PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING 2013-2014

Sida 2 (19) INLEDNING Varje skola ska ha en skriftlig plan för likabehandlingsarbetet. Sedan 01.01.2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (3 kap. 16 ) Skollagen (6 kap. 8 ) Lagarnas syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Likabehandlingsplanen ska upprättas årligen. DEFINITIONER Kränkande behandling I skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Detta motsvarar det som i den gamla skollagen kallades för annan kränkande behandling. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några Kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande

Sida 3 (19) Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Diskriminering Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet Trakasserier I diskrimineringslagens 4 definieras också trakasserier (jmf kränkande behandling) som: (..) ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna(..) Varje incident av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. FRÄMJANDE ARBETE Skolan arbetar med främjande insatser där insatser handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Skolan arbetar mot en vision och alla känner till skolans värdegrund. Skolan arbetar med inkludering som ett främjande arbetssätt i skolan. Varje år genomförs temaveckor kring värdegrundsfrågor och kontinuerligt i undervisning tas värdegrundsfrågor upp.

Sida 4 (19) Vidare arbetar skolan främjande genom att sätta upp läsårsmål i syfte att följa upp och stärka det positiva likabehandlingsarbetet. Värdegrunden sitter anslagen i samtliga klassrum vilket gör att eleverna ständigt påminns om dess innehåll. I syfte att främja arbetet med likabehandling har skolan även rutiner för ny mottagande av ny elev samt rutiner för rasterna så dessa ska upplevas som stimulerande, trygga och säkra. Slutligen har skolan även rutiner för hur konflikter ska hanteras samt rutiner för utflykter och förhållningssätt. Här nedan följer skolans olika rutiner och arbetssätt i syfte att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling. Skolans vision Alla på skolan ska känna sig trygga och respekterade. Personal och elever arbetar för en miljö som kännetecknas av värme och engagemang och där det finns tydliga gränser mot oacceptabla beteenden. Alla på såväl personal som elever ska arbeta utifrån skolans värdegrund. s värdegrund Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är och bygger på var och ens inneboende tillgångar. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa. Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Inkludering Inkludering ska vara ett förhållningssätt på. Det betyder att alla alltid ska utgå ifrån att alla ingår och alla bidrar. Rutiner för välkomnande av ny elev i skolan Varje nytt barn skall känna sig välkommet till skolan. För att nya barn och föräldrar skall känna sig så trygga som möjligt och under förutsättning att vi i god tid får veta att nya barn skall komma till oss gör vi på följande sätt.

Sida 5 (19) Inskrivning Kontaktperson för dig som förälder är biträdande rektor. Vi placerar ditt barn i barngrupp och tar då hänsyn till gruppens storlek, fördelning pojkar flickor och gruppsammansättning. Vi för in ditt barn på klasslista så fort vi fått in fullständiga personuppgifter. När ditt barn är placerat kontaktas du som förälder av personal i berörd arbetsenhet. Introduktionssamtal Vi inbjuder barn och föräldrar till ett samtal med personal som skall arbeta med barnet. Vi lyssnar på vad du har att berätta om ditt barn. Vi beskriver skolans verksamhet. Vi beskriver klassens arbete. Vi gör en rundvandring i lokalerna. Vi delar ut schema. Vi delar ut ett häfte med information om skolan. Vi betonar vikten av att du som förälder tar del av skolans rutiner och regler tillsammans med ditt barn. Elevgruppen Vi samtalar i elevgruppen om hur man tar emot och behandlar en ny kamrat. Vi berättar i veckobrev till hemmen att vi skall få en ny kamrat i gruppen. Vi utser ansvarselever som hjälper ditt barn att hitta i lokalerna och känna sig hemma. Vi ser till att ditt barn har en plats och någonstans att placera sina saker. Vi genomför aktiviteter för att både ditt barn och den befintliga barngruppen skall ha möjlighet att knyta goda kontakter med varandra. Vi tar kontakt med hemmet för att utvärdera den första tiden. Vi genomför eventuellt inskolning för barn i behov av särskilt stöd efter överenskommelse med hemmet. Rasterna skall upplevas som stimulerande, trygga och säkra Rasten skall vara en stund av rekreation för eleverna. Under rasten skall eleverna kunna umgås fritt och vistas ute i friska luften. Vi har rastregler. Dessa samtalar vi fortlöpande kring tillsammans med eleverna. Vi samtalar om vad man kan/skall göra under rasten. Vi avslutar lektionen i tid så att eleverna hinner klä sig och komma ut i tid. Vi hjälper till att lösa konflikter.

