P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms



Relevanta dokument
SEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

MOBIL PREHOSPITAL TESTBÄDD (PRETEST)

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Framtida diagnostik av sepsis. Sanja Jurcevic Biträdande lektor i systembiologi Institutionen för Biovetenskap Högskolan i Skövde

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Sverige akutsjukvård i nästan 20 år

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Primärvård Hur blir den bäst?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Påverkas patientens funktionsnivå av att tillgången på slutenvårdsplatser är låg då patienten vårdas för sin stroke?

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Historik om Larmcentralen

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Problem i sjukvården

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Prehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care

Struma. Förstorad sköldkörtel

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion

Stillasittande & ohälsa

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

Falls and dizziness in frail older people

BIOMARKERS MEDIATORS SYSTEMIC LUPUS ERYTHEMATOSUS

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

Fysisk Aktivitet och KOL

FaR-nätverk VC. 9 oktober

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Att vara ny i ambulanssjukvården, - Himmelrike eller helvete?

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Syrgas efter hjärtstopp

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

1 Forskar ST 2019 utlysning av medel

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Placebo och självläkning som

Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Riktad primärvård för äldre

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Struma. Förstorad sköldkörtel

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?

Prehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS

P A T I E N T D A G B O K M P N

Palliativ vård vid olika diagnoser

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Våld i nära relationer

Registerbaserade PROM-studier

Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening? Pro/Con

^fsl Centrala etikprövningsnämnden Sid l (3) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD

Transkript:

P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Falck Ambulans AB Huvudhandledare: Katarina Bohm, leg ssk, Med Dr Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Bihandledare: Veronica Vicente, leg ssk, Med Dr Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset; Ambulanssjukvården i Stockholm AB Lisa Kurland, leg läkare, docent Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Maaret Castrén, leg läkare, professor, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset

Bakgrund Äldre patienter, färre vårdplatser, ökad belastning på hälso- och sjukvården Detta leder till krav på säkrare identifiering av kritiskt sjuka patienter. En utmaning för ambulanssjukvården och larmcentralen Robert Ivic 4 maj 2015 2

187 000 ambulansuppdrag i SLL 2013 11 000 av dessa var ospecifika symtom 10-30% lider av en tidskritisk sjukdom som ännu inte är symtomgivande Robert Ivic 4 maj 2015 3

Bakgrund Ospecifika symtom nedsatt allmäntillstånd svaghet sjukdomskänsla trötthet Vitalparametrar som inte föranleder någon behandling Patienter med sänkt allmäntillstånd kan även förklaras med ordet skörhet, frailty 1 1. Vicente, V., et al., Differentiating frailty in older people using the Swedish ambulance service: a retrospective audit. Int Emerg Nurs, 2012. 20(4): p. 228-35. Robert Ivic 4 maj 2015 4

Bakgrund Ospecifika symtom öppnar för flertalet differentialdiagnoser och omvårdnadsdiagnoser. Ofta är den kliniska bilden något oklar då komorbiditeter, polyfarmaci och förvirring kan förekomma 2-4 2. Aminzadeh, F. and W.B. Dalziel, Older adults in the emergency department: a systematic review of patterns of use, adverse outcomes, and effectiveness of interventions. Ann Emerg Med, 2002. 39(3): p. 238-47. 3. Samaras, N., et al., Older patients in the emergency department: a review. Ann Emerg Med, 2010. 56(3): p. 261-9. 4. van Bokhoven, M.A., et al., Special methodological challenges when studying the diagnosis of unexplained complaints in primary care. J Clin Epidemiol, 2008. 61(4): p. 318-22. Robert Ivic 4 maj 2015 5

Bakgrund Patienter med nedsatt allmäntillstånd har den högsta inhospitala mortaliteten av alla icke kirurgiska / icke traumapatienter på akutmottagning 5 5. Safwenberg, U., A. Terent, and L. Lind, The Emergency Department presenting complaint as predictor of in-hospital fatality. Eur J Emerg Med, 2007. 14(6): p. 324-31. Robert Ivic 4 maj 2015 6

Bakgrund supar = soluble urokinase-type plasminogen activator receptor är en biomarkör som mäter inflammationsaktivering. Har i studier visat sig prediktiv för tidskritiska tillstånd Laktat mäter hypoxi i celler och är en inflammationsmarkör som visats effektiv på att förutsäga mortalitet innan manifest organdysfunktion framträder 6-10 6. Mikkelsen, M.E., et al., Serum lactate is associated with mortality in severe sepsis independent of organ failure and shock. Crit Care Med, 2009. 37(5): p. 1670-7. 7. Green, J.P., et al., Serum lactate is a better predictor of short-term mortality when stratified by C-reactive protein in adult emergency department patients hospitalized for a suspected infection. Ann Emerg Med, 2011. 57(3): p. 291-5. 8. Husain, F.A., et al., Serum lactate and base deficit as predictors of mortality and morbidity. Am J Surg, 2003. 185(5): p. 485-91. 9. Donadello, K., et al., supar as a prognostic biomarker in sepsis. BMC Med, 2012. 10: p. 2. 10. Backes, Y., et al., Usefulness of supar as a biological marker in patients with systemic inflammation or infection: a systematic review. Intensive Care Med, 2012. 38(9): p. 1418-28. Robert Ivic 4 maj 2015 7

Syfte Att utvärdera om P-Laktat och P-suPAR kan användas prehospitalt för att identifiera tidskritiskt sjuka patienter i gruppen med ospecifika symtom. Robert Ivic 4 maj 2015 8

Metod Patienter 18 år som uppvisar ospecifika symptom med vitalparametrar inom referensintervallen prehospitalt inkluderas i studien. Deltagande centra Ambulansvårdgivarna i Stockholms Läns Landsting Ambulanssjukvården i Helsingfors, Finland Robert Ivic 4 maj 2015 9

Metod Observation Steg 1 Analys Steg 2 Expertgrupp Steg 3 blodprov, elektroniska patientjournaler Lab-resultat kliniska data, inskrivning/vårdnivå, mortalitet Klinisk implikation och relevans Robert Ivic 4 maj 2015 10

Etiska överväganden Studien är godkänd av den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. Diarienummer: 2014/1999-31/4. Robert Ivci 4 maj 2015 11

Robert Ivic 4 maj 2015 12