Buller vid utbyggnad av Angereds centrum

Transkript

1 RAPPORT 2011:04 VERSION 0.2 Buller vid utbyggnad av Angereds centrum - ISO-linjer med två alternativa utformningar

2 Dokumentinformation Titel: Buller vid utbyggnad av Angered centrum - ISO-linjer med två alternativa utformningar Serie nr: 2011:04 Projektnr: Författare: Lovisa Indebetou, Kvalitetsgranskning Petra Ahlström, Beställare: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Kontaktperson: Johan Henrikson, johan.henrikson@sbk.goteborg.se, Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Prel version Beställare Tillägg, bl a alt A2, 16 vån och Hästhagen Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se

3 Förord Under vintern studerade vilka ljudnivåer från vägoch spårvägstrafik som uppnås vid ny planerad bebyggelse i Angereds centrum i Göteborgs kommun. I samband med att man arbetat vidare med detaljplanen anlitades hösten 2009 för att ge svar på de ytterligare frågor som då kommit upp i samband med detaljutformning av området och något reviderad situationsplan. Arbetet med detaljplanen har sedan dess fortsatt och i januari 2011 fick Trivector än en gång i uppdrag att studera vilka ljudnivåer som uppnås med två olika förslag till bebyggelse. I denna rapport redovisas beräknade ljudnivåer i form av ISOlinjer med de två olika förslagen. I rapporten presenteras också resultaten från beräkningar av ljudnivåer längs Hästhagen som Trivector genomförde år Bullerutredningen har genomförts av civ ing Lovisa Indebetou och civ ing Petra Ahlström har varit kvalitetsgranskare. Kontaktperson för uppdraget har varit Johan Henrikson på Stadsbyggnadskontoret, Göteborg. Lund mars 2011 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning och förutsättningar 1 2. Beräkningsmetod 5 3. Riksdagens riktvärden 6 4. Göteborgs kommuns tillämpning av riktvärden 8 5. Ljudnivåer med alternativ A Förutsättningar för beräkningar Ekvivalenta ljudnivåer (alt A) Maximala ljudnivåer (alt A) Ljudnivåer med alternativ B Förutsättningar för beräkningar Ekvivalenta ljudnivåer (alt B) Maximala ljudnivåer (alt B) Ljudnivå på 16:e våningen vid punkthuset norr om spårvägen Ljudnivåer med alternativ A Ljudnivåer vid Hästhagen Uppmätta ljudnivåer Tidigare beräknade ljudnivåer Inverkan på ljudnivåerna av utbyggnaden av Angered C Buller från spårvägen Jämförelse av alt A och B med riktvärden samt förslag till åtgärder 35

6

7 1 1. Inledning och förutsättningar Denna rapport studeras två snarlika utformningar av ny bebyggelse i Angereds centrum avseende bullernivåer från väg- respektive spårtrafik. Det som skiljer de båda utbyggnadsförslagen åt är var sjukhuset placeras. Ny bebyggelse två alternativa förslag Utbyggnaden av ny bebyggelse vid Angereds Torg enligt det första utbyggnadsalternativet, alternativ A, visas i Figur 1.1. Hästhagen Rävebergsvägen Kultivatorgatan Punkthus Titteridammsvägen Sjukhusläge A Punkthus Traktorgatan Övre Storåsvägen Figur 1.1 Utbyggnad enligt alternativ A (källa: Göteborgs Stad, Illustrationsplan för Detaljplan för handel, bostäder mm vid Angereds Torg )

8 2 De nya bostadshusen väster om Titteridammsvägen blir fyra våningar höga. Punkthusen längs Rävebergsvägen planeras dock att bli 7 våningar höga och punkthuset norr om kollektivtrafikterminalen blir 14 våningar högt. Sjukhuset blir cirka 32 m högt. Kvarteret med bostäder, handel och kontor norr om sjukhusen planeras att bli 3 våningar högt. I planen finns även fyra parkeringshus, ett närmast Räverbergsvägen (två våningar högt), två i norr längs Kultivatorgatan (4 våningar höga) och ett i söder (2 våningar högt). I nordvästra delen av området finns småhusbebyggelse (fristående villor och radhus). Utbyggnad enligt alternativ B är mycket snarlik den med alternativ A men här byter sjukhuset plats med de sydligaste bostäderna, se Figur 1.2. Sjukhusläge B Figur 1.2 Utbyggnad enligt alternativ B (källa: Göteborgs Stad, Illustrationsplan för Detaljplan för handel, bostäder mm vid Angereds Torg ) Med utformning enligt alternativ B blir sjukhuset cirka 21 m högt, d v s ungefär 7 våningar högt om varje våningsplan blir 3 m högt. De bostäder som då byggs på platsen där sjukhuset skulle legat enligt alternativ A blir 5 våningar höga.

9 3 Trafikmängder I Figur 1.3 visas de trafikmängder som stadsbyggnadskontoret tillhandahållit i januari Trafikmängderna är uppskattningar för när bebyggelsen står färdig. Figur 1.3 Trafiksystemet och beräknade trafikmängder i fordon per dygn (källa: Stadsbyggnadskontoret) Tunga fordon Andelen tunga fordon antas uppgå till 10 % på de vägar som har mer än 3000 f/d och till 2 % på de gator som har högst f/d. På den södra tillfarten till den nordligaste cirkulationsplatsen, Kultivatorgatan, förväntas endast cirka 60 tunga fordon gå per dag vilket motsvarar 2 %. På Traktorgatan, som beräknas få en total trafik på f/d, beräknas 200 av fordonen vara tunga (en stor del av dessa är bussar). Detta motsvarar 12 % tunga fordon. Vid beräkning av maximala ljudnivåer förutsätts att gator med högst 3000 f/d har högst 5 st tunga fordonen nattetid och under mest belastad timme

