SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016



Relevanta dokument
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

VERKSAMHETSPROGRAM. Sveriges Arkitekter

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Sveriges Arkitekters verksamhetsprogram

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Workshop kulturstrategi för Nacka

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Turismutbildning 2.0

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Leda digitalisering 21 september Ale

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Näringslivspolitiskt program

Fastställd av Ålands landskapsregering

Nordiskt Forum Malmö 2014

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet , inklusive tidigare fattade beslut

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Genomförandebeskrivning Digiresan

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

Lokal arbetsplan Trevnaden

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Riktlinjer för verksamheten

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Växtverk & Framtidstro!

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Verksamhetsplan med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

Verksamhetsplan och budget 2017

REGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT

Plan för forskningskommunikation 2017

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Förskolan Västanvind

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

ACD Accelerated Competitive Dialogue

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

Sammanställning av diskussionskarusellen

DIGITALISERINGSPLAN

Underlag inför mål och budget för. Miljönämnden

Kommunikationspolicy för Ängelholms kommun 2019

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Intern rapport - Roller och ansvar

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping

Regional samverkanskurs 2014

Verksamhetsplan KSA

Stadgar för Sorundanet

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna

Transkript:

Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram färdriktning ch pririterade mråden för förbundets arbete under verksamhetsperiden 2015-2016. Verksamhetsprgrammet är rganisatinens viktigaste styrdkument, tillsammans med budgeten ch stadgarna. Verksamhetsprgrammet lyfter de frågr sm förbundet särskilt ska utveckla ch priritera, utöver den viktiga ch breda kntinuerliga verksamheten. Styrelsen har valt att frmlera en visin ch fyra långsiktiga mål för att på bästa sätt kunna fkusera ch samrdna förbundets mfattande verksamheten i en önskad riktning. Detta verksamhetsprgram för de kmmande två åren är första steget mt de långsiktiga målen. För att frmulera visinen, de långsiktiga målen ch verksamhetsprgrammet 2015-2016 har ett mfattande arbete utförts: En medlemsundersökning sm görs vartannat år ch sm går ut till alla medlemmar. I den ställs bland annat frågr m hur medlemmarna värderar sitt medlemskap ch vilka frågr förbundet bör priritera framöver. Svaren i medlemsundersökningen är av str betydelse. En pininsundersökning bland allmänheten m synen på arkitektur ch arkitekter. Diskussiner ch wrkshps med lkalföreningar, akademierna, ArkitektStudenterna ch ArkitektServices styrgrupp. Wrkshps ch djupintervjuer med kansli ch styrelse. Omvärldsbevakning av branschen kmpletterat med intervjuer med enskilda medlemmar ch arkitektföretag. Slutsatsen av detta arbete har mynnat ut i en visin, fyra långsiktiga mål ch verksamhetsprgrammet 2015-2016 sm stämman nu ska besluta m. Sveriges Arkitekters principprgram, först antagen år 2002 ch reviderat år 2012 ingår i visinen. Styrelsen har i uppdrag att knkretisera verksamhetsprgrammet till ett handlingsprgram ch ge uppdrag till kansli ch arbetsrgan för att genmföra uppgifterna under verksamhetsperiden. Dck måste det finnas utrymme för att anpassa verksamheten till mvärldsförändringar sm förbundet inte kan förutse eller rår över. Knjunkturens upp- ch nedgångar ch förändringar i mvärlden kan ge förändringar inte bara för arkitekternas arbetssituatin utan ckså för förbundets resurser. Styrelsen har ansvar för att göra dessa förändringar ch

pririteringar utifrån målsättningarna i verksamhetsprgrammet ch de resurser sm står till förbundets förfgande. Förslag till beslut: Styrelsen föreslår stämman att besluta - att anta visinen ch de långsiktiga målen - att fastställa förslaget till verksamhetsprgram för periden 2015-2016

Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten Långsiktiga mål: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 1. För alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trvärdiga kunskapskällan ch den givna samtalspartnern. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 2. Plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ch villkren för arkitekten. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 3. Alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitektur kan skapa värden ch nytta för individen ch för samhället i strt. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 4. Arkitektens arbete ch kmpetens värderas högt av beställare, arbetsgivare ch branschen i strt ch våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt.