Sida 6 (19) Vi följer upp konflikter genom att ta kontakt med den vuxne som ansvarar för barnet under dagen. Gamla Maria skolgård Minst två vuxna finns med på rasterna. På lunchrasten organiseras ibland gemensamma lekar, ledd av fritidspedagoger, där alla kan vara med. Regler för rasterna behandlas på elevrådet. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn eller den rektorn har delegerat till. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen* är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). *vidaredelegation till rektor enligt ärendegrupp 202 i delegationsordning för utbildningsnämnden Kränkning elev - elev Alla kränkningar ska anmälas till rektor redan vid steg 1. Anmälan sker på avsedd blankett. Rektor anmäler kränkningen till. Åtgärdstrappa - arbetsgång Vid kännedom om upplevd kränkning följs följande åtgärdstrappa: Steg 1: Elevens lärare, mentor, skolledare eller annan för eleven välkänd vuxen: Lyssna på den ena parten. ( Vad hände? Hur upplevde du det?) Lyssna på den andra parten. ( Vad hände? Hur upplevde du det?) Vilka lösningar finns? Bestäm hur ni ska gå vidare, vad var och en ska tänka på i fortsättningen. Bestäm ett uppföljningsmöte med eleverna för att kolla att konflikten/ trakasserierna/diskrimineringen upphört.

Sida 7 (19) Informera föräldrarna. Steg 2 (Problem som ej går att lösa på steg 1) Ansvarig lärare/mentor: Kallar föräldrarna och eleverna till möte i skolan. Rektor och biträdande rektor informeras av ansvarig lärare/mentor. Steg 3 (Om problemet fortsätter trots åtgärder) Ansvarig lärare/mentor: Kontaktar trygghetsgruppen. Steg 4 (Om problemet fortsätter trots åtgärder) Biträdande rektor: Kallar till elevhälsomöte mellan skola och hem. Steg 5 (Om problemet fortsätter trots åtgärder) Rektor: Kallar till elevhälsomöte mellan skola och hem. Kränkning personal - elev Alla kränkningar ska anmälas omedelbart till rektor. Anmälan sker på avsedd blankett. Rektor anmäler kränkningen till. Åtgärdstrappa - arbetsgång Vid kännedom om upplevd kränkning följs följande åtgärdstrappa: Rektor eller den biträdande rektor som rektor har delegerat till hanterar ärendet. Lyssna på den ena parten. ( Vad hände? Hur upplevde du det?) Lyssna på den andra parten. ( Vad hände? Hur upplevde du det?) Vilka lösningar finns? Bestäm hur ni ska gå vidare, vad var och en ska tänka på i fortsättningen. Bestäm ett uppföljningsmöte med eleverna för att kolla att konflikten/ trakasserierna/diskrimineringen upphört. Informera föräldrarna. Rutiner för uppföljning När och hur uppföljningen ska ske avgörs vid sittande möte utifrån kränkningens art och nivå. Uppföljningen dokumenteras på därför avsedd blankett. Rutiner för dokumentation Ansvarig pedagog dokumenterar samtalet på särskild blankett. Rektor dokumenterar vid personals kränkning av elev på särskild blankett. Rektor skickar båda formerna av dokumentation till. Ansvarsförhållande Rektor eller läraren, mentor, biträdande rektor utifrån kränkningens art; elev-elev, elev-personal.