10 4 dag/kväll och det är därmed de lätta fordonen som är dimensionerande för maximal ljudnivå inomhus nattetid och utomhus på uteplats. Hastighet Skyltad hastighet på Rävebergsvägen är 70 km/h och på övriga gator 50 km/h. På Titteridammsvägen anläggs farthinder mellan cirkulationsplatserna som säkrar hastigheten till 30 km/h i punkter med oskyddade trafikanter. Det är dock inte orimligt att tro att den faktiska hastigheten på delsträckan mellan cirkulationsplatserna blir 30 km/h på grund av korsande och svängande trafik, farthindren och omfattningen på trafiken. Den verkliga hastigheten på sträckan antas därför för beräkningarna av buller uppgå till 30 km/h istället för skyltade 50 km/h. På gatorna med trafikmängder på högst 3000 f/d förutsätts också att de verkliga medelhastigheterna bara blir 30 km/h. Nedan visas en sammanställning på de olika gatorna av total trafik, andel tung trafik, verklig hastighet samt förutsättningar för beräkning av maximal ljudnivå nattetid och mest belastad timme på uteplats (d v s om det är högst 5 tunga fordon per natt och högst 5 tunga fordon i mest belastad timme under dagtid så att det är de lätta fordonen som är dimensionerande vid beräkning av maximal ljudnivå). Tabell 1.1. Trafikmängder total, andel tung trafik, verklig medelhastighet. Gata Antal fordon/d Antal (och andel) tunga fordon/d Verklig medelhastighet Färre än 5 tunga fordon, nattetid och mest belastad timme dagtid Rävebergsvägen (10 %) 70 km/h nej Titteridammsvägen -väster (10 %) 50 km/h nej Titteridammsvägen mellan cirkulationsplatserna (10 %) 30 km/h nej Titteridammsvägen - öster (10 %) 50 km/h nej Övre Storåsvägen (10 %) 50 km/h nej Hästhagen (10 %) 50 km/h nej Kultivatorgatan (2 %) 30 km/h ja Traktorgatan (12 %) 30 km/h nej Sydligaste matargatan (2 %) 30 km/h ja Näst sydligaste matargatan (2 %) 30 km/h ja Ny matargata från Hästhagen (2 %) 30 km/h ja

11 5 2. Beräkningsmetod Eftersom det är komplicerat att mäta bullernivåer (samtidigt som resultatet ofta är osäkert) genomförs oftast beräkningar istället. Bullernivåerna från vägtrafiken har i detta fall beräknats med hjälp av Soundplan. Programmet för vägbuller bygger på den modell som svenska Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med övriga nordiska länder. Notera att beräkningsmodellen inte är anpassad för korsningar och cirkulationsplatser utan förutsätter ett jämnt trafikflöde utan de accelerationer och retardationer som förekommer i kostningar. Beräknade värden vid korsningar/cirkulationer är där med mer osäkra. De bullernivåer som anges i resultatet är ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över en viss tidsperiod (vanligtvis ett dygn). Maxnivån är det högsta värde som erhålles under tidsperioden. Ljudnivåerna beräknas och redovisas i form av ISO-linjer som geografiskt visar ljudnivåer inom 3-dBA intervall. Noteras bör att Soundplan visar verkliga ljudnivåer, d v s när de ekvivalenta ljudnivåerna beräknas ingår såväl ljudreflexer i andra byggnader som i den bakomliggande studerade byggnaden. Ljudreflexen i den egna byggnaden ger ett tillskott på cirka 3 dba jämfört med frifältsvärde. Vid jämförelse med riktvärdet på 55 dba som frifältsvärde vid fasad ska man därför vid de fasader som vetter mot vägen dra av 3 dba från de visade resultaten. Riktvärdet klaras därmed om den verkliga ekvivalenta ljudnivån är upp till 58 dba. För beräkning av buller från spårvägstrafik finns idag ingen beräkningsmodell. För att uppskatta ungefär hur höga ljudnivåer som uppnås har därför resultat från mätningar på andra platser studerats.

12 6 3. Riksdagens riktvärden Riktvärden för bostäder I samband med infrastrukturpropositionen som antogs i mars 1997 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. I propositionen angavs också ett åtgärdsprogram i två etapper mot störningar i trafikbuller i befintlig bebyggelse för den statliga infrastrukturen. I propositionen anges att riktvärden enligt Tabell 3.1 och Tabell 3.2 normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Noteras bör här att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad för vägtrafik inte motsvarar god ljudmiljö utan kan snarare betecknas som en acceptabel ljudmiljö. Vid 55 dba i buller från vägtrafik upplever sig en viss andel av de boende sig som starkt störda. Påverkan på sömnen (hjärnaktivitet, hjärtfrekvens och andningsförändringar) har konstaterats vid maximala ljudnivåer över 40 dba. Risken för sömnstörningar har konstaterats vid fler än fem bullertoppar på 45 dba. Vid utformning av ny bebyggelse anges också hur viktigt det är med en tyst sida. Med tyst sida avses enligt Boverket en sida som har lägre ekvivalent ljudnivå än 45 dba. Är ljudnivån högst 50 dba betecknas den som ljuddämpad sida. Tabell 3.1. Riktvärden för buller från vägtrafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53). Utrymme Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (DBA) Inomhus: (nattetid) Utomhus: - vid fasad (frifältsvärde) 55 - på uteplats Tabell 3.2. Riktvärden för buller från spårburen trafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53). Utrymme Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (DBA) Inomhus: (nattetid) Utomhus: - vid fasad (frifältsvärde) 55/60* - på uteplats *55 dba gäller vid nybyggnad av bostäder, 60 dba vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av spåranläggning. När det gäller ekvivalent ljudnivå vid fasad för buller från spårtrafik anger Naturvårdsverket i sin senaste tolkning att 60 dba endast gäller vid nyan-

13 7 läggning eller väsentlig ombyggnad av bana, vid nyanläggning av bostäder vid befintlig bana gäller riktvärdet 55 dba. Även Boverket har i sin senaste handbok reviderat riktvärdet från 60 dba till 55 dba. De angivna riktvärdena är dock inte helt entydiga, t ex anges inte vad som menas med uteplats. Vissa kommuner tolkar detta som hela tomten medan andra endast tolkar det som markerade uteplatser som t ex altaner. Vissa kommuner godkänner överskridande av riktvärde på den del av tomten som vetter mot vägen om det finns en annan del av tomten som är bullerskyddad så att riktvärdena klaras på denna del. I Naturvårdsverkets förslag 1 till tolkning anges att som uteplats ska betraktas i ordningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Vidare föreslår man att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta fasadreflex. Utifrån Naturvårdsverkets förslag till tolkning har för denna utredning antagits att riktvärdena för ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta fasadreflex. Vidare anger man från Naturvårdsverkets sida att riktvärdet för maximalljudnivå på 70 dba får överskridas högst 5 gånger per maxtimme under dag/kväll ( ). 1 Naturvårdsverket, Dnr Rv, Riktlinjer för trafikbuller vid Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur Förslag till utveckling av definitioner, 2001

