Organisationens betydelse

Transkript

1 Landstingsstyrelsen har framfört önskemål om en fördjupad dialog och planering som inkluderar såväl en strukturerad plan för förändringar under åren som en vision för vårdens utveckling mot år MISSIV Dnr LD11/ Bakgrunden är dels den aktuella finansiella situationen som kräver långskitig planering, dels pågående processer som pekar mot att ingå i en större regionkommun från år Ett antal underlagsrapporter kommer att tas fram där en väsentlig rapport är professionens bedömning av framtida utveckling inom respektive specialitet. Resultat och idéer från detta arbete kommer att diskuteras i ett första seminarium den oktober Verksamhetschefer/specialistgrupper bjuds in att belysa ett antal frågeställningar som är kopplade till nya sätt att strukturera och organisera vården. Patient och processperspektiv bör också vägas in i diskussionerna. Verksamhetsområde Omvårdnad: Maud Karlsson Medicinska kliniken Falu Lasarett. Referensgrupp; Anna Ehrenberg Högskolan Dalarna och Pia Joelsson Falu Kommun. Bakgrund Uppfattningen om människan och förståelsen av vad en människa är, spelar en viktig roll för synen på hälsa och omvårdnad och får konsekvenser för omvårdnadsarbetets utformning mot bakgrund av att den förståelsen ligger till grund för värderingar och val av åtgärder. Den omvårdnadsvetenskapliga kunskapen och forskningen kompletterar den medicinska kunskapen på t.ex. organ - och cellnivå genom att belysa människan som enhet. Omvårdnad handlar om att utifrån ett tydligt patientperspektiv tillfredsställa basala fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov vid sjukdom samt att förebygga ohälsa. Målet för omvårdnad är att främja hälsa och välbefinnande. En människas upplevelse av hälsa kan variera i olika situationer och även i ett tillstånd av sjukdom har människan viss grad av upplevd hälsa. Det hör t.ex. till omvårdnad att hjälpa en annan människa att äta och att dö på ett värdigt sätt Identifiering av patientens omvårdnadsbehov (resulterande i en omvårdnadsdiagnos) är ett nödvändigt komplement till den medicinska diagnosen, som har avgörande betydelse för beslut om vårdinsatser, prognos och vårdtidens längd. God, högkvalitativ och effektiv vård förutsätter därför en väl fungerande omvårdnadsverksamhet.

2 Det finns idag övertygande evidens baserad på internationell forskning som visar att tillgången på utbildade sjuksköterskor har samband med högkvalitativ vård. En nyligen genomförd meta-analys visar en minskning av komplikationer och vårdskador på 3-12 % och en minskad dödlighet på 16 % för patienter inom kirurgisk vård med en högre andel av legitimerade sjuksköterskor. En ökad andel sjuksköterskor är alltså en kostnadseffektiv investering i hälso- och sjukvård, men detta är ännu inte en etablerad kunskap hos beslutsfattare inom vården (Twigg et al. 2010). Studier inom ortopedisk och kirurgisk akutsjukvård har t.ex. visat på ett högt samband mellan sjukskötersketäthet i patientvården och komplikationer och mortalitet hos patienter efter vanligt förekommande operationer (Aiken et al. 2002; Aiken et al. 2008). Aiken och medarbetare (2002) visade att om en legitimerad sjuksköterska ansvarade för åtta patienter istället för fyra ökade mortaliteten hos patienterna med 31 % inom 30 dagar. Av de patienter som dog uppskattades 18 % av dödsfallen ha orsakats av vårdrelaterade komplikationer. En högkvalitativ omvårdnad är central för att få en full potential av de medicinska insatserna och därmed uppnå god och säker vård för patienten. Organisationens betydelse Att strukturera en plan för förändringar under åren och en vision för vården utveckling mot 2025 kräver erkännande och samsyn gällande omvårdnadens betydelse för en kostnadseffektiv högkvalitativ vård. I nuläget framstår det tydligt att organisationen trots vissa framsteg är i otakt när det gäller ledningen respektive medarbetares syn på behovet av att artikulera och synliggöra omvårdnadsaspekten och dess betydelse för god och säker vård. Enligt Nilsson (2001, bilaga 1) befinner sig: omhändertagande omvårdnad (sid 7) inom fälten värderingar och grundläggande antaganden som i stor utsträckning kollektivt delas och menar att på grund av just detta beskrivs de inte i någon större omfattning. När omvårdnadsaspekten diskuterats på alla nivåer med människan/patienten i fokus kan omvårdnad så småningom få sin rätta plats i organisationen. En plan för förändringar och en vision för vårdens utveckling mot 2025 kan formuleras.