Sida 8 (19) Konflikter mellan elever I det dagliga livet uppstår hela tiden konflikter mellan eleverna. Konflikterna är av olika art, små eller större. Många konflikter klarar eleverna av att lösa själva, men ibland behöver vi vuxna hjälpa till. För att motverka konflikter och skapa en så trygg grund som möjligt för eleverna i vår skola arbetar vi kontinuerligt i förebyggande syfte. Varje elev skall känna att de vuxna lyssnar och hjälper till vid konflikter. Vi har kontinuerliga samtal i samlingar, små och större, om hur vi skall vara mot varandra. Vi arbetar med elevernas rättigheter och skyldigheter. Vi arbetar med begreppen demokrati och diktatur. Vi arbetar med kulturella, sexuella, religiösa och etniska likheter och skillnader. Vi har etiska samtal och arbetar med jagstärkande övningar. Vi har en trygghetsgrupp, som kan kontaktas av elev, föräldrar eller personal om misstanke om kränkning, diskriminering eller trakasserier föreligger. Vi har vuxna bland eleverna under rast. Konfliktlösning Vi låter varje elev, som är inblandat i en konflikt berätta sin upplevelse av vad som hänt. Vi är noga med att de inblandade har förstått varandras berättelse. Vi är noga med att eleverna förstår att det inte bara finns en sanning. Vi hjälper eleverna att förstå vad som hänt och hur konflikten uppkommit. Vi ber eleverna berätta hur de skall försöka göra nästa gång de hamnar i en liknande konflikt. Vi försöker se till att eleverna skiljs åt först när konflikten är löst. Vi är noga med att prata med eleverna om att inte föra ut konflikten bland andra kamrater när den är löst. Vi berättar för ansvarig vuxen att eleven varit inblandad i konflikt, oberoende om vi tror att konflikten är löst eller inte. Vi tar kontakt med dig som förälder via telefon eller brev om ditt barn ofta är inblandad i konflikter. Förberedelse inför utflykter Utflykten är en del av skolans arbete. Vi går på studiebesök, har idrottsdagar, går på museum och vistas i naturen. Vid dessa tillfällen har vuxentätheten i elevgruppen stor betydelse för tryggheten i gruppen i trafiken och på det ställe vi vistas. Inför varje utflykt träffas berörd personal för att planera och gå igenom hur många vuxna som behövs för att genomföra utflykten. Ibland tar vi föräldrar till hjälp.

Sida 9 (19) Förberedelse Vi meddelar hemmet före utflyktens genomförande. Vi förbereder eleverna genom att samtala kring utflykten. Vi går igenom de regler som gäller vid utflykten. Vi tar med klasslista med telefonnummer till föräldrar. Vi meddelar expeditionen utflyktens mål, tid för avresa och återkomst. Vi tar med mobiltelefon och sjukvårdslåda på längre utflykter. Utflykten Vi samlar eleverna i skolan och kontrollerar att alla är närvarande. Vi samlar eleverna flera gånger under utflykten och kontrollerar att alla är närvarande. Hemkomst Vi samlar eleverna för att säga adjö. Vi lämnar över eleverna till nästkommande verksamhet. (år F 3) Vi kontrollerar att de elever som skall avvika från utflykten före hemkomsten, har skriftligt intyg hemifrån (år 4-9). Ett gott arbetsklimat Vi visar varandra ömsesidig respekt. Vi är varandras arbetsmiljö Vi eftersträvar ett öppet och kreativt klimat där arbetsglädje och engagemang råder, där tolerans, hjälpsamhet, omtanke finns. Ett arbetsklimat där alla bemöter varandra med respekt och tilltro till dennes förmåga. Genom positiv förstärkning och höga förväntningar på både vuxna och elever uppnår vi en hög kvalitet. Vi strävar efter kontinuitet och stabilitet för eleverna genom att bygga en stabil organisationsform, väl fungerande arbetslag och tydliga regler, ramar och rutiner. Eleverna ska känna varandra och de vuxna de ska arbeta med under sina år i. Eleverna kan gå här från 6 års ålder till 15 års ålder. Detta skapar kontinuitet för elever och föräldrar och bättre trygghet och kunskapsutveckling, särskilt för de elever som av kognitiva eller sociala skäl har en problematisk inlärningssituation. Alla i ledningsgruppen har ett ansvar för att påverka klimatet och skapa en arbetsmiljö. Genom ett positivt, generöst och respektfullt förhållningssätt visavi alla medarbetare och elever skapar vi en god grund för att detta förhållningssätt ska genomsyra hela verksamheten. Att uppnå och behålla god arbetsmiljö är en komplex process som involverar alla eftersom vi alla är varandras arbetsmiljö. Alla elever är allas ansvar. Vi ser, hör, hjälper och ingriper när vi uppmärksammar något som inte står rätt till.