14 8 4. Göteborgs kommuns tillämpning av riktvärden Sammanfattningsvis kan konstateras att Göteborgs Stad följer de riktvärden som Riksdagen angivit i propositionen som redogjorts för i föregående kapitel och tillämpar samma regler som Boverket rekommenderar. Vid vissa fall eller speciella omständigheter kan det dock vara motiverbart att göra avsteg från riktvärdena. Boverkets rekommendationer av när avsteg från riktvärden kan göras Boverket anger att avsteg i samband med ny bebyggelse kan komma i fråga då det gäller komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och större städer med bebyggelse av stadskaraktär, t ex ordnad kvartersstruktur och tätare bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken. Göteborgs tolkning och förtydliganden I Göteborg definierar man stadens centrala delar som det område inom ett avstånd på ca 4 km från city (Brunnsparken). Med stadskaraktär menas t ex områden med kvartersstruktur och trafik på omgivande gator. Här kan också avses andra områden med en blandad bebyggelse av olika åldrar, med liv över dygnet, ett varierat utbud av service, relativt stor befolkningstäthet och med ett tätt gångtrafiknät (småskalig kvartersstruktur). Avsteg från riktvärdena kan medges för de områden som ligger som mest ca 500 m från knutpunkter för kollektivtrafiken eller som mest 300 m från övriga hållplatser med fler än en buss- eller spårvägslinje med mycket bra turtäthet. Vidare tolkar Göteborg Boverkets rekommendationer som att avsteg dock aldrig kan göras från att klara riktvärdena inomhus och att ekvivalent ljudnivå vid fasad inte får överstiga 65 dba. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan 55 och 65 dba ska lägenheterna vara genomgående med möjlighet att ordna sovplats mot den tysta eller ljuddämpade sidan för samtliga boende i lägenheten. Samtliga sovrum måste däremot inte vara mot den tysta/dämpade sidan utan innebörden av att man ska kunna ordna sovplats är att den som är störd i ett sovrum mot bullrig sida i så fall ska kunna ligga i det tysta vardagsrummet. När den ekvivalenta ljudnivån utomhus på någon fasad för bostaden är mellan 60 och 65 dba ska dessutom ljudklass B användas för ljuddämpning inomhus. Möjligheten att ordna tysta uteplatser bör vägas in i bedömningen. Ljudnivån på uteplatsen bör inte överskrida ljudnivån på byggnadens bullerskyddade sida.

15 9 I undantagsfall kan enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte klaras. Med enstaka lägenheter avses i Göteborg som riktlinje fem procent av det totala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i respektive byggnad. Undantag får bara göras för att erhålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. Varje fall av avsteg från riktvärdena och undantag ska tydligt motiveras. 2 Figur 4.1 Krav på lägenhetsutformning och fasadisolering vid avsteg från riktvärde om 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad (Källa: Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg, febr 2006) Vad innebär detta för utbyggnaden i Angereds centrum? Samtliga nya föreslagna bostäder kommer att ligga inom 300 m från buss och spårvägshållplatsen i Angered. Därmed skulle vissa avsteg från riktvärdena m h t mycket goda kollektivtrafikförbindelser kunna vara motiverade. De ekvivalenta ljudnivåerna utanför fasad får dock inte överskrida 65 dba och blir de större än 55 dba måste hänsyn tas till detta vid utformningen av planlösning av lägenheter samt vid bestämning av ljudklass i fasad. Dessutom får ljudnivån på den bullerskyddade sidan högst vara 50 dba och helst ännu lägre. 2 Göteborgs Stad, Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller, utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg, februari 2006

16 10 5. Ljudnivåer med alternativ A 5.1 Förutsättningar för beräkningar I detta kapitel visas ekvivalenta och maximala ljudnivåer med utbyggnadsalternativ A. Viktigt att notera är att de ekvivalenta ljudnivåer som redovisas är verkliga ljudnivåer, d v s reflexer i den egna fasaden är inkluderade. Detta innebär att de ekvivalenta ljudnivåerna vid fasader ut mot vägar ökar med cirka 3 dba jämfört med frifältsvärdet. Visade ljudnivåer kan därmed direkt jämföras med riktvärdet för uteplats på 55 dba (ljusgrön färg i visade figurer) som ska inkludera ljudreflexerna i den egna fasaden. För jämförelse med riktvärde på 55 dba som frifältsvärde vid fasad där man inte har uteplats ska 3 dba dras bort från visade värden. Här uppfylls alltså riktvärdet om ljudnivån visar dba (orange färg). För maximala ljudnivåer har antagits att de tunga fordonen som trafikerar lokalgatorna är så få nattetid (endast ett par stycken) att det är de lätta fordonen på dessa gator som är dimensionerande för vilken ljudisolering som krävs för att klara riktvärdet inomhus på högst 45 dba i maximal ljudnivå nattetid (ett par överskridanden kan accepteras). Likaså förutsätts att antalet tunga fordon på dessa gator är färre än 5 st i mest belastad timme under dag och kväll och att det därmed är de lätta fordonen på dessa gator som även är dimensionerande för maximal ljudnivå på uteplats. Detta gäller lokalgatorna med högst f/d samt Kultivatorgatan. För övriga gator förutsätts dock de tunga fordonen både nattetid och under mest belastad timme under dag och kväll vara så många att hänsyn måste tas till dessa vid beräkningarna av maximala ljudnivåer.

17 Ekvivalenta ljudnivåer (alt A) Våning 1 I Figur 5.1 visas ekvivalenta ljudnivåer utanför första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 5.1 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. Vid jämförelse med riktvärde på 55 dba som frifältsvärde vid fasad framgår att detta klaras vid de friliggande villorna i norra delen av området. För radhusen ut mot Titteridammsvägen blir de verkliga ljudnivåerna inkl reflexer i egen fasad dba vilket innebär att frifältsvärdet blir dba. För den västligaste radhuslängan klaras tyst sida i riktning bort från vägen. För den östligaste radhuslängan blir ljudnivåerna på baksidan av husen något högre men klarar ljuddämpad sida.