3 Strukturerad plan för förändringar Omvårdnad betonas i Landstingsplanen som en förutsättning för god vård. I enheten Hälso- och Sjukvård skall omvårdnadskompetens ingå enligt modell med omvårdnadsråd (Stockholms Läns Landsting). Omvårdnadskompetens från respektive verksamhet ingår i de olika specialistgrupperna internmedicin, reumatologi, kardiologi, infektion etc. Omvårdnadsansvariga sektionsledare (specialistutbildade sjuksköterskor) finns i samtliga verksamheter. Gemensamma mål skall formuleras inom regionkommunen där patienten garanteras kontinuitet gällande omvårdnad i hela vårdkedjan där även anhörigas delaktighet i omvårdnaden skall stödjas. Ett tydligt avtal formuleras mellan Högskolan Dalarna och Landstinget Dalarna avseende examensarbeten på grund- och avancerad nivå inom omvårdnad i relation till regionkommunens behov av kvalitetsutveckling. 2. Vision organisation och verksamhetsutveckling mot år I Landstingsfullmäktige beslutas med stor majoritet, i samband med regionbildningen år 2015 att vården skall organiseras med människan/patienten i fokus och att omvårdnadens betydelse för god, säker och kostnadseffektiv vård artikuleras och tydliggörs på alla nivåer. En av flera avgörande utgångspunkter är det faktum att en åldrande befolkning har ett allt större behov av hälso- och sjukvård där omvårdnad är ett grundläggande fundament. Nära hälften (ca 49 %) av LD:s medarbetare (inklusive vikarier ) utgörs av personal (sjuksköterskor, undersköterskor/vårdbiträden) med huvuduppgift att bedriva omvårdnad. Mot bakgrund av detta framstår det som högsta prioritet att synliggöra dessa medarbetares uppdrag.

4 Vision mot 2025 Grundläggande antaganden om synen på människan artikuleras på alla nivåer. Patientens rättighet till delaktighet och självbestämmande i sin egen vårdprocess ligger till grund för beslut på alla nivåer. Alla patienter skall ha en individuell vårdplan i enlighet med evidensbaserad praktik. Omvårdnadskompetens finns i ledningsgrupper på alla nivåer. Samverkan sker inom regionkommunen kring gemensamma vårdprogram utifrån en helhetssyn på patienten och dennes närstående. Ett utbytesprogram inom regionkommunen finns där medarbetare har möjligheten att skolas in och byta plats med varandra för en kortare tid i syfte att få förståelse för patientens väg i vårdkedjan. Medarbetare från t.ex. specialistvården kan byta uppdrag med medarbetare från äldreomsorgen. Omvårdnadsrådet består av representanter från hela regionkommunen och berörda lärosäten. Forskning och utveckling i relation till omvårdnad har utökats i omfattning där regionkommunen samarbetar med bl.a Högskolan Dalarna. Kliniska akademiska tjänster finns inom flera verksamheter, t.ex. kliniska lektorat. Ett antal doktorander i omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap finansieras med centrala medel. Ämnesval skall sättas i relation till regionkommunens behov av verksamhetsutveckling. LD prioriterar omvårdnadsforskning till minst 50 % av de totala resurser som budgeterats för forskning. I kompetensplaner på alla nivåer betonas omvårdnadskompetens. Detta gäller i hela linjen från ledning och stab till verksamhet. Specialistvården skall i ett framtidsperspektiv (2020) nå en bemanning där 70 % är specialistutbildade sjuksköterskor.

5 Referenser Aiken, L. H., S. P. Clarke, D. M. Sloane, J. Sochalski, & J. Silber Hospital Nurse Staffing and Patient Mortality, Nurse Burnout, and Job Dissatisfaction. Journal of the American Medical Association 288 (16): Aiken, L. H., S. P. Clarke, D. M. Sloane, E. T. Lake, & T. Cheney Effects of Hospital Care Environments on Patient Mortality and Nurse Outcomes. Journal of Nursing Administration 38 (5): Eriksson, K. (1991) Pausen. En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Stockholm: Gotab. Landstingets organisationsbild C:\Documents and Settings\karmau\Skriv Stockholms Läns Landsting - Omvårdnadsrådet Nilsson, I På tröskeln till en ny värld. Värderingsförskjutningar inom offentlig verksamhet. Ternestedt, B-M. & Norberg, A. (2009). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv. I: OMVÅRDNADENS GRUNDER. Perspektiv och förhållningssätt. Red: Friberg & Öhlen (upplaga 1 sid 28-65). Sverige; Kristianstads Boktryckeri. Twigg (2010) The impact of nurses on patient morbidity the need for a policy change in the response to the nursing shortage. Australian Health Review 34 (3):

6 Bilaga 1 ORGANISATIONSKULTUR SOM ETT ISBERG SYMBOLER UTTRYCKSFORMER VATTEN LINJEN SOCIALA KONSTRUKTIONER & VÄRDERINGAR GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN Nilsson 2001.