LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Skollagen 1 kap 2...Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkan inom skolan/ /aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. LPO 94 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbing. Tendens till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vår verksamhetsidé Undervisningen skall bedrivas enligt montessoripedagogik, anpassad till dagens samhälle innebärande; - glädje vid inlärning - skapande av förutsättningar för ett livslångt lärande - uppmuntran av kreativitet, nyfikenhet och ifrågasättande - ansvarstagande för det egna arbetet - respekt för varandra - kunskap och insikt om vår ekologiska miljö ur ett globalt och historiskt perspektiv. Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Diskrimineringslagen 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det förebyggande och långsiktiga arbetet för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling grundas på en övergripande strategi, som + integreras som en naturlig del i verksamhetens övriga arbete. + involverar personal, elever och föräldrar samt ge återkommande möjligheter till samtal om förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. + baseras på kunskap om elevernas trivsel, inflytande och förekomst av kränkande behandling. = En trygg, säker och stimulerande miljö för lärande
Innehåll LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 1 1. Nu gällande plan för 2010/11... 2 2. Skollagen 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling... 3 3. Diskrimineringslag (SFS 2008:567)... 3 4. Samverkan med elever... 3 Kartläggning... 3 Statistik kränkande behandling/trakasserier samt övriga avvikelser ht 2009.... 3 Statistik kränkande behandling/trakasserier samt övriga avvikelser vt 2010... 4 5. Prioriterade mål 2010/11... 5 Utvärdering av mål att uppnå under läsåret 2009/10... 5 Mål att uppnå 2010/11... 6 6. Åtgärder 2010-... 6 Förbättringsförslag... 6 7. Rutiner vid diskriminering, trakasserier, mobbing på Eketånga Montessoriskola.... 7 Förebyggande arbete... 7 Upptäcka, utreda och åtgärda... 8 Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett... 10 8. Speciellt om digital mobbning eller e-mobbning... 11 9. Resurser... 12 10. Kommunikation... 12 11. Uppföljning och utvärdering... 12 12. Bilagor... 13 Arbetslagsmål för likabehandlingsarbetet utvärdering av arbetet 2009/10... 13 Kamratstödjare 7-9... 15 Begreppen -Kränkningar, trakasserier och mobbning -Skolinspektionen... 15 Avvikelserapport... 17 1. Nu gällande plan för 2010/11 Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är upprättad i sin nuvarande grundutformning i januari/februari 2009 av företrädare för föräldrastyrelsen och rektor. Planen har följts upp och reviderats under hösten 2009 av all personal (revidering 2009-10-30) och av eleverna i samband med elevskyddsombudsutbildningar. Elevskyddsombuden har också svarat för genomförande av arbetsmiljöenkäter med elever i skolår 6-9. Den 11/1 och den 17/5 2010 utvärderades arbetslagsmålen och särskilt de prioriterade mål som berörde förbättringsområden rörande elevernas inställning till matsal/skolmat och trivsel på skolan. I mars 2010 utarbetade elever den del av planen som berör digital mobbing/e-mobbing (revidering 2010-03-01). Under läsåret 2009/10 har två lärare blivit utbildade till SEThandledare (Social Emotionell Träning) i regi av Region Halland. Lärarna har under hela 2009/10 arbetat med SET för eleverna i skolår 7, 8 och 9 vid ett tillfälle per vecka. I maj beslutade elever och lärare tillsammans att hela verksamheten skulle arbeta med SET i samtliga årskurser från och med läsåret 2010/11 (revidering 2010-05-17). Tidsplan för det fortsatta arbetet: 1. Juli 2010 -Livskunskap schemalagd i samtliga grupper i förskolan, förskoleklass och skolår 1-9 med minst ett tillfälle per vecka. 2. Augusti 2010 -Repetition av Likabehandlingsplanen inför skolstart med personal. Genomgång 2 rörande SET. Tidsplan för handledningsträffar under 2010/11upprättad. I samband med skolstarten upprättas gemensamma trivselregler med utgångspunkt från föregående års regler med eleverna samtidigt som genomgång av Likabehandlingsplanen sker. 3. September 2010 -Vid första föräldramöte genomgång av Likabehandlingsplanen med samtliga vårdnadshavare. 4. Oktober 2010 -Elevskyddsombudsutbildning med genomgång av Likabehandlingsplanen, förslag till förändringar. 5. November 2010 -Första uppföljningsmöte rörande SET (v44). Utvärdering. Elevskyddsombudsutbildning del 2 med planering för genomförande av elevenkäter arbetsmiljö 6. Januari 2011 - Uppföljning och genomgång av gemensamma trivselregler samt diskussion/tillägg till Likabehandlingsplanen med eleverna. Genomgång av resultat från elevenkäter. 7. Maj 2011 - Utvärdering av Likabehandlingsplanen med sammanställning av frekvenser rörande kränkningar och andra avvikelser. Förslag till åtgärder och förändringar av Likabehandlingsplanen inför läsåret 2011/12 diskuteras. 8. Augusti september 2011 Likabehandlingsplanen revideras av elever och lärare Fortlöpande ca en gång per månad genomgång och analys av rapporter och utredningar av uppmärksammade kränkningar och /eller trakasserier i Styrelse och Trygghetsgrupp samt m berörda arbetslag. Beslut och åtgärder på skol- och/eller gruppnivå.