18 12 För lamellhusen norr om sjukhuset blir de ekvivalenta ljudnivåerna ut mot Titteridammsvägen dba i frifältsvärden. Fasaden som vetter bort från vägen uppfyller dock riktvärdet för tyst sida. Vid övriga fasader i detta kvarter blir de ekvivalenta ljudnivåerna högst 55 dba i frifältsvärde. Undantaget är det sydligaste husets nordvästra fasad som får dba i frifältsvärde. Sjukhuset bör, i rum avsedda för vila, klara riktvärden motsvarande de för bostäder. Sådana rum bör därmed inte förläggas i riktning mot Titteridammsvägen eftersom ljudnivåerna här blir höga. De sydligare belägna lamellhusens fasader ut mot Titteridammsvägen och mot infarten från Räverbergsvägen får ekvivalenta ljudnivåer på som mest dba i frifältsvärde. Samtliga delar av dessa fasader har dock en bullerskyddad baksida i riktning bort från vägen som klarar tyst sida. Även längs den sydligaste matargatan blir de ekvivalenta ljudnivåerna över riktvärdet på 55 dba i frifältsvärde. Här blir ljudnivåerna vid lamellhusen som ligger parallellt med matargatan dock så låga i riktning bort från vägen att de uppfyller riktvärdet för tyst sida. Det sydligaste lamellhuset kommer vid de delar som ligger allra närmast Räverbergsvägen, parallellt med vägen, att få ekvivalenta ljudnivåer på dba. I motsatt riktning blir dock ljudnivåerna lägre och klarar riktvärdet för tyst eller ljuddämpad sida, dock inte allra närmast matargatan där ljudnivåerna ökar något. Vid punkthusen i väster klaras riktvärdet vid fasad förutom vid de fasader som ligger närmast matargatan där de ekvivalenta ljudnivåerna blir dba i frifältsvärde. Punkthuset norr om spårvägen klarar riktvärdet.

19 13 Våning 4 Den ekvivalenta ljudnivån utanför fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A visas i Figur 5.2. Notera att det i denna figur inte är relevant att studera ljudnivåerna vid de fristående villorna eller radhusbebyggelsen i norr eftersom dessa bara är två våningar höga. Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 5.2 Ekvivalenta ljudnivåer på fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. Ljudnivåerna på fjärde våningsplanet är ungefär desamma som på första våningsplanet i riktning mot de större vägarna. För lamellhusen ut mot Räverbergsvägen blir dock ljudnivåerna på fjärde våningsplanet högre än på första våningsplanet. På den sida av husen som vetter bort från Räverbergsvägen klaras riktvärdet på 55 dba men kraven på tyst eller bullerdämpad sida uppfylls inte. Generellt sett blir ljudnivåerna på de bullerskyddade innergårdarna något högre på fjärde våningsplanet jämfört med på första våningsplanet. Där man på första våningsplanet klarar tyst (<45 dba) sida klarar man på fjärde våningsplanet bara bullerdämpad (45-50 dba) sida. För samtliga punkthus klaras riktvärdet vid fasad utom på västra sidan av det nordligaste huset längs Rävebergsvägen.

20 14 Våning 7 De fyra punkthusen utmed Rävebergsvägen kan komma att få sju våningsplan. Norr om spårvägsstationen planeras också ett punkthus som kan bli upp mot 17 våningar högt. Även sjukhuset kan bli högt; 32 m vilket skulle motsvara 10 våningar om varje våning görs 3 m högt. Den ekvivalenta ljudnivån vid det sjunde våningsplanet (20 m ovanför marken) vid punkthusen och sjukhuset visas i Figur 5.3. Notera att för övriga hus är de visade ljudnivåerna inte relevanta. Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 5.3 Ekvivalenta ljudnivåer på sjunde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. Notera att visade ljudnivåer endast är relevanta för punkthusen och sjukhuset (inringade). Vid jämförelse med riktvärde för ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) vid fasad framgår att ljudnivåerna vid samtliga punkthus längs Räverbergsvägen kommer att bli höga vid samtliga fasader vid våningsplan 7. De värst utsatta fasaderna är de som vetter mot Räverbergsvägen och här blir de ekvivalenta frifältsvärdena dba. Men även vid övriga fasader kommer ljudnivåerna att bli höga och inte vid någon fasad klarar man riktvärdet för ljuddämpad sida. Punkthuset norr om spårvägens vändslinga klarar riktvärdet. Vid sjukhuset blir ljudnivåerna ungefär desamma som på fjärde våningsplanet.

21 Maximala ljudnivåer (alt A) Våning 1 I Figur 5.4 visas maximala ljudnivåer utanför första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. Notera att det för ljudnivåer utomhus endast är relevant att se på de maximala ljudnivåerna på uteplats som i t ex markplan eller på balkonger/altaner. De maximala ljudnivåerna vid fasad kan dock vara dimensionerande för vilken ljudisolering som ska väljas för att klara riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus. Max ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 5.4 Maximala ljudnivåer på första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. Som framgår av figuren kommer de maximala ljudnivåerna ut mot samtliga gator att bli relativt höga eftersom bebyggelsen ligger så nära gatorna. I

22 16 riktning bort från gatorna klaras dock riktvärdet för maximal ljudnivå på 70 dba. Våning 4 Den maximala ljudnivån vid fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A visas i Figur 5.5. Visade nivåer är dock endast relevanta i de fall man önskar anlägga terrasser/altaner på fjärde våningsplanet. Max ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 5.5 Maximala ljudnivåer på fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. De maximala ljudnivåerna på fjärde våningsplanet blir något lägre än på första våningsplanet utmed de lokala smågatorna. Längs de mer trafikerade huvudgatorna blir dock de maximala ljudnivåerna ungefär samma som på bottenvåningen.

23 17 Våning 7 Den maximala ljudnivån vid det sjunde våningsplanet på punkthusen och vid sjukhuset visas i Figur 5.6. Visade nivåer är dock endast relevanta i de fall man önskar anlägga terrasser/altaner på detta våningsplan. Max ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 5.6 Maximala ljudnivåer på sjunde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A. Notera att visade ljudnivåer endast är relevanta för punkthusen och sjukhuset (inringade). På sjunde våningsplanet sjunker de maximala ljudnivåerna ytterligare och endast vid sjukhuset överskrids riktvärdet för maximal ljudnivå på uteplatsvid några fasader.

24 18 6. Ljudnivåer med alternativ B 6.1 Förutsättningar för beräkningar I detta kapitel visas ekvivalenta och maximala ljudnivåer med utbyggnadsalternativ B, övrigt gäller samma förutsättningar för beräkningarna som beskrivits under förutsättningar för beräkningar för alternativ A. Detta innebär bl a att de ekvivalenta ljudnivåer som redovisas är verkliga ljudnivåer, d v s reflexer i den egna fasaden är inkluderade. Nedan kommenteras bara skillnader i ljudnivåer jämfört med alternativ A. 6.2 Ekvivalenta ljudnivåer (alt B) Våning 1 I Figur 6.1 visas ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B.

