Södermalmsskolan Utbildningsförvaltningen PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING

Transkript

1 Södermalmsskolan Utbildningsförvaltningen PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING 2017

2 Sida 2 (11) INLEDNING Varje skola ska ha en skriftlig plan mot kränkande behandling och diskriminering. Sedan 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (3 kap. 16 ) Skollagen (6 kap. 8 ) Lagarnas syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. Likabehandlingsplanen ska upprättas årligen. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9. Ansvariga för planen Rektor och trygghetsgruppen.

3 Sida 3 (11) DEFINITIONER Kränkande behandling I Skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Detta motsvarar det som i den gamla skollagen kallades för annan kränkande behandling. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några Kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sociala medier). Diskriminering Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t. ex. strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet

4 Sida 4 (11) Trakasserier I Diskrimineringslagen 4 definieras också trakasserier (jmf kränkande behandling) som ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Varje incident av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. FRÄMJANDE ARBETE Skolan arbetar med främjande insatser som handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Skolan arbetar mot en vision och alla känner till skolans värdegrund. Skolan arbetar med inkludering som ett främjande arbetssätt i skolan. Varje år genomförs värdegrundsdagar kring värdegrundsfrågor. Värdegrundsfrågor tas dessutom upp kontinuerligt i undervisningen. Vidare arbetar skolan främjande genom att sätta upp läsårsmål i syfte att följa upp och stärka det positiva likabehandlingsarbetet. Värdegrunden sitter anslagen i samtliga klassrum vilket gör att eleverna ständigt påminns om dess innehåll. Främjande arbete kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna bedrivs i det dagliga arbetet med eleverna och har en stark koppling till skolans

5 Sida 5 (11) inkluderingsarbete där devisen alla ingår alla bidrar står i centrum. Rent konkret bedrivs det arbetet på alla nivåer, från det organisatoriska till det mindre sammanhanget i form av diskussioner i undervisningen. I syfte att främja arbetet med likabehandling har skolan även rutiner för mottagande av ny elev samt rutiner för rasterna så att dessa ska upplevas som stimulerande, trygga och säkra. Slutligen har skolan även rutiner för hur konflikter ska hanteras samt rutiner för utflykter och förhållningssätt. Södermalmsskolans vision Alla på skolan ska känna sig trygga och respekterade. Personal och elever arbetar för en miljö som kännetecknas av värme och engagemang och där det finns tydliga gränser mot oacceptabla beteenden. Alla på Södermalmsskolan, såväl personal som elever, ska arbeta utifrån skolans värdegrund. Södermalmsskolans värdegrund Vi har ett positivt och normkritiskt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Vi är varandras arbetsmiljö Vi visar varandra ömsesidig respekt. Vi eftersträvar ett öppet och kreativt klimat där arbetsglädje och engagemang råder, där tolerans, hjälpsamhet, omtanke finns. Ett arbetsklimat där alla bemöter varandra med respekt och tilltro till dennes förmåga. Genom positiv förstärkning och höga förväntningar på både vuxna och elever uppnår vi en hög kvalitet. Vi strävar efter kontinuitet och stabilitet för eleverna genom att bygga en stabil organisationsform, väl fungerande arbetslag och tydliga regler, ramar och rutiner. Eleverna ska känna varandra och de vuxna de ska arbeta med under sin tid i Södermalmsskolan, som kan sträcka sig från 6 års ålder till 15. Detta skapar kontinuitet för elever och föräldrar och bättre trygghet och kunskapsutveckling, särskilt för de elever som av kognitiva eller sociala skäl har en problematisk inlärningssituation.

6 Sida 6 (11) Alla i ledningsgruppen har ett ansvar för att påverka klimatet i skolan och skapa en bra arbetsmiljö. Med ett positivt, generöst och respektfullt förhållningssätt gentemot alla medarbetare och elever skapar vi en god grund för att detta förhållningssätt ska genomsyra hela verksamheten. Att uppnå och behålla god arbetsmiljö är en komplex process som involverar alla eftersom vi alla är varandras arbetsmiljö. Alla elever är allas ansvar. Vi ser, hör, hjälper och ingriper när vi uppmärksammar något som inte står rätt till. Elevinflytande Eleverna äger sin egen lärandeprocess och har ansvar för sin utveckling. Alla är med och skapar skolan. Det vill säga de deltar i praktiskt arbete, tar ansvar för uppgifter och är med och diskuterar och beslutar om vår gemensamma arbetsmiljö. Stimulerande, trygga och säkra raster Rasten ska vara en stund av rekreation för eleverna. Under rasten ska eleverna kunna umgås fritt och vistas ute i friska luften. I Södermalmsskolebyggnaden har vi rastvärdar, en personal inomhus och en personal utomhus. Rastvärden har röd väst på sig. Vi har även en elevstödjare vars syfte är att finnas tillgänglig för eleverna i skolans ljushall, och i den mån det är möjligt i övriga lokaler, för att öka elevernas trygghet. Elevstödjaren ska också hjälpa till att anordna meningsfulla aktiviteter under veckan. I ljushallen har vi också personal i skolans kafeteria. På Gamla Maria skolgård finns minst tre vuxna med på rasterna, fördelade på tre olika zoner. På lunchrasten där organiseras ibland gemensamma lekar, ledda av fritidspedagoger, där alla kan vara med. För att förstärka tryggheten för eleverna finns följande insatser Vi har rastregler. Dessa behandlas på elevrådet. Vi samtalar om vad man kan/skall göra under rasten. Vi avslutar lektionen i tid så att eleverna hinner klä sig och komma ut i tid. Vi hjälper till att lösa konflikter. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH FÖRANKRING De förebyggande åtgärderna på Södermalmsskolan bygger på de risker skolan har identifierat genom månadsbarometrar, samt genom dagliga samtal och utvärderingar med elever och personal. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakassering eller kränkande behandling.

7 Sida 7 (11) Kartläggning som underlag för förebyggande åtgärder Eleverna har svarat på månadsbarometrar med trygghetsfrågor. Resultaten har sammanställts av trygghetsgruppen. Målet är att kartlägga förhållanden som behöver förbättras på skolan både socialt och fysiskt. Skolans ordningsregler är ett exempel på en förebyggande åtgärd, där reglerna tas fram tillsammans med elevråd, elever och föräldrar i skolrådet utifrån föregående läsårs kartläggning där eventuella risker identifierats. Elevernas delaktighet Eleverna svarar på frågor i skolans månadsbarometer som handlar om trivsel, trygghet och kränkningar och att identifiera otrygga platser på skolan. Elever i alla årskurser svarar även på stadens skolundersökning som har frågor kopplade till trygghet och trivsel. Vidare tar alla elever del av resultaten från både månadsbarometer och skolundersökning på mentorsråd, fritidsråd och elevråd. Eleverna diskuterar fortlöpande i undervisningen och på mentorstiden vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär. Personalens delaktighet Mentorerna i alla arbetslag ansvarar för att månadsbarometern genomförs. De sammanställer, analyserar och presenterar resultatet och ger förslag på åtgärder där behov är identifierat. Vidare ansvarar trygghetsgruppen för att upprätta och delge Plan mot kränkande behandling och diskriminering, samt inhämta synpunkter från övrig personal i sina respektive arbetslag. All personal tar del av resultaten från månadsbarometern och skolundersökningen och diskuterar på arbetsplatsträffar samt arbetslagsträffar. Personalen diskuterar resultaten på månadsbarometern och tar tillsammans med eleverna fram förslag på åtgärder kring de områden som får lägre resultat. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i kartläggningen via utvecklingssamtal, skolundersökning, månadsbarometer samt i skolans skolråd. Vid utvecklingssamtalet får vårdnadshavare, elev och mentor skriva under ett förväntansdokument. De tar del av ovannämnda plan via skolrådsrepresentanterna och hemsidan. Det informeras om planen vid varje skolstartsmöte.

8 Sida 8 (11) Genomförda åtgärder efter föregående års kartläggning Under arbete med föregående års trygghetsenkät, framkom en del elevers missnöje med studieron. En åtgärd har varit att införa Södermalmsskolelektion. Detta innebär att alla lärare har fått tydliga instruktioner och ramar för hur en lektion ska påbörjas och avslutas. Ett led i detta har också varit att alla mobiler samlas in i början av varje lektion på högstadiet, och i början av skoldagen på mellanstadiet. Dessa två åtgärder har lett till en allmän uppfattning, bland elever och lärare, att studieron har ökat. Under 2015 infördes även ett tätare rastvärdsschema för att öka elevers upplevelse av vuxen närvaro under raster, då detta framkom som ett problem i den tidigare genomförda trygghetsenkäten. Alla rastvärdarna har fått ett specifikt område att vakta över. Dessutom bär alla rastvärdar västar för att eleverna lättare ska känna igen dem. Resultat av föregående års kartläggning Utifrån resultat av kartläggningen formuleras nya mål och åtgärder. Skolans nya mål och åtgärder för årskurs F-9 kopplas till de områden där eleverna svarat att det finns risk för kränkande behandling, trakasserier alternativt diskriminering. Resultaten från enkäten identifierar några områden. Eleverna känner till viss del otrygghet vid omklädningen i idrotten, det finns vissa andra platser de upplever som otrygga, och toaletterna skattas också som en riskzon. Utifrån sammanställningen av föregående års månadsbarometer framkommer att 88 % av eleverna trivs i skolan och 87 % känner sig trygga. 77 % av eleverna tycker att vi har en bra stämning på skolan. Vi kan se att eleverna trivs, känner sig tryggare och upplever en bra stämning i högre utsträckning ju yngre de är. De områden som eleverna menar ät otrygga kan vara omklädningsrummen på idrotten, toaletterna utanför matsalen på Gamla Maria och toaletterna i ljushallen i Södermalmsskolebyggnaden. Sammanfattning och rekommendationer Åtgärden att införa Södermalmsskolelektionen och ändrade ordningsregler har resulterat i att upplevd studiero har ökat. Upplevelsen av tillgängliga rastvärdar har också förbättrats i och med att rastvaktsschemat är tätare och rastvärdarna har fått zoner att speciellt bevaka. Elevernas upplevelse av

9 Sida 9 (11) otrygghet vid toalettbesök och i omklädningsrummen vid idrotten kvarstår. Dessa områden måste skolan sätta in specifika åtgärder kring. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKNINGAR Konflikter mellan elever I det dagliga livet uppstår hela tiden konflikter mellan eleverna. Konflikterna är av olika art, små eller större. Många konflikter klarar eleverna av att lösa själva, men ibland behöver vi vuxna hjälpa till. För att motverka konflikter och skapa en så trygg grund som möjligt för eleverna i vår skola arbetar vi kontinuerligt i förebyggande syfte. Varje elev skall känna att de vuxna lyssnar och hjälper till vid konflikter. Vi har kontinuerliga samtal i samlingar, små och större, om hur vi skall vara mot varandra. Vi arbetar med elevernas rättigheter och skyldigheter. Vi arbetar med begreppen demokrati och diktatur. Vi arbetar med kulturella, sexuella, religiösa och etniska likheter och skillnader. Vi har etiska samtal och arbetar med jagstärkande övningar. Vi har en trygghetsgrupp, som kan kontaktas av elev, föräldrar eller personal om misstanke om kränkning, diskriminering eller trakasserier föreligger. Vi har vuxna bland eleverna under rast. Här följer skolans åtgärdstrappa med steg för arbetsgången. Åtgärdstrappa arbetsgång Enligt skollagen ska kränkningar anmälas skyndsamt. Det betyder att anmälan till rektor ska ske samma dag eller dagen efter och att rektorn ska anmäla till huvudman inom en vecka. Skolan ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till huvudmannen. Blankett A ska användas vid anmälan till huvudmannen. Blankett B är som ett stöd för skolan och ska skickas till huvudmannen i särskilda fall. Med anvisningarna får du stöd hur du kan fylla i blanketterna.

10 Sida 10 (11) Del 1 - rektors anmälan till huvudmannen Kränkande behandling av elev (UtbF8812A) Del 1 skickas till registrator.utbildning@stockholm.se Del 1 används för utredning, åtgärder och uppföljning av ärendet på skolan. När ärendet rör kränkningar mellan personal-elev och upprepade kränkningar mot en elev ska skolan redovisa hur man arbetat. Skolan ska inom fyra veckor, skicka in del 2 till registrator när skolan utrett och vidtagit åtgärder för att eleven ska känna sig att trygg och man följt upp ärendet. Central förvaltning följer upp ärendet genom återkoppling till skolan. Vilken sorts kränkning rör det sig om, Kort beskrivning av händelsen Exempel på kort beskrivning: A slog B i magen, därefter spottade B på A:s kind (fysisk) A och B frågade C om de skulle leka på rasten. När C svarade ja sa A och B att det är väl ingen som vill leka med dig och sprang därifrån (psykisk) A kallade oprovocerat B för jävla tjockis. (verbal) Var har det hänt? Annan plats betyder att man vet var det hänt, men att platsen inte finns med på blanketten. Vet ej betyder att man inte vet var det hänt vid tidpunkten när man fyller i blanketten. Har kränkningar tidigare riktats mot samma person? Att det hänt tidigare innebär 1-2 gånger. Att det har hänt upprepade gånger innebär fler än två gånger. Del 2 - utredning Kränkande behandling av elev (UtbF8812B) Att utreda en händelse betyder att ta reda på vad som har hänt. Så fort du frågar någon av de inblandade vad som har hänt har du startat en utredning.

11 Sida 11 (11) Beskrivning av händelsen En utredning bör vara så allsidig som möjligt. Det betyder att du måste fråga både den/de utsatta, den/de som har utsatt och övriga inblandade vad som har hänt. Det är viktigt att det framgår vad de olika personerna sagt. Utredningen ska dokumenteras skriftligt. Bedömning av händelsen Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för alla typer av handlingar som kränker en människas värdighet. Trakasserier och diskriminering är två olika typer av kränkningar. Trakasserier Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller blir utsatt för sexuella trakasserier. Diskriminering Diskriminering är när någon med en formell maktposition, i skolan till exempel en lärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det betyder att två elever inte kan diskriminera varandra. Trakasserier/diskriminering/kränkande behandling bedöms ej ha förekommit Om du efter utredningen kommit fram till att det inte varit frågan om kränkande behandling är du klar med ifyllandet av den här blanketten. Det finns kanske skäl att vidta åtgärder ändå, men det bli inte inom ramen för ett ärende om kränkande behandling. - åtgärder Om skolan konstaterat kränkande behandling måste åtgärder sättas in för att förhindra fortsatta kränkningar. Åtgärderna ska dokumenteras skriftligt. Följande om åtgärder ska framgå Vilka åtgärder? Vilket resultat hoppas skolan åtgärderna kommer att ge? Vem ansvarar för att åtgärderna genomförs?

12 Sida 12 (11) När, och av vem, ska åtgärderna följas upp och utvärderas? Exempel på åtgärder Samtal med utsatt elev och/eller utsättande elev Ändrad placering i klassrummet Samtal i klassen Värdegrundsarbete Extra rastvakter Riktat stöd till enskilda elever Andra organisatoriska förändringar eller utbildningsinsatser - uppföljning/utvärdering av åtgärder Uppföljning innebär att man undersöker om åtgärderna utförts. Utvärdering innebär att man undersöker vilken effekt åtgärderna haft för elevens skolsituation och om kränkningarna har upphört. Uppföljningen/utvärderingen ska dokumenteras skriftligt. Om kränkningarna har upphört avslutas utredningen. Om kränkningar inte har upphört måste man utreda varför. Om utredningen visar att man behöver sätta in andra eller kompletterande åtgärder går man tillbaka och arbetar enligt vad som står i Del 3. Arbetet fortsätter tills kränkningar har upphört. Central förvaltning kommer att följa upp kränkningar inom fyra veckor från det att anmälan inkommit för ärenden som rör personal-elev kränkningar samt upprepade kränkningar. Vad är en kränkning? Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer avhandlingar som gör att en elev känner sig ledsen, sårad och mindre värd.

13 Sida 13 (11)