Södermalmsskolan Utbildningsförvaltningen PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Södermalmsskolan Utbildningsförvaltningen PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

2 Sida 2 (12) INLEDNING Enligt 6 kap. 8 skollagen ska varje skola årligen upprätta en plan mot kränkande behandling. I planen mot kränkande behandling ska det finnas en översikt över de åtgärder som finns för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla elevers trygghet i skolan. Lagen innebär också att elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. DEFINITIONER Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det är absolut förbjudet för personalen i skolan att utsätta barn eller elever för kränkningar. Den som är ansvarig för skolan ska arbeta främjande och förebyggande för att motverka kränkande behandling. Skolan ska ta varje uppgift eller annan signal om att en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling på allvar och utreda vad som ligger bakom. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommer måste skolan vidta de åtgärder som behövs för att stoppa fortsatta kränkningar. Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kap. skollagen. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9. Ansvariga för planen Rektor och trygghetsgruppen.

3 Sida 3 (12) UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE PLAN I resultaten i månadsbarometern under framkom det att 88 % av eleverna trivs på skolan, 89 % känner sig trygga och 86 % anser att Södermalmsskolelektionen följs. 77 % av eleverna tycker att vi har en bra stämning på skolan. 75 % av eleverna uppger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna och 80 % av eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen i olika ämnen. Utifrån resultatet på månadsbarometern ska åk F-3 synliggöra och öka studieron, arbeta med begreppen bra stämning och förebygga situationer där det kan uppstå dålig stämning, bland annat genom ökad vuxennärvaro. Rastvärdarna ska t ex vara på skolgårdens olika zoner. Eleverna i elevrådet på årskurs 4-9 identifierade följande områden som otrygga och gav förslag på åtgärder som också har genomförts: Ljushallen se till att det alltid finns en vuxen närvarande i ljushallen. Omklädningsrummen alla årskurser tar fram regler för hur man förhåller sig i omklädningsrummet så att det känns tryggt. Skolgården viktigt att de som är rastvärdar sprider ut sig på skolgården och har ansvarszoner. Toaletterna utanför matsalen låsen går ofta i baklås så de behöver fixas så att man kan gå på toa utan att oroa sig för att de ska gå i baklås KARTLÄGGNING 2019 Skolan för ett register över samtliga kränkningar. Detta register ska ligga till grund för skolans analys av var, när och hur kränkningar sker så att skolan lättare ska kunna identifiera problemområden och sätta in relevanta åtgärder. Skolan använder även resultaten på månadsbarometern för att se hur trygga eleverna upplever att de är. Elevrådet på varje stadie diskuterar var, när och hur kränkningar som leder till otrygghet äger rum samt kommer med förslag på åtgärder. Personalen diskuterar på APT och kommer med förslag på åtgärder. Analys av kartläggning Utvecklingsområden F-3 Eleverna upplever att de är trygga överallt förutom ibland i närheten av Hartwickska huset. 4-6 Eleverna upplever viss otrygghet vid stora fotbollsplanen, vid gungorna och vid Carlo s bänk vid St Paulsgatan.

4 Sida 4 (12) 7-9 Eleverna upplever viss otrygghet i omklädningsrummen, i ljushallen, när det står klungor med elever på plan 300 och om det är stökigt i klassrummet. Lite otryggt för eleverna i Torus då kingout-planen är utanför deras klassrum. Varför ser det ut som det gör? F-3 Det är utomstående personer vid Hartwickska huset vilka ibland är högljudda och det kan vara skrämmande. 4-6 Det är för få vuxna vid fotbollsplanen och vid gungorna och de bär för sällan rastvärdsvästar. Det är påverkade människor som sitter på Carlo s bänk. 7-9 Det är otryggt i omklädningsrummen för att det finns elever som filmar och fotar där inne. Det är för få vuxna i ljushallen och ibalnd hög ljudnivå. När det står klungor med elever på entresolen på plan 300 kan det vara obehagligt att gå förbi. Ett stökigt klassrum är ett otryggt klassrum. Torus klassrum får ibland bollar på sig från Kingooutplanerna. Vad kan vi sätta in för åtgärder? F-3 Informera eleverna om att de utomstående vuxna som är vid Hartwickska huset inte är farliga bara för att de ibalnd är högljudda. 4-6 Fler vuxna ute på rastvärd som sprider ut sig och också finns vid fotbollsplanen och gungoren. De vuxna som är rastvärdar måste bära rastvärdsvästar. Inte vara borta vid Carlo s bänk då det inte tillhör skolgården. 7-9 Elever behöver få information om att det är olagligt att fota och filma i omklädningsrum enligt lagen om kränkande fotografering Brottsbalken 4 kap. 6 a Fler vuxna i ljushallen och på entresolen på plan 300. Rastvärdarna måste ha på sig ratsvärdsväst. Elever måste visa större hänsyn och ta ansvar för sitt beteende. Vaktmästaren ser över om det går att flytta Kingout-planerna bort från Torus fönster. FÖREBYGGANDE ARBETE De förebyggande åtgärderna på Södermalmsskolan bygger på den analys skolan har identifierat genom kartläggningen. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja

5 Sida 5 (12) risker för kränkande behandling. Skolans ordningsregler är ett exempel på en förebyggande åtgärd, där reglerna tas fram tillsammans med elevråd, personal på APT och föräldrar på skolråd. Konkreta mål Antalet kränkningar ska minska. Andelen elever som känner sig trygga ska öka till 95 % Aktiva åtgärder Vuxna ute på raster; rastvärdar med synliga rastvärdsvästar på F-9 som sprider ut sig på skolgårdens alla delar och i skolan. Elevstödjare i ljushallen på 4-9. Vissa styrda aktiviteter på raster på F-3. Regler för vad som gäller i omklädningsrummen anslås i omklädningsrummen samt gås igenom på idrottslektionen. FRÄMJANDE ARBETE Skolan arbetar med främjande insatser som handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för en trygg och säker miljö. Skolan arbetar mot en vision En bra skola för alla och alla känner till skolans värdegrund. Varje år genomförs värdegrundsdagar kring värdegrundsfrågor. Värdegrundsfrågor tas dessutom upp kontinuerligt i undervisningen. Värdegrunden sitter anslagen i samtliga klassrum vilket gör att eleverna ständigt påminns om dess innehåll. Skolan har rutiner för mottagande av ny elev samt rutiner för rasterna så att dessa ska upplevas som trygga och säkra. Slutligen har skolan även rutiner för hur konflikter ska hanteras samt rutiner för utflykter. Södermalmsskolans vision - en bra skola för alla. Alla på skolan ska känna sig trygga och respekterade. Personal och elever arbetar för en miljö som kännetecknas av värme och engagemang och där det finns tydliga gränser mot oacceptabla beteenden. Alla på Södermalmsskolan, såväl personal som elever, ska arbeta utifrån skolans värdegrund. Södermalmsskolans värdegrund Vi har ett positivt och normkritiskt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling.

6 Sida 6 (12) Vi är varandras arbetsmiljö Vi visar varandra ömsesidig respekt. Vi eftersträvar ett öppet och kreativt klimat där arbetsglädje och engagemang råder, där tolerans, hjälpsamhet, omtanke finns. Ett arbetsklimat där alla bemöter varandra med respekt och tilltro till dennes förmåga. Genom positiv förstärkning och höga förväntningar på både vuxna och elever uppnår vi en hög kvalitet. Alla har ett ansvar för att påverka klimatet i skolan och skapa en bra arbetsmiljö. Att uppnå och behålla god arbetsmiljö är en komplex process som involverar alla eftersom vi alla är varandras arbetsmiljö. Alla elever är allas ansvar. Vi ser, hör, hjälper och ingriper när vi uppmärksammar något som inte står rätt till. Vi strävar efter trygghet för eleverna genom tydliga regler, ramar och rutiner. Eleverna ska känna varandra och personalen de kommer i kontakt med. Eleverna är med och tar ansvar för arbetsmiljön och det är vi vuxna som måste vara goda förebilder och visa dem vad god arbetsmiljö är och hur den skapas. Stimulerande, trygga och säkra raster Rasten ska vara en stund av rekreation för eleverna. Under rasten ska eleverna kunna umgås fritt och vistas ute i friska luften. Vi har rastvärdar som har på sig en synlig rastvärdsväst. Vi har även en elevstödjare i Södermalmsskolebyggnaden vars syfte är att finnas tillgänglig för eleverna i skolans ljushall, och i den mån det är möjligt i övriga lokaler, för att öka elevernas trygghet. Elevstödjaren ska också hjälpa till att anordna meningsfulla aktiviteter under veckan. I ljushallen har vi också personal i skolans kafeteria. På Gamla Maria skolgård finns minst tre vuxna med på rasterna, fördelade på tre olika zoner. På lunchrasten där organiseras ibland gemensamma lekar, ledda av fritidspedagoger, där alla kan vara med. För att förstärka tryggheten för eleverna görs följande: Vi har rastregler vilka behandlas på mentorsrådet/klassrådet. Vi samtalar om vad man kan/skall göra under rasten. Vi hjälper till att lösa konflikter. Vi har kontinuerliga samtal i samlingar, små och större, om hur vi skall vara mot varandra. Vi arbetar med elevernas rättigheter och skyldigheter. Vi arbetar med begreppen demokrati och diktatur. Vi arbetar med kulturella, sexuella, religiösa och etniska likheter och skillnader. Vi har etiska samtal och arbetar med jag-stärkande övningar. Vi har en trygghetsgrupp, som kan kontaktas av elev, föräldrar eller personal om misstanke om kränkning, diskriminering eller trakasserier föreligger.

7 Sida 7 (12) Vi har vuxna bland eleverna under rast RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKNINGAR OCH TRAKASSERIER Konflikter mellan elever I det dagliga livet uppstår hela tiden konflikter mellan eleverna. Konflikterna är av olika art, små eller större. Många konflikter klarar eleverna av att lösa själva, men ibland behöver vi vuxna hjälpa till. För att motverka konflikter och skapa en så trygg grund som möjligt för eleverna i vår skola arbetar vi kontinuerligt i förebyggande syfte. Varje elev skall känna att de vuxna lyssnar och hjälper till vid konflikter. Åtgärdstrappa vid kränkningar arbetsgång Enligt skollagen ska kränkningar anmälas skyndsamt. Det betyder att anmälan till rektor ska ske samma dag eller dagen efter och att rektorn ska anmäla till huvudman inom en vecka. Skolan ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till huvudmannen. Blankett A ska användas vid anmälan till huvudmannen. Blankett B är som ett stöd för skolan och ska skickas till huvudmannen i särskilda fall (se nedan). Med anvisningarna får du stöd hur du kan fylla i blanketterna. Del 1: Anmälan - kännedom om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Del 1 ska användas vid anmälan till huvudmannen och skickas av rektor till registrator.utbildning@stockholm.se Vilken sorts kränkning rör det sig om? och Kort beskrivning av händelsen Exempel på kort beskrivning: A slog B i magen, därefter spottade B på A:s kind (fysisk) A och B frågade C om de skulle leka på rasten. När C svarade ja sa A och B att det är väl ingen som vill leka med dig och sprang därifrån (psykisk) A kallade oprovocerat B för jävla tjockis. (verbal) Var har det hänt? Annan plats betyder att man vet var det hänt, men att platsen inte finns med på blanketten. Vet ej betyder att man inte vet var det hänt vid tidpunkten när man fyller i blanketten. Har kränkningar tidigare riktats mot samma person? Att det hänt tidigare innebär 1-2 gånger. Att det har hänt upprepade gånger innebär fler än två gånger. När ärendet rör kränkningar mellan personal - elev, upprepade kränkningar mot en elev eller sexuella trakasserier ska skolan redovisa hur man arbetat. Skolan ska då inom

