Så får vi demensvänliga sjukhusavdelningar!

Transkript

1 Så får vi demensvänliga sjukhusavdelningar! Johan Herlin Ejerhed Specialistläkare, chef för sektionen allmän internmedicin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus /17

2

3 3

4 Varför demensvänliga sjukhusavdelningar? 4

5 Arbetsmiljö Patientsäkerhet

6 Hot och våld är vanligare när vi inte kan hantera patienter med hjärnsvikt Rapporten visar att det framför allt är inom ambulanssjukvård, akutsjukvård, psykiatrisk och geriatrisk sjukvård som riskerna för hot och våld är mest framträdande 6

7 Akutsjukhuset måste kunna hantera svikt i kroppens samtliga organ! 30% 40% 20% 100% av patienter >70 år får akut förvirring under vårdtiden har kvarstående förvirring vid hemgång har kvarstående förvirring efter sex månader ökad mortalitet (minst) Källa: Marcantonio, ER. In the clinic. Delirium. Ann Intern Med Jun 7;154(11).

8 Akutsjukhuset måste kunna hantera svikt i kroppens samtliga organ! Akut vs. kronisk organsvikt

9 Två bra argument för demensvänliga avdelningar är det inte lag på det här? Arbetsmiljö Patientsäkerhet

10 Ur Arbetsmiljölagen Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. (3 ) Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (2 ) Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. (2a ) 10

11 Demensvänliga avdelningar är ett måste när gruppen 80+ ökar kraftigt Gruppen 80+ stod för 27% av vårddygnen 2014 Källa:

12 Arbetsmiljölagens krav Det palliativa förhållningssättets fyra hörnstenar är en utmärkt strategi för att följa lagen! 12

13 Det palliativa förhållningssättet handlar inte om död utan om att leva hela livet The concept that palliative care is relevant only to the last weeks of life (when no other treatment is beneficial) is outdated. 13

14 Att ha ett palliativt förhållningssätt är att ha en helhetssyn på människan Pallium (latin) = mantel En helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande Tillämpbart även i tidigt skede i en sjukdomsfas 14

15 De fyra hörnstenarna i det palliativa förhållningsättet Symptomkontroll (Personcentrerad vård) Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd

16 De fyra hörnstenarna i det palliativa förhållningsättet Symptomkontroll (Personcentrerad vård) Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd

17 Leker ni också PVK-leken? 17

18 Har medarbetarna rätt förutsättningar? Kompetens Hjälpmedel Aktiviteter Miljö 18

19 Inspiration från förlossningsvården 19

20 Det finns checklistor på engelska att använda för se över egna lokaler 20

21 En strategi med fyra hörnstenar Symptomkontroll (Personcentrerad vård) Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd

22 Arbetar ni multiprofessionellt eller interprofessionellt? Multiprofessionella team Arbetar parallellt Interprofessionella team Samverkar och lär av varandra 22

23 Teamarbetet är en viktig del i helhetsbedömningen av komplexa patienter 23

24 En strategi med fyra hörnstenar Symptomkontroll (Personcentrerad vård) Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd

25 Hur lämnar ni över patientens nycklar när nästa arbetspass tar vid? 25

26 Morgonronden är en pusselbit för god kommunikation, inte en läkarmonolog Tydlig ansvarsfördelning, syfte och mål Fokus på hur patienten mår, ur ett omvårdnads- och medicinskt perspektiv Sjuksköterskan inleder ronden Målet är en trygg och säker utskrivning - vad krävs fram till dess? Rondmall 26

27 En strategi med fyra hörnstenar Symptomkontroll (Personcentrerad vård) Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd

28 Det finns inga jobbiga anhöriga, bara anhöriga som har det jobbigt. 28

29 Närstående är en resurs, en i teamet! Om de får rätt information och stöd Information till närstående om akut förvirring och demenssjukdom Aspirationspneumoni eller generell avtackling? Börja planera för den sista tiden i livet! Affisch 29

30 Demensvänliga avdelningar en strategi för att klara framtidens patient! Symptomkontroll (Personcentrerad vård) Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd

31 Bättre omhändertagande av förvirring minskade förekomsten av hot och våld Förekomst av hot och våld på en medicinavdelning (Från medarbetarenkäten) 23,1 16 Före demenscertifiering Efter demenscertifiering

32 Arbetsmiljö Patientsäkerhet

33 Ur Patientsäkerhetlagen Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen [ ] upprätthålls. (3 kap, 1 ) Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. (3 kap, 2 ) Några uppenbara patientsäkerhetsrisker? 33

34 Patientsäkerhetsrisk 1 Patientens akuta hjärnsvikt missas Antal patienter Medicin Hjärt Kirurgi Ortopedi Antal patienter >80 år Antal patienter >80 år med diagnosen akut förvirring Källa: Statistik för 2016 på Danderyds sjukhus AB 34

35 Patientsäkerhetsrisk 2 Tron på att Oxascand biter på förvirring Det er god praksis ikke at anvende benzodiazepiner og benzodiazepinlignende stoffer til behandling af delir. ( ) there is no evidence for benzodiazepines. 35

36 Patientsäkerhetsrisk 3 Brister i omvårdnaden associerar med död Följande faktorer är associerade till ökad mortalitet hos patienter med akut förvirring: Fysiska begränsningshinder (KAD, bälten, sänggrindar, etc.) Sjukhusförvärvade vårdskador (fall och trycksår) Källa: Dharmarajan K, et al. Pathway from Delirium to Death: Potential In-Hospital Mediators of Excess Mortality.. J Am Geriatr Soc Dec

37 Ett akutsjukhus måste kunna hantera svikt i kroppens samtliga organ!

38 En demensvänlig hälso- och sjukvård har nationella riktlinjer för akut förvirring Källa:

39 Det handlar om riskbedömningar och aktivitetsplaner, likt det för trycksår Identifiera förekomst eller risk för kognitiv svikt Aktivera standardiserad aktivitetsplan Planera och följ upp 39

40 4AT ett smidigt sätt att bedöma kognitiva funktioner Vakenhet Trött och slö eller hyperaktiv 4 poäng Orientering Ålder, födelsedatum, plats, år 1 poäng vid 1 fel, 2 poäng vid fler fel Uppmärksamhet Räkna månaderna baklänges 1 poäng om personen klarar <7 månader eller vägrar delta, 2 poäng om personen inte går att testa Akut insättande och fluktuerande förlopp Förändring i vakenhet, kognition eller andra mentala funktioner (hallucinationer, paranoia, etc) de senaste 2 veckorna och som kvarstår de senaste 24 timmarna 4 p 1-3 poäng = kognitiv nedsättning?, 4 poäng = delirium? 40

41 Det handlar om riskbedömningar och aktivitetsplaner, likt det för trycksår Identifiera förekomst eller risk för kognitiv svikt Aktivera standardiserad aktivitetsplan Planera och följ upp 4AT vid bedömning av kognitiva funktioner Läs mer på 41

42 The Hospital Elder Life Program (HELP) fokuserar på sex riskfaktorer 1. Stötta vid kognitiv nedsättning Daglig intervention för att stötta patienter att behålla orienteringen till plats och tid 2. Främja god nattsömn -Sömnhygienstrategier (varm mjölk, fysisk beröring, lugnande musik) 3. Motverka immobilisering -Aktiv mobilisering dagtid 4. Se till att patienten ser -Visuella stöd och belysning 5. Använd hörapparater 6. Ge mat och dryck -Säkerställ kost- och vätskeintag Källa: Inouye, S. K. et al. A multicomponent intervention to prevent delirium in hospitalized older patients. NEJM 340, (1999). 42

43 HELP kan konkretiseras i en individuell vårdplan (under utarbetande) Avföringsregistrering Uteslut förstoppning i det akuta skedet Ge aktivitetshjälpmedel Hjälp patienten aktivera sig utifrån funktionsnivå Hjälpmedelsuppföljning Säkerställ att patienten har glasögon och hörapparat Mat- och vätskeregistrering Följs under minst första dygnet Miktionsobservation Erbjud toalettbesök varannan timme Näringsdryck Påputtning med näringsdrycker och mellanmål Arbetsterapeutkontakt Gör MOCCA-test någon gång under vårdtiden 43

44 Det handlar om riskbedömningar och aktivitetsplaner, likt det för trycksår Identifiera förekomst eller risk för kognitiv svikt Aktivera standardiserad aktivitetsplan Planera och följ upp 4AT vid bedömning av kognitiva funktioner Adressera riskfaktorer utifrån HELP Utför MOCCA/MMSE för att objektivera vid slutet av vårdtiden Läs mer på Källa: Inouye, S. K. et al. A multicomponent intervention to prevent delirium in hospitalized older patients. NEJM 340, (1999).

45 Uppföljning av organsvikt Hb efter transfusion 98 tacksam uppföljning! Patienten verkade inte riktigt klar tacksam uppföljning! Patienten med viss kognitiv svikt enligt anhöriga sedan tidigare, MOCCA på avdelningen 18 av 30 tacksam uppföljning! 45

46 Det handlar om riskbedömningar och aktivitetsplaner, likt det för trycksår Identifiera förekomst eller risk för kognitiv svikt Aktivera standardiserad aktivitetsplan Planera och följ upp 4AT vid bedömning av kognitiva funktioner Läs mer på Adressera riskfaktorer utifrån HELP Utför MOCCA/MMSE för att objektivera vid slutet av vårdtiden Källa: Inouye, S. K. et al. A multicomponent intervention to prevent delirium in hospitalized older patients. NEJM 340, (1999). Planera social insatser utifrån resultat på MOCCA/MMT Eventuell remiss till primärvården för vidare uppföljning

47 Tänk om riskbedömningar för kognition skulle bli lika självklart som riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår 47

48 Arbetsmiljö Patientsäkerhet

49 Sammanfattning Så får vi demensvänliga akutvårdsavdelningar! 49

50 Sammanfattning Två ingångar till samma förändringsbehov Arbetsmiljö Kompetens Arbetssätt Ledarskap Miljö Patientsäkerhet 50

51 Mina tips på vägen Håll i och håll ut! Fördelarna med att förändra sig måste vara tydliga! Ett palliativt förhållningssätt är en bra strategi för framtidens sjukvård! 51

52 Tack för mig!