Sida 10 (19) Elevinflytande Eleverna äger sin egen lärandeprocess och har ansvar för sin utveckling. Alla är även med och skapar skolan, det vill säga deltar i praktiskt arbete, tar ansvar för uppgifter och är med och diskuterar och beslutar om vår gemensamma arbetsmiljö. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH KARTLÄGGNING De förebyggande åtgärderna på bygger på de risker skolan har identifierat genom trygghetsenkäter samt dagliga samtal och utvärderingar med elever och personal. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakassering eller kränkande behandling. Vid utformande av planen deltar personal, elever och föräldrar i skolrådet. Skolans ordningsregler är ett exempel på förebyggande åtgärd då reglerna har tagits fram tillsammans med elevråd, elever och föräldrar i skolrådet utifrån aktuell kartläggning. Den senaste kartläggningen genomfördes under vårterminen 2013. Utifrån kartläggningen har nya åtgärder identifierats för ht 2013. Slutligen framgår det även hur föregående års åtgärder har utvärderats och lyfts in i nästa års plan. Kartläggning som underlag för förebyggande åtgärder Kartläggningsmetoder Under oktober och mars månad svarar eleverna på trivselenkät.( Se bilaga.) Resultatet sammanställs av trygghetsgruppen och åtgärdas där behov visar sig. Med eleverna i F-3 görs trygghetsvandring på skolgården så att eleverna får visa eventuella platser som de känner sig otrygga på. Eleverna i åk 4-9 svara på den frågan på enkäten. Målet med enkäten och trygghetsvandringen är att belysa förhållanden som behöver förbättras på skolan både socialt och fysiskt. Hur eleverna involveras i kartläggningen Eleverna svarar på trygghetsenkäten Elever i förskoleklass, åk 2, åk 5 och åk 8 svarar på brukarundersökningen Eleverna tar del av enkätens/undersökningens resultat på klassråd och elevråd. Eleverna diskuterar vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär. Detta görs på mentorstid.

Sida 11 (19) Hur personalen involveras i kartläggningen Personalen tar del av resultaten. Därefter ska åtgärder vidtas vid behov. En plan läggs upp på hur man ska arbeta med berörda frågor. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9. Ansvariga för planen Rektor, elevhälsan och trygghetsgruppen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga via utvecklingssamtal, brukarundersökning i åk F, 2, 5 och 8 och i skolans arbetslagsråd samt skolråd. Planen läggs ut på hemsidan Personalens delaktighet Planen delges all personal på skolan. Ingår i introduktionsrutin för nyanställd personal Personalen är delaktig via arbetslagets mål- och resultatanalys, arbetslagsmöten, APT och genom samverkansgruppen. Trygghetsgruppen med representanter från alla arbetslag ansvarar för att upprätta och delge likabehandlingsplanen, samt inhämta synpunkter från övrig personal i sina respektive arbetslag. Förankring av planen Likabehandlingsplanen ska förankras genom att eleverna tar del av den via elevrådet. Planen förankras också i klass- och fritidsråd. Föräldrarna tar del av likabehandlingsplanen via skolrådsrepresentanterna. Personalen tar del av planen via APT, samverkansgruppen och på arbetslagsmöten.