2. Skollagen 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 1 Bestämmelserna i detta kapitel har til ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever (SFS2008:571) 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.../ 7 / det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling / 8 / upprättas en plan med översikt över de åtgärder över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dess åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året / (SFS2008:571) 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna / vidta åtgärder / (SFS2008:571) 3. Diskrimineringslag (SFS 2008:567) 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etniska tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följda av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning. homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser attt ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 4. Samverkan med elever Med utgångspunkt från genomförd uppföljning av ärenden som rör kränkande behandling, olika diskussioner i personalgrupper, genomförda enkäter, diskussioner i varje elevgrupp och utredning/åtgärd av inkomna rapporter på avvikelser har följande kartläggning sammanställts. Kartläggning Kartläggning av VAR? samt VAD OCH HUR? har skett genom gruppsamtal, avvikelserapporter och enkäter. VAR? Trakasserier och kränkningar sker, enligt eleverna, i princip överallt. Några exempel: Det kan vara obevakade tillfällen t ex raster och före/efter skoldagen, på fritiden via media/internet, på lektioner i form av sänkningar, misstolkningar under samtal, en lärare som inte ser en uppräckt hand eller då läraren ignorerar det som sagts (läraren borde reagera), matsalen - någon sitter ensam och ingen bryr sig. VAD O HUR? Enligt eleverna kan dessa ta sig olika uttyck. Kroppspråk och kommentarer (blickar, ansiktsuttryck, viskning och skratt elever det där borde du kunna, det här är jättelätt, det här vet jag att du kan, lärare/föräldrar) Kränkningar på Internet (SMS, MSN, Bilddagboken) är alldeles för vanligt för att det ska accepteras. Detsamma gäller fula ord på böcker o bänkar eller på toaletter. Utfrysning/ignorering tar sig olika uttryck, som kan vara svåra att komma åt. Statistik kränkande behandling/trakasserier samt övriga avvikelser ht 2009. Inrapportering av förekomst sker både muntligt och skriftligt genom avvikelserapportering. Alla inkomna ärenden dokumenteras och följs upp med åtgärd samt redovisas i Trygghetsgruppen och styrelsen regelbundet.
