KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Relevanta dokument
Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Underlag för psykiatrisk bedömning

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Depression hos äldre i Primärvården

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Förvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Prehospitalt omhändertagande

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Psykiskt status

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Journalmall för psykiatrikursen

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Så får vi demensvänliga sjukhusavdelningar!

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Bakgrund Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Vård av en dement person i hemförhållanden

Övergripande information om stationen

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Depression. 26 september 2013

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Irritable Bowel Syndrome

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Huvudvärk. Fredrik Schön, Neurologmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Journalmall för psykiatrikursen

Ett redskap för kvalitetsutveckling

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Kort information om demens

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Rutin för BPSD-registrering

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Mobila Geriatriska Teamet

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Den geriatriska patienten vem är det?

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Man måste vila emellanåt

Urinvägsinfektioner hos äldre Geriatriska perspektiv

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Transkript:

KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset

Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar i medvetandegrad, uppmärksamhet, kognition, perception. Symtom kommer relativt plötsligt och fluktuerar under dygnet. Hög mortalitet hos äldre.

A. Störning i uppmärksamhet och medvetenhet. DSM - 5 B. Kort period och fluktuerande karaktär. C. Ytterligare en kognitiv störning (minne, desorientering, språk, perceptionsförmåga. D. Störningar kan inte förklaras av neurokognitiv sjukdom eller komatös tillstånd. E. Finns skyldig medicinsk anledning.

Prevalens 10-20%. Epidemiologi Incidens 4-30% under sjukhusvistelse. 25% av alla 70+ patienter under sjukhusvistelse. Drabbar 7 millioner patienter per år i USA.

Kliniska subtyper Hyperaktiv (nästa alla patienter som remitteras till vår avdelning) Hypoaktiv (svårt att identifieras, misstolkas ofta som depression eller psykos, har sämre prognos) Mixed (vanligaste typen)

Varierande medvetandegrad Svårt att upptäcka och behandla Överlappning med demens/ kognitiv svikt Bristfällig kognitiv skattning av patienter på medicinska och kirurgiska avdelningar Svårt att framför allt identifiera den hypoaktiva typen

Skillnader konfusion - demens Kan samexistera. Konfusion: akut debut, fluktuerar under dagen. Demens: smygande förlopp, progressiv försämring. Medvetande och uppmärksamhet är bevarade hos dementa åtminstone i de första faserna.

Hög ålder Risk faktorer Kognitiv svikt/ demensutveckling Kronisk sjukdommultisjuklighet Tidigare konfusion

Infektioner Trauma Kirurgi Organsvikt Läkemedelspåverkan Orsaker Urinstämma och förstoppning Smärta Malnutrition Cirkulationsrubbningar

Symtomklinisk bild Bild varierar uttalat mellan olika individer -desorientering -störd sömnrytm -personlighetsförändring -hallucinationer -minnesstörningar -utagerande beteende -dålig koncentration/fokusering

Utredning Somatisk status CT-hjärna EKG Utvidgad provtagning Läkemedels genomgång Urinsticka/ urinscanning

Instrumenten CAM (lätt att göra, hög specificitet och sensitivitet) 4 AT FAM-CAM

CA M 1 4 Akut debut och fluktuerande förlopp 2 Ouppmärksamhet (hänger inte med) 3 Desorganiserat tänkande (håller ej röd tråd) Ändrad vakenhetsgrad (ändrat sömnmönster) 1 + 2 och antigen 3 eller 4.

Screening MMSE (kognition) Digit Span Test och Trail Making Test (uppmärksamhet) Glascow Coma Scale (medvetande)

Behandling -Icke-pharmakologisk: viktigare God omvårdnad Preventiva åtgärder -Pharmakologisk: med försiktighet Kortverkande mediciner mot oro och agressivitet

Duration av konfusion Varierande Beror på behandling av utlösande faktor Upp till månader, kan leda till permanent kognitiv svikt Konfusion kan vara den första signalen till kognitiv svikt samt kan accelerera kognitiv försämring hos dementa

?? Konfusions avdelning R71?

Länsuppdrag remisser från alla sjukhus Interna remisser (tema åldrande) Flöde till konfusions avdelning Akuta verksamheter Primärvården (direkt kontakt med konfusionsavdelning )

Hur hittar vi vår patienter Alla individer > 65 år ska screenas avseende risk för konfusion Bedömning av riskfaktorer Kognitiv bedömning

Miljö Viktiga faktorer Bemötande Teamarbete

Miljö Ljussättning efter dygnet (väl belyst på dagen, adekvat men inte skarpt ljus nattetid) Enkelt rum i den akuta fasen Klocka på rummet Dagstidningar Personliga tillhörigheter som hjälper till att orientera patientr som t ex fotografier

Miljö Lugn miljö, kontroller bara om nödvändigt Besök från anhöriga när de inte utlöser mer konfusion Trivsam måltidsmiljö, samma sittplats varje gång, eventuellt namnskylt. Patenten ska vårdas av ett fåtal personer

Tydlig kommunikation Orienterade stöd, påminnelser om namn Bemötande Undvikande av onödig konfrontation /överstimulering Användning av larm i stället för att vakta patienten Stöd till anhöriga

Skapande av individuellt anpassat vårdplan Lagom med meningsfulla aktiviteter Team arbete Daglig mobilisering/ ADL-träning Kontinuerlig utvärdering via teamronder (2 gånger per vecka)

Anhöriga/ Familjen Kontinuerlig kommunikation rekommenderas, konfusionsvård kan skapa osäkerhet. Traumatiserande erfarenhet, behov av stödhjälp. Anhöriga kan hjälpa till med orientering och lugnande stöd till patienten under behandlingsperioden.

Psykiatrisk konsultation Differentialdiagnostik Tvångsvård: a) om pat vägrar livsuppehållande vård, b) om pat är farlig för sitt eget eller annans liv.

Svårigheter Utmaningar Svår prioritering- stort antal patienter Svårt att identifiera den hypoaktiva typen

q Mobila teamet q Behov av mera enkla rum och uteplats. q Kontinuerlig utbildning av personal q Införande av lämpliga instrumenten för konfusion i klinisk praxis q Uppföljning av våra patienter Framtids PLANERING