3 Om Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter är fack- ch branschrganisatinen för alla Sveriges arkitekter ch arkitektstudenter. En rganisatin sm arbetar på uppdrag av sina medlemmar för att skapa bästa möjliga villkr för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter har till uppdrag att företräda sina medlemmars intressen. Sveriges Arkitekters utgångspunkt är att arbetet med att främja arkitekturens utveckling bygger på att bästa möjliga villkr skapas för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter erbjuder medlemmarna en bred service, intressebevakning ch verkar pininsbildande. Enligt Sveriges Arkitekters principprgram ska rganisatinen arbeta för: att åstadkmma gda betingelser för arkitekters yrkesutövning ch gda förutsättningar för arkitekturens utveckling att mtverka diskriminering ch arbeta för jämställdhet ch integratin i medlemmarnas utbildningar ch yrkesliv att hävda den samhälleliga betydelsen av kvalificerat arkitektarbete genm att främja arkitekturens samhällsbetydelse ch verka för ett hållbart samhällsbyggande genm engagemang ch pininsbildning skapa förutsättningar för en bättre värdering av arkitektarbetet att arkitektrllerna stärks genm större delaktighet ch ett tydligare ansvar i plan-, bygg- ch förvaltningsprcessen. Sveriges Arkitekter ska aktivt arbeta med en strategisk utveckling ch breddning av arkitekters yrkesrller ch tydliggöra arkitektkmpetensernas värde ch användbarhet att hävda arkitekters breda yrkesrller för att öka arkitekturens betydelse i samhälls- ch kulturlivet att bästa möjliga förutsättningar skapas, såväl gällande grundutbildning sm efterutbildning ch frskning, för inhämtning, underhåll ch utveckling av arkitekters kunskaper att bredda ch fördjupa kunskapen m arkitektur ch dess betydelse i samhället att uppmärksamma exempel på gd arkitektur

4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 Utgångspunkt Sveriges Arkitekter är en relativt liten rganisatin, både sett till andra Sacförbund ch till andra bransch- ch intresserganisatiner i vår mvärld. Även m förbundet är litet ch därmed har begränsade resurser så är det en styrka att vi samlar de flesta arkitekter ch att vi därmed har en given rll i många sammanhang sm ingen annan rganisatin kan ta. Arkitektens status är ckså frtsatt hög ch allmänheten har förtrende för kåren. En av våra främsta styrkr är att det sm är bra för arkitekten ckså är bra för samhället i strt vårt egenintresse sammanfaller fta med ett samhällsintresse. Allt Sveriges Arkitekter gör ska ha en medlemsnytta direkt eller indirekt. En str del av våra resurser går åt till det individuella stödet till medlemmarna antingen du är anställd privat eller ffentligt eller m du är praktiserande arkitekt med egen verksamhet i liten eller str skala. Detta stöd till individer ch företag är mycket viktigt ch pririterat. Men för att vi sm kår ska få större inflytande ch för att arkitekturen ch de värden den kan tillföra ska få större betydelse i samhället är det viktigt att Sveriges Arkitekter blir bättre på att påverka de större strukturerna. Vår dagliga verksamhet En str del av förbundets verksamhet består av ett viktigt ch mer kntinuerligt ch förvaltande arbete. Exempelvis kmmer vi att svara på uppskattningsvis 12 000 frågr per år från medlemmar m allt från löner ch avtal till upphandlingar ch lkalhyresfrågr. Vi kmmer att ge ut 11 nummer av medlemstidningen Arkitekten per år ch arrangera cirka 100 kurser, utbildningar, seminarier ch andra aktiviteter. Vi kmmer ckså dela ut arkitekturpriser, arrangera arkitekturgalr ch vara närvarande på lika mässr ch andra frum. Vi kmmer ckså medverka i uppskattningsvis 20 arkitekturtävlingar per år ch ha räkneliga möten med plitiker, branschföreträdare ch andra beslutsfattare. ArkitektStudenterna arrangerar styrelsemöten, årsmöten ch wrkshps mellan sklrna förutm ett eget påverkansarbete. Sveriges Arkitekters 15 lkalföreningar arrangerar utåtriktade aktiviteter, studieresr, årsmöten ch nätverksträffar. Våra fyra akademier arrangerar mötesplatser ch seminarium ch diskuterar prfessinsfrågr. Våra tre nämnder träffas regelbundet för att ta beslut m inkmna ärenden ch vårt utsktt för utbildning ch frskning förbereder beslut till styrelsen ch arrangerar egna mötesplatser. Vår arbetsgrupp ARKiS, Arkitektur i sklan, bedriver ett kunskaps- ch nätverksarbete kring den byggda miljöns, arkitekturens ch det ffentliga rummets betydelse.