Återkommande kränkningar/trakasserier leder till behandling och uppföljning under längre tid ( se pågående nedan). Föregående läsårs statistik inom parantes. Typ av ärende Avslutat Pågående Ej Summa påbörjat Kränkning/trakasserier som kräver längre behandling (typ2) 3(2) 2 1 (2) 0 5(4) Kränkning/trakasserier av konflikttyp som behandlas samma el 15 (11) 1 2 (2) 0 16 (13) nästföljande dag (typ1) Totalt 18 3 0 21(17) Övriga avvikelser Skada/olycka Övrigt 8 (11) 7(4) 0(0) 2 (0) 8(11) 9(4) Totalt 15 2 0 17(15) Analys (Trygghetsgruppen gör samlad analys onsdagen den 20/1 2010): Antalet inrapporterade kränkningar av typ 1 och 2 har ökat i förhållande till föregående läsår. Det är troligt att inrättandet av Trygghetsgruppen och den månatliga uppföljningen lett till ökad skriftlig avrapportering, som tidigare skett muntligt i resp. arbetslag. Flera avvikelserapporter avser samma elever eller elevgrupp. Pågående ärenden avser elever i skolår 3 och skolår 7 där uppföljning/behandling sker kontinuerligt. I skolår 2 och 6 finns det elever som förekommer flera gånger i avvikelserapporteringen. Dessa omfattas av det ordinarie Eq/Likabehandlings-arbetet varje vecka. Inga allvarliga olyckor eller tillbud har skett. Två pågående ärenden avser samma typ av händelse med åverkan på toalett. Statistik kränkande behandling/trakasserier samt övriga avvikelser vt 2010 Sifforna inom parantes avser höstterminen 2009 Typ av ärende Avslutat Pågående Ej Summa påbörj at Kränkning/trakasserier som kräver längre 2(3) 0(2) 0 2(5) behandling (typ2) Kränkning/trakasserier av konflikttyp som behandlas samma el nästföljande dag (typ1) 23 (15) 0 (1) 0 23 (16) Totalt 25 (18) 0 (3) 0 25(21) Övriga avvikelser Skada/olycka Övrigt 2 (8) 7 (7) 0(0) 0(2) 2 (8) 7 (9) Totalt 9 0 0 9 (17) Analys: Frekvensen avvikelserapporter rörande kränkningar/trakasserier har ökat över tid. Förklaringen till detta är att personalen i högre utsträckning än tidigare lämnar rapport skriftligt i sb m att enbart utreda och åtgärda utan dokumentation. I vissa fall har det också varit svårt för personal att avgöra om skriftlig rapport ska lämnas då situationer då elev känt sig kränkt klarats upp på en gång. Rutiner för detta har diskuterats igenom. Avrapporteringar till Styrelse och Trygghetsgrupp har skett enligt planering. Vi kunnat konstatera att då det fordrats mer omfattande åtgärder så har samordnargruppen diskuterat och kommit med förslag på åtgärder i vissa ärenden. Arbetslagen har regelbundet diskuterat frågor som rör enskilda elevers trygghet och trivsel samt ev. avvikelser. Vid årsmötet den 14 oktober redovisades statistik över kränkningar. Mötet föreslog att redovisningen/sammanställningen per termin/läsår i fortsättningen skulle ske per arbetslag/undervisningsgrupp. 1 Observation/bevakning 2 -
5. Prioriterade mål 2010/11 Vårt övergripande mål är att FRÄMJA LIKABEHANDLING genom att alla på Eketånga Montessoriskola främjar likabehandling, förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever genom att med start från ht 2010 arbeta från förskolan upp till och med år 9 med SET. SET är ett pedagogiskt program som går ut på att ge elever social och emotionell träning i syfte att öka deras sociala och emotionella kompetens.på skolans gemensamma Röda tråden-möten kommer två av skolans pedagoger, som är utbildade SET-handledare, leda en kurs för övrig personal kring SET. Andra aktiviteter som personalen genomför är till exempel regelbundet diskutera händelser som har med diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling att göra i resp. undervisningsgrupp. arbeta förebyggande med hjälp av rollspel och drama, högläsning, upplevelser och andra aktiviteter som ökar barns och elevers inlevelseförmåga och förmåga att sätta sig i någon annans situation. uppmärksamma varningssignaler t ex då barn/elev ofta är ensam eller alltid vill vara nära vuxen, ofta är inblandad i bråk och skoj, verkar håglös, är okoncentrerad under arbete eller ofta klagar på ont i magen eller huvudet. genom att det ofta finns vuxna i riskmiljöer, som t ex skolgård, tamburer och omklädningsrum. genom att alla har en trevlig och tillåtande attityd mot varandra, som innebär att det öppet går att diskutera hur utanförskap undviks i barnens vardag. Klasslärare/mentorer har ett särskilt ansvar för att observera, samtala med och lyssna på barn och elever under dagen för att bilda sig en uppfattning om riskmiljöer eller situationer. Personalen på skolan bör regelbundet delta i fortbildning och att det anordnas temakvällar för målsmän. Utvärdering av mål att uppnå under läsåret 2009/10 MÅL 80% av eleverna uppger att de gärna äter i matsalen. MÅL 95% av eleverna uppger att de trivs bra på skolan. Vi har 2009/10 valt att genomföra arbetsmiljöenkäten med hjälp av Skolverkets enkätverktyg för elever i skolår 6-9. Detta innebär att vi bryter en resultatuppföljning av tidigare genomförda enkäter med ett underlag som sträcker sig över 10 år och med samtliga årskurser, se nedan. Kommande år kommer vi att genomföra enkäten med samtliga elever på skolan om utprovningen med det nya verktyget utfaller till belåtenhet. Fördelarna med Skolverkets enkät är att resultatet är jämförbart med andra skolor i landet. Nedan redovisas i stapeldiagramform en jämförelse mellan höstterminen 2009 och vårterminen 2010 då det gäller resultat på frågorna om att gärna äta i malsalen och att trivas bra på skolan. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Jag äter gärna i matsalen Jag trivs bra på skolan Ht 09 åk 6 vt10 åk 7 vt 10 åk 8 vt10 åk 9 vt10 7-9 vt10 Analys av resultaten: Vårterminen 2010 uppger 75-82% att de gärna äter i matsalen jämfört med ca 55% hösten 2009. Resultaten innebär en klar förbättring men inte full måluppfyllelse.
