Buller vid utbyggnad av Angereds centrum

Transkript

1 RAPPORT 2013:47 VERSION 1.0 Buller vid utbyggnad av Angereds centrum - ISO-linjer med utbyggnad av bostäder norr om Titteridammsvägen

2 Dokumentinformation Titel: Buller vid utbyggnad av Angered centrum - ISO-linjer med utbyggnad av bostäder norr om Titteridammsvägen Serie nr: 2013:47 Projektnr: Författare: Lovisa Indebetou, Kvalitetsgranskning Petra Ahlström, Beställare: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Kontaktperson: Carolina Grabowska, carolina.grabowska@sbk.goteborg.se, Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Prel version Beställare Slutrapport Beställare Åldermansgatan Lund / Sweden Telefon Fax Bankgiro Plusgiro Bank Nordea Styrelsens säte Lund Org. Nr

3 Förord Under vintern studerade vilka ljudnivåer från väg- och spårvägstrafik som uppnås vid ny planerad bebyggelse i Angereds centrum i Göteborgs kommun. I samband med att man arbetat vidare med detaljplanen anlitades hösten 2009 för att ge svar på de ytterligare frågor som då kommit upp i samband med detaljutformning av området och något reviderad situationsplan. Arbetet med detaljplanen har sedan dess fortsatt och i januari 2011 fick Trivector än en gång i uppdrag att studera vilka ljudnivåer som uppnås med två olika förslag till bebyggelse. Planerna har sedan reviderats ytterligare en gång och i denna rapport redovisas beräknade ljudnivåer i form av ISO-linjer för det förslag som tagits fram under våren I rapporten ges också förslag på kompletterande bullerskydd för att klara riktvärden. Bullerutredningen har genomförts av civ ing Lovisa Indebetou och civ ing Petra Ahlström har varit kvalitetsgranskare. Kontaktperson för uppdraget har varit Carolina Grabowska på Stadsbyggnadskontoret, Göteborg. Lund maj 2013 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Sammanfattning 1 2. Inledning och förutsättningar 2 3. Beräkningsmetod 7 4. Riksdagens riktvärden 8 5. Göteborgs kommuns tillämpning av riktvärden Ljudnivåer södra området Förutsättningar för beräkningar Ekvivalenta ljudnivåer utan bullerskärmar mellan byggnaderna Maximala ljudnivåer utan bullerskärmar Ekvivalenta ljudnivåer med bullerskärmar mellan byggnaderna och högre garage mot Räverbergsvägen Ljudnivåer vid det norra området Förutsättningar för beräkningar Ekvivalenta ljudnivåer Maximala ljudnivåer i norra området 24

6

7 1 1. Sammanfattning Ljudnivåer har studerats vid två nya planerade bostadsområden längs Titteridammsvägen i Angered, ett direkt norr om infarten från Rävebergsvägen och ett längre norrut, söder om Hästhagen. Vid båda områdena blir ljudnivåerna höga vid de fasader som ligger närmast Titteridammsvägen, upp mot 65 dba i ekvivalent frifältsvärde vid fasad. Eftersom riktvärdet på 55 dba i ekvivalent frifältsvärde överskrids måste dessa fastigheter som kompensation åtminstone få högst 50 dba vid de fasader som vetter bort från vägen, lägenheterna måste göras genomgående och sovrummen förläggas i riktning bort från vägen. För det nordliga området ger den föreslagna utformningen tillräckligt låga ljudnivåer på baksidan av lamellhusen som ligger parallellt med Titteridammsvägen för att åtminstone ljuddämpad sida ska klaras på den skyddade sidan. Lägenheterna bör göras genomgående och sovrum och uteplatser förläggas i riktning bort från vägen. Vid punkthusen klaras samtliga riktvärden om uteplatser inte förläggs i riktning mot lokalgatan på de nedre våningsplanen. Eftersom det sydligare belägna området även utsätts för relativt högt buller från Rävebergsvägen klarar man inte med den föreslagna lösningen att ge tillräckligt tyst bullerskyddad sida åt bebyggelsen. Istället föreslås en lösning där bebyggelsen formar slutna kvarter för att på så sätt ge tillräckligt tysta ljudnivåer vid de fasader som vetter bort mot vägarna. Om bebyggelsen inte byggs sammanhängande måste den kompletteras med bullerskärmar mellan byggnaderna som behöver vara nästan lika höga som husen.

8 2 2. Inledning och förutsättningar I denna rapport redovisas ljudnivåer vid ny bebyggelse i Angereds centrum avseende bullernivåer från vägtrafik. I utredningen studeras ljudnivåer vid två nya bostadsområden norr om Titteridammsvägen, ett område i söder beläget norr om infarten från Rävebergsvägen samt ett område i norr, söder om Hästhagen. Ny bebyggelse två utbyggnadsområden Den norra utbyggnaden visas i Figur 2.1 och den södra utbyggnaden i Figur vån Punkthus 4 vån Figur 2.1 Utbyggnad i norra delen, söder och väster om Hästhagen (källa: Brunnberg & Forshed, Illustrationsplan, ) Det nordligare området har fyra punkthus i planen varav de tre nordligare är i 5 våningar och det sydligaste i 4 våningar. Ut mot Titteridammsvägen finns 4 våningar höga lamellhus och längre in i området 3 våningar höga lamellhus.

