en ströläkt monteras på takstol. Sedan monteras bärläkt på ströläkten och plåten monteras på bärläkten, så att en luftspalt bildas mellan plåt och undertak. Här är undertaket felplacerat och ströläkt saknas. Bild 3. Mellantak, nyare del. Löst bråte och extra virke förvaras på mellantak, detta rekommenderas ej. Bild 4. Ventilering via takfot. Lösull som isolering.

Rapport nr.: Å293 Sid: 7/42 Bild 5. Undertak av filt på råspont. Utifrån kunde man observera att bärläkt saknas, se bild 6. Bild 6. Ströläkt i plåtens korrugering. Bärläkt borde finnas mellan plåt och ströläkt. Undertak Bild 7. Överblicksbild av vattentak.

Rapport nr.: Å293 Sid: 8/42 Bild 8. Vattentakets yta är sliten. Bild 9. Vattentakets ytfärg flagnar. Bild 10. Vattentakets kapade kanter har rostat. Infästningsspikar har rostat på den äldre delen. Risk för otätheter finns.

Rapport nr.: Å293 Sid: 9/42 Bild 11. Otät anslutning mellan nockplåt och takgenomföring på det nyare taket. Bild 12. Hängrännor är ställvis fyllda med löv och bör rensas. Bild 13. Regnvatten leds från båda långsidor av tillbyggnaden till bassäng. Röret från andra långsidan är ställvis rak, vatten kan lämna att stå i röret.

Rapport nr.: Å293 Sid: 10/42 Bild 14. Regnvatten leds från båda långsidor av tillbyggnaden till bassäng. Bild 15. I västra gaveln leds regnvatten från båda sidorna av den äldre delen bort från huset. Stuprören är i allmänt god kondition. Bild 16. Regnvatten leds inte bort från brokvist.

Rapport nr.: Å293 Sid: 11/42 2.2 Nedre bjälklag Nedre bjälklag: Nedre bjälklaget är betong. Den äldre delen har en gjuten sockel. Kryputrymme finns under den äldre delen. Kryputrymmet ventileras genom två små öppningar samt en större öppning där man kryper in. I kryputrymmet finns betongplintar som stöder upp bjälklaget. Stöttor av trävirke rakt mot mark observerades. Träkonstruktioner tar skada av markfukt när de är mot marken. Marken i kryputrymmet kändes fuktig vid granskningstillfället, det kan tyda på bristfällig ventilation och att dränering saknas. Tillbyggnaden har murad sockel och betonggolv mot mark. Ingen yttre vattenisolering runtom huset mot grund kunde observeras. Bild 17. Kryputrymme under den äldre delen. Plintar stöttar upp bjälklaget. Fuktig mark. Bild 18. Formvirke har ställvis lämnats kvar. Stöttor av trä rakt mot mark rekommenderas ej.

Rapport nr.: Å293 Sid: 12/42 Bild 19. Tillbyggnaden har murad och rappad sockel. Ingen yttre vattenisolering runtom huset observerades.

Rapport nr.: Å293 Sid: 13/42 2.3 Fasaden och ytterväggar Fasad: Träfasad. Fasaden är inte ventilerad. Bristfällig ventilation ökar risken för kondens bakom fasadmaterialet och upptorkningen förhindras. Fasaden är ställvis nära marknivå. Ytterväggar: Trästomme. Bild 20. Tillbyggnadens fasad mot norr. Bild 21. Gamla delens fasad mot norr och väster.

Rapport nr.: Å293 Sid: 14/42 Bild 22. Gavel mot öster och tillbyggnadens södra långsida. Bild 23. Fasaden är ställvis nära marken. Bild 24. Fasaden har ingen luftspalt.

Rapport nr.: Å293 Sid: 15/42 2.4 Fönster och dörrar Fönster: Fönster av typ MEK och DK. Fönsterkarmar och foder är i behov av underhåll. Färgen har ställvis flagnat. Dörrar: Trädörrar. På entrédörren observerades normalt ytslitage. Terrassdörren är i allmänt god kondition. Lyftdörren till garaget är i god kondition okulärt sett. Bild 25. En del foderbräder runt fönster är i behov av underhåll. Bild 26. Där solen inte kommer åt att lysa lika mycket är målarfärgen i bättre kondition.

Rapport nr.: Å293 Sid: 16/42 Bild 27. Ställvis observerades färgsläpp invändigt på fönsterkarmar. Bild 28. Normalt ytslitage observerades på entrédörr.

Rapport nr.: Å293 Sid: 17/42 Bild 29. Terrassdörr i god kondition. Bild 30. Lyftdörr till garaget är i god kondition.

Rapport nr.: Å293 Sid: 18/42 2.5 Ytor inomhus Våtutrymmen: I våtutrymmen granskades synliga ytor, bruksvatten- och avloppsrör okulärt. Indikation på otätheter vid golvbrunn i den äldre delens badrum kunde konstateras. Badrum: I huset finns två badrum. Ett i gamla delen och ett i den nyare. Äldre delens badrum: Något avvikande ytvärden konstaterades runt golvbrunnen. Badrummet har plastmatta på golv och kakel på väggar. Plastmattan observerades ha släppt från underlaget runt golvbrunnen. Detta indikerar på otätheter runt brunnen. Badrummet har levt ut dess tekniska medellivslängd (20 år). Spruckna och otäta silikonfogar observerades. Mellan badrum och torra utrymmen finns tät tröskel, som är rekommenderat. Nyare delens badrum: Något avvikande ytvärden konstaterades runt golvbrunnen. Klinker som golvyta. Tillträde till badrummet från två håll. Tröskel finns mellan utrymmena åt båda hållen. I badrummet finns en frånluftsventil. Golvbrunnen har en förhöjningsring. Förhöjningsringar medför alltid en risk för otätheter och läckage. Torra utrymmen: I torra utrymmen granskades synliga ytor, bruksvatten- och avloppsrör okulärt. Inga läckage observerades. Kök: Inga förhöjda ytvärden konstaterades. Läckageskydd observerades under diskmaskin, dock inte under kyl- och frysskåp. Silikonfogar är slitna eller saknas helt. Köket är i allmänt god kondition. Hjälpkök: Inga förhöjda ytvärden konstaterades. Klinker som golvyta. I hjälpköket finns en tvättmaskin och diskbänk. Golvbrunn (torrbrunn) finns under diskbänk. En frånluftsventil finns i hjälpköket.

Rapport nr.: Å293 Sid: 19/42 Bild 31. Äldre badrummet. Bild 32. Äldre badrummet. Bild 33. Spruckna och otäta silikonfogar observerades.

Rapport nr.: Å293 Sid: 20/42 Bild 34. Plastmatta observerades ha släppt från underlaget runt golvbrunn. Något avvikande ytvärden konstaterades runt golvbrunn. Bild 35. Golvbrunnen bör rensas. Bild 36. Badrum i tillbyggnaden.

Rapport nr.: Å293 Sid: 21/42 Bild 37. Badrum i tillbyggnaden. Frånluftsdon. Smuts observerades i ventilen. Något avvikande ytvärden konstaterades runt golvbrunnen. På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Bild 38. Golvbrunn Spännring är på plats. Förhöjningsring. Vid golvbrunnars förhöjningsringar finns alltid risk för otätheter och läckage. Dessa bör granskas regelbundet.

Rapport nr.: Å293 Sid: 22/42 Bild 39. Tröskel finns mellan våtutrymmen och torra utrymmen, som sig bör. Bild 40. Köket. Inga förhöjda ytvärden konstaterades. Inga tecken på läckage observerades. Tillbyggnadens golv är 150mm högre än den äldre delen. Öppning mellan kök och tillbyggnad har varit yttervägg. Bild 41. Sliten silikonfog. Silikonfog saknas.

Rapport nr.: Å293 Sid: 23/42 Bild 42. Inga tecken på läckage observerades i diskbänkskåpet. Bild 43. Kyl- och frysskåp saknar läckageskydd. Bild 44. Hjälpkök. Inga förhöjda ytvärden konstaterades.

Rapport nr.: Å293 Sid: 24/42 Bild 45. Inga tecken på läckage observerades i diskbänkskåpet. Bild 46. Torrbrunn under diskbänk i hjälpköket. Bild 47. Garage. Inga avvikande ytvärden konstaterades. Luftventil.

Rapport nr.: Å293 Sid: 25/42 Bild 48. Säkringsskåp och inkommande huvudvattenledning i utrymme i slussen mellan garage och hjälpkök. Golv av klinker. Torrbrunn. Inga förhöjda ytvärden eller tecken på läckage observerades. Bild 49. Tambur.

Rapport nr.: Å293 Sid: 26/42 Bild 50. Kontor. Friskluftsventil. Bild 51. Vardagsrum. Friskluftsventil. Bild 52. Eldstad i vardagsrummet.

Rapport nr.: Å293 Sid: 27/42 Bild 53. Sovrum. Bild 54. Eldstad i tillbyggnadsdelen. Bild 55. Fuktfläck observerades lokalt nere på yttervägg under fönster vid terrass.

Rapport nr.: Å293 Sid: 28/42 Bild 56. Alternativt sovrum i tillbyggnadsdel. Bild 57. Sovrum.

Rapport nr.: Å293 Sid: 29/42 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation VVS-system: Bruksvatten: El-varmvattenberedare Rör av koppar. Inkommande huvudvattenledning i plast. Avlopp: Avloppsrör av plast (uponal). Värme: Direkt el. Golvvärme. Två stycken vedspisar. Ventilation: Ventilation med självdrag. Friskluftsventiler och frånluftsventiler. Bild 58. Varmvattenberedare.

Rapport nr.: Å293 Sid: 30/42 Bild 59. Spillvattenrör från beredare leds ner till golvbrunn. Bild 60. Inkommande huvudvattenledning i plast. Bild 61. Uponal avloppsrör.

Rapport nr.: Å293 Sid: 31/42 Bild 62. Termostat för el-golvvärme. Golvvärmen var avstängd vid granskningstillfället.

Rapport nr.: Å293 Sid: 32/42 2.7 Riskanalys Riskkonstruktioner: Om någon yttre vattenisolering ej finns, ökar risken för markfuktbelastning på byggnadens konstruktioner. Fasadens ventilation bristfällig. Utan en ventilerad luftspalt kan fukt kondenseras inne i väggen. Otäta genomföringar, t.ex. takgenomföringar och inplåtningar, t.ex. fönsterplåtar, samt övriga otäta byggnadsdelar medför alltid risk för skador inne i konstruktionerna. Vid golvbrunnars förhöjningsringar finns alltid risk för otätheter och läckage. Dessa bör granskas regelbundet. Gamla, även intorkade, skador bör alltid repareras. Skadornas omfattning och orsak utreds varefter skadorna åtgärdas genom att förnya skadade material. Skadade bärande konstruktioner kan vid mån av möjlighet rengöras mekaniskt. Om badrummet är byggt före 1998 finns det risk att badrummet saknar en enhetlig vattenisolering. Om vattenisolering saknas finns alltid risk för skador i konstruktionerna.

Rapport nr.: Å293 Sid: 33/42 3.1 Fuktmätningar Allmänt: Ytmätning Eftersom fuktmätning på ytan är en metod som ej förstör ytmaterial, anses den vara en s.k. riktgivande mätningsmetod. Mätning av fuktkvot Med mätning med stickor i trämaterial får man information om träets fuktkvot. Om fuktigheten i träet är 18 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för mikrobskador. Om fuktigheten i träet är 25 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för rötskador. Snittmätning Vid misstanke om fuktproblem, till exempel under en plastmatta, kan vi med mätning genom en snittmätning kontrollera om det förekommer fukt mellan plastmattan och underlaget. Borrhålsmätning Vid borrhålsmätning kan man mäta den relativa luftfuktigheten i stenkonstruktioner. Borrning kan även användas för att mäta den relativa luftfuktigheten i till exempel isoleringsskiktet. Mätnoggrannhet: TS210 SDI C: ± 0,4 C 0 90 % Rh: ± 2% 90 100% Rh: ± 3% TS250 SDI C: ± 0,7 C Rh: ± 2% Ytmätningar: Badrum, äldre Golv, allmänt: 50-52/200 Golv, runt wc-stol: 52-55/200 Golv, runt brunn: 54-64/200* Golv, vid tvättmaskin: 50-51/200 Golv, vid badkar: 51-58/200 Mellanvägg, allmänt: 24-30/200 inga avvikelser. Yttervägg, allmänt: 49-51/200 inga avvikelser. Badrum, nyare Golv, allmänt: 45-49/200 Golv, runt brunn: 66-69/200* Golv, duschutrymme: 52-60/200 Golv, runt wc-stol: 48-49/200

Rapport nr.: Å293 Sid: 34/42 Golv, under lavoar: 50-52/200 Vägg, allmänt: 36-40/200 Vägg, duschutrymme: 32-42/200 Vägg, under blandare: 35-42/200 Kök Golv, allmänt: 46-49/200 Golv, framför diskbänk: 45-51/200 Golv, framför diskmaskin: 51-52/200 Golv, framför kylskåp: 46-49/200 Diskbänkskåpets botten, spånskiva: 26-32/200 Väggar, allmänt: 52-55/200 Vägg, ovanför diskbänk: 54-57/200 Hjälpkök Golv, allmänt: 52-57/200 Golv, vid tvättmaskin: 56-58/200 Diskbänkskåpets botten, spånskiva: 31-36/200 Väggar, allmänt: 50-58/200 Väggar, ovanför diskbänk: 46-49/200 Torra utrymmen Garagegolv, allmänt: 88-98/200 (betongyta) Golv vid vattenmätare: 52-58/200 (klinkeryta) På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Resultattolkning: *Avvikande ytvärden konstaterades runt badrummens golvbrunnar.

Rapport nr.: Å293 Sid: 35/42 4.1 Ritningar

Rapport nr.: Å293 Sid: 36/42

Rapport nr.: Å293 Sid: 37/42 5.1 Åtgärdsförslag - Silikonfogar granskas årligen och förnyas med 3 5 års mellanrum. - Som förebyggande åtgärd förses kylskåp med läckageskydd. - Tillbyggnadens gavelspetsar förses med ventilationsöppningar för ökad ventilering på mellantaket och löst bråte avlägsnas från mellantaket. - Öppningar i den äldre husdelens takfot öppnas och isolering i mellantaket som finns över dessa öppningar flyttas, så att luft kan strömma in till mellantaket genom takfoten och ut genom de befintliga gavelventilerna. - Vattentak på den äldre husdelen förnyas. Arbeten bör utföras i enlighet med anvisningar och föreskrifter i Ålands byggbestämmelsesamling. Samt att vald produkt monteras enligt dess monteringsanvisningar. - Rostangripna områden på det nyare vattentaket rostskyddsbehandlas och hela det nyare vattentaket målas om. Alternativt avlägsnas plåten och en bärläkt monteras och ny plåt monteras på bärläkten. - Ett fungerande regnvattensystem och dränering är alltid att rekommendera. Ifall en dränering monteras bör man på samma gång montera en yttre vattenisolering mot grundmuren. - Tilläggsstöd av trä rakt mot mark i kryputrymme lyfts och ett stabilt och fuktsäkert underlag monteras. - Fönsterkarmar och foder skrapas och målas om. - Fuktfläck på ytterväggens nedre kant under fönster vid terrass åtgärdas genom att förnya skadat material. Synligt skadat material överskrider åtgärdsgränsen i social- och hälsovårdsministeriets förordning 20. - Frånluftsventiler rengörs efter behov. - Formvirke avlägsnas från krypgrund. - Det äldre badrummet har levt ut sin tekniska medellivslängd och plastmattan har lossnat från underlaget runt golvbrunnen. Vi rekommenderar att badrummet renoveras.

Rapport nr.: Å293 Sid: 38/42 5.2 Övrig information, datum, plats och underskrift Granskarens ansvar: I en konditionsgranskning som utförs åt en konsument definieras ansvaret enligt konsumentskyddslagen. I en konditions-granskning åt ett företag används KSE2013. Granskaren har rätt och skyldighet att rätta till fel som konstateras gjorts i konditionsgranskningen. Beställaren bör reklamera fel skriftligen åt granskaren inom skälig tid (3 månader från granskningsdatum). Observera att granskningen visar endast läget vid granskningstidpunkten. Övrigt: På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Åtgärdsförslagen är rekommendationer på hur man kunde åtgärda konstaterade brister. De räcker i sig själv inte alltid som arbetsbeskrivningar. Reparationer bör utföras i enlighet med Ålands Byggbestämmelsesamling och dess anvisningar. Om brister lämnar oåtgärdade kan dessa orsaka olägenheter för boendet. Observera även att efter planerings- och byggnadsskedet påverkas byggnadens skick, samt risk för fukt- och vattenskador av dess användningsändamål, städning, underhåll och reparation. Denna rapports delvisa kopiering är förbjudet utan lov av Investigo Oy Ab. Asbest: Mikrobskador: Radon: Asbest kan finnas i byggnader som är tillverkade mellan åren 1940 1990. I Finland slutade man tillverka byggnadsmaterial med asbest år 1988. Asbestens användning förbjöds helt 1.1.1994. Mikrobskador som uppkommit i till följd av fuktskador kan vara skadliga för hälsan. Mikrobskador kan uppkomma då den relativa fuktigheten är långvarigt över 70%. Radon är en färglös och luktfri radioaktiv gas som kommer från marken. Information om radonmängder och dess mätning fås från Strålningssäkerhetscentralen eller kommunens byggnadsövervakning. I konditionsgranskningen tas ej ställning till radonmängder i objektet.

Rapport nr.: Å293 Sid: 39/42 Teknisk livslängd: En byggnadsdels, systemets, utrustningens eller elementets tekniska livslängd är baserat på kända uppgifter och på erfarenhet av ifrågavarande faktors hållbarhet. Teknisk livslängd är en allmän definition av den del som bedöms. Den tekniska livslängden avser tiden efter ibruktagandet då de tekniska funktionskraven för konstruktionen, byggnadsdelen, systemet eller utrustningen uppfylls. Kontrollintervall: Kontrollintervallet ska vara sådant att det objekt som kontrolleras förblir i gott skick mellan kontrollerna. Med kontrollintervall avses en återkommande period då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen ska kontrolleras. Underhållsperiod: Med underhållsperiod avses ett intervall då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen kräver service, reparation, partiellt byte, renovering eller ytbeläggning. Underhållsperioden är det genomsnittliga intervall med vilket den fastställda underhållsåtgärden upprepas. Beteckning Teknisk livslängd Kontrollintervall Underhållsperiod Byggnadstekniska system eller material Dräneringssystem (före 1999) 40 år 2 år 5 år Dräneringssystem (efter 1999) 50 år 2 år 5 år Asfaltbeläggning på gården 20 år 5-12 år Gårdens stenläggning i betong 25 år 4-10 år Grundmurens vattenisolering, isolering 30 år med bitumenmembran Grundmurens vattenisolering, isolering med bestrykning av varmt bitumen 20 år Grundmurens vattenisolering, 50 år grundmursplast Tjälisolering, utanför grundmuren 50 år Nedre bjälklagets konstruktion Betongplatta på marken, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan Betongplatta på marken, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån värmeisolering även under betongplattan 40 år 5-10 år 50 år 5-10 år

Rapport nr.: Å293 Sid: 40/42 Bärande betongplatta, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan. Nedre bärande bjälklag i trä (trossbotten) 40 år 5-10 år 50 år 5 år Fasader Brädbeklädnad 50 år 5 år 5-20 år Rappning 50 år 5 år 10-20 år Metallplåtsbeklädnad 40 år 5 år 15-20 år Fibercementskiva 50 år 5 år 20 år Fönster och ytterdörrar Träfönster 50 år 2 år 6-10 år Fönster i trä och aluminium 60 år 5 år 10 år Trädörrar 40 år 5-15 år Balkonger och terrasser Terrasser i trä 50 år 5-20 år Trädäck och uteterrasser 20 år 1 år Yttertak och utrustning för yttertak Bitumenmembran, beklädnad i ett 25 år 1 år 10 år lager, snedtak Bitumenmembran, beklädnad i två 30 år 1 år 10 år lager, plant tak Bitumenmembran, två lager, snedtak 30 år 1 år 10 år Bitumenmembran, beklädnad i tre 35 år 1 år 10 år lager Förzinkat och målat tak med stående 60 år 1-5v 10-15 år fals Tak i korrugerad metall 40 år 5 år 10-15 år Tegeltak 45 år 5 år 10 år Tak i fibercement 30 år 1 år 5-10 år Tak- och stuprännor 25-40 år 1 år 10 år Takkupoler 30 år 3 år 5-7 år Takfönster 50 år 5 år 5-7 år Ytbeläggning i torrutrymmen Golv, plastmatta, vinylplatta, 30 år korkmatta eller linoleum Golv, textilmatta 20 år Keramiska plattor 50 år Golv, brädparkett 25 år 5-15 år Golv, limmad parkett eller brädgolv 40 år 5-15 år Golvlaminat 15 år Målning och tapetsering av väggar 20 år

Rapport nr.: Å293 Sid: 41/42 Ytbehandling av takens ytbeklädnad 30 år Golvkonstruktion och -ytor i våtutrymmen Plastmatta 20 år 3 år 5-10 år Applicering av fuktspärr och kakling 15 år 3 år Vattenisolering med bitumen och 30 år 3 år kakling Modern vattenisolering och kakling (efter 1999) 30 år 3 år Väggytor och -konstruktion i våtutrymmen Applicering av fuktspärr, skivkonstruktion kakling Applicering av fuktspärr, konstruktion i 15 år 3 år Vid behov 18 år 3 år Vid behov stenmaterial och kakling Vattenisolering och kakling 30 år 3 år Vid behov Plasttapet 12 år 3 år Plastbelagd plåt 30 år 3 år Paneler i badrummet 12 år 3 år Paneler i bastun 20 år Takbeläggning i våtutrymmen Ytbeläggning av taket (kph) 20 år 5 år 10-15 år Fast inredning Skåp i torrutrymmen Skåp i våtutrymmen 25 år 15 år VVS-tekniska system eller material Oljetank, plast, inomhus 50 år 10 år 10 år Oljetank, plast, i marken 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, inomhus 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, i betongbunker i marken 30 år 10 år 10 år Oljetank, stål, utomhus 40 år 10 år 10 år Skorstenar, tegelskorstenar 50 år 1 år Skorstenar, keramisk skorsten av 50 år 1 år element Värmerör, stålrör, golvvärme Uppnådd Värmerör, kopparrör, golvvärme i 40 år 1 år våtutrymme Värmerör, plastbelagda kopparrör, 50 år 1 år golvvärme Värmerör, plast- och kompositrör 50 år 1 år Värmare av bruksvatten 20-30v Vattenledningar, kopparrör 30 år 10-15 år Vattenledningar, plaströr 50 år 10-15 år

Rapport nr.: Å293 Sid: 42/42 Vattenledningar, galvaniserade stålrör Spillvattenavlopp, gjutjärnsrör Spillvattenavlopp, plast- eller kompositrör Uppnådd 50 år 50 år Ytterligare information om livslängder finns i Rakennustietosäätiös Käyttöikäjaksotus (KH 90-00403, på finska) Datum och plats: 6.9.2018, Mariehamn Underskrift: Sebastian Nygård Byggn.Ing.