25 19 Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 6.1 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B. De ekvivalenta frifältsvärdena vid fasad blir höga både vid sjukhuset och vid bostadsbebyggelsen i kvarteret där sjukhuset ligger i alternativ A. På innergårdarna klaras dock tyst sida och sovrum och ev uteplatser bör orienteras in mot gårdarna.

26 20 Våning 4 Den ekvivalenta ljudnivån vid fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B visas i Figur 6.2. Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 6.2 Ekvivalenta ljudnivåer på fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B. De ekvivalenta ljudnivåerna blir vid sjukhuset och bostäderna som ligger där sjukhuset ligger i alternativ A något lägre på fjärde våningen än på första våningen. Även här klaras tyst sida in mot gårdarna.

27 21 Våning 7 Den ekvivalenta ljudnivån vid punkthusens sjunde våningsplan och vid sjukhuset visas i Figur 6.3. Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 6.3 Ekvivalenta ljudnivåer på sjunde våningsplanet vid punkthusen med utbyggnad enligt alternativ B. Notera att visade ljudnivåer endast är relevanta för punkthusen och sjukhuset (inringade). Med alternativ B blir de ekvivalenta ljudnivåerna på sjunde våningsplanet vid sjukhuset också mycket höga och utrymmen avsedda för vila bör därmed i möjligaste mån orienteras i riktning in mot de tysta gårdarna.

28 Maximala ljudnivåer (alt B) Våning 1 I figur 6.4 visas maximala ljudnivåer vid första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B. Notera att det för ljudnivåer utomhus endast är relevant att se på de maximala ljudnivåerna på uteplats som i t ex markplan eller på balkonger/altaner. De maximala ljudnivåerna vid fasad kan dock vara dimensionerande för vilken ljudisolering som ska väljas för att klara riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus. Max ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 6.4 Maximala ljudnivåer på första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B. Som framgår av figuren kommer de maximala ljudnivåerna vid bostäderna som ligger där sjukhuset låg i alternativ A att bli mycket höga ut mot Titteridammsvägen och mot söder. De maximala ljudnivåerna på innergården klarar dock riktvärdet för uteplats på 70 dba. De maximala ljudnivåerna vid

29 23 sjukhuset i läge B blir ungefär detsamma som för de bostäder som ligger i området med alternativ A; höga maximala ljudnivåer ut mot Titteridammsvägen och vid infartsgatan från Rävebergsvägen. Vid den norra fasaden och på innergårdarna klaras dock riktvärdet för maximal ljudnivå på uteplats. Våning 4 Den maximala ljudnivån på fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B visas i Figur 6.5. Visade nivåer är dock endast relevanta i de fall man önskar anlägga terrasser/altaner/balkonger på fjärde våningsplanet. Max ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 6.5 Maximala ljudnivåer på fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B. De maximala ljudnivåerna på fjärde våningsplanet blir något lägre än på första våningsplanet men fortfarande överskrids riktvärde för maximal ljudnivå på uteplats vid samma fasader som för första våningsplanet när det gäller sjukhuset och bostäderna i kvarteret där sjukhuset ligger i alternativ A.

30 24 Våning 7 Den maximala ljudnivån vid det sjunde våningsplanet på punkthusen visas i Figur 6.6. Visade nivåer är dock endast relevanta i de fall man önskar anlägga terrasser/altaner/balkonger på detta våningsplan, inringat i figuren. Max ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 6.6 Maximala ljudnivåer på sjunde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ B. Notera att visade ljudnivåer endast är relevanta för punkthusen. På sjunde våningsplanet sjunker de maximala ljudnivåerna ytterligare jämfört med på plan 4.

31 25 7. Ljudnivå på 16:e våningen vid punkthuset norr om spårvägen För att säkerställa att ljudnivåerna på översta våningsplanet på det 16 våningar höga punkthuset norr om spårvägens vändslinga inte överskrider riktvärdena har beräkningar av ekvivalenta ljudnivåer utanför fasad genomförts här. Resultaten visas i Figur 7.1. Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 7.1 Ekvivalenta ljudnivåer av buller från vägtrafik på sextonde våningsplanet vid punkthuset norr om spårvägens vändslinga. Som framgår av figuren blir de verkliga ekvivalenta ljudnivåerna mot Titteridammsvägen något över 55 dba. Frifältsvärdet ligger dock under 55 dba när man dragit bort 3 dba för reflexer i den egna fasaden. Men detta innebär att uteplatser inte bör förläggas i riktning mot Titteridammsvägen på de övre våningsplanen av punkthuset.

32 26 8. Ljudnivåer med alternativ A2 Eftersom ljudnivåerna vid punkthusen blir höga på övre våningsplan har en alternativ utformning, alternativ A2, studerats där punkthusen ut mot Titteridammsvägen ersätts med lamellhus kring ljuddämpade gårdar. I Figur 8.1 och Figur 8.2 nedan visas ekvivalenta ljudnivåer för detta alternativ (inkl ljudreflex i egen fasad) vid våning 1 respektive 4. Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 8.1 Ekvivalenta ljudnivåer på första våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A2. På första våningsplanet klaras 50 dba i ekvivalent frifältsvärde vid bullerskyddad sida för samtliga studerade hus ovan.

33 27 Ekv ljudnivå db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Figur 8.2 Ekvivalenta ljudnivåer på fjärde våningsplanet med utbyggnad enligt alternativ A2. På fjärde våningsplanet fås verkliga ljudnivåer in mot skyddade gårdar på upp mot dba. Frifältsvärdet är cirka 3 dba lägre, d v s dba. Därmed klaras kravet på ljuddämpad sida.