9 3 3 vån 4 vån Figur 2.2 Utbyggnad i södra delen norr om infarten från Rävebergsvägen (källa: Brunnberg & Forshed, Illustrationsplan, ) Det sydligaste området har 2 våningar höga radhus utom längst i norr där husen är 4 våningar höga ut mot Titteridammsvägen och 3 våningar höga ut mot matargatan in i området.

10 4 Trafikmängder I figurerna nedan visas trafikmängder som stadsbyggnadskontoret tillhandahållit. Trafikmängderna är uppskattningar för när bebyggelsen står färdig Figur 2.3 Trafiksystemet och beräknade trafikmängder i fordon per dygn i södra delen (översta bilden) och norra delen (nedersta bilden) och av området (källa: Stadsbyggnadskontoret)

11 5 Tunga fordon Andelen tunga fordon antas uppgå till 10 % på de vägar som har mer än 3000 f/d och till 2 % på de gator som har högst f/d. Inne i det södra området och på tillfartsvägen till punkthusen har andelen tung trafik dock antagits vara försumbar. På den södra tillfarten till den nordligaste cirkulationsplatsen, Kultivatorgatan, förväntas endast cirka 60 tunga fordon gå per dag vilket motsvarar 2 %. På Traktorgatan, som beräknas få en total trafik på f/d, beräknas 200 av fordonen vara tunga (en stor del av dessa är bussar). Detta motsvarar 12 % tunga fordon. Vid beräkning av maximala ljudnivåer förutsätts att gator med högst 3000 f/d har högst 5 st tunga fordonen nattetid och under mest belastad timme dag/kväll. Det är därmed de lätta fordonen som är dimensionerande för maximal ljudnivå inomhus nattetid och utomhus på uteplats. Hastighet Skyltad hastighet på Rävebergsvägen är 70 km/h och på övriga gator 50 km/h. På Titteridammsvägen anläggs farthinder mellan cirkulationsplatserna som säkrar hastigheten till 30 km/h i punkter med oskyddade trafikanter. Det är dock inte orimligt att tro att den faktiska hastigheten på övriga delsträckor mellan cirkulationsplatserna blir 30 km/h på grund av korsande och svängande trafik, farthindren och omfattningen på trafiken. Den verkliga hastigheten på sträckan antas därför för beräkningarna av buller uppgå till 30 km/h istället för skyltade 50 km/h. På gatorna med trafikmängder på högst 3000 f/d förutsätts också att de verkliga medelhastigheterna bara blir 30 km/h. Nedan visas en sammanställning för de olika gatorna av total trafik, andel tung trafik och verklig hastighet. Dessutom visas förutsättningar för beräkning av maximal ljudnivå nattetid och mest belastad timme på uteplats (d v s om det är högst 5 tunga fordon per natt och högst 5 tunga fordon i mest belastad timme under dagtid så att det är de lätta fordonen som är dimensionerande vid beräkning av maximal ljudnivå). Tabell 2.1. Trafikmängder total, andel tung trafik, verklig medelhastighet. Gata Antal fordon per dygn Antal (och andel) tunga fordon/dygn Verklig medelhastighet Färre än 5 tunga fordon, nattetid och mest belastad timme dagtid Rävebergsvägen, södra delen (10 %) 70 km/h nej Rävebergsvägen, norr delen (10 %) 70 km/h nej Titteridammsvägen väster (10 %) 50 km/h nej Titteridammsvägen mellan cirkulationsplatserna (10 %) 30 km/h nej Titteridammsvägen öster (10 %) 50 km/h nej Övre Storåsvägen (10 %) 50 km/h nej Hästhagen (10 %) 50 km/h nej Kultivatorgatan (2 %) 30 km/h ja* Traktorgatan (12 %) 30 km/h nej Sydligaste matargatan (0 %) 30 km/h ja*

12 6 Nordligaste matargatan (0 %) 30 km/h ja* Ny matargata från Hästhagen (0 %) 30 km/h ja* * De lätta fordonen är här dimensionerande vid beräkning av maximal ljudnivå.

