Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Transkript

1 Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett e-postmeddelande till oss på inst.vhb@hb.se om du vill ta text från Manual för examinationsformulär och publicera på din webbplats eller i en trycksak. Organisationer, myndigheter och företag får ta texter från Manual för examinationsformulär på två villkor: Det måste finnas en tydlig hänvisning till källan, det vill säga Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås. Sakinnehållet får heller inte förvanskas. Redaktören för Manual för examinationsformulär ska granska och godkänna texterna innan de publiceras. Redaktören nås via e-post inst.vhb@hb.se

2 Manual för examinationsformulär Introduktion Syftet med examinationsmanualen är att säkerställa en likvärdig bedömning av studenter samt möjliggöra en examination av studentens kliniska kompetens i relation till utbildningsplanens mål och socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Utbildningens mål finns att läsa i Sjuksköterskeutbildning 180 hp Examinationen genomförs under den verksamhetsförlagda utbildningens (VFU) fem sista dagar. Examinationsverktyget innehåller tre delar: Manual för examinationsformulär, dagbok och examinationsformulär. Examinationsformuläret är uppbyggt runt fem huvudgrenar: Kommunikation och undervisning, Omvårdnad, Undersökningar och behandlingar, Arbetsledning och samarbete samt Professionalitet. Under varje huvudgren finns tre kategorier som huvudgrenarna skall examineras mot: Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Examinationsformulärets utformning och innehåll är inspirerad av bedömningsunderlaget vid praktiska prov för nationell klinisk slutexamination och bedömningsformulär AssCe. Praktiskt genomförande Utformningen av examinationsverktyget är tänkt att möjliggöra för fler än en handledare att handleda studenten under examinationsdagarna. Handledaren väljer varje dag ut två patienter där så många som möjligt av examinationsområderna kan bedömas. För att möjliggöra detta behöver inte samma patienter vårdas av studenten alla dagarna. Handledarens roll är att vara i bakgrunden men att vara ett stöd för studenten och en samtalspartner där studenten har möjlighet att i samtal testa av de omvårdnads- och medicinska åtgärder som studenten planerar för patienterna. Handledaren är alltid den ytterst ansvarige för patientomvårdnaden. Handledaren behöver inte alltid vara närvarande när studenten utför vissa uppgifter utan kan inhämta information om hur studenten genomfört sina uppgifter från andra yrkeskategorier som varit närvarande, från närstående eller patienten själv. - Dagbok för klinisk slutexamination Studenten skriver varje dag (examinationsdagarna) kommentarer i dagboken. Här noterar studenten vilka områden/moment som har utförts samt en skriftlig reflektion över resultatet av handlingen. En daglig avstämning sker där handledare och student går igenom dagboken och handledaren noterar vilka delar som inte har varit möjliga att bedöma den dagen eller vilka delar som inte är tillfredsställande uppfyllda och som behöver bedömas på nytt (beskriv varför studenten inte nått tillfredsställande nivån). Om det av olika omständigheter inte finns möjlighet att genomföra en avstämning den aktuella dagen görs avstämningen i samband med nästföljande avstämning. Handledaren skriver även kommenterar på studentens noteringar samt gör noteringar över områden som behöver utvecklas. Studenten görs uppmärksam på de områden/moment som ännu ej är examinerade och de områden/moment som studenten genomfört på ett icke tillfredsställande sätt. De områden där studenten har nått tillfredställande nivån dokumenteras i examinationsformuläret i samband med slutsamtalet. Om det dag 5 återstår områden/moment där studenten inte nått tillfredsställande nivån diskuteras detta i samband med slutsamtalet. Detta förfaringssätt underlättar examinationen när flera handledare är involverade i examinationen. Studenten ansvarar för formulären så att ingen obehörig får tillgång till dem.

3 - Examinationsformuläret De olika områden/momenten som studenten har uppfyllt på ett tillfredställande sätt förs in i examinationsformuläret i samband med slutsamtalet. Om det dag fem kvarstår områden/moment där studenten inte uppnått tillfredsställande nivån förs en dialog mellan handledare, student och representant från skolan och resultatet skrivs in i examinationformuläret efter samtalet. Om studenten inte uppnått tillfredställand nivå skriver handledaren/huvudhandledare efter slutsamtalet i Underlag för underkännande enligt de anvisningar som finns i examinationsformuläret. Slutsamtal Dag fem träffas handledare, student och representant från skolan. Vid mötet förs en dialog kring de olika examinationsområderna. Om studenten inte uppnått tillfredsställande nivån inom de delar som examinerats har dagboksmanualen en viktig roll för att se vad som inte var tillfredsställande vid examinationen. Vid slutsamtalet och efter gemomgång av dagboksmanualen och examinationsformuläret beslutar representanten från skolan och i samråd med handledaren/huvudhandledare om studenten har uppnått tillfredsställande nivån eller ej. Vid svårigheter/problem Bedömningen avser kunskap och förståelse, färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt inom de fem nedanstående områdena Exempel på situationer där studenten inte når tillfredsställande nivån. Exemplen är tänkta att hjälpa handledaren vid den dagliga avstämningen och att tydliggöra för studenten i vilka områden och på vilket sätt studentens svårigheter visar sig i arbetet. Exemplen som tas upp är inte tänkta att täcka alla situationer som kan uppstå. I. Kommunikation och undervisning Uppvisar inte förmågan att förstå när patienten/närstående behöver information/undervisning. Uppvisar inte förmågan att kunna informera/undervisa patienten, närstående eller medarbetare så att lärandet för den nya situationen stöds. Undviker att informera/undervisa/rapportera eller undviker att ta kontakt med andra instanser/personer inom vård eller omsorg. Uttrycker sig på ett sådant sätt i tal eller skrift att mottagaren inte förstår informationen/undervisningen eller att viktig information saknas. Eller uttrycker sig i tal eller skrift på ett sådant sätt att patientens värdighet/integritet skadas Uppvisar inte förmågan att kunna lyssna och förstå det patienten/närstående berättar, vilket leder till att informationen inte tas tillvara i vårdandet.

4 II. Omvårdnad Uppvisar inte förmågan att kunna planera vården av patienten med utgångspunkt från den inhämtade informationen från ex. journal, kollegor, andra yrkeskategorier eller från det patient/närstående berättar. Uppvisar inte förmågan att uppfatta/bedöma och åtgärda patientens basala eller specifika behov. Arbetar inte efter hygienföreskrifter eller använder sig av ett aseptiskt arbetssätt. Uppfattar inte när det sker en förändring av patientens status som kräver insatser eller konstaterar att en förändring skett men följer inte upp förändringen. Uppvisar inte förmågan att kunna prioritera arbetsuppgifter, anpassa arbetstakten efter situation eller arbeta på ett systematiskt sätt. Uppvisar inte förmågan att visa omsorg och respekt för patientens självbestämmande, integritet, sociala och kulturella situation III. Undersökningar och behandlingar Uppvisar inte förmågan att kunna inhämta information/kunskap för att kunna förbereda patienten för undersökningar eller behandlingar, ex söker inte information i FASS, handboken, lokala anvisningar eller klinik- och sjukhusövergripande PM. Ställer inga frågor till yrkesutövare som kan inneha kunskapen som behövs. Uppvisar inte förmågan att kunna planera, övervaka och följa upp patientens vård/behov i samband med undersökningar och behandlingar, förstår t.ex. inte behovet av att ta blodtryck, puls, andningsfrekvens eller Hb- kontroll efter vissa undersökningar eller behandlingar. Uppvisar inte förmågan att kunna hantera läkemedel och utföra läkemedelsordinationer på ett tillfredställande sätt, ex bristande aseptik i samband med beredning av läkemedel, oförmåga att uppfatta ordinationer, bristande säkerhet vid iordningställande (ser inte rimligheten i dos eller ordinerat läkemedel) eller brister i säkerheten vid överlämnande av läkemedel. Kontrollerar inte att läkemedlet har gett avsedd effekt, t.ex. gett smärtlindring. Kontrollerar inte om läkemedlet gett icke avsedd effekt t.ex. andningsdepression. Uppvisar inte förmågan att kunna utföra vanligt förekommande medicintekniska uppgifter, ex puls, blodtryck, temp, sätta syrgas, provtagning eller PVK (det handlar inte om att lyckas varje gång studenten sticker patienten). Uppvisar inte förmågan att kunna visa respekt och omtanke för patienten i den utsatta situation han/hon befinner sig i. Uppträder på ett sådant sätt att patienten kan känna sig kränkt eller illa behandlad.

5 IV. Arbetsledning och samarbete Uppvisar inte förmågan att kunna planera/organisera en evidensbaserad individuell patientvård utifrån de behov som patienten uttrycker/uppvisar, ex sätter sig inte in i patientens situation genom att inhämta kunskap om det specifika för just den patienten som skall vårdas genom att använda sig av forskning eller beprövad erfarenhet när vården skall genomföras. Sätter inte in vårdandet i ett sammanhang där flera yrkeskategorier samarbetar. Reflekterar inte över eller analyserar de risker eller brister som kan finnas eller uppstå i vårdandet. Uppvisar inte förmågan att kunna planera, ta egna initiativ samt genomföra patientvården i samverkan med olika yrkesgrupper. T.ex. vid rapportering/inläsning saknar studenten förmågan att se att alla arbetsuppgifterna inte behöver utföras av studenten själv och har därför svårt att fördela arbetsuppgifter. Uppvisar inte förmågan att kunna samarbeta med olika yrkesgrupper eller verksamheter det sker ingen/begränsad dialog med de övriga i arbetslaget eller andra yrkesgrupper/verksamheter Uppvisar inte förmågan att kunna inta ett reflekterande och ett lärande förhållningssätt i kontakten med teamet runt patienten. Har även svårt att ta tillvara och urskilja relevant information/kunskap och att använda sig av den information/kunskaper som den enskilde eller teamet har om patienten. V. Professionalitet Uppvisar inte förmågan att se det egna ansvarsområdet och dess begränsningar, ex går in på andra yrkeskategoriers områden och utför åtgärder på områden där studenten saknar kompetens och utsätter därmed patienten för en risksituation. Uppvisar inte förmågan att kunna kritiskt granska sig själv, inser inte sina svagheter eller brister och blir genom sitt agerande/icke agerande en risk i omvårdnadsarbetet. Uppvisar inte förmågan att kunna kritiskt granska sitt arbete. Tar inte ansvar utan drar sig undan när svårigheter uppstår. Uppträder på ett för patienten ohyfsat sätt