34 28 9. Ljudnivåer vid Hästhagen 9.1 Uppmätta ljudnivåer Efter klagomål från boende i Hästhagen på buller från framförallt bussar och lastbilar som kör fort genomförde Göteborg Stad en bullermätning år 2010 vid fastigheten Hästhagen 10, som ligger närmast vägen. Vägen trafikeras idag av fordon per dygn varav ca 11 % är tung trafik. Resultatet från mätningarna visar att den omräknade ekvivalenta ljudnivån (frifält) för utomhusbullret är 61 dba 2 m framför fasad på det mest bullerutsatta huset. De maxa ljudnivåerna låg flera gånger över 80 dba utomhus respektive över 60 dba inomhus under den en timme långa mätningen. Vid mätningarna kunde man konstatera att husens fasader har ganska dålig ljudreduktion, endast 28 dba för ekvivalent ljudnivå och bara 22 dba för maximal ljudnivå. Vidare noterades att bussarna ger en hög ljudnivå, speciellt vissa som kör riktigt fort här. 9.2 Tidigare beräknade ljudnivåer Trivector har i en tidigare utredning från 2007 beräknat ljudnivåerna i området, bl a nära den punkt där mätningarna genomfördes I denna utredning beräknades ljudnivåerna här uppgå till 61 dba i ekvivalent ljudnivå och 80 dba i maximal ljudnivå. De beräknade värdena baserades dock på en cirka dubbelt så stor trafikmängd som nu uppmätts och därmed borde de uppmätta värdena vara cirka 3 dba lägre än de beräknade. Att de beräknade och uppmätta ekvivalenta ljudnivåerna ändå blir desamma kan förklaras av att mätningen skedde 2 m närmare vägen än det beräknade värdet som skedde direkt framför fasad samt att de verkliga hastigheterna kanske är högre än de skyltade. Nedan visas förutsättningarna och resultaten från den tidigare genomförda bullerutredningen år Här visas också utsträckningen av det föreslagna bullerplanket. Trafikmängd och hastighet Enligt den trafikmängdsutredning som Gatubolaget konsult genomfört (daterad ) förväntas trafikmängden på Titteridammsvägen bli f/d väster om Hästhagen och bli f/d på Hästhagen. I dessa tra-

35 29 fikmängder ingår förväntad nyalstrad trafik från den nyplanerade bebyggelsen i Angereds centrum, se kapitel 1. Andelen tung trafik antas till 10 % både på Hästhagen och på Titteridammsvägen. Den skyltade hastigheten är 50 km/h. Beräknade ljudnivåer Ljudnivåer har beräknats i 10 punkter, våning ett och två, se figuren nedan Hästhagen Figur 9.1 Bullerberäkningspunkter vid fastigheter i BRF Gunnareds Kyrkby i Angered Tabell 9.1 Ljudnivå (frifältsvärde) från buller från vägtrafik, våning 1 och 2, vid Hästhagen. Beräkningspunkt Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (dba) Våning 1 Våning 2 Våning 1 Våning Med den ökade trafik som förväntas genom utbyggnaden i Angereds centrum kommer de beräknade ljudnivåerna ut mot Hästhagen att överskrida de riktvärdena som gäller vid nybyggnation. Ljudnivåerna är högst vid fasa-

36 30 derna ut mot Hästhagen där det högsta ekvivalentvärdet uppnås vid punkt 4 med 61 dba. Vid övriga beräkningspunkter ut mot Hästhagen ligger ekvivalentnivåerna på dba. Vid de tre beräkningspunkterna 8-10 inne i området är den ekvivalenta ljudnivån under 55 dba. För områden som ligger inom 300 m till hållplatser med fler än en busseller spårvägslinje gör Göteborgs stad en egen tolkning av Boverkets bullerriktvärden. Eftersom Hästhagen ligger mer än 300 m från Angereds centrum gäller här Boverkets regler utan undantag. De ekvivalenta ljudnivåerna överskrids i alla punkter ut mot Hästhagen. Inomhusnivåer Riksdagens riktvärden för ljudnivå inomhus är 30 dba för ekvivalentnåvå och 45 dba för maxnivå. För att klara dessa riktvärden krävs fasader som isolerar 35 dba i räknepunkt 4. I övriga fasader ut mot Hästhagen behöver fasaderna dämpa ljudet med dba. Med relativt dåliga kopplade tvåglasfönster är fasadisoleringen ca 25 dba. Nya två-treglasfönster utan speciell bullerdämpning kan ge en fasadisolering på ca 30 dba. Med specialglas för bullerdämpning kan fasaden isolera upp till upp till dba. Då är det extra viktigt att ventiler utformas med ljuddämpning. Tabell 9.2 Fasadisolerande förmåga som krävs på fasaderna för att klara både ekvivalent riktvärde inomhus (30 dba) och maxriktvärdet inomhus (45 dba) vid Hästhagen. Beräkningspunkt Fasadisolerande förmåga som krävs för att klara riktvärdet vid nybyggnation 1 32 dba 2 31 dba 3 32 dba 4 35 dba 5 31 dba 6 32 dba 7 28 dba 8 23 dba 9 20 dba dba Uteplatser Vid eventuella uteplatser/balkonger är den verkliga ljudnivån 3 dba högre än ovanstående frifältsvärden. Detta p g a ljudets reflexer i den egna fasaden. Riktvärdet vid uteplats/balkong är 55 dba för ekvivalentnivån och 70 dba för maxnivån. Maxnivåernan vid eventuella uteplatser/balkonger överskrids med 1-13 dba i alla räknepunkter utom punkt 9.

37 31 Bullerdämpande åtgärder Med en 1,3 m hög bullerskärm längs Hästhagen kan man klara bullerriktvärdena vid fasad på bottenvåningen i den mest utsatta beräkningspunkten nr 4 och då även i övriga beräkningsräknepunkter. För att klara riktvärdena på våning två krävs en bullerskärm längs med vägen som är 2,5 m hög. Bullerskärmen måste gå längs hela Hästhagen eller vika av in mot bostadsområdet enligt figuren nedan. 1 Bullerskärm Hästhagen Figur 9.2 Förslag på bullerskärms utsträckning. Det bör inte finnas några uteplatser ut mot Hästhagen och Titteridammsvägen. Dessa bör istället förläggas till baksidan av husen där husen fungerar som bullerskydd. Om det finns balkonger ut mot vägen bör dessa kompletteras med uteplatser på baksidan av huset. Inglasade balkonger ut mot vägarna räknas inte som uteplatser utan bör även de kompletteras med bullerdämpade uteplatser på baksidan av huset. Med ett bullerplank längs Hästhagen kan man anordna bullerskydd för uteplatser och balkonger. För att klara riktvärdet för uteplats på våning ett skulle planket behöva vara 1,9 m högt och för att klara riktvärdet för balkong på våning två skulle det behöva vara 2,7 m högt. Genom att sänka hastigheten från 50 km/h till 30 km minskas de ekvivalenta ljudnivåerna utomhus med ca 2 dba medan maxljudnivåerna inte ändras alls.