13 7 3. Beräkningsmetod Eftersom det är komplicerat att mäta bullernivåer (samtidigt som resultatet ofta är osäkert) genomförs oftast beräkningar istället. Bullernivåerna från vägtrafiken har i detta fall beräknats med hjälp av Soundplan 7.1. Programmet för vägbuller bygger på den modell som svenska Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med övriga nordiska länder. Notera att beräkningsmodellen inte är anpassad för korsningar och cirkulationsplatser utan förutsätter ett jämnt trafikflöde utan de accelerationer och retardationer som förekommer i korsningar. Beräknade värden vid korsningar/cirkulationer är där med mer osäkra. De bullernivåer som anges i resultatet är ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över en viss tidsperiod (vanligtvis ett dygn). Maxnivån är det högsta värde som erhålles under tidsperioden. Ljudnivåerna beräknas och redovisas i form av ISO-linjer som geografiskt visar ljudnivåer inom 3-dBA intervall. Noteras bör att Soundplan visar verkliga ljudnivåer, d v s när de ekvivalenta ljudnivåerna beräknas ingår såväl ljudreflexer i andra byggnader som i den bakomliggande studerade byggnaden. Ljudreflexen i den egna byggnaden ger ett tillskott på cirka 3 dba jämfört med frifältsvärde. Vid jämförelse med riktvärdet på 55 dba som frifältsvärde vid fasad ska man därför vid de fasader som vetter mot vägen dra av 3 dba från de visade resultaten. Riktvärdet för frifältsvärdet klaras därmed om den verkliga ekvivalenta ljudnivån är upp till 58 dba. För beräkning av buller från spårvägstrafik finns idag ingen beräkningsmodell. För att uppskatta ungefär hur höga ljudnivåer som uppnås har därför resultat från mätningar på andra platser studerats.

14 8 4. Riksdagens riktvärden Riktvärden för bostäder I samband med infrastrukturpropositionen som antogs i mars 1997 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. I propositionen angavs också ett åtgärdsprogram i två etapper mot störningar i trafikbuller i befintlig bebyggelse för den statliga infrastrukturen. I propositionen anges att riktvärden enligt Tabell 4.1 och Tabell 4.2 normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Noteras bör här att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad för vägtrafik inte motsvarar god ljudmiljö utan kan snarare betecknas som en acceptabel ljudmiljö. Vid 55 dba i buller från vägtrafik upplever sig en viss andel av de boende sig som starkt störda. Påverkan på sömnen (hjärnaktivitet, hjärtfrekvens och andningsförändringar) har konstaterats vid maximala ljudnivåer över 40 dba. Risken för sömnstörningar har konstaterats vid fler än fem bullertoppar på 45 dba. Vid utformning av ny bebyggelse anges också hur viktigt det är med en tyst sida. Med tyst sida avses enligt Boverket en sida som har lägre ekvivalent ljudnivå än 45 dba. Är ljudnivån högst 50 dba betecknas den som ljuddämpad sida. Tabell 4.1. Riktvärden för buller från vägtrafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53). Utrymme Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (DBA) Inomhus: (nattetid) Utomhus: - vid fasad (frifältsvärde) 55 - på uteplats Tabell 4.2. Riktvärden för buller från spårburen trafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53). Utrymme Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (DBA) Inomhus: (nattetid) Utomhus: - vid fasad (frifältsvärde) 55/60* - på uteplats *55 dba gäller vid nybyggnad av bostäder, 60 dba vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av spåranläggning. När det gäller ekvivalent ljudnivå vid fasad för buller från spårtrafik anger Naturvårdsverket i sin senaste tolkning att 60 dba endast gäller vid nyan-

15 9 läggning eller väsentlig ombyggnad av bana, vid nyanläggning av bostäder vid befintlig bana gäller riktvärdet 55 dba. Även Boverket har i sin senaste handbok reviderat riktvärdet från 60 dba till 55 dba. De angivna riktvärdena är dock inte helt entydiga, t ex anges inte vad som menas med uteplats. Vissa kommuner tolkar detta som hela tomten medan andra endast tolkar det som markerade uteplatser som t ex altaner. Vissa kommuner godkänner överskridande av riktvärde på den del av tomten som vetter mot vägen om det finns en annan del av tomten som är bullerskyddad så att riktvärdena klaras på denna del. I Naturvårdsverkets förslag 1 till tolkning anges att som uteplats ska betraktas i ordningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Vidare föreslår man att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta fasadreflex. Utifrån Naturvårdsverkets förslag till tolkning har för denna utredning antagits att riktvärdena för ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta fasadreflex. Vidare anger man från Naturvårdsverkets sida att riktvärdet för maximalljudnivå på 70 dba får överskridas högst 5 gånger per maxtimme under dag/kväll ( ). 1 Naturvårdsverket, Dnr Rv, Riktlinjer för trafikbuller vid Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur Förslag till utveckling av definitioner, 2001