5 Arbetssätt Vill vi göra skillnad måste vi vara fler sm säger samma sak. Sveriges Arkitekter är en relativt liten rganisatin med begränsade resurser. Därför är det betydelsefullt med strategiska samarbeten med andra rganisatiner ch persner utanför förbundet. Det viktigaste är vad sm sägs inte att avsändaren alltid är förbundet. För att få en starkare röst behöver även förbundets kansli ch förtrendevalda arbeta för att engagera fler av rganisatinens medlemmar ch målgrupper utanför rganisatinen. Tillsammans ska vi skapa en starkare Vi-känsla ch uppmuntra fler medlemmar att vara talespersner ch höras i den ffentliga debatten. Att fler persner, både medlemmar ch andra, kan vara bärare av vårt budskap ger större effekt. En större del av kansliets verksamhet ska ske i samarbete med lkalföreningarna. Allt vi gör ska ckså kmmuniceras på ett bra sätt. Kmmunikatinen ut till vår mvärld, till våra målgrupper ch till våra egna medlemmar är pririterat. En kmmunikatinsstrategi ska frmuleras. Vi ska ckså se över hur Sveriges Arkitekter ska rganisera sig för att på bästa sätt uppnå våra långsiktiga mål. Exempelvis hur våra akademier ch ArkitektStudenterna kan samverka med våra lkalföreningar. Vi ska visa på bredden i arkitektyrket ch belysa likheterna av arkitekturen. Målgrupper Våra primära målgrupper identifierar vi sm beslutsfattare, ffentliga ch privata beställare ch allmänhet. All verksamhet sm initieras ch genmförs har syftet att leda till nytta för förbundets medlemmar. När beslutsfattare ser på arkitekturen bredare än estetik, när beställare kan härleda arkitekttjänster i tidiga skeden till ökade värden ch när allmänhetens efterfrågan på bra arkitektur ökar så förbättrar vi förutsättningarna för arkitekturen ch arkitekterna betydligt.

6 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 1. För alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trvärdiga kunskapskällan ch den givna samtalspartnern. Sveriges Arkitekter är idag en seriös, trvärdig ch ambitiös rganisatin. Vi har blivit viktigare ch allt synligare i samhällsdebatten men för många, både inm vår bransch, hs plitiker ch bland allmänhet är vi frtfarande en mindre känd aktör. Sveriges Arkitekter ska vara den aktör sm andra persner hänvisar till för aktuell kunskap. Sverige Arkitekter ska ckså agera ch göra skillnad sm branschrganisatin. En viktig grundbult för möjligheten att uppfattas sm en trvärdig kunskapskälla är att prducera egna utredningar, faktasammanställningar ch ta fram relevant statistik, men även att främja arkitekturfrskningen ch stärka kpplingen mellan frskning ch praktik. Sveriges Arkitekter ska agera ch ta ställning i aktuella sakplitiska frågr, t.ex bstadsbyggandet, sklarkitektur eller stadsutveckling. Vår webbplats ska vara en central, välkänd ch aktuell sida för alla sm har ett intresse ch vill veta mer m arkitektur. Att synas inm media, både traditinella ch nya, är ett sätt att nå ut ch påverka våra målgrupper ch göra skillnad. De frågr sm syns ch de persner sm uttalar sig blir fta centrala även för andra. Sveriges Arkitekters utåtriktade verksamhet ska intensifieras, bland annat genm regelbundna seminarieserier sm ska webbsändas, nätverksträffar ch andra aktiviteter. Det finns strt ptential i att göra det tillsammans med lkalföreningarna ch andra rganisatiner i större utsträckning. För att stärka Sveriges Arkitekters psitin sm den givna samtalsparten ch den mest trvärdiga kunskapskällan för alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet ska Sveriges Arkitekter under verksamhetsperiden: Utifrån egenprducerade utredningar ch faktasammanställningar driva pinins bildning ch lbbying Knyta ett nätverk med frskare ch institutiner till vår rganisatin ch frtsätta vara en katalysatr för arkitekturfrskningen Leda arbetet med att frmulera en strategisk frskningsagenda för innvatin inm Livsmiljö för hållbar stadsutveckling Utveckla vår digitala närvar Skapa aktiviteter ch mötesplatser sm intresserar fler av våra medlemmar ch våra målgrupper, i samarbete med lkalföreningarna Utveckla en långsiktig kmmunikatinsstrategi

7 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 2. Plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ch villkren för arkitekten Bra arkitektur kräver mer än bra arkitekter. Arkitekturens förutsättningar består av allt från hur den ffentliga upphandlingen tillämpas ch hur avtal frmuleras till hur lagar ch regler ser ut till beställarens kmpetens. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter knsekvent arbetar med att identifiera ch förbättra dessa förutsättningar. För ett bra slutresultat krävs inte minst en bra privat eller ffentlig beställare. Genm strategiska samarbeten med andra rganisatiner vill vi fkusera på beställarens rll. Incitamenten hs beställaren att investera långsiktigt, med gd kvalitet ch med eftertanke ska identifieras ch förstärkas ch samverkan mellan beställare ch arkitekt förbättras. Plitiska beslut, lagar ch regler får knsekvenser för arkitekturens förutsättningar. Det gäller inte bara LOU eller PBL utan även inm plitikmråden sm till synes ligger långt från arkitektur, till exempel skattebeslut, beslut kring kmmunens rll i planeringen eller förändringar inm tjänstesektrn. Sverige har begränsade incitament ch ett svagt regelverk för att säkerställa arkitektnisk kvalitet. Exempelvis behöver kmmunernas rll ch psitin förstärkas ch kmmunerna måste ha mandat att ställa krav. Sveriges Arkitekter har under den senaste verksamhetsperiden arbetat mer fkuserat med plitisk påverkan. Det arbetet vill vi frtsätta för att genmdriva en förflyttning av begreppet arkitektur bland beslutsfattare - från en marginaliserad kulturplitisk fråga till ett värdeskapande verktyg för en psitiv samhällsutveckling. Även här har vårt arbete med arkitekturfrskningen str betydelse. Den enskilt viktigaste plitiska frågan under denna verksamhetsperid är den arkitekturplitiska utredningen Gestaltad livsmiljö sm vi kmmer följa nga ch bidra till. Även utvecklingen av Lagen m ffentlig upphandling är central liksm översynen av ArkDes framtid. För att plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ska Sveriges Arkitekter under verksamhetsperiden: Bevaka ch påverka lagar, regler ch plitiska beslut Underhålla befintliga ch skapa nya plitiska kntakter natinellt ch lkalt Stärka kmmunens rll för att säkerställa den arkitektniska kvaliteten Initiera strategiska samarbeten med rganisatiner sm ansluter beställare för en branschöverskridande förståelse för en bra prcess. Identifiera kritiska framgångsfaktrer för arkitekturen Följa ch påverka den arkitekturplitiska utredningen ch översynen av ArkDes framtid

8 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 3. Alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitekturen skapar värden ch nytta för individen ch för samhället i strt Vi vet att arkitektur skapar värden, ch vi berättar gärna m det för andra. Utmaningen ligger i att ckså få våra målgrupper att förstå hur ch varför. Vi måste på lika sätt, i lika fra ch för lika målgrupper berätta histrien m hur arkitektur skapar värden ch nytta ch m hur arkitektur kan användas sm ett verktyg. Vi vill till slut landa i en kultur där arkitekturen tas sm någt självklart. Vi ska ta fram hårda fakta, frmulera slående berättelser ch hitta välkända ch engagerande exempel för att kmmunicera med våra målgrupper i lika frum m hur arkitektur skapar värden ch nytta. Ett minst lika viktigt kmplement till de frum vi själva skapar, exempelvis egna seminarier ch Arkitekturgalan, är att ta plats ch medverka på andras, såväl i Sverige sm utmlands ch på internet. Ett exempel kan vara att stödja Sveriges värdskap för den nrdiska paviljngen på Venedigbiennalen 2016. Sveriges Arkitekter har en rll i att bereda plats för svensk arkitektur ch våra medlemmar utmlands, men även att utländska arkitekter verksamma i Sverige blir medlemmar i Sveriges Arkitekter. Internatinaliseringen ställer krav på ss att arbeta för lika villkr ch en gd knkurrens. Tävlingar ch upphandlingar är viktiga instrument för att bestämma villkren för arkitekterna ch för att visa på de värden sm arkitekturen kan skapa. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter påverkar dessa prcesser från upphandlingslagar till beställarkmpetens ch praxis. Det är av betydelse att en mångfald av arkitekter får möjligheter att delta i upphandlingar ch tävlingar samt att fler prcesser leds av kvalitativa målsättningar istället för lägsta pris. Sveriges Arkitekter ska ckså frtsätta utveckla tävlingsverksamheten ch våra tjänster till byggherrar ch kmmuner. Att arkitekten kan kmmunicera med allmänheten är viktigt, men även att allmänhetens förståelse för arkitekturen ökar. En central del i ett sådant långsiktigt arbete är att arbeta med arkitektur sm lärämne i grundsklan. Barn- ch ungdmars lärmiljöer ska vara både stimulerande ch pedaggiska. Vi vill förenkla kntakten mellan knsumenten, beställaren ch våra medlemmars tjänster genm Anlita Arkitekt, ett verktyg för att finna arkitekter. För att våra målgrupper ska förstå hur arkitektur kan skapa värden ch nytta i samhället ska Sveriges Arkitekter: Ta fram fakta, frmulera berättelser ch hitta engagerande exempel på hur arkitekturen skapar värden Bereda plats för svensk arkitektur ch våra medlemmar på internatinella arenr, i samarbete med Utrikesdepartementet ch andra rganisatiner Utveckla Arkitekturgalan ch se över vår närvar på andra frum inm branschen Utveckla urvalsprcesser till tävlingar ch upphandlingar samt verka för en större bredd av lika tävlings- ch upphandlingsfrmer Ta fram rekmmenderade prcesser för parallella uppdrag ch markanvisningstävlingar samt ge adekvat stöd till beställare vid upphandling av arkitekter Arbeta för att arkitektur utvecklas sm lärämne i sklan Utveckla ch marknadsföra knceptet Anlita Arkitekt