38 32 Om lågbullrande beläggning läggs för att minska ljudet från Hästhagen och Titteridammsvägen. Dränasfalt kan ge en bullerdämpning vid 50 km/h på 1-7 dba. 3 Nylagd asfalt ger lägre ljudnivåer och om den läggs om relativt ofta skulle ljudnivåerna kunna sänkas med uppskattningsvis omkring 5 dba. 9.3 Inverkan på ljudnivåerna av utbyggnaden av Angered C Vid det hus som ligger närmast Hästhagen och är mest bullerstört borde bidraget från den nya lokalgatan bakom bli mycket litet. Inga nya beräkningar av ljudets spridning har gjorts i detta område men ser man på hur ljudet sprider sig åt andra hållet längs lokalgatan borde det ha sjunkit till låga ljudnivåer innan det når fram till husen närmast Hästhagen. I övrigt kommer utbyggnaden att medföra ökade trafikvolymer som ökar ljudnivån något jämfört med idag, men bullret från Titteridammsvägen kommer att skärmas av relativt mycket genom radhusens placering längs vägen. Så det från bullersynpunkt negativa med utbyggnaden är framför allt att trafiken på Hästhagen ökar. Denna ökning är dock medtagen i de tidigare beräknade ljudnivåerna. Den prognostiserade dubbleringen av trafiken på Hästhagen skulle öka de ekvivalenta ljudnivåerna med cirka 3 dba jämfört med idag. Med redan höga ljudnivåer idag är det negativt. Föreslagna åtgärder I den tidigare genomförda utredningen för området angavs att ett 1,3 m högt bullerplank längs vägen behövs för att kunna sänka ljudnivåerna till riktvärdet utanför fasad på bottenvåningen och 2,5 m högt plank krävs för att sänka ljudnivåerna utanför fasad på andra våningsplanet till riktvärdet. I utredningen angavs också att om man vill kunna ha uteplatser i riktning mot vägen som klarar riktvärdena skulle planken behöva höjas till 1,9 m för att klara riktvärden på bottenvåningen respektive 2,7 m för att klara riktvärdet på andra våningsplanet. Är det så att fordonen håller högre hastighet än tillåtet skulle planken eventuellt behöva göras ännu högre. Alternativ skulle man behöva arbeta med hastighetssänkande åtgärder. Noteras bör här att mätningarna av buller under 2010 visar att fasadernas ljudisolerande är dålig, framför allt avseende maximal ljudnivå där fasaden bara dämpar bullret med 22 dba. Vidtar man inte åtgärder på fasaden för att förbättra den ljudisolerande förmågan skulle de föreslagna planken behöva vara högre än ovan redovisat för att man även ska klara riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus nattetid. För att klara detta vid sovrum på bottenvåning skulle planket behöva vara 2,2 m högt och för att klara riktvärdet på andra våningsplanet 3,4 m högt. 3 U Sandberg, VTI, Vägytans inverkan på trafikbulleremissioner korrektionstabell för effektsambandsmodeller, VTI-notat

39 Buller från spårvägen Studerade punkter För att få en uppfattning om bullersituationen vid den nya planerade bebyggelsen i centrala Angered skulle man vilja veta ljudnivåerna vid den bebyggelse som kommer att ligga närmst spårvägen. Punkthuset norr om vändslingan ligger cirka 35 m från spåret. Den nya lite lägre byggnaden alldeles öster om punkthuset ligger också på ungefär samma avstånd. Sjukhuset och kvarteret norr om detta ligger som närmast med cirka 19 m från spåret Erfarenheter från andra platser i kommunen Eftersom en beräkningsmetod för buller från spårburen trafik idag saknas i den Nordiska beräkningsmodellen, har ljudnivåerna längs spårvägen i Angereds centrum inte kunnat beräknas. För att bedöma vilka ljudnivåer som kan uppnås har istället studier gjorts av tidigare beräknade ljudnivåer som kommunen har gjort på andra platser på liknande avstånd från närmsta spårmitt. 4 Dessa uppgifter har Miljöförvaltningen tagit fram utifrån en beräkningsmodell som Akustikforum tillhandahållit. Eftersom hastigheten för spårvagnarna kommer att vara låg vid vändslingan i Angered centrum har vid jämförelsen andra platser med låg körhastighet (max 40 km/h) valts ut. I Figur 10.1 visas vilka ljudnivåer som beräknats på olika avstånd från spårmitt vid hastigheter på högst 40 km/h. 90 Ekv Max Ljudnivå (dba) Avstånd från spårmitt (m) Figur 10.1 Av Göteborgs Stad beräknade ljudnivåer (våning 1) på olika avstånd från spårmitt 4 Göteborgs Stad, Miljö- och Trafikkontoret, Trafikbullerutredning för Göteborg 2002, Uppdragsrapport 2002:7, reviderad

40 34 Som framgår av figuren är spridningen i ljudnivåer relativt stor, framför allt för maximala ljudnivåer på korta avstånd. Av figuren kan man dra slutsatsen att ljudnivåerna vid den bebyggelse som ligger allra närmast spåret, d v s sjukhuset och kvarteret norr om detta, kan få ekvivalenta ljudnivåer på cirka 55 dba, d v s ungefär som riktvärdet. De maximala ljudnivåerna kan förväntas bli cirka dba, alltså en bit över riktvärdet som gäller för uteplats. För bebyggelsen norr om vändslingan kan de ekvivalenta ljudnivåerna förväntas bli cirka 50 dba och de maximala ljudnivåerna ca 70 dba, d v s kring riktvärdet för uteplats. Erfarenhet från vändslinga Vid Länsmansgården-Varmfrontsgatan finns en vändslinga för spårvagnar. Vid vändslingan har de maximala ljudnivåerna ökat efter ombyggnad, från 76 dba till 87 dba 10 m från spåret. 5 Detta skulle på dubbla avståndet som det är frågan om vid närmsta byggnad i Angered motsvara cirka 70 dba respektive 81 dba eftersom den maximala ljudnivån minskar med cirka 6 dba per avståndsfördubbling. De högsta ljudnivåerna uppkommer från friktion mellan spårvagnshjul och räl och vid det spår som har minst svängradie. Detta motsvarar ungefär de tidigare uppskattade maximala ljudnivåerna på cirka dba. Slutsats Det är troligt att de ekvivalenta ljudnivåerna från buller vid spårvägen kommer att ligga ungefär på riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid fasad vid den nya bebyggelse som kommer att ligga närmst spårvägen. De maximala ljudnivåerna på eventuella uteplatser orienterade i riktning mot spårvägen kan dock komma att få ljudnivåer som överskrider riktvärdet för maximal ljudnivå något. Erfarenheter från mätning vid annan vändslinga visar att de maximala ljudnivåerna vid en sådan är mycket beroende på detaljutformningen och därmed mycket svår att uppskatta utan mätningar på plats. Om man vill anlägga uteplatser i riktning mot spårvägen bör därför mätningar ske på plats för att säkerställa att riktvärdet klaras innan beslut om uteplatser tas. Noteras bör att det även för dimensionering av krav på de nya fasadernas dämpande förmåga är en fördel om mätningar kan göras på plats. Gör man inte det bör man välja fasader med mycket bra ljudreduktion för att vara säker på att klara riktvärde för maximal ljudnivå inomhus nattetid. 5 Akustikforum AB, Länsmansgården-varmfrontsgatan, ljudnivåmätning vid vändplats för spårvagnar, , Göteborg

41 Jämförelse av alt A och B med riktvärden samt förslag till åtgärder Tidigare i denna rapport har redogjorts för vilka ljudnivåer som uppnås på olika våningsplan, dels som frifältsvärden vid fasad, dels som ljudnivåer på eventuella uteplatser. Sammanfattningsvis kan man konstatera att man inte vid någon fasad överskrider 65 dba i ekvivalent frifältsvärde som under inga omständigheter får överskridas enligt Göteborgs tillämpning av riktvärden. Avsteg från 55 dba kan vara motiverade i området med hänsyn till de goda kollektivtrafikförbindelserna. Men vid Göteborgs stads tillämpning av riktvärden framgår att om ljudnivåerna är högre än 55 dba måste man åtminstone klara 50 dba på den ljuddämpade sidan och lägenheterna ska då vara genomgående. Om ljudnivån är över 60 dba ska dessutom fasaderna klara ljudklass B vilket ställer 4 dba högre krav på fasadisolering än annars. Den fristående villabebyggelsen längs lokalgatan i Hästhagen klarar riktvärdet för 55 dba i ekvivalent ljudnivå vid samtliga fasader. Alla husen klarar också riktvärde för uteplats i riktning bort från lokalgatan. Fasadernas ljudisolerande förmåga behöver inte vara bättre än normal standard vid nybyggnation (28 dba). Det sydligaste husets gavel ut mot lokalgatan bör dock få extra bra ljudisolering eftersom de maximala ljudnivåerna här blir upp mot 79 dba. För att klara 45 dba i maximal ljudnivå inomhus nattetid bör sovrum därför få en fasadisolering på 34 dba vid denna fasad. Radhusen i norr fungerar som bullerskärmar för småhusbebyggelsen längre norrut. Ju högre denna radhusbebyggelse görs desto större bullerdämpning för den bakomvarande bebyggelsen. Detta innebär att radhusen får höga ljudnivåer ut mot Titteridammsvägen men klarar kravet på ljuddämpad sida i riktning bort från denna väg. Även riktvärde för uteplats klaras i riktning bort från vägen. Sovrum bör orienteras i riktning bort från vägen. Fasaderna mot vägen ska klara ljudklass B. Då de ekvivalenta ljudnivåerna blir upp mot 64 dba och de maximala ljudnivåerna 82 dba behöver fasaden då reducera ljudet med 41 dba. Bebyggelsen i kvarteret nordväst om spårvägens vändslinga får höga ljudnivåer ut mot Titteridammsvägen. Uteplatser bör därför orenteras i riktning in mot gården. Det hus som ligger närmast vägen har bullerskyddad baksida som klarar riktvärde för tyst sida på bottenvåningen

42 36 och åtminstone ljuddämpad sida på övre våningsplan. Vid huset i sydväst blir också ljudnivåerna över 55 dba på den tredjedel av huset som ligger närmast Titteridammsvägen. Här klarar man inte heller riktvärde för bullerdämpad sida in mot gården. En lösning skulle kunna vara att bygga ihop de två västligaste huskropparna för att öka bullerskyddet på baksidan av husen genom att buller inte läcker in mellan huskropparna. Sovrum i båda dessa hus bör orienteras i riktning bort från vägen, in mot gården. Huset närmast Titteridammsvägen får ekvivalenta ljudnivåer på som mest 64 dba. De maximala ljudnivåerna kommer som mest att bli 85 dba. För att klara ljudklass B behöver då fasaden dämpa bullret med 4 dba. Det sydvästra huset får som mest ca 60 dba i ekvivalent frifältsvärde och 79 dba i maximal ljudnivå. För att klara ljudklass C krävs då en fasadisolering på 38 dba på de delar av fasaden som ligger närmast vägen. För övriga två hus i kvarteret räcker det med en fasadisolering på 28 dba för att klara buller från vägtrafiken. Observera dock att fasaderna mot spårvägen kan behöva få extra hög fasadisolering för att dämpa ljudet från spårvägen. Hur hög denna måste vara bör dock avgöras genom mätningar. Närmast vändslingan bör också sovrum orienteras i motsatt riktning in mot gården. Punkthuset norr om spårvägens vändslinga och det lite lägre huset direkt öster om punkthuset klarar samtliga riktvärden när det gäller buller från vägtrafik. Enda undantaget är på punkthusets övre våningsplan där uteplatser inte bör förläggas mot Titteridammsvägen eftersom de ekvivalenta ljudnivåerna här blir över riktvärdet för uteplats. När det gäller buller från spårtrafiken kan de maximala ljudnivåerna bli så höga att uteplatser ej bör orienteras i riktning mot spåren. Mätningar av buller från spårvägen bör genomföras för att avgöra hur bra ljudisolerande förmåga fasaderna bör ha. Med sjukhus i både A och B blir ljudnivån genomgående hög närmast Titteridammsvägen (och matargatan från Räverbergsvägen i alternativ B). Här blir de ekvivalenta ljudnivåerna (frifältsvärden) upp mot 64 dba och utrymmen för vila bör orienteras i riktning bort från vägen. Ljudnivån vid innergårdarna blir dock så låg att de klarar tyst sida. Utrymmen avsedda för vila samt eventuella uteplatser kan med fördel orenteras in mot innergårdarna. Vilken fasadisolering som krävs är beroende på vilken användning som de olika delarna av sjukhuset ska ha. Blir det bara arbetsplatser ställs endast krav på ekvivalent ljudnivå inomhus. Ska rummen användas av vilande patienter ställs samma krav som på sovrum. Notera också att med alternativ A kan de maximala ljudnivåerna mot spårvägen bli höga. Vid dimensionering av fasadens ljudisolerande förmåga i denna riktning bör man utgå från uppmätta ljudnivåer från spårtrafiken. Med bostäder/handel/kontor i alternativ B där sjukhuset ligger i alternativ A fås också höga ljudnivåer vid fasad mot Titteridammsvägen. Med som mest 64 dba i ekvivalent frifältsvärde och 85 dba i maximal ljudnivå behöver fasadens ljudisolerande förmåga mot Titteridammsvä-