16 10 5. Göteborgs kommuns tillämpning av riktvärden Sammanfattningsvis kan konstateras att Göteborgs Stad följer de riktvärden som Riksdagen angivit i propositionen som redogjorts för i föregående kapitel och tillämpar samma regler som Boverket rekommenderar. Vid vissa fall eller speciella omständigheter kan det dock vara motiverbart att göra avsteg från riktvärdena. Boverkets rekommendationer när avsteg från riktvärden kan göras Boverket anger att avsteg i samband med ny bebyggelse kan komma i fråga då det gäller komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och större städer med bebyggelse av stadskaraktär, t ex ordnad kvartersstruktur och tätare bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken. Göteborgs tolkning och förtydliganden I Göteborg definierar man stadens centrala delar som det område inom ett avstånd på ca 4 km från city (Brunnsparken). Med stadskaraktär menas t ex områden med kvartersstruktur och trafik på omgivande gator. Här kan också avses andra områden med en blandad bebyggelse av olika åldrar, med liv över dygnet, ett varierat utbud av service, relativt stor befolkningstäthet och med ett tätt gångtrafiknät (småskalig kvartersstruktur). Avsteg från riktvärdena kan medges för de områden som ligger som mest ca 500 m från knutpunkter för kollektivtrafiken eller som mest 300 m från övriga hållplatser med fler än en buss- eller spårvägslinje med mycket bra turtäthet. Vidare tolkar Göteborg Boverkets rekommendationer som att avsteg dock aldrig kan göras från att klara riktvärdena inomhus och att ekvivalent ljudnivå vid fasad inte får överstiga 65 dba. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan 55 och 65 dba ska lägenheterna vara genomgående med möjlighet att ordna sovplats mot den tysta eller ljuddämpade sidan för samtliga boende i lägenheten. Samtliga sovrum måste däremot inte vara mot den tysta/dämpade sidan utan innebörden av att man ska kunna ordna sovplats är att den som är störd i ett sovrum mot bullrig sida i så fall ska kunna ligga i det tysta vardagsrummet. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan 60 och 65 dba ska dessutom ljudklass B användas för ljuddämpning inomhus. Möjligheten att ordna tysta uteplatser bör vägas in i bedömningen. Ljudnivån på uteplatsen bör inte överskrida ljudnivån på byggnadens bullerskyddade sida.

17 11 I undantagsfall kan enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte klaras. Med enstaka lägenheter avses i Göteborg som riktlinje fem procent av det totala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i respektive byggnad. Undantag får bara göras för att erhålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. Varje fall av avsteg från riktvärdena och undantag ska tydligt motiveras. 2 Figur 5.1 Krav på lägenhetsutformning och fasadisolering vid avsteg från riktvärde om 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad (Källa: Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg, febr 2006) Vad innebär detta för utbyggnaden i Angereds centrum? Samtliga nya föreslagna bostäder kommer att ligga inom 300 m från buss och spårvägshållplatsen i Angered. Därmed skulle vissa avsteg från riktvärdena m h t mycket goda kollektivtrafikförbindelser kunna vara motiverade. De ekvivalenta ljudnivåerna utanför fasad får dock inte överskrida 65 dba och blir de större än 55 dba måste hänsyn tas till detta vid utformningen av planlösning av lägenheter samt vid bestämning av ljudklass i fasad. Dessutom får ljudnivån på den bullerskyddade sidan högst vara 50 dba och helst ännu lägre. 2 Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg, februari 2006

18 12 6. Ljudnivåer södra området 6.1 Förutsättningar för beräkningar I detta kapitel visas ekvivalenta och maximala ljudnivåer vid utbyggnad i det södra området. Viktigt att notera är att de ekvivalenta ljudnivåer som redovisas är verkliga ljudnivåer, d v s reflexer i den egna fasaden är inkluderade. Detta innebär att de ekvivalenta ljudnivåerna vid fasader ut mot vägar ökar med cirka 3 dba jämfört med frifältsvärdet. Visade ljudnivåer kan därmed direkt jämföras med riktvärdet för uteplats på 55 dba (ljusgrön färg i visade figurer) som ska inkludera ljudreflexerna i den egna fasaden. För jämförelse med riktvärde på 55 dba för frifältsvärde vid fasad, ut mot vägen där man inte har uteplats, ska 3 dba dras bort från visade värden. Här uppfylls alltså riktvärdet om ljudnivån visar dba (orange färg). För maximala ljudnivåer har antagits att de tunga fordonen som trafikerar lokalgatorna är så få nattetid (endast ett par stycken) att det är de lätta fordonen på dessa gator som är dimensionerande för vilken ljudisolering som krävs för att klara riktvärdet inomhus på högst 45 dba i maximal ljudnivå nattetid (ett par överskridanden kan accepteras). Likaså förutsätts att antalet tunga fordon på dessa gator är färre än 5 st i mest belastad timme under dag och kväll och att det därmed är de lätta fordonen på dessa gator som även är dimensionerande för maximal ljudnivå på uteplats. Detta gäller lokalgatorna med högst f/d samt Kultivatorgatan. För övriga gator förutsätts dock de tunga fordonen både nattetid och under mest belastad timme under dag och kväll vara så många att hänsyn måste tas till dessa vid beräkningarna av maximala ljudnivåer. Vid beräkningarna av ljudnivåer har antagits att husen i två plan är 7 m höga och att höjden på övriga hus ökar med 3 m per extra våningsplan. Garage förutsätts i beräkningarna vara 2,5 m höga.