8 Sida 8 (12) fyra veckor skicka in även del 2 till registrator. Central förvaltning följer upp ärendet genom återkoppling till skolan. Del 2: Utredning - av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Denna blankett används alltid för att skriftligt dokumentera utredning, åtgärder och uppföljning av ärendet på skolan. Att utreda en händelse betyder att ta reda på vad som har hänt. Så fort du frågar någon av de inblandade vad som har hänt har du startat en utredning. Beskrivning av händelsen En utredning bör vara så allsidig som möjligt. Det betyder att du måste fråga både den/de utsatta, den/de som har utsatt och övriga inblandade vad som har hänt. Det är viktigt att det framgår vad de olika personerna sagt. Bedömning av händelsen Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för alla typer av handlingar som kränker en människas värdighet. Trakasserier och diskriminering är två olika typer av kränkningar. Vad är en kränkning? Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av handlingar som gör att en elev känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Trakasserier Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller blir utsatt för sexuella trakasserier. Diskriminering Diskriminering är när någon med en formell maktposition, i skolan till exempel en lärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det betyder att två elever inte kan diskriminera varandra. Trakasserier/diskriminering/kränkande behandling bedöms ej ha förekommit Om du efter utredningen kommit fram till att det inte varit frågan om kränkande behandling är du klar med ifyllandet av den här blanketten. Det finns kanske skäl att vidta åtgärder ändå, men det bli inte inom ramen för ett ärende om kränkande behandling.

9 Sida 9 (12) Åtgärder Om skolan konstaterat kränkande behandling måste åtgärder sättas in för att förhindra fortsatta kränkningar. Följande om åtgärder ska framgå Vilka åtgärder? Vilket resultat hoppas skolan åtgärderna kommer att ge? Vem ansvarar för att åtgärderna genomförs? När, och av vem, ska åtgärderna följas upp och utvärderas? Exempel på åtgärder Samtal med utsatt elev och/eller utsättande elev Ändrad placering i klassrummet Samtal i klassen Värdegrundsarbete Extra rastvakter Riktat stöd till enskilda elever Andra organisatoriska förändringar eller utbildningsinsatser Uppföljning/utvärdering av åtgärder Uppföljning innebär att man undersöker om åtgärderna utförts. Utvärdering innebär att man undersöker vilken effekt åtgärderna haft för elevens skolsituation och om kränkningarna har upphört. Om kränkningarna har upphört avslutas utredningen. Om kränkningar inte har upphört måste man utreda varför. Om utredningen visar att man behöver sätta in andra eller kompletterande åtgärder går man tillbaka och arbetar med nya åtgärder. Arbetet fortsätter tills kränkningar har upphört. NOLLTOLERANS MOT TRAKASSERIER På Södermalmsskolan råder nolltolerans mot alla former av trakasserier (verbala, fysiska, digitala). Trakasserier är uppträdanden som kränker en elev eller personal. Trakasserier är ord eller handlingar som gör att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods. Trakasserier kan också vara av sexuell natur, dvs. sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

10 Sida 10 (12) Skolan ska i sitt värdegrundsarbete kontinuerligt arbeta främjande och förebyggande kring trakasserier. Om du blir utsatt 1. Lita på känslan! Det är bara du själv som kan bestämma om något inte känns bra. Det spelar ingen roll om den andra personen menar illa eller inte. Du har alltid rätt att slippa trakasserier. 2. Säg ifrån! Var tydlig när du säger ifrån. Du kan säga vad som händer, att du inte gillar det och att du vill att det ska sluta. Till exempel Du knuffade mig och jag vill att du slutar med det eller Jag gillar inte bilderna som du skickar, sluta med det!. 3. Berätta för en vuxen, eller för din närmsta chef om du är personal. Om du inte vill göra det själv så ta med dig en kamrat/kollega. 4. Elever: Skolan ska anmäla alla former av trakasserier som kränkning. Samtal med berörda parter ska ske och även vårdnadshavare ska informeras. Personal: Samtal med berörda parter och eventuella åtgärder. Närmaste chef är ansvarig för att utreda. Den vuxne som får kännedom om kränkning ska utreda, i vissa fall lämnas ärendet över till mentor eller trygghetsgruppen. 5. Om de trakasserierna kan rubriceras som lagbrott ska även en polisanmälan göras. Detta gäller både elever och personal. Elevhändelse/ärende, eventuell kränkning eller mobbning 1. Diskutera med mentor. 2. Mentor eller personal som är insatt i händelsen håller ett inledande samtal med berörda elever (enskilt) för att få en bild av vad som hänt. Två vuxna närvarar vid samtalen, en som pratar och en som antecknar direkt i elevbladet. Fyll kortfattat och utan värdering i elevbladet**, samt bestäm datum för utvärdering, lämpligen efter 1-3 veckor. Fyll eventuellt även i en kränkningsanmälan, om det är fråga om en kränkning (lämnas/skickas till rektor och expeditionen). 3. Kontakta elevers vårdnadshavare (per telefon) vid behov. Dokumentera detta i elevbladet. 4. Utvärdera med berörda elever efter ca 1-3 veckor, skriv kortfattat in i elevblad. 5. Om ärendet inte lösts behöver det tas upp i arbetslaget för fördelning av samtal, samt gemensamma åtgärder. Sedan hålls ytterligare samtal med berörda parter, samt ytterligare en utvärdering efter 1-3 veckor. Skriv kortfattat in i elevbladet och kontakta vårdnadshavare per telefon, enligt tidigare beskrivna arbetsgång. 6. Om ärendet fortfarande inte lösts trots upprepade samtal skickas det vidare till trygghetsgruppen för vidare behandling (vid minsta osäkerhet - fråga medlem ur THG). Glöm ej att fylla i elevbladet att ärendet har överlämnats.

11 Sida 11 (12) FÖRANKRING HOS ELEVER Eleverna svarar på frågor i skolans månadsbarometer som handlar om trivsel och trygghet. Elever i alla årskurser svarar även på stadens skolundersökning som har frågor kopplade till trygghet och trivsel. Vidare tar alla elever del av resultaten från både månadsbarometer och skolundersökning på mentorsråd, fritidsråd och elevråd. Elevrådet på de olika stadierna identifierar otrygga platser eller situationer, diskuterar varför det är otrygga platser eller situationer samt kommer med förslag på åtgärder som ska leda till att dessa platser eller situationer blir tryggare. Elevråden kommer sedan utifrån det med synpunkter på skolans plan mot kränkande behandling. Eleverna diskuterar även fortlöpande i undervisningen och på mentorstiden vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär. FÖRANKRING HOS PERSONAL Mentorerna i alla arbetslag ansvarar för att månadsbarometern genomförs. De sammanställer, analyserar och presenterar resultatet och ger förslag på åtgärder där behov är identifierat. Vidare ansvarar rektor och trygghetsgruppen för att upprätta och delge Plan mot kränkande behandling, samt inhämta synpunkter från övrig personal. Personalen diskuterar resultaten på månadsbarometern och skolundersökningen och tar tillsammans med eleverna fram förslag på åtgärder kring de områden som får lägre resultat. FÖRANKRING HOS VÅRDNADSHAVARE Vårdnadshavarna är delaktiga i kartläggningen via utvecklingssamtal, skolundersökning, samt i skolans skolråd. Vid utvecklingssamtalet får vårdnadshavare, elev och mentor skriva under ett förväntansdokument. De tar del av ovannämnda plan via skolrådsrepresentanterna och hemsidan. Det informeras om planen vid varje skolstartsmöte. DISKRIMINERING Diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder är förbjuden i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. Diskriminering är förbjudet oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Från och med 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna innebär en utvidgning jämfört med tidigare regelverk. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet, på både generell och strukturell nivå i syfte att förebygga och motverka diskriminering.

12 Sida 12 (12) Diskriminering Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t. ex. strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering