TRAFFIC AB RAPPORT 2011:77 VERSION 1.0 Buller vid Hästhagen i Angered ISO-linjer för olika alternativ
Dokumentinformation Titel: Buller vid Hästhagen i Angered ISO-linjer för olika alternativ Serie nr: 2011:77 Projektnr: 11125 Författare: Lovisa Indebetou, Kvalitetsgranskning Beställare: Petra Ahlström, Göteborg Stad, Stadsbyggnadskontoret Kontaktperson: Johan Henrikson, johan.henrikson@sbk.goteborg.se, 031-368 17 28 Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.9 2011-09-29 Prel version Beställare 0.91 2011-10-07 Justering ingen utbyggnad längs Beställare Titteridammsvägen 1.0 2011-10-25 Mindre justeringar Beställare TRAFFIC AB Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 Kontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 Kontor Göteborg: Barnhusgatan 1 411 02 Göteborg tel 031-63 67 00 info@trivector.se www.trivector.se
Förord Under 2007 studerade vägbuller vid Hästhagen i Angered och förslag på bullerskydd gavs. Några bullerskydd har dock inte anlagts och under hösten 2010 har Göteborg Stad genomfört bullermätningar i området. I denna rapport redovisas de uppmätta ljudnivåerna, och jämförs med tidigare beräknade värden. Vidare beräknas vilken effekt utbyggnaden av Angered C får på ljudnivåerna och vilka bullerskydd som krävs för att ljudnivåerna då inte ska öka jämfört med idag. En diskussion förs också om vilka ytterligare åtgärder som kan göras för att förbättra ljudmiljön för de boende. Bullerutredningen år 2007 genomfördes av civ ing Petra Ahlström. Denna nya rapport har skrivits av civ ing Lovisa Indebetou som också har beräknat vilka bullerskydd som krävs för att klara riktvärdena inomhus om inga fasadåtgärder genomförs. Kontaktperson för uppdraget har varit Johan Henrikson på Stadsbyggnadskontoret, Göteborg. Lund 2011-10-25 AB
Innehållsförteckning Förord 1. Inledning och förutsättningar 1 2. Riksdagens riktvärden 3 3. Göteborgs Stads tillämpning av riktvärden 5 4. Uppmätta ljudnivåer idag vid värst utsatt fasad 7 5. Förutsättningar för beräknade värden 8 5.1 Beräkningsmetod 8 5.2 Förklaring till visade värden 8 6. Beräknade ljudnivåer i hela området idag 10 6.1 Ekvivalenta ljudnivåer idag 10 6.2 Maximala ljudnivåer idag 12 7. Ljudnivåer i framtiden med dagens utformning av vägen 14 8. Ljudnivåer i framtiden med vägen flyttad 2 m åt nordost 16 8.1 Ekvivalenta ljudnivåer i framtiden med flytt av vägen 16 8.2 Maximala ljudnivåer i framtiden med flytt av vägen 19 9. Förslag till bullerskydd som gör att ljudnivåerna inte ökar i framtiden jämfört med idag 21 9.1 Med bullerplank sydväst om vägen 21 9.2 Med bullerplank mellan GC-banan och vägen 25
1 1. Inledning och förutsättningar Bakgrund Bostäder vid vägen Hästhagen är idag bullerutsatta och boende klagar på att de är störda av buller från vägen. Trafiken på Hästhagen uppgår idag (mätning år 2008) till cirka 1 900 f/d varav 10 % antas vara tunga fordon. Fram till år 2030 förväntas trafiken öka till ungefär den dubbla, 3 900 f/d, främst till följd av utbyggnaden i Angered centrum. Planområde för denna utbyggnad visas i Figir 1.1. En dubblering av trafiken innebär att de ekvivalenta ljudnivåerna ökar med 3 dba och därmed skulle störningen öka ytterligare i området. Figur 1.1 Flygfoto över planområdet för utbyggnad av Angered C. Den gula gränslinjen visar mark som också ingick i samrådsförslaget men som nu ingår i separat detaljplan. (Källa: Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret Detaljplan för Handel, bostäder mm vid Angereds Torg inom stadsdelen Angered i Göteborg Planbeskrivning, 2011-04-05)
2 Syfte Syftet med denna utredning är att kartlägga ljudnivåerna i Hästhagen idag samt studera hur de kommer att förändras fram till år 2030 med den ökning av trafiken som väntas fram tills dess. Planer finns på att flytta vägen 2 m åt nordost och effekten av detta ska också visas. Vidare ska förslag ges på bullerskydd i olika lägen längs vägen för att inte de ekvivalenta ljudnivåerna år 2030 ska öka jämfört med idag. Ytterligare förslag på hur ljudmiljön för de boende kan förbättras ytterligare behandlas inte i denna rapport. Trafik idag och år 2030 Det mesta bullret i området kommer från vägen Hästhagen. Trafikmängder på denna väg har redovisats ovan. Tillåten hastighet på Hästhagen är 50 km/h och denna hastighetsgräns planeras inte att ändras med utbyggnaden av Angered C. Även trafiken på Titteridammsvägen bidrar något till de ekvivalenta ljudnivåerna i området. Idag är tillåten hastighet 50 km/ men med utbyggnaden i Angered C planeras åtgärder som sänker hastigheten till 30 km/h. Utbyggnaden av Angered C innebär också att Titteridammsvägen flyttas något. Trafiken på Titteridammsvägen uppgår idag (mätning 2008) till cirka 7 000 f/d på den aktuella sträckan. Till år 2030 förväntas denna trafik öka till 11 400 f/d. Både idag och år 2030 förväntas den tunga trafiken uppgå till 10 %.