19 Ekvivalenta ljudnivåer utan bullerskärmar mellan byggnaderna Våning 1 Södra området, Ekvivalent I Figur ljudnivå 6.1 visas 2 m ovan ekvivalenta mark ljudnivåer utanför första våningsplanet vid det södra området, förutsatt att man inte bygger några bullerskärmar mellan byggnaderna. I Figur 5.2 visas motsvarande för andra våningsplanet. {78 } {77 } {77 } {76 } {OPTOKABEL} {75 } {BERG} {4} {14 P-PL / G} {NATUR} {RESERV} {SLÃ NT} {10} {III+K} {IV+K} {5} {+73,5} {SOP} {GEM} {TORG} {+70,7} {8} {10} {10} {TOT. 90 P.PL} {1} {LEK o\pspel} {3} {10} {10} {8} {5} {+70} Ekv ljudnivå db(a) {RÃ VENGERGSVÃ GEN} {+71,5} {4} {14} {14} {+71,5} {2} {+69,5} <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < {TITTERIDAMMSVÃ GEN} Figur 6.1 Ekvivalenta ljudnivåer vid första våningsplanet med utbyggnad i södra området utan skärmar mellan byggnaderna

20 14 Södra området, Ekvivalent ljudnivå 5 m ovan mark {78 } {77 } {77 } {76 } {OPTOKABEL} {75 } {BERG} {4} {14 P-PL / G} {NATUR} {RESERV} {SLÃ NT} {10} {III+K} {IV+K} {5} {+73,5} {SOP} {GEM} {TORG} {+70,7} {8} {10} {10} {TOT. 90 P.PL} {1} {LEK o\pspel} {3} {10} {10} {8} {5} {+70} Ekv ljudnivå db(a) {RÃ VENGERGSVÃ GEN} {+71,5} {4} {14} {14} {+71,5} {2} {+69,5} <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < {TITTERIDAMMSVÃ GEN} Figur 6.2 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med utbyggnad i södra området utan skärmar mellan byggnaderna. Som framgår av figuren kommer de ekvivalenta ljudnivåerna att bli höga i riktning mot både Titteridammsvägen och Räverbergsvägen. De ekvivalenta ljudnivåerna som frifältsvärden kommer att uppgå till nästan 65 dba ut mot Titteridammsvägen och upp mot 58 dba mot Rävebergsvägen. Därmed kommer ljudnivåerna att ligga över riktvärdet på 55 dba och måste då klara kravet på tyst eller åtminstone ljuddämpad sida, d v s högst 50 dba vid den fasad som vetter bort från vägen Detta klaras inte vid alla fastigheter och ljudnivåerna blir något högre på andra våningsplanet än det första.

21 Maximala ljudnivåer utan bullerskärmar Våning 1 I Figur 6.3 visas maximala ljudnivåer utanför första våningsplanet med utbyggnad i södra området. Notera att det för ljudnivåer utomhus endast är relevant att se på de maximala ljudnivåerna på uteplats som i t ex markplan eller på balkonger/altaner. De maximala ljudnivåerna vid fasad kan dock vara Södra området maximal dimensionerande ljudnivå vån för 1 vilken ljudisolering som ska väljas för att klara riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus. {77 } {76 } {OPTOKABEL} {75 } {BERG} {4} {14 P-PL / G} {NATUR} {RESERV} {SLÃ NT} {10} {III+K} {IV+K} {5} {+73,5} {SOP} {GEM} {TORG} {+70,7} {8} {10} {10} {TOT. 90 P.PL} {1} {LEK o\pspel} {3} {10} {10} {8} {5} {+70} Max ljudnivå db(a) {RÃ VENGERGSVÃ GEN} {+71,5} {4} {14} {14} {+71,5} {2} <= < <= < <= < <= < <= < <= < {TITTERIDAMMSVÃ GEN} {+69,5} Figur 6.3 Maximala ljudnivåer vid första våningsplanet med utbyggnad i södra området Som framgår av figuren kommer de maximala ljudnivåerna ut mot samtliga gator att bli relativt höga eftersom bebyggelsen ligger nära gatorna. I riktning bort från gatorna klaras dock riktvärdet för maximal ljudnivå på 70 dba vid de flesta hus undantaget de som ligger närmast cirkulationsplatsen i norr samt allra längst i sydost vid den sydliga cirkulationsplatsen.

