Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Relevanta dokument
MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

WHO = World Health Organization

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Vad räknas till frukt och grönt?

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Diabetesutbildning del 2 Maten

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Tio steg till goda matvanor

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kemiska ämnen som vi behöver

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bakom våra råd om bra matvanor

Socker och hälsa - fakta och myter

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Näringslära En måltid

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Fyller kosttillskott någon funktion?

Alla delar är lika viktiga!

Välkommen ljuvliga höst!

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Att läsa på. matförpackningar...

Ämnesutbildning: Mat

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Prestationstriangeln

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Läsa och förstå text på förpackningar

Afrika- i svältens spår

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.

Goda kostvanor - Näringslära

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Eva Lena Andersson

Vad påverkar vår hälsa?

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Riksmaten ungdom

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

Näringsämnena och matspjälkning

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Grov Bulgur. Storlek: grov / Size: large 1 kg 12 portioner Koktid 10 min Näringsvärde för DuVe Bulgur

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

KJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204, ,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58

Transkript:

Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1

Vad är hälsa?

3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa

Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar

Energi Vad behöver vi energi för? Basalmetabolism (Hjärtslag, andning, tarmfunktioner etc) Fysisk aktivitet Vad påverkar energiförbrukningen? Basalmetabolismen Längd, vikt, muskelmassa, kön, hormoner Fysisk aktivitet Hur mycket musklerna aktiveras

Hur mycket energi behöver vi? En normalviktig vuxen (31-60 år) person behöver: Medel aktiv Aktiv person Kvinnor 8.8 MJ (2110 kcal) 9.9 MJ (2370 kcal) Män 11.0 MJ (2630 kcal) 12.4 MJ (2965 kcal) Både för mycket och för lite energi har negativa hälsoeffekter Ca 60% av energibehovet krävs för att täcka basalmetabolismen Ca 40% av energibehovet går till fysisk aktivitet 6

Var kommer energin ifrån? Mat och dryck är kroppens enda energikälla 1 kcal = 4.2 kj 1kJ = 0.24 kcal En kalori motsvarar energin det krävs för att höja temperaturen på 1 gram vatten med 1 C Energigivande näringsämnen: Fett: Protein: Kolhydrater: Kostfibrer: Alkohol: 9 kcal/g 4 kcal/g 4 kcal/g 2 kcal/g 7 kcal/g 7

Uppgift Energi Beräkna energiinnehållet i följande produkt: Näringsinnehåll (per glass) 9 g fett 22 g kolhydrater 2 g protein Energiinnehåll = 9 g fett * 9 kcal + 22 g kolh * 4 kcal + 2 g protein * 4 kcal = 177 kcal

De viktiga ämnena i mat kan delas in i två kategorier ENERGI MAKRONUTRIENTER MIKRONUTRIENTER Vitaminer & Mineraler BYGG- STENAR

Kroppens enda energikälla Fett ENERGI Protein Kolhydrater Alkohol BYGG- STENAR

Fett Protein Kolhydrater Alkohol

Varför behöver kroppen fett? Energi Energiinlagring fettvävnad Byggstenar Cellmembran Produktion av galla och hormoner Fettvävnad Essentiella fettsyror Upptag av fettlösliga vitaminer Fett är det mest energitäta näringsämnet 12

Finns det olika typer av fett? Vanligaste fettmolekylerna Mättade: kött, mejeri Enkelomättade: rapsolja, solrosolja, kyckling, avokado, oliver Fleromättade (omega-3 & omega-6): fet fisk, rapsolja, valnötter De flesta fetter som kroppen behöver kan bildas från kolhydrater och protein. Undantaget är vissa omega-3- och omega-6-fetter. Genom att ersätta mättat fett med omättat minskar risken för bl. a kranskärlssjukdomar. 13

Hur mycket fett är lagom? En tredjedel av totala energiintaget bör komma från fett Motsvarar ca 70 g/dag för kvinnor och 90 g/per dag för män Minst 1% av energiintaget från Omega 3 Högst 10% av energiintaget från mättat fett Medelsvenskens intag av Totalt fett Mättat fett Kött, fågel och korv 19% 19% Mejeri (mjölk, ost, smör ) 25% 35% Fisk 6% 3% Bröd, flingor & gryn 6% 3% Frukt & grönt 4% 1% 14

Fett Protein Kolhydrater Alkohol

Vad är protein? Protein i kroppen är uppbyggt av 20 olika aminosyror. 9 av 20 aminosyror kan inte tillverkas i kroppen utan måste tillföras via maten Byggstenar för tex. Muskler Hormoner Enzymer 16

Hur mycket protein är lagom? 10-20 % av totala energiintaget bör komma från protein Motsvarar 50-140 gram per dag för en medelaktiv vuxen, beroende på kön och ålder Mycket ovanligt med proteinbrist om energintaget är tillräckligt Procent av medelsvenskens proteinintag Kött, fågel och korv 25% Mejeri 18% Spannmål 16% Fisk 10% Grönsaker 6% 17

Fett Protein Kolhydrater Alkohol

Varför behöver vi kolhydrater? Kroppens förstahandsval för energi Kolhydrater glukos som behövs som energi till cellerna Hjärnans bränsle! Kostfibrer Bra för en hälsosam tarm! Mat till nyttiga bakterier i tarmen Tansporterar bort skadliga ämnen Motverkar förstoppning Minskar risk för infektion 19

Olika typer av kolhydrater Kolhydrater består av sockermolekyler så som glukos och fruktos Olika kolhydrater: Sockerarter: En eller ett par molekyler Stärkelse: Långa kedjor av sockermolekyler Kostfibrer: Långa kedjor av sockermolekyler som inte kan brytas ned av människans enzym. Bakterier i tjocktarmen kan smälta kostfiber. Olika kolhydrater bryts ner olika snabbt - Glykemiskt index Långsamma kolkydrater minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjudom 20

Hur mycket kolhydrater är lagom? 45-60% av totala energiintaget bör komma från kolhydrater 25-35 g fiber per dag 70-90 g fullkorn per dag Max 10% av energiintaget från tillsatt socker 55-70 g per dag En kost rik på fibrer och fullkorn kan bidra till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och vissa cancerformer. De flesta av oss skulle må bra av att Byta ut vitt mjöl mot fullkornsprodukter Äta mer grönsaker, baljväxter och frukt Äta mindre socker 21 SLV, 2015

Mikronutrienter = vitaminer och mineraler Fett ENERGI Protein Kolhydrater Vitaminer & Mineraler Alkohol BYGG- STENAR

Vitaminer Vitaminer behövs i mycket små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem Det finns totalt 13 vitaminer: Fettlösliga: A, D, E och K Vattenlösliga: C och 8 st B-vitaminer Vitaminer finns i de flesta livsmedel De flesta får i sig tillräckligt med vitaminer. Vanligaste vitaminbristerna: Vitamin D och Folat. 23

Mineraler Grundämnen som kroppen behöver för att fungera optimalt 15 essentiella mineraler som kroppen inte själv kan tillverka Exempel på funktioner Järn ingår i hemoglobin behövs för att transportera syre Kalcium, Fosfor, Magnesium ger kroppen struktur viktiga beståndsdelar i skelettet Natrium, Kalium, Fosfor laddade joner styr nerver och muskler regelerar ph och vatten- och saltbalans i kroppen För mycket Na! Riskfaktor för högt blodtryck De flesta får i sig tillräckligt med mineraler. Vanligaste bristen är järn hos fertila kvinnor. 24

Lätt att gå vilse i djungeln -vad bör man fokusera på? Media pumpar ut olika budskap! Ska man inte äta kolhydrater, gluten, laktos, apelsiner. Vad vågar man äta egentligen? THE BIGGER PICTURE! Var ligger faran egentligen? Ungefär hälften av alla vuxna och vart femte barn är överviktiga eller feta Övervikt och fetma är en stor riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar: Typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdomar, stroke och vissa cancerformer. För mycket: energi, mättat fett, salt, socker För lite: kostfiber, fullkorn (vit D, folat, järn i vissa grupper) Vad ska man då äta? Och kan man äta med omsorg om både hälsa och miljö? Häng med efter pausen! 25