Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh"

Simon Bergqvist
för 9 år sedan
Visningar:

1 Projektplan Kvalitets arbete: KAD- bara när det behövs. Hur kan vi bli bättre på att förebygga och behandla urinretention hos äldre? Målet är att utarbeta evidensbaserade riktlinjer för äldre patienter avseende behandling av urinretention, med eller utan kvarliggande urinkateter och att implementera dem på Närsjukvårds kliniken i Hässleholm och Ortopediska kliniken i Kristianstad. Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh Handledare: Annika Kragh, överläkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh Datum:

urinkateter och att implementera dem på Närsjukvårds kliniken i Hässleholm och Ortopediska kliniken i Kristianstad.

2 Inledning/Bakgrund Geriatriska patienter med medicinska och ortopediska problem drabbas ofta av urinretention. De vanligaste orsakerna till urinretention är obstruktion/infektion/inflammation i urinvägarna eller effekt av läkemedel, komplikation av kroniska sjukdomar, trauma, smärta, operation samt narkos och epidural bedövning [1-2]. Urinretention kan hos patienterna presenteras som obehag, smärta eller överflödsinkontinens men både akut och kronisk urinretention kan vara symptomlös. Den vanligaste behandlingen av äldre patienter med urinretention är Kateter a demure (KAD). Kvarsittande urinkateter orsakar 80 % av de vårdrelaterade urinvägsinfektionerna [3]och kan vara reservoar för multiresistenta bakterier [4]. Över- och felanvändning av KAD hos äldre är rapporterad i ett flertal studier. Enligt studier så felbehandlas % av patienter med KAD [5-8]. Kateterrelaterad urinvägsinfektion ökar patienternas sjuklighet, kan förlänga vårdtider, och öka andelen dödsfall samt ökar kostnader för vård [9]. Enligt vissa studier går 65-70% av KAD relaterade infektioner att förebygga [10]. Olika strategier kan användas för att förebygga urinretention, olämplig KAD-användning och kateter- relaterade infektioner. De kan samlas i en grupp av multimodala interventioner som på engelska kallas för bladder bundle som kan översättas till bladder paket. Dessa paket innehåller pedagogiska interventioner för att förbättra lämplig kateter användning, beteende interventioner för att begränsa kateter användning, speciella borttagnings protokoll och blåsskanning [11]. Till de strategier som kan förhindra KAD insättning räknas dubbelmiktion, reskanning, intermittent blåstappning, uridom användning och tidig mobilisering efter kirurgiska ingrepp. Att förändra gamla vanor bland läkare och sjuksköterskor verkar vara en av de viktigaste faktorerna som spelar stor roll i optimerad urinkateter användning. Väldigt ofta blir KAD bortglömd och sitter längre än det behövs [7]. Därför skall närvaron av KAD tydlig markeras i journalen och informationen finnas tillgänglig även patientnära. I april 2013 genomfördes en samverkansinsats kring slutenvårdsortopedin i östra Skåne då avdelning 37 i Hässleholm öppnade. Avdelningen är profilerad för rehabilitering av geriatriska patienter med ortopediska åkommor utan operationsbehov (främst rehabilitering och smärtlindring) samt för patienter med större rehabiliteringsbehov efter ortopedisk operation. Antalet äldre multisjuka patienter med risk för urinretention har ökat vilket medför behov av strukturerade åtgärder för optimal handläggning av urinretention. Syfte Syftet är att minska andelen patienter som felbehandlas med KAD genom att designa ett arbetssätt som har fokus på att förebygga urinretention eller optimalt behandla urinretention hos äldre. Genom att utarbeta evidensbaserade riktlinjer för geriatriska patienter, både för urinretention behandling och för behandling med urinkateter samt implementera dem på vårdavdelningar ingående i Närsjukvårds kliniken i Hässleholm och i Ortopediska kliniken i 2

epidural bedövning [1-2]. Urinretention kan hos patienterna presenteras som obehag, smärta eller överflödsinkontinens men både akut och kronisk urinretention kan vara symptomlös.

3 Kristianstad. Det utgör en viktig del av det kvalitetshöjande arbetet inom närsjukvården i Kryh, vilken ansvarar för internmedicin och närsjukvård i Hässleholm samt för ortopedi i Hässleholm, Kristianstad och Ystad. Vetenskapliga frågeställningar Hur ofta förekommer och hur behandlas urinretention på dessa vårdavdelningar (Ortoped Klinik och Närsjukvårdsklinik)? Hur hanterar läkare problem med urinretention och på vilka grunder ordineras KAD? Hur ofta förekommer UVI/febril UVI/urosepsis i samband med KAD behandling och hur påverkar KAD behandling mortalitet, återinläggning inom 28/30 dagar och längd av sjukhusvistelse på Närsjukvårdskliniken och Ortopediska Kliniken? Material/metod Retrospektiv tvärsnitt journalstudie, enkät studie, litteraturgenomgång Material: Studiepopulationen utgörs av äldre patienter (>65) som under en period av 3 månader 2014 (augusti, september, november) vårdats på vid Närsjukvårds klinik i Hässleholm och Ortopedisk klinik i Kristianstad. Metod: Journalgranskning med insamling av relevanta data kring patientpopulationen avseende: diagnos av urinretention, KAD-användning (längd, indikation, dokumentation), urintappning, rörelseförmåga, medicinering med antibiotika, diuretika, opioider, antikolinergika, ACE/ARB, metformin, kognitiv funktion, vårdlängd, återinläggning, mortalitet, urinvägsinfektion, urinsticka, urinodling, njurfunktion (kreatinin, egfr), feber,bmi. Material: Läkargruppen på Närsjukvårds kliniken i Hässleholm (cirka 30 läkare) kommer att tillfrågas med enkät. Planerad enkät studie som ska genomföras i läkargruppen kommer att hjälpa identifiera nuvarande kunskapsnivå vad gäller urinretention behandling. Enkät kommer att konstrueras utifrån riktlinjer för vuxna patienter [13,14]. Genomgång och kritisk värdering av vetenskaplig litteratur vad gäller urinretention och KAD behandling hos äldre. Etiska överväganden Projekten kommer att genomföras som internt kvalitetsarbete enligt vetenskapliga principer. Ansökan till etikkommitte planeras inte. Verksamhetchefer har gett tillåtelse till granskning av kvalitetsregister och journal för inhämtande av nödvändiga uppgifter. Endast data som är relevant för projektet kommer att läsas. Material innehållande personuppgifter kommer att hållas inlåsta på kliniken. 3

