Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Relevanta dokument
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Ledarskap i klassrummet

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund

Scouternas gemensamma program

Om autism information för föräldrar

Vuxna/unga vuxna med ADHD


Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Ledarskapsutbildning Instruktörer

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Bemötande och beteendeanalys

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Förbättra samspelet med ungdomar!

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

1

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Tränarskap och ledarskap

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

SET. Social Emotionell Träning.

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Varför gör de inte som jag säger?

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

Konsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Stressen och jobbet. Företagets medvetna satsning på medarbetarnas trivsel avgör vilka medarbetare man lyckas attrahera och behålla.

Stressen och jobbet 2558

Ledarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Checklista - vanliga stressorer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Att få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT

Akut och långvarig smärta (JA)

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Så stärker du barnets självkänsla

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

UTAGERANDE BARN OCH UNGDOMAR ORSAKER OCH PEDAGOGISKA STRATEGIER

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Intervjuguide - förberedelser

Prestation Resultat Potential

Led dig själv med visioner

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Bengts seminariemeny 2016

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Livskunskap för de allra yngsta

Grundläggande färdigheter

Professionella pedagogiska samtal

Rapport för Andrew Jones

Transkript:

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen

Andra stadiets studerande anser att en bra lärare Är rento = Har t.ex ett spelöga för effektiv arbetstakt, pauser etc. Jomar inte om onödiga saker = Hurudant beteende bör begränsas? Är uppmuntrande * = Ger inspirerande feedback Stressar inte * = Behärskar sitt eget beteende Förstår ens liv, t.ex om stressig period = Kan tolka känslor, erbjuder stöd Har humor Kan vara bestämd = Har regler och är konsekvent Tar kontakt * Noterar och hälsar på sina elever Kan göra sitt ämne intressant & har kunskap * Är närvarande

Övning Hur skulle elever beskriva mig? -Då jag är avkopplad? -Då jag är stressad? Den goda chefens egenskaper

Vilka yttre faktorer stressar dig mest? Kroniska yttre stressfaktorer Vuxnas självreglering Hårdhet Reaktivt ledarskap Trötthet Osäkerhet Elevens utmanande beteende Mentalt illamående

Vad väcker ett utmanande barn i mig? Vad signalerar jag tillbaka?

Att vara närvarande Form baserad närvaro = Aktivt görande, prestationer Den vuxna rollen Den professionella rollen Ex: Städa efter dig! Ät din mat! Skynda på dig! Gör dina läxor! Formlös närvaro = Att vara. Att leva i nuet utan målsättningar. Att komma in i barnets värld. Ger mer utrymme för barn att närma sig. Lyhördhet. Möjlighet att plocka upp viktiga signaler som man inte uppmärksammar i den form baserade närvaron.

Skolgång Inlärning Beteendereglering Sociala relationer

Biologiska fakta om hjärnans utveckling Färdig först vid 25-årsåldern Pannloben resonerar och spärrar, medan det limbiska systemet ( känslohjärnan ) lyfter fram känslorna och impulserna Barnets förmåga att behärska sitt beteende, uppskatta konsekvenser av gärningar och reglera känslouttryck är bristfällig

Viktiga kopplingar Barnets outvecklade frontallob innebär att begränsningen av impulser kräver mer aktivering av nervscellskopplingar än hos vuxna. Förstärk önskvärda kopplingar Barn har ingen nytta av vad hen inte får göra rikta intresset och instruktioner i önskvärd aktivitet. Det där gjorde du väl, gör om det!

Vad avses med utmanande beteende? Barn som regelbundet är verbalt/ fysiskt aktiva i situationer där vi förväntar stillsamhet och tystnad Verkar inte följa instruktioner Utåtagerande barn

Skapa förståelse för utmaningens grunder Inre faktorer t.ex. neuropsykiatriska utmaningar som påverkar uppmärksamhetsförmågan och beteendet. Tonårsutmaningar, stress, trötthet mm. Yttre faktorer Hem, skola, vänner och hobbyn. Är eleven uppskattad av andra? Interaktionens påverkan gruppdynamiken i klassen, lärare-elev relationen Hur blir eleven bemött dagligen?

Vad kan orsaken bakom beteendet vara? Tumregel: Ingen beter sig utmanande utan orsak Iaktta Lägg känslorna åt sidan Gör en objektiv analys (reflektera och diskutera) Kan man se beteendetrender?

Förutsättningar för välmående och motivation Självförverkligande behov Att uppnå sitt fulla potential Självhävdelsebehov Behov av att bli respekterad av andra Behov av kärlek och tillhörlighet Bristbehov Trygghetsbehov Behovet att vara skyddad av psykiskt och fysiskt våld Fysiologiska behov Mat, vatten, vila, värme A. H. Maslow Motivation and Personality, 1954

Allmänna orsaker till oönskat beteende hos barn Brister i grundbehoven Barnet kan inte bete sig på annat sätt (t.ex. överaktivt, impulsivt, uppmärksamhetsstörningar) Diagnoser? Barnet upplever sig inte bli förstådd (Lyssna) Uppmärksamhetsbehov (Notera) Får ej sin vilja igenom/ Vill behärska situationen Barnet vet inte hur man bör fungera i situationen (Otydliga arbetsstrukturer och regler?) Överbelastad av stimuli (stressig eller avkopplande miljö?) Svag självkänsla (rollen) Temperament Har inte lärt sig önskvärda sätt att agera Tidigare negativa erfarenheter Alltför utmanande uppgifter (svagt självförtroende)

Förväntningar och färdigheter Vuxnas förväntningar Kommer jag någonsin att klara av uppgiften? Elevens färdigheter

Utmaningar i samspel och inlärning Tidigare misslyckanden (låg motivation) Undvikandebeteende Jagbilden Bekräftelse söks i minde grad från skolprestationer. Trotsigt beteende

Negativ uppmärksamhetskrets 5:1 Barnet ses som en besvärlig individ Den vuxnas förhållningssätt till beteendet Mer fokus på små oönskade beteenden Fokus på negativa beteendet Oönskat beteende ökar

Medveten fokus på det som går bra Förstärk det önskvärda beteendet = Förebygg beteendesvårigheter

Steg 1: Ge uppmärksamhet Barn söker uppmärksamhet ifall man inte ger det Ge uppmärksamhet innan barnet söker det Inlärning sker effektivast då man lyckas Stressade och trötta vuxna har en tendens att glömma ge uppmärksamhet Hej, vad trevligt att se dig!

Ignorera oönskat beteende Förutsätter att du ger eleven mycket uppmärksamhet Används i situationer där elevens oönskade beteende är lindrigt Uppmärksamheten riktas på nytt genast då det oönskade beteendet avtar. Obs! Vi ignorerar inte barnet, endast beteendet

Interaktion = Grunden i alla relationer Vuxna påverkar barnets beteende och barn påverkar vuxna Verbal och nonverbal kommunikation Utmanande barn får mer negativ uppmärksamhet Mer positiv fokus till utmanande barn All feedback som barnet får påverkar barnets självkänsla och självförtroende. Styrkearbete för egenskaper och prestationer. Se! Le! Hör! Berör!

BERÖM! Kommunikationssättet kan signalera vad vi tänker om den andra. Förhållandet mellan verbala (ca 10%) och non-verbala signaler (ca 90%). Vad signalerar vi utåt? Vad berömer vi? (prestationer eller egenskaper) Ge positiv respons i stunden! Passiv konstruktiv respons Aktiv konstruktiv respons Passiv skadlig respons Aktiv skadlig respons Låg självkänsla försvårar barnets mottagning av beröm

Ta hand om ditt eget välmående 7.11.2018

Vardagliga verktygslådan Tydliga instruktioner Sköt om ditt välmående Kartlägg & förbered utmanande situationer Hjälp eleven lyckas Ge uppmärk samhet Erbjud handlingsalternativ Beröm det önskvärda Förbise ickeönskvärt beteende

Kom ihåg! Negativa erfarenheter kräver många positiva erfarenheter för att skapa förändringar i en önskvärd riktning. Basen till ett förtroendeförhållande byggs upp genom uppmärksamhet och beröm. Notera och ge feedback! Målen som ställs med eleven måste vara rimliga. Börja med små steg, följ upp, beröm! Inlärningen är effektivast då vi berättar tydligt vad vi berömer.