22 16 Våning 2 Den maximala ljudnivån vid andra våningsplanet med utbyggnad i södra Södra området maximal området ljudnivå visas vån i Figur Visade nivåer är dock endast relevanta i de fall man önskar anlägga terrasser/altaner på andra våningsplanet. {77 } {76 } {OPTOKABEL} {75 } {BERG} {4} {14 P-PL / G} {NATUR} {RESERV} {SLÃ NT} {10} {III+K} {IV+K} {5} {+73,5} {SOP} {GEM} {TORG} {+70,7} {8} {10} {10} {TOT. 90 P.PL} {1} {LEK o\pspel} {3} {10} {10} {8} {5} {+70} Max ljudnivå db(a) {RÃ VENGERGSVÃ GEN} {+71,5} {4} {14} {14} {+71,5} {2} <= < <= < <= < <= < <= < <= < {TITTERIDAMMSVÃ GEN} {+69,5} Figur 6.4 Maximala ljudnivåer vid andra våningen med utbyggnad i söder. De maximala ljudnivåerna på andra våningsplanet blir ungefär desamma som på första våningen men problemen närmst cirkulationsplatserna blir ytterligare något högre Ekvivalenta ljudnivåer med bullerskärmar mellan byggnaderna och högre garage mot Räverbergsvägen För att minska det ljud som läcker in från de större vägarna prövas att garagen mot Rävebergsvägen görs något högre än tidigare föreslagna 2,5 m. Dessutom föreslås att öppningar mot Titteridammsvägen byggs igen. Nedan visas effekten på andra våningsplanet, som är mest bullerutsatt, om både bullerplanken mellan byggnaderna och garagen mot Rävebergsvägen byggs

23 17 4 m höga. Notera att för den nordligaste delen av området kommer bebyggelsen att vara 3-4 våningar hög och får därmed högre ljudnivåer än visat Södra området, Ekvivalent nedan ljudnivå närmast 5 m cirkulationsplatsen ovan mark med eftersom 4 m plank skärmen o garage knappast mot Rävebergsvägen ger någon effekt på våning 3-4. {78 } {77 } {77 } {76 } {OPTOKABEL} {75 } {BERG} {4} {14 P-PL / G} {NATUR} {RESERV} {SLÃ NT} {10} {III+K} {IV+K} {5} {+73,5} {SOP} {GEM} {TORG} {+70,7} {8} {10} {10} {TOT. 90 P.PL} {1} {LEK o\pspel} {3} {10} {10} {8} {5} {+70} Ekv ljudnivå db(a) {RÃ VENGERGSVÃ GEN} {+71,5} {4} {14} {14} {+71,5} {2} {+69,5} <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < {TITTERIDAMMSVÃ GEN} Figur 6.5 Ekvivalenta ljudnivåer på andra våningsplanet med utbyggnad i södra området och med 4 m skärmar mellan byggnaderna (samt 4 m höga garage mot Rävebergsvägen). Resultaten visar att de 4 m höga skärmarna och höjningen av garagen knappast ger någon dämpande effekt på andra våningen. För att de ska börja ge märkbar effekt behöver planken vara mist lika höga som den höjd som mottagaren befinner sig på, d v s 5 m höga. Eftersom höjningen av garagen knappast ger någon effekt studeras istället vilken höjd på bullerplank som krävs om de anläggs mellan byggnaderna. För att mer i detalj beräkna vilken höjd på bullerskärmar som krävs har beräkningar av frifältsvärden gjorts vid de fasader som bedöms som mest bullerutsatta. Detta för att studera om man kan erhålla högst 50 dba i ekvivalent ljudnivå vid skyddad fasad i de fall som riktvärdet på 55 dba överskrids vid fasaden mot vägen. Beräkningspunkterna visas i Figur 5.3. Notera att beräkningspunkterna är belägna mitt på varje radhus/lägenhets fasad, allra längst ut på kanten av en fasad mot en gata kan ljudnivåerna blir något högre

24 18 Figur 6.6 Beräkningspunkter vid fasader för ljudnivåer. Inringat område visar var ljudnivåerna blir mer än 50 dba om inte motstående hus flyttas närmare denna fasad. Som framgår av figuren har de två mest sydöstligt belägna husen på den södra innergården förskjutits längre österut. Detta är nödvändigt för att få ner ljudnivåerna vid fasaden öster om husen eftersom det inte går att få ner ljudnivåerna tillräckligt med hjälp av att höja bullerskärmarna så att kravet på ljuddämpad sida klaras. Annars får man acceptera att kravet inte klaras vid två fastigheters andra våning (inringade i figuren ovan). Vid beräkning av skärmars höjder har förutsatts att de utformas som absorberande så att inte ljudreflexer uppstår från dem. Görs skärmarna reflekterande kan de behöva vara högre. I figur 6.7 visas hur höga skärmarna måste vara för att klara 50 dba vid bullerskyddad sida vid de fastigheter som har mer än 55 dba ut mot vägen.