3 2. Riksdagens riktvärden Riktvärden för bostäder I samband med infrastrukturpropositionen som antogs i mars 1997 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. I propositionen angavs också ett åtgärdsprogram i två etapper mot störningar i trafikbuller i befintlig bebyggelse för den statliga infrastrukturen. I propositionen anges att riktvärden enligt Tabell 2.1 normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid ny-byggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Noteras bör här att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad för vägtrafik inte motsvarar god ljudmiljö utan snarare kan betecknas som en acceptabel ljudmiljö. Vid 55 dba i buller från vägtrafik upplever en viss andel av de boende sig som starkt störda. Påverkan på sömnen (hjärnaktivitet, hjärtfrekvens och andningsförändringar) har konstaterats vid maximala ljudnivåer över 40 dba. Risken för sömnstörningar har konstaterats vid fler än fem bullertoppar på 45 dba. Vid utformning av ny bebyggelse anges också hur viktigt det är med en tyst sida. Med tyst sida avses enligt Boverket en sida som har lägre ekvivalent ljudnivå än 45 dba. Är ljudnivån högst 50 dba betecknas den som ljuddämpad sida. Tabell 2.1 Riktvärden för buller från vägtrafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53), Naturvårdsverkets förslag till tolkning. Utrymme Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (dba) Inomhus: 30 45 (nattetid)* Utomhus: - vid fasad (frifältsvärde) 55 - på uteplats (verklig ljudnivå) 55 70** *riktvärde får överskridas högst 5 ggt/natt **riktvärde får överskridas 5 ggr/mest belastad timme dag/kväll De angivna riktvärdena är dock inte helt entydiga, t ex anges inte vad som menas med uteplats. Vissa kommuner godkänner överskridande av riktvärde på den del av tomten som vetter mot vägen om det finns en annan del av tomten som är bullerskyddad så att riktvärdena klaras på denna del. I Naturvårdsverkets förslag till tolkning anges att som uteplats ska betraktas iordningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Vidare föreslår man att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta
4 fasadreflex. Utifrån Naturvårdsverkets förslag till tolkning har för denna utredning antagits att riktvärdena för ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta fasadreflex. Vidare anger man från Naturvårdsverkets sida att riktvärdet för maximalljudnivå på 70 dba på uteplats får överskridas högst 5 gånger per maxtimme under dag/kväll (06-22). Maximal ljudnivå inomhus i utrymmen avsedda för vila får överskrida 45 dba högst 5 gånger per natt (kl 22-06).
5 3. Göteborgs Stads tillämpning av riktvärden Sammanfattningsvis kan konstateras att Göteborgs Stad följer de riktvärden som Riksdagen angivit i propositionen som redogjorts för i föregående kapitel och tillämpar samma regler som Boverket rekommenderar. Vid vissa fall eller speciella omständigheter kan det dock vara motiverat att göra avsteg från riktvärdena. Boverkets rekommendationer när avsteg från riktvärden kan göras Boverket anger att avsteg i samband med ny bebyggelse kan komma i fråga då det gäller komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och större städer med bebyggelse av stadskaraktär, t ex ordnad kvarters-struktur och tätare bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken. Göteborgs tolkning och förtydliganden I Göteborg definierar man stadens centrala delar som det område inom ett avstånd på ca 4 km från city (Brunnsparken). Med stadskaraktär menas t ex områden med kvartersstruktur och trafik på omgivande gator. Här kan också avses andra områden med en blandad bebyggelse av olika åldrar, med folkliv över dygnet, ett varierat utbud av service, relativt stor befolkningstäthet och med ett tätt gångtrafiknät (småskalig kvartersstruktur). Avsteg från riktvärdena kan medges för de områden som ligger som mest ca 500 m från knutpunkter för kollektivtrafiken eller som mest 300 m från övriga hållplatser med fler än en buss- eller spårvägslinje med mycket bra turtäthet. Vidare tolkar Göteborg Boverkets rekommendationer som att avsteg dock aldrig kan göras från att klara riktvärdena inomhus och att ekvivalent ljudnivå vid fasad inte får överstiga 65 dba. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan 55 och 65 dba ska lägenheterna vara genomgående med möjlighet att ordna sovplats mot den tysta eller ljuddämpade sidan för samtliga boende i lägenheten. Samtliga sovrum måste däremot inte vara mot den tysta/dämpade sidan utan innebörden av att man ska kunna ordna sovplats är att den som är störd i ett sovrum mot bullrig sida i så fall ska kunna ligga i det tysta vardagsrummet. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan 60 och 65 dba ska dessutom ljudklass B användas för ljuddämpning inomhus. Möjligheten att ordna tysta uteplatser bör vägas in i bedömningen. Ljudnivån på uteplatsen bör inte överskrida ljudnivån på byggnadens bullerskyddade sida. I undantagsfall kan enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte klaras. Med enstaka lägenheter avses i Göteborg som riktlinje fem procent av det totala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i respektive byggnad. Undantag får bara göras för att erhålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. Varje fall av avsteg från riktvärdena och undantag ska tydligt motiveras.
6 Figur 3.1 Krav på lägenhetsutformning och fasadisolering vid avsteg från riktvärde om 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad (Källa: Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg, febr 2006)
7 4. Uppmätta ljudnivåer idag vid värst utsatt fasad Efter klagomål från boende vid Hästhagen på buller från framförallt bussar och lastbilar som kör fort genomförde Göteborg Stad en bullermätning år 2010 vid fastigheten Hästhagen 10, som ligger närmast vägen. Vägen trafikeras idag av 1 800 fordon per dygn varav ca 11 % är tung trafik. Resultatet från mätningarna visar att den omräknade ekvivalenta ljudnivån (frifältsvärde) för utomhusbullret är 61 dba 2 m framför fasad på det mest buller-utsatta huset. De maximala ljudnivåerna låg flera gånger över 80 dba utomhus respektive över 60 dba inomhus under den en timme långa mätningen. De uppmätta ljudnivåerna överskrider därmed de riktvärden som gäller vid nybyggnad av bostäder. Vid mätningarna kunde man konstatera att husens fasader har dålig ljudreduktion, endast 28 dba för ekvivalent ljudnivå och bara 22 dba för maximal ljudnivå. Vidare noterades att bussarna ger en hög ljudnivå, speciellt vissa som kör riktigt fort här. 22 dba i ljudreduktion avseende maximala ljudnivåer är anmärkningsvärt dålig ljudreduktion. Med hänsyn till att fönstren i de studerade rummen bör ligga relativt vinkelrätt mot vägen borde man istället förvänta sig en något bättre ljudreduktion för de maximala ljudnivåerna än för de ekvivalenta. Detta eftersom maximala ljudnivåer inträffar då fordon befinner sig mitt framför mottagaren och att fönstren dämpar buller bäst då ljudet kommer rakt framifrån. Om man inte kan hitta några fel vid mätningarna skulle man därför kunna granska konstruktionen av husen för att se vad det är som orsakar denna dåliga fasaddämpning.