9 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 4. Arkitektens arbete ch kmpetens värderas högt av beställare, arbetsgivare ch branschen i strt ch våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt Hur ser framtidens arkitekt ut? Omvärlden förändras hela tiden ch arkitekten måste förändras med den för att vara knkurrenskraftig. I framtiden kmmer andra krav än i dag ställas på arkitekten ch arkitekten kmmer antagligen att arbeta inm fler fält. Arkitekternas utbildningar kmmer vara mer varierade, med lika examina ch nya kmbinatiner av kmpetenser ch det kmmer bli svårare att definiera en arkitekts utbildning. Det är en utveckling sm Sveriges Arkitekter måste bejaka ch förstå. Det är bra att arkitekter finns på lika platser ch funktiner i samhället ch det är bra att arkitekter skapar sig bredare kmpetens ch erfarenheter. Vi ser ckså att traditinella arkitektuppgifter även utförs av andra prfessiner ch att samverkan med andra kmpetenser ch yrken blir allt vanligare. Vi måste därför inleda ett samlat arbete m framtidens arkitekt där vi ser över våra sätt att definiera arkitekters kmpetens ch sträva mt en mer inkluderande hållning inm förbundet. Arbetets slutsatser kan få knsekvenser för hur förbundet hanterar yrkestitlar men ckså för vem sm kan vara medlem i Sveriges Arkitekter. I detta arbete är det viktigt att undersöka vad vår mvärld förväntar sig av framtidens arkitekt ch hur de bedömer arkitektens erfarenheter ch kmpetenser. Arkitektutbildningarna lägger grunden för framtidens arkitekt. Vi ska frtsätta bevaka ch utveckla utbildningarnas kvalitet ch vi ska särskilt fkusera på studenternas studiesciala miljö ch på rekryteringen till ch mångfalden på arkitektutbildningarna. Det är ckså viktigt att det utbildas fler inredningsarkitekter. Den frtlöpande vidareutbildningen är viktig för arkitektens knkurrenskraft ch det är viktigt att vi kntinuerligt ser över vårt samlade utbud av kmpetensutveckling i frm av längre ch krtare kurser, bilda lika nätverk för erfarenhetsutbyte ch stöttning ch utveckla arbetet med mentrskap. I detta är givetvis arbetet med framtidens arkitekt i fkus ch vi ska samarbeta med våra nrdiska systerrganisatiner. Kmmunens rll i samhällsbyggandet är viktig. Arkitektkmpetensen i kmmunerna är ett mråde sm kräver särskilt fkus. Genm samarbete med framförallt Sveriges Kmmuner ch Landsting, SKL, vill vi utreda hur det ser ut i lika delar av landet ch föreslå förändringar för att säkerställa kmpetensen. Att arbeta med lkal arkitekturplitik, sm allt fler kmmuner väljer att göra, är ett sätt. Sveriges Arkitekter sm branschrganisatin ska frtsätta utvecklas. Inm ramen för ArkitektService vill vi ge våra medlemmar lättillgänglig branschfakta, attraktiva försäkringar ch andra verktyg men vi vill även ge ett ökat kmpetensstöd för att starta ch driva företag ch utveckla företagens affärsmdell. Precis sm det är viktigt att förstå hur framtidens arkitekt ser ut är det viktigt att ha kll på hur arkitektföretagets affär utvecklas i framtiden. För att stärka arkitekten ch medlemsnyttan ska Sveriges Arkitekter: Frtsätta utveckla den fackliga verksamheten Inleda ett samlat arbete under rubriken Framtidens arkitekt Utveckla rganisatinen ch se över förutsättningarna för medlemskap ch titlar Frtsätta att stärka arkitekterna genm att utveckla utbudet av kmpetensutveckling Bevaka ch utveckla arkitektutbildningarnas kvalitet, den studiesciala miljön samt verka för ökad mångfald på utbildningarna Verka för att det utbildas fler inredningsarkitekter Stärka arkitektkmpetens i kmmunerna tillsammans med SKL Frtsätta utveckla kncept ch tjänster kring Sveriges Arkitekter sm branschrganisatin