Ystad. Vetenskapliga frågeställningar Hur ofta förekommer och hur behandlas urinretention på dessa vårdavdelningar (Ortoped Klinik och Närsjukvårdsklinik)?

4 Tidsplan och genomförbarhet Projektet kommer att genomföras under våren 2015 på Närsjukvårdskliniken (avd 37, 38) i Hässleholm och Ortopedkliniken (avd 83/84) CSK Kristianstad. Första delen kommer att genomföras under våren Då planeras insamling av data och analys, enkät studie i läkargruppen, genomgång av vetenskaplig litteratur, bearbetning och strukturering av rutiner. Andra delen innefattar implementering av rutiner på samtliga avdelningar, fastställning av kontaktpersoner som kommer att följa upp rutin implementering, undervisning av legitimerad personal och omvårdnads personal, information i läkargruppen. Den här delen kommer att genomföras under hösten Fortlöpande bedömning och utvärdering av effekten av implementerade rutiner var 6:e månaden planeras för framtida kvalitetsuppföljning. Betydelse Projektet är viktigt ur patientssäkerhetssynpunkt. Förbättringsåtgärder införs för att göra medarbetarna på Närsjukvårds- och Ortoped vårdavdelningar medvetna om hur vi kan förbättra behandlingen av urinretention hos äldre och hur KAD behandling negativt påverkar viktiga kvalitetsparametrar som förekomst av UVI/urosepsis, mortalitet, återinläggning inom 28/30 dagar och längd av sjukhusvistelse. Det ger också möjlighet att implementera förbättrings åtgärder baserade på vetenskapligt genomgång av relevant litteratur och jämföra resultat före och efter implementering av förbättrings åtgärder. References: 1. Selius, B.A. and R. Subedi, Urinary retention in adults: diagnosis and initial management. Am Fam Physician, (5): p Johansson, R.-M. and L. Christensson, Urinary retention in older patients in connection with hip fracture surgery. Journal of clinical nursing, (15-16): p Stamm, W.E, Catheter-associated urinary tract infections: epidemiology, pathogenesis and prevention. Am J Med, (3B):p.65S-71S. 4. Tambyah, P.A., Catheter-associated urinary tract infections: diagnosis and prophylaxis. Int J Antimicrob Agents, Suppl 1: p. S Gokula, R.R., J.A. Hickner, and M.A. Smith, Inappropriate use of urinary catheters in elderly patients at a midwestern community teaching hospital. Am J Infect Control, (4): p

Då planeras insamling av data och analys, enkät studie i läkargruppen, genomgång av vetenskaplig litteratur, bearbetning och strukturering av rutiner.

5 6. Fakih MG,Shemes SP,Pena ME, et al. Urinary catheters in the emergency department: very elderly woman are at high risk for unnecessary utilization. Am J Infect Control 2010;38: Jain P, Parada JP,David A,et al.overuse of the indwelling urinary tract catheter in hospitalized medical patients.arch Intern Med 1995;155: Holroyd-Leduc, J.M., et al., The relationship of indwelling urinary catheters to death, length of hospital stay, functional decline, and nursing home admission in hospitalized older medical patients. J Am Geriatr Soc, (2): p Saint, S., Clinical and economic consequences of nosocomial catheter-related bacteriuria. Am J Infect Control, (1): p Umscheid, C.A., et al., Estimating the proportion of healthcare-associated infections that are reasonably preventable and the related mortality and costs. Infect Control Hosp Epidemiol, (2): p Meddings J, et al. Reducing unnecessary urinary catheter use and other strategies to prevent catheter-associated urinary tract infection: an integrative review.bmj Qual Saf 2014;23: Saint S, Olmsted RN, Fakih MG, et al. Translating health care-associated urinary tract infection prevention research into practice via the bladder bundle. Jt Comm J Qual Patient Saf 2009; 35: Johansson, R.M., et al., Guidelines for preventing urinary retention and bladder damage during hospital care. J Clin Nurs, (3-4): p Gould CV, Umscheid CA, Agarwal RK, et al. Guideline for prevention of catheterassociated urinary tract infections Infect Control Hosp Epidemiol 2010;31:

, The relationship of indwelling urinary catheters to death, length of hospital stay, functional decline, and nursing home admission in hospitalized older medical patients. J Am Geriatr Soc, 2007.

Relevanta dokument

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera