Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens. Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala

Relevanta dokument
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

När behöver vi antibiotika?

Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Nya vägar till den gamla vården. Primärvårdsdagen 2018

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier

Halsont - faryngotonsillit

Psykisk hälsa i primärvård

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Rationell antibiotikaanvändning

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Lätt att jämföra dina resultat med

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Hur gör allmänläkare när de fattar beslut?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn


Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Åter i arbete efter stress

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år

Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama

Primärvård Hur blir den bäst?

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Tema 2 Implementering

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen

Patientcentrerad konsultation

Placebo och självläkning som

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Äldre kvinnor och bröstcancer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Digitala vårdgivare. Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Förändring, evidens och lärande

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Övre luftvägsinfektioner hos barn

IT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum

Transkript:

Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala

Vi har ju våra riktlinjer

Förnuftet är känslans slav David Hume 1711-76

Vilka föreställningar och farhågor möter ni hos läkare för patienter med luftvägsinfektion?

Vad är viktigt för läkaren?

Vad är viktigt för läkaren? Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom

Intervjustudie med allmänläkare om Föreställningar: handläggning av patienter med ont i halsen Man kan diagnostisera GAS tonsillit med ögat Det kan finnas en bakteriell infektion i kroppen som visar sig genom förhöjt CRP och som behöver antibiotika Hedin et al. Scand J Prim Health 2014;32:193-199 Gröndal et al BMC Family Practice2015;16:81 André et al BMC Family Practice 2016;17:56

Intervjustudie med allmänläkare om handläggning av patienter med ont i halsen Läkare som inte följer riktlinjer (hälften): Klinisk blick (ful hals) StrepA vid osäkerhet CRP när StrepA är negativ Ger fler möjligheter till antibiotika

Intervjustudie med allmänläkare om Farhågor: handläggning av patienter med ont i halsen Alla uppgav många potentiellt farliga differentialdiagnoser (relevanta och icke relevanta)

Intervjustudie med allmänläkare om handläggning av patienter med ont i halsen Osäkerhet hanteras: 1. Följa riktlinjerna 2. CRP vid osäkerhet om diagnos 3. Utvidgad undersökning Osäkerhet kan inte hanteras

Erfarenheten är bedräglig vid självläkande tillstånd Experience is being able to do the same thing over and over again with greater and greater confidence

Våra snabba beslut Vi tror vi gör rätt Vi känner igen (pattern recognition) Vi använder den kunskap vi bär med oss

Tycker du att du kan Stramas rekommendationer (Regnbågshäftet)? 1. Ja 2. Nej

Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året När läste du senast på i Regnbågshäftet?

Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året När läste du senast på om diagnostik?

När läste du senast på i REKlistans infektionsdel/strama VGR app? Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året

Vilka föreställningar farhågor möter ni hos patienter som söker med luftvägsinfektion?

Oro för sjukdom Föräldrars oro - antibiotika Upplevelse av barnets infektionskänslighet Bristande kunskap om infektionssjukdomar och effekt av antibiotika André M, Hedin K, Håkansson A, Mölstad S, Rodhe N, Petersson C More physician consultations and antibiotic prescriptions in families with high concern about infectious illness--adequate response to infection-prone child or self-fulfilling prophecy? Fam Pract. 2007 Sep;24:302-7. Cabral et al. Soc Scienc Med 2015;137:156-64

Vilka förväntningar möter ni hos patienter som söker med luftvägsinfektion?

Det vi tror patienten förväntar sig har en avgörande betydelse för vårt handlande Macfarlane J, Holmes W, Macfarlane R, Britten N. Influence of patients' expectations on antibiotic management of acute lower respiratory tract illness in general practice: questionnaire study. BMJ 1997;315:1211-4. Britten N, Ukoumunne O. The influence of patients' hopes of receiving a prescription on doctors' perceptions and the decision to prescribe: a questionnaire survey. BMJ 1997;315:1506-10. Cockburn J, Pit S. Prescribing behaviour in clinical practice: patients' expectations and doctors' perceptions of patients' expectations--a questionnaire study. BMJ 1997;315:520-3.

Men antibiotika gör inte patienter mer nöjda Hamm RM, Hicks RJ, Bemben DA. Antibiotics and respiratory infections: are patients more satisfied when expectations are met? J Fam Pract 1996;43:56-62

Kommunikation under konsultationen Patientens önskan är sällan explicit Patient/förälder föreslår alternativ diagnos Ifrågasätter behandlingsplan Läkaren uteslutit antibiotika förringar symtom Mangione-Smith R et al. Ruling out the need for antibiotics: are we sending the right message? Arch Pediatr Adolesc Med. 2006;160:945-52. Scott JG et al. Antibiotic use in acute respiratory infections and the ways patients pressure physicians for a prescription. J Fam Pract. 2001;50:853-8.

Vad patienten vill veta Vad är det? Hur kommer det att gå? Vad kan jag göra själv? När bör jag söka igen? Kai; BMJ.1996;313:983-6. Kai BMJ. 1996;313:987-90.

Vad kan vi göra bättre? Fråga aktivt om förväntningar, föreställningar och farhågor Berätta om egenvård och prognos, när söka igen Stötta patient/föräldrar i de åtgärder de vidtagit själva

Betydelse av konsultation Nedre luftvägsinfektion Holland 1. CRP 2. Förbättrad konsultation 3. CRP + Förbättrad konsultation 4. Kontrollgrupp Varje grupp 10 allmänläkare, cirka 100 patienter Jochen Cals et al. BMJ 2009;338:1374 Jochen Cals et al. BMC Family practice 2007;8:15 Jochen Cals et al. Ann Fam Med. 2013;11:157-64.

Betydelse av konsultation Nedre luftvägsinfektion Holland Förbättrad konsultation halverade antibiotikaförskrivningen: Patientens oro och förväntningar Patientens åsikt om antibiotika Sammanfatta Kolla att patienten förstått Samförstånd om handläggning Informera om prognos, informationsförsvar, egenbehandling, alarmsymtom, när kontakta igen Jochen Cals et al. BMJ 2009;338:1374 Jochen Cals et al. BMC Family practice 2007;8:15 Jochen Cals et al. Ann Fam Med. 2013;11:157-64.

Konsultation med barn utan antibiotikaförskrivning Normalisera och trygga Hänvisa till föräldrakompetens Visa på/erbjud alternativ behandling Rollnick et al 2001

Ordval har betydelse Bronchitis behandlas med antibiotika Flu klarar kroppen själv Deschepper et al.patient Educ Couns. 2002;48:161-9.

Vilka faktorer tror ni påverkar antibiotikaförskrivningen på er vårdcentral?

Exempel på faktorer som påverkar förskrivningen Socio-demografiska faktorer Läkares kunskap och attityder Patientegenskaper Sjukvårdens organisation Patientnära tester

Fallstudie 6 vårdcentraler: Faktorer som påverkar antibiotikaförskrivning Metod egenvård patienter telefonrådgivning sjuksköterskor läkarbesök RADT, CRP läkare antibiotika förskrivning chef

Vilket resultat fann vi? Gemensam praxis Patienternas förväntningar Standardiserad triagering Läkarnas diagnostik Främjande ledarskap kultur och struktur Lokal diskussion om riktlinjer

Patienternas förväntningar Lågförskrivande vårdcentraler Patienterna upplevde det svårare att få en tid för läkarbesök (p=0.012) Fler patienter förväntade sig att få antibiotika utskrivet (p=0.03) Patientcentrerad konsulation användes oftare

Sköterskornas triagering Lågförskrivande vårdcentraler Särskilda rutiner för triage fanns Riktlinjerna var klara och tydliga och gemensamt accepterade vilket ledde till enklare tiragering Triageringen till egenvård eller till läkarbesök som utfördes av sjuksköterskor var en prioriterad uppgift

Läkarnas diagnostik - audit Lågförskrivande vårdcentraler Fler besök bedömdes som lindrig infektion (p=0.024) Färre besök bedömdes som medelsvår infektionerna (p=0.002) Fler besök fick diagnos förkylning (p=0.011) Färre besök fick diagnos pneumoni (p=0.005)

Läkarnas diagnostik audit Lågförskrivande vårdcentraler Snabbtester användes mer sällan Någon test (p<0.001) StrepA (p=0.007) CRP (p=0.007) Lägre förskrivning av antibiotika (p=0.04)

Läkarens diagnostik På lågförskrivande vårdcentraler var diagnostik och provtagning enligt riktlinjer Tidigare studier: Läkares antibiotikaförskrivning varierar sinsemellan Diagnos för att förklara och rättfärdiga

Ledarskap Lågförskrivande vårdcentraler Tid och forum för medicinska diskussioner inom och mellan professioner Chefen understödjer/supportrar lokala opinionsledare Tillitsfullt interprofessionellt samarbete Fortbildning schemalagd Dedikerat och promotivt ledarskap

Den lokala diskussionen Lågförskrivande vårdcentraler Professionella och interprofessionella diskussioner, planerat och oplanerat Opionsledare Förskrivningsdata diskuteras

Gemensam praxis Patient förväntan Triagering Standardisering Gemensam praxis Främjande ledarskap Läkares diagnostik Lokal diskussion

Medicinen en praktik, där kulturen och relationer mellan personalen på arbetsplatsen är avgörande för patientarbetet. Det är i de dagliga samtalen som lärande och praktik utvecklas (Gabbay och le May, Colin Coles)

Kollektiv kunskap bildas genom att en mängd faktorer bearbetas J Gabbay, A Le May. Practice-based evidence for health care Bild Annika Andén

Kunskap i praktiken skapas tillsammans i sitt sammanhang Wenger: Communities of practice Weick: Sensemaking Bild Annika Andén

Evidens Klinisk kunskap Tilltro Perle: The epistemology of quality improvement: it s all Greek BMJ Qual Saf 2011

Bikupa Patient förväntan Triagering Standardisering Gemensam praxis Främjande ledarskap Läkares diagnostik Lokal diskussion Känner ni igen er i detta? Hur kan du använda resultaten hemma på din arbetsplats?

Stafettläkarna då?

Vad vill ni att Regionala Strama ska stötta med i primärvården fortsättningsvis?

From good to great egenvård läkarbesök patienter telefonrådgivning sjuksköterskor RADT, CRP läkare antibiotikaförskrivning chef

From good to great egenvård läkarbesök patienter telefonrådgivning sjuksköterskor RADT, CRP ledarskap diskussioner utbildning läkare antibiotikaförskrivning chef

Vad gör vi åt stafetterna?

Resultat antibiotikaförskrivning Från antibiotika 70% Antibiotikaförskrivning % CRP 39 Förbättrad konsultation 33 CRP + Förbättrad konsultation 23 Kontrollgrupp 67