Sida 12 (19) Redovisning av resultatet av föregående års åtgärder och hur åtgärderna har genomförts Enligt trygghetsenkäten VT 2012 så menar majoriteten av eleverna att de känner sig trygga på de flesta platser i skolan. Den plats där elever upplever otrygghet är idrottshallens omklädningsrum och ibland på fotbollsplanen på Gamla Maria skolgård där elever i åk F-3 går. På Gamla Maria, där elever i F klass och åk 1-3 går, har vi fortsatt med ökad tryggheten för eleverna genom att ha vuxna som stöd vid fotbollsplanen. Det finns alltid tre eller fler personal ute på rasterna som befinner sig på de olika delarna av skolgården. Rastvärdarna har röd väst på sig för att synas tydligt. Vi har även för år F-3 fritidspedagog med rastansvar för lekbod då det framkommit på trygghetsenkäten att det är en trygghet för eleverna på rasterna. Det finns personal som stöd i omklädningsrummet. I Södermalmsskolebyggnaden har vi rastvärdar. En personal inomhus och en personal utomhus. Rastvärden har röd väst på sig. Idrottslärarna har med stöd av skolstödspersonal ökat tryggheten i omklädningsrummen på, i första hand för eleverna i åk 4 men även där behov av stöd uppstått. I s ljushall har vi en personal som vistas under lunchrasterna i samband med att skolans kafeteria är öppen och många elever samlas där. Föregående års förbyggande åtgärder och mål Enligt trygghetsenkäten VT 2012 så uppger majoriteten av eleverna att de känner sig trygga på de flesta platser i skolan. Den plats där elever upplever otrygghet är idrottshallens omklädningsrum och ibland på fotbollsplanen på Gamla Maria skolgård. För att förstärka tryggheten för eleverna på skolan finns följande insatser: Fritidspedagog med ansvar för skolgården för åk F-3 Fritidshems- och mellanstadieverksamhet Elev- och personaldrivet café Elevskyddsronder i alla år. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i år 4, 6, 8. Fritidsledare och fritidspedagog kopplat till rastverksamheten för åk F-9. Rastvärdssystem Personal i ljushallen / kafeterian Schemalagd mentorstid åk 7-9. Elevråd och andra råd Enskilt ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö genom klassänglar. Tydligt ledarskap i klassrummet Det pedagogiska rummets utformning

Sida 13 (19) Inkludering Tydlig struktur för mottagande av ny elev Egenkontroll och riskbedömning vid utflykter Kompetensutveckling för personalen. Aktuell kartläggning 2013 vårterminen Enligt skolans trygghetsenkät som genomfördes under vårterminen 2013 behöver nya områden belysas (se bilaga). Nedan finns endast de områden där åtgärder och nya mål behöver formuleras. Hela underlaget ligger som en bilaga till likabehandlingsplanen. Sammanfattning år 4-6 2. Hur upplever du arbetsro/studiero i klassen? Antal Antal svar svar i Dåligt 11 5 Sådär 62 31 Bra 115 57 15 7 10. Hur tycker du att det fungerar med rastvakterna? Dåligt 40 20 Sådär 75 37 Bra 73 36 15 7

Sida 14 (19) 15. Hur tycker du att det är vid omklädningen till idrotten? Dåligt 37 18 Sådär 76 37 Bra 68 33 22 11 17. Hur tycker du det är att använda skolans toaletter? Dåligt 106 52 Sådär 74 36 Bra 19 9 4 2 Sammanfattning år 7-9 2. Hur upplever du arbetsro/studiero i klassen? Dåligt 15 10 Sådär 49 31 Bra 81 52 11 7

Sida 15 (19) 3. Hur tycker du att klassrådet fungerar? Dåligt 27 17 Sådär 66 42 Bra 56 36 7 4 4. Hur tycker du att du kan påverka genom elevrådet? Dåligt 28 18 Sådär 71 46 Bra 49 31 8 5 5. Hur väl känner till målen/kunskapskraven för de olika ämnena? Dåligt 11 7 Sådär 51 33 Bra 72 46 22 14 10. Hur tycker du att det fungerar med rastvärdar? Dåligt 35 22 Sådär 43 28 Bra 66 42 12 8

Sida 16 (19) 17. Hur tycker du det är att använda skolans toaletter? Dåligt 75 48 Sådär 61 39 Bra 17 11 3 2 26. Tycker du att det finns någon i din klass som ofta är dum / oschysst mot andra? Ja 60 38 Nej 96 62 Nuvarande och föregående års planerade åtgärder/mål utifrån aktuell kartläggning 2013/2014 Utifrån givet resultat av kartläggningen formuleras nya mål och åtgärder. Skolans nya mål och åtgärder för årskurs 4-6 och år 7-9 kopplas till de områden där eleverna svarat att det finns risk för kränkande behandling, trakasserier alternativt diskriminering. Vi kan även se att det finns områden från föregående års åtgärder som kvarstår, till exempel studiero. Området: arbetsro/lugn och ro på lektionerna i klassen Resultat; Enligt enkäterna anser 36 procent av de tillfrågade eleverna att studiero är dålig eller sådär. Mål/åtgärder; För att eleverna ska uppleva studiero i allt högre omfattning ska skolan formulera mål. Trots att detta område har varit ett läsårsmål för personalen kvarstår att eleverna inte anser att det alltid finns studiero på lektionerna. Skolan kommer att arbeta med detta område i form av förnyade läsårsmål. Lärarna kommer också att diskutera området arbetsro/lugn och ro på lektionerna med eleverna för att skapa en gemensam definition och låta eleverna tala om vad som krävs för att de ska uppleva arbetsro/lugn och ro på lektionerna

Sida 17 (19) Området: rastvärdar Resultat; Enligt enkäterna anser 57 procent av de tillfrågade eleverna att rastvärdarna är dåliga eller sådär. Mål/åtgärder; För att eleverna ska uppleva att rastvärdarna fungerar har skolan lagt in ett tätare rastvärdsschema och uppmanat samtlig personal att ta ett större ansvar i frågan. Alla rastvärdar har fått ett specifikt område att vakta över. Västar har delats ut till alla rastvärdar och skolgårdspersonal har tillsatts. Området: toaletter och omklädningsrum Resultat; Enligt enkäterna anser mer än hälften av de tillfrågade eleverna att miljön är dålig. Mål/åtgärder; För att eleverna ska uppleva miljön i allt högre omfattning som trivsam kommer rastvärdar att särskilt bevaka området. En upprustning av toaletterna är dessutom planerad för att få en mer tillfredsställande miljö Varje incident av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan och anmälas till skolledningen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Nina Jonsson 08-508 40 950 Bitr. rektor Anna Gustafsson 08-508 40 076 Bitr. rektor Pia Nyström 08-508 40 965 Bitr. rektor Åsa Permén 08-508 41 708 Bitr. rektor Therese Hemmälin 08-508 40 307 Skolsköterska Lisbeth Pettersson 08-508 40 958 Skolpsykolog Christine Tendal 08-508 40 959 Skolans specialpedagoger 08-508 40 950

Sida 18 (19) Anmälan vid kränkande behandling Rutiner vid kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen* är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Nedanstående uppgifter behöver insändas till registrator när rektor fått kännedom om kränkande behandling av elev. Skolans diarienummer: Anmälningsdatum: Namn och födelsedatum utsatt elev: Utrett: Vidtagna åtgärder: Skolans namn: Rektorns namn: Nina Jonsson Vidaredelegation till rektor enligt ärendegrupp 202 i delegationsordning för utbildningsnämnden.

Sida 19 (19)