8 5. Förutsättningar för beräknade värden 5.1 Beräkningsmetod Eftersom det är komplicerat att mäta bullernivåer (samtidigt som resultatet ofta är osäkert) genomförs oftast beräkningar istället. Bullernivåerna från vägtrafiken har i detta fall beräknats med hjälp av Soundplan 7.0. Programmet för vägbuller bygger på den modell som svenska Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med övriga nordiska länder. Notera att beräkningsmodellen inte är anpassad för korsningar och cirkulationsplatser utan förutsätter ett jämnt trafikflöde utan de accelerationer och retardationer som förekommer i korsningar. Beräknade värden vid korsningar/cirkulationer är därmed mer osäkra. De bullernivåer som anges i resultatet är ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över en viss tidsperiod (vanligtvis ett dygn). Maxnivån är det högsta värde som erhålles under tidsperioden. Ljudnivåerna beräknas och redovisas i form av ISO-linjer som geografiskt visar ljudnivåer inom 3-dBA intervall. Noteras bör att Soundplan visar verkliga ljudnivåer, d v s när de ekvivalenta ljudnivåerna beräknas ingår såväl ljudreflexer i andra byggnader som i den bakomliggande studerade byggnaden. Ljudreflexen i den egna byggnaden ger ett tillskott på cirka 3 dba jämfört med frifältsvärdet. Vid jämförelse med riktvärdet på 55 dba som frifältsvärde vid fasad ska man därför vid de fasader som vetter mot vägen dra av 3 dba från de visade resultaten. Riktvärdet klaras därmed om den verkliga ekvivalenta ljudnivån är upp till 58 dba. 5.2 Förklaring till visade värden Visade värden i följande kapitel är dels ekvivalenta ljudnivåer, dels maximala ljudnivåer. Ljudnivåerna har beräknats dels vid första våningsplanet (2 m höjd ovanför marken), dels på andra våningsplanet (5 m höjd ovanför marken). Nedanstående gäller avseende de figurer som visas för ekvivalenta respektive maximala ljudnivåer: Ekvivalenta ljudnivåer Viktigt att notera är att de ekvivalenta ljudnivåer som redovisas är verkliga ljudnivåer, d v s reflexer i den egna fasaden är inkluderade. Detta innebär att de ekvivalenta ljudnivåerna vid fasader ut mot vägar ökar med cirka 3 dba jämfört med frifältsvärdet. Visade ljudnivåer kan därmed direkt jämföras med riktvärdet för uteplats på 55 dba (ljusgrön färg i visade figurer) som ska
9 inkludera ljudreflexerna i den egna fasaden. För jämförelse med riktvärde på 55 dba som frifältsvärde vid fasad där man inte har uteplats ska 3 dba dras bort från visade värden. Här uppfylls alltså riktvärdet om ljudnivån visar 56-58 dba (orange färg). Maximala ljudnivåer De maximala ljudnivåerna är frifältsvärden och direkt jämförbara med riktvärdet på 70 dba på uteplats. För Hästhagen och Titteridammsvägen förutsätts de tunga fordonen både nattetid och under mest belastad timme under dag och kväll vara så många att hänsyn måste tas till dessa vid beräkningarna av maximala ljudnivåer.
10 6. Beräknade ljudnivåer i hela området idag I detta kapitel visas ekvivalenta och maximala ljudnivåer i bostadsområdet i Hästhagen idag. 6.1 Ekvivalenta ljudnivåer idag Våning 1 I Figur 6.1 visas ekvivalenta ljudnivåer utanför första våningsplanet idag. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 6.1 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet idag Riktvärdet på 55 dba vid uteplats, som inkluderar ljudreflex i egen fasad, överskrids längs hela den norra fasaden på det hus som ligger närmast vägen. Likaså överskrids riktvärdet vid delar av de två hus som ligger på var sin sida om detta hus.
11 Vid jämförelse med riktvärde på 55 dba som frifältsvärde ska man i figuren dra ifrån 3 dba eftersom ljudreflexerna i egen fasad ökar ljudnivån med 3 dba vid de fasader som vetter mot vägen. Då klaras riktvärdet även inom orangefärgade områden och riktvärdet överskrids endast vid den byggnad som ligger närmast vägen. Våning 2 Den ekvivalenta ljudnivån utanför andra våningsplanet idag visas i Figur 6.2. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 6.2 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet idag Ljudnivåerna på andra våningen är ungefär desamma som på första våningen eller något högre.
12 6.2 Maximala ljudnivåer idag Våning 1 I Figur 6.3 visas maximala ljudnivåer utanför första våningsplanet idag. Max ljudnivå db(a) <= 67 67 < <= 70 70 < <= 73 73 < <= 76 76 < <= 79 79 < <= 82 82 < Figur 6.3 Maximala ljudnivåer på första våningsplanet idag Vid jämförelse med riktvärde på 70 dba vid uteplats framgår att detta överskrids vid samtliga tre hus som ligger närmast vägen. Vid det hus som ligger allra närmast vägen är de maximala ljudnivåerna höga; cirka 83 dba.
13 Våning 2 Den maximala ljudnivån utanför andra våningsplanet idag visas i Figur 6.4. Max ljudnivå db(a) <= 67 67 < <= 70 70 < <= 73 73 < <= 76 76 < <= 79 79 < <= 82 82 < Figur 6.4 Maximala ljudnivåer på andra våningsplanet idag Ljudnivåerna på andra våningen är ungefär desamma som på första våningen, dock något lägre vid det allra mest utsatta huset; 80-82 dba.
14 7. Ljudnivåer i framtiden med dagens utformning av vägen Nedan visas de ekvivalenta ljudnivåer som uppnås i framtiden om man behåller dagens utformning av Hästhagen. Ljudnivåerna påverkas förutom av den ökade trafiken på vägen även av att trafiken på Titteridammsvägen ökar och hastigheten på denna väg sänks från 50 km/h till 30 km/h söder om cirkulationsplatsen. De maximala ljudnivåerna påverkas inte av att trafiken på Hästhagen ökar och visas därmed inte här. Våning 1 I Figur 7.1 visas ekvivalenta ljudnivåer utanför första våningsplanet med den trafikökning som förväntas ske i framtiden Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 7.1 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med ökad trafikmängd i framtiden och med samma utformning av Hästhagen som idag.
15 Vid jämförelse med dagens ljudnivåer framgår att de ekvivalenta ljudnivåerna till följd av utbyggnaden Angered C och därmed ökad trafik kommer att öka de ekvivalenta ljudnivåerna med cirka 3 dba. Våning 2 Den ekvivalenta ljudnivån utanför andra våningsplanet med den trafikökning som förväntas ske i framtiden till följd av bl a utbyggnaden i Angered centrumvisas i Figur 7.2. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 7.2 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med ökad trafikmängd i framtiden och med samma utformning av Hästhagen som idag. Liksom för första våningsplanet innebär den prognostiserade trafikökningen i framtiden att ljudnivån vid andra våningsplanet förväntas öka med cirka 3 dba.
16 8. Ljudnivåer i framtiden med vägen flyttad 2 m åt nordost Nedan visas de ljudnivåer som uppnås i framtiden om man flyttar vägen 2 m längre åt nordost bort från bebyggelsen och samtidigt anlägger en cykelväg på väster sida om vägen. I figurerna visas såväl ekvivalenta som maximala ljudnivåer eftersom de båda påverkas av avståndsökningen till vägen och den ekvivalenta ljudnivån också påverkas av den trafikökning som beräknas ske i framtiden bl a till följd av utbyggnaden i Angered centrum. 8.1 Ekvivalenta ljudnivåer i framtiden med flytt av vägen Våning 1 I Figur 8.1 visas ekvivalenta ljudnivåer utanför första våningsplanet med den trafikökning som förväntas ske i framtiden till följd av bl a utbyggnaden i Angered centrum och med vägen flyttad 2 m åt nordost.
17 Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 8.1 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med ökad trafikmängd i framtiden och med vägen flyttad 2 m åt nordost. Jämför man med ljudnivåerna idag framgår att husen närmast Hästhagen får ökade ljudnivåer med cirka 3 dba. Jämför man ljudnivåerna med om Hästhagen inte flyttar (se Figur 7.1) framgår att flytten av vägen 2 m norrut minskar de ekvivalenta ljudnivåerna något lite, men inte alls tillräckligt för att kompensera för den ökade trafiken i framtiden.
18 Våning 2 Den ekvivalenta ljudnivån utanför andra våningsplanet med den trafikökning som förväntas ske i framtiden till följd av bl a utbyggnaden i Angered centrum och med vägen flyttad 2 m åt nordost visas i Figur 8.2. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 8.2 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med ökad trafikmängd i framtiden och med vägen flyttad 2 m åt nordost. Effekten av förändringarna jämfört med idag är ungefär desamma på andra våningen som på första våningen, även här ökar de ekvivalenta ljudnivåerna med cirka 3 dba vid fasaderna längs med Hästhagen. Jämför man ljudnivåerna med om Hästhagen inte flyttar (se Figur 7.2) framgår att liksom för våning 1 innebär flytten av vägen 2 m norrut att de ekvivalenta ljudnivåerna minskar något, men inte alls tillräckligt för att kompensera för den ökade trafiken i framtiden.
19 8.2 Maximala ljudnivåer i framtiden med flytt av vägen Våning 1 I Figur 8.3 visas maximala ljudnivåer utanför första våningsplanet med den trafikökning som förväntas ske i framtiden till följd av bl a utbyggnaden i Angered centrum och med vägen flyttad 2 m åt nordost. Ekv ljudnivå db(a) <= 67 67 < <= 70 70 < <= 73 73 < <= 76 76 < <= 79 79 < <= 82 82 < Figur 8.3 Maximala ljudnivåer på första våningsplanet med ökad trafikmängd i framtiden och med vägen flyttad 2 m åt nordost. Vid jämförelse med ljudnivåerna idag framgår att de maximala ljudnivåerna vid de mest utsatta husen längs Hästhagen minskar något jämfört med idag, cirka 1 dba, genom att vägen flyttas något längre bort från bebyggelsen.
20 Våning 2 Den maximala ljudnivån utanför andra våningsplanet med den trafikökning som förväntas ske i framtiden till följd av bl a utbyggnaden i Angered centrum och med vägen flyttad 2 m åt nordost visas i Figur 8.4. Ekv ljudnivå db(a) <= 67 67 < <= 70 70 < <= 73 73 < <= 76 76 < <= 79 79 < <= 82 82 < Figur 8.4 Maximala ljudnivåer på andra våningsplanet med ökad trafikmängd i framtiden och med vägen flyttad 2 m åt nordost. På andra våningen har flytten av vägen norrut ungefär samma gynnsamma effekt på de maximala ljudnivåerna utmed Hästhagen som på första våningen, de maximala ljudnivåerna minskar med cirka 1 dba vid värst utsatt fasad.
21 9. Förslag till bullerskydd som gör att ljudnivåerna inte ökar i framtiden jämfört med idag I detta kapitel redovisas förslag på åtgärder som gör att de fasader som ligger närmast Hästhagen och idag är utsatta för ekvivalenta ljudnivåer över riktvärdet på 55 dba i verklig ljudnivå vid fasad, inte får ökade ekvivalenta ljudnivåer vid utbyggnaden av Angered centrum jämfört med idag. Förslagen kan utföras inom trafikområde i befintlig detaljplan. Andra åtgärder för byggnader och tomtmark för att förbättra dagens situation behandlas inte i denna rapport. 9.1 Med bullerplank sydväst om vägen För att minska ljudnivåerna från den ökade trafiken i framtiden så att de inte blir högre än idag, skulle man kunna anlägga ett bullerplank sydväst om GCvägen som kommer att löpa parallellt med vägen på dess sydvästra sida, se sektion i Figur 9.1. Figur 9.1 Förslag till bullerplank sydost om ny GC väg som löper parallellt med vägen på dess sydvästra sida.
22 Med ett bullerplank med höjden 1,2 m skulle man på första våningsplanet kunna uppnå de ekvivalenta ljudnivåer som visas i Figur 9.2, vilka ungefär motsvarar dagens ljudnivåer (se Figur 6.1). I figuren visas också hur planket skulle behöva breda ut sig i längsled för att det skulle bli ungefär samma ljudnivåer som idag. Som framgår av figuren måste planket i norr börja direkt vid infartsvägen till parkeringen och fortsätta nästan ända fram till GC-vägen i söder för att inte få högre ljudnivåer ut mot Hästhagen än idag. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 9.2 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med ett 1,2 m högt bullerplank och med den utsträckning som visas i figuren (grön linje).
23 För att få motsvarande ljudnivåer som idag på andra våningsplanet (se Figur 6.2) ut mot Hästhagen skulle bullerplanket behöva vara betydligt högre eftersom det ger mindre effekt på övre våningsplan. Med ett 3,2 m högt plank skulle man på andra våningsplanet kunna uppnå de ekvivalenta ljudnivåer som visas i Figur 9.3 vilka ungefär motsvarar dagens ljudnivåer. I figuren visas också att planket i norr måste börja direkt vid infartsvägen till parkeringen och fortsätta en bit förbi infarten till GC-vägen i söder för att inte få högre ljudnivåer än idag. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 9.3 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med ett 3,2 m högt bullerplank och med den utsträckning som visas i figuren (grön linje). Man skulle kunna tro att man skulle kunna avstå från det korta plank som ligger öster om infarten till GC-vägen. Men då blir ljudnivåerna vid den södra fasaden på det sydligaste huset något lite högre än idag, se inringat område i Figur 9.4.
24 Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 9.4 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med ett 3,2 m högt bullerplank söder som bara går fram till infarten till GC-vägen i öster. Det finns dock planer på att i framtiden bygga bostäder mellan Hästhagen och Titteridammsvägen. Om så sker kommer dessa att ge bullerskydd mot Titteridammsvägen och ljudnivåerna kommer då även utan det korta planket öster om infarten till GC-vägen att bli lägre än idag.
25 9.2 Med bullerplank mellan GC-banan och vägen En annan möjlig placering av eventuellt bullerplank är mellan GC-banan och vägen. Detta alternativ är effektivare från bullerdämpningssynpunkt eftersom planket då kommer närmare ljudkällan. Sektion av detta alternativ visas i Figur 9.5. Figur 9.5 Förslag till bullerplank mellan GC väg och väg. Med en höjd av 0,7 m skulle man med denna placering av bullerplanket kunna uppnå de ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet som visas i Figur 9.6 vilka ungefär motsvarar dagens ljudnivåer (se Figur 6.1). I figuren visas också hur planket skulle behöva breda ut sig i längsled; planket behöver i norr gå ända från infarten till parkeringen och i söder nästan ända fram till GC-vägen.
26 Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 9.6 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med ett 0,7 m högt bullerplank och med den utsträckning och placering som visas med grön linje i figuren. Vid mycket noggrann jämförelse med dagens ljudnivåer kan man konstatera att ljudnivån vid det nordligaste husets allra nordvästligaste del blir något högre än idag trots bullerplanket. För att få exakt samma ljudnivå som idag skulle planket behöva förlängas norrut till ungefär mitt i där infarten till parkeringen är idag och därmed skulle infarten behöva flyttas norrut. Skillnaden är dock mycket liten och berör en liten del av fasaden varför detta avsteg kan anses som försumbart.
27 För att få motsvarande ljudnivåer som idag på andra våningsplanet (se Figur 6.2) skulle bullerplanket behöva vara högre och behöva gå längre österut. Med en höjd av 1,5 m och en utsträckning en bit förbi infarten till GC-vägen i söder skulle man på andra våningsplanet kunna uppnå de ekvivalenta ljudnivåer som visas i Figur 9.7 vilka ungefär motsvarar dagens ljudnivåer. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 9.7 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med ett 1,5 m högt bullerplank och med den placering och utsträckning som visas i med grön linje i figuren. Liksom för första våningen kan man för andra våningen vid noggrann jämförelse med dagens ljudnivåer konstatera att ljudnivån vid det nordligaste husets allra nordvästligaste del blir något högre än idag trots bullerplanket. För att få exakt samma ljudnivå som idag skulle planket behöva förlängas norrut förbi där infarten till parkeringen är idag och därmed skulle infarten behöva flyttas norrut. Skillnaden är dock liten och berör en liten del av fasaden varför detta avsteg kan anses som litet. Man skulle kunna tro att man kan sänka ljudnivåerna i nordväst genom att istället höja bullerplanket på den västligaste delen. Detta ger dock nästan ingen effekt alls även om planket höjs mycket, t ex till 3 m. Detta eftersom så mycket buller läcker in från nordväst.
28 Man skulle också kunna tro att man skulle kunna hoppa över det plank som ligger öster om infarten till GC-vägen. Men då blir ljudnivåerna vid den södra fasaden på det sydligaste huset något lite högre än idag, se inringat område i Figur 9.8. Ekv ljudnivå db(a) <= 46 46 < <= 49 49 < <= 52 52 < <= 55 55 < <= 58 58 < <= 61 61 < <= 64 64 < <= 67 67 < Figur 9.8 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med ett 1,5 m högt bullerplank som bara går fram till infarten till GC-vägen i öster. Som nämnts tidigare finns det dock planer på att i framtiden bygga bostäder mellan Hästhagen och Titteridammsvägen. Om så sker kommer dessa att ge bullerskydd mot Titteridammsvägen och ljudnivåerna kommer då även utan det korta planket öster om infarten till GC-vägen att bli lägre än idag.