25 Södra området, Ekvivalent ljudnivå 5 m ovan mark med Trivector skärmar Traffic som klarar rikt 19 {78 } {77 } {77 } {76 } {OPTOKABEL} {75 } {BERG} {4} {14 P-PL / G} {NATUR} {RESERV} {10} 5 m plank {SLÃ NT} {III+K} {IV+K} {5} {+73,5} {SOP} {GEM} {TORG} 9 m plank {10} {10} {8} {+70,7} 5 m plank {TOT. 90 P.PL} {1} {LEK o\pspel} {3} {10} {10} 4 m plank {8} {5} {+70} Ekv ljudnivå db(a) {RÃ VENGERGSVÃ GEN} {4} 5 m plank {+71,5} {14} 6 m plank {14} {+71,5} {2} 6 m plank {+69,5} <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < {TITTERIDAMMSVÃ GEN} Figur 6.7 Bullerskydd för att klara riktvärden vid samtliga våningsplan Som framgår av figuren krävs det mycket höga bullerplank för att klara riktvärdena. På många ställen behöver de vara nästan lika höga som bebyggelsen, d v s man hade lika gärna kunnat bygga samman bebyggelsen istället för att anlägga plank emellan husen. Längst i nordost krävs att planket blir hela 9 m högt för att klara riktvärden vid fjärde våningen på baksidan av den lägenhet som ligger parallellt med Titteridammsvägen närmast cirkulationsplatsen. På motsatt sida av den norra infartsgatan räcker det om planket är cirka 5 m högt eftersom bebyggelsen här endast är 2 våningar hög I sydöstra och sydvästra hörnen behöver huskropparna byggas samman med 6 m höga bullerskärmar. I västra delen behöver en 4 m hög bullerskärm binda samman två huskroppar samt en 5 m hög skärm binda samman två hus längs vägen mot parkeringen i väster. I nordvästra delen behöver ett 5 m högt bullerplank anläggas i förlängningen av det nordligaste husets norra fasad österut fram till gång- och cykelvägen.

26 20 7. Ljudnivåer vid det norra området 7.1 Förutsättningar för beräkningar I detta kapitel visas ekvivalenta och maximala ljudnivåer vid utbyggnad i det norra området. I övrigt gäller samma förutsättningar för beräkningarna som beskrivits för det södra området. Detta innebär bl a att de ekvivalenta ljudnivåer som redovisas är verkliga ljudnivåer, d v s reflexer i den egna fasaden är inkluderade. 7.2 Ekvivalenta ljudnivåer Våning 1 I Figur 7.1 visas ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet i det norra området. I figur 6.2 visas motsvarande ljudnivåer vid det tredje våningsplanet. Norra området, Ekvivalent ljudnivå 2 m ovan mark {+77} {5 VÃ N+S} {+78} {5 VÃ N+K} {INFART GARAGE} {+94} {3 VÃ N} {+69} {5 VÃ N+K} {+82} {+80} {+78} {+77} {TILL GARAGE} {TORG} {4 VÃ N+K} {GARAGE} {+97} Ekv ljudnivå db(a) {TITTERIDAMMSVÃ GEN} {LOKALER MOT GATA} {PORTIK} <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Förklaringar Byggnad Base line Figur 7.1 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet i det norra området Wall m

27 21 Norra området, Ekvivalent Våning 3 ljudnivå 8 m ovan mark Den ekvivalenta ljudnivån vid tredje våningsplanet med utbyggnad i norr visas i Figur 7.2. {+77} {5 VÃ N+S} {+78} {5 VÃ N+K} {INFART GARAGE} {+94} {3 VÃ N} {+69} {5 VÃ N+K} {+82} {+80} {+78} {+77} {TILL GARAGE} {TORG} {4 VÃ N+K} {GARAGE} {+97} Ekv ljudnivå db(a) {TITTERIDAMMSVÃ GEN} {LOKALER MOT GATA} {PORTIK} <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 7.2 Ekvivalenta ljudnivåer vid tredje våningsplanet med utbyggnad i det norra området. De ekvivalenta frifältsvärdena vid fasad närmast Titteridammsvägen blir höga även på tredje våningen, upp mot 65 dba i frifältsvärde. I riktning bort från vägen blir dock ljudnivåerna relativt låga och åtminstone kravet på ljuddämpad sida, d v s högst 50 dba i frifältsvärde klaras vid de fastigheter som är mest utsatta

28 22 Norra området, Ekvivalent ljudnivå 2 m ovan mark Punkthusens översta våningsplan Den ekvivalenta ljudnivån vid punkthusens översta femte våningsplan och visas i Figur 7.3. {+77} {5 VÃ N+S} {+78} {5 VÃ N+K} {INFART GARAGE} {+94} {3 VÃ N} {5 VÃ N+K} Figur 7.3 {TILL GARAGE} {+82} {+80} {+78} {+77} Ekvivalenta ljudnivåer vid punkthusens femte våningsplan vid utbyggnad {TORG} av det norra området. {+97} {4 VÃ N+K} {GARAGE} Som framgår av figuren blir de ekvivalenta ljudnivåerna relativt låga och riktvärdet på 55 dba klaras vid alla fasader både för frifältsvärde och inklusive ljudreflex vid egen fasad på eventuella balkonger. Det sydligaste punkthuset planeras dock bara vara fyra våningar högt. Nedan visas ekvivalenta ljudnivåer vid detta hus och för de radhus som ligger ut mot Titteridammsvägen och som också kommer att vara fyra våningar höga. Som framgår av figuren klaras kravet om ljuddämpad sida för de hus som får höga ljudnivåer ut mot Titteridammsvägen. {TITTERIDAMMSVÃ GEN} Ekv ljud 46 < 49 < 52 < 55 < 58 < 61 < 64 < 67 < {P {LOKALER MOT GATA}

29 23 Norra området, Ekvivalent ljudnivå 4 vån {5 VÃ N+K} {INFART GARAGE} {+69} {3 VÃ N} {5 VÃ N+K} Ekv ljudnivå db(a) <= 46 {TILL GARAGE} 46 < {+82} <= 49 {+80} {+78} 49 < <= {+77} 52 {TORG} 52 < <= < <= < <= 61 {4 VÃ N+K} {GARAGE} 61 < <= < <= < {PORTIK} {LOKALER MOT GATA} Förklaringar Byggnad Base line {TITTERIDAMMSVÃ GEN} Wall Figur 7.4 Ekvivalenta ljudnivåer vid fjärde våningen för de hus som blir fyra våningar höga vid utbyggnad av det norra området. 0 4, m

30 Maximala ljudnivåer i norra området Våning 1 I figur 7.5 visas maximala ljudnivåer vid första våningsplanet med utbyggnad i det norra området. Notera att det för ljudnivåer utomhus endast är relevant att se på de maximala ljudnivåerna på uteplats som i t ex markplan eller Norra området maximal på balkonger/altaner. ljudnivå vån 1 De maximala ljudnivåerna vid fasad kan dock vara dimensionerande för vilken ljudisolering som ska väljas för att klara riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus. {+77} {5 VÃ N+S} {+78} {5 VÃ N+K} {INFART GARAGE} {+94} {3 VÃ N} {+69} {5 VÃ N+K} {+82} {+80} {+78} {+77} {TILL GARAGE} {TORG} {4 VÃ N+K} {GARAGE} {+97} Max ljudnivå db(a) {PORTIK} {TITTERIDAMMSVÃ GEN} <= < <= < <= < <= < <= < <= < {LOKALER MOT GATA} Figur 7.5 Maximala ljudnivåer vid första våningsplanet med utbyggnad i det norra området. Som framgår av figuren kommer de maximala ljudnivåerna vid bostäderna som ligger närmast Titteridammsvägen att bli höga. I riktning bort från vägen blir de dock så låga att riktvärde för uteplats på 70 dba klaras. Vid punkthusen klaras riktvärdet för uteplats vid alla fasader utom de som vetter mot lokalgatan. 0 5

31 25 Våning 3 Norra området maximal Den maximala ljudnivå vån ljudnivån 3 på tredje våningsplanet med utbyggnad i norr visas i Figur 7.6. Visade nivåer är dock endast relevanta i de fall man önskar anlägga terrasser/altaner/balkonger på tredje våningsplanet. {+77} {5 VÃ N+S} {+78} {5 VÃ N+K} {INFART GARAGE} {+94} {3 VÃ N} {+69} {5 VÃ N+K} {+82} {+80} {+78} {+77} {TILL GARAGE} {TORG} {4 VÃ N+K} {GARAGE} {+97} Max ljudnivå db(a) {PORTIK} {TITTERIDAMMSVÃ GEN} <= < <= < <= < <= < <= < <= < {LOKALER MOT GATA} Figur 7.6 Maximala ljudnivåer vid tredje våningsplanet med utbyggnad i norr. De maximala ljudnivåerna på tredje våningsplanet blir något lägre än på första våningsplanet men fortfarande är ljudnivåerna i riktning mot Titteridammsvägen höga. 0 5

32 26 Våning 4 Ljudnivåerna på fjärde våningen blir ungefär desamma som de på tredje vånorra området maximal ljudnivå vån 4 ningen, se Figur 7.7. {5 VÃ N+K} {INFART GARAGE} {+69} {3 VÃ N} {+94} {5 VÃ N+K} {+82}{+80} {+78} {+77} {TILL GARAGE} Max ljudnivå db(a) {TORG} {4 VÃ N+K} {GARAGE} {+97} <= <= <= <= <= <= 67 < 70 < 73 < 76 < 79 < 82 < {PORTIK} {LOKALER MOT GATA} {TITTERIDAMMSVÃ GEN} Förklaringar Byggnad Base line Figur 7.7 Maximala ljudnivåer vid fjärde våningen för de hus som blir fyra våningar höga vid utbyggnad av det norra området. Wall Norra området maximal ljudnivå vån 5 punkthus m Punkthusens översta våningsplan Vid de tre nordligaste punkthusens femte våningar blir de maximala ljudni{5 VÃ N+S} våerna vid de tre punkthusen låga, se figur 7.8. Vi{+78} sade nivåer är dock endast relevanta i de fall man önskar anlägga terrasser, altaner eller balkonger här. {+77} {5 VÃ N+K} {INFART G Max ljudnivå db(a) {+94} Figur 7.8 Maximala ljudnivåer vid femte våningsplanet med utbyggnad i norr. 67 < 70 < 73 < 76 < 79 < 82 < <= <= <= <= <= <= {+82}{+80} {+78} {+77} {3 VÃ N} {5 VÃ N+K} {TILL GARAGE}