Även trivseln på skolan har ökat i aktuella åldersgrupper med god måluppfyllelse för elever i skolår 7 och 8 men inte i skolår 6 och 9. Jämförelse 2000-20092009 Jag äter gärna i matsalen Jämförelse 2000-20092009 Jag trivs bra på skolan MÅL 100% av incidenter diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har lett till åtgärder för att förhindra upprepning i alla fall. Måluppfyllelse med 100%, se Statistik kränkande behandling/trakasserier samt övriga avvikelser ht 2009. sid 3 och Statistik kränkande behandling/trakasserier samt övriga avvikelser vt 2010,sid 4. Mål att uppnå 2010/11 MÅL1 MÅL2 MÅL3 100% av incidenter diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har lett till åtgärder för att förhindra upprepning i alla fall. 95% av eleverna uppger att de trivs bra på skolan. 80% av eleverna uppger att de gärna äter i matsalen. Se även Uppföljning och utvärdering sid12 6. Åtgärder 2010- Förbättringsförslag I killarnas omklädningsrum önskas det draperier. Eleverna kommer att få fasta platser i omklädningsrummet fr. o m hösten 10. F-2 skapar gemensam tid med fritids för kompissamtal. All personal bör veta var de kan sitta i matsalen på märkta platser som extraplatser så att de inte sätter sig på elevplatser. Vi bör föra en diskussion om på vilket sätt Likabehandlingsplanen nen ska/bör finnas med i utvecklingssamtalen med t ex en ruta på IUP:n som man kryssar i efter att man pratat om Likabehandlingsplanen under samtalet. Vi vill gärna att representant från arbetslagen får chansen sitta ned tillsammans med Trygghetsgruppen och utvärdera de avvikelserapporter som arbetslag inkommit med under året, för att utvärdera hanteringen av dessa ärenden. Önskemål om föreläsning om nätmobbing för elever, föräldrar och personal med bland annat frågan om vi som personal har skyldighet i att utreda kränkningar på internet som kommit till vår kännedom (inte att vi aktivt ska söka kränkningar på internet). I 5-6 kan vi tänka oss att kartlägga, internetvanor, ev. kränkningar och andra psykosociala frågor regelbundet t ex genom elevenkäter och därmed även integrera matematik/svenska. I 7-9 behandlas de gemensamma trivselreglerna under SET vid flera tillfällen. Områden för uppföljning Vi följer upp förbättringsförslagen vid studiedagen den 10/1 2011. 7-9 har för närvarande ingen bords-placering. Hur har det utfallit? 7-9 arbetar förebyggande i svenska/so med arbete om Internet och källinsikt. Ser vi någon effekt?
7. Rutiner vid diskriminering, trakasserier, mobbing på Eketånga Montessoriskola. Eketånga Montessoriskola har en likabehandlingsplan som bygger på långsiktigt arbete för att motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Tendens till trakasserier skall aktivt bekämpas och därför har Eketånga Montessoriskola även tagit fram dessa åtgärdsplaner vid förekomst av trakasserier. Skolans måtto är att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I detta arbete är alla berörda, elever, personal och föräldrar/vårdnadshavare, viktiga för att skapa noll-tolerans. Det finns en särskild grupp som ansvarar för att bland annat följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtagits i det förebyggande och åtgärdande arbetet. Denna grupp, Trygghetsgruppen, ska också inträda då allvarligare händelser inträffat och då mer omfattande insatser fordras. Trygghetsgruppen består av speciallärarna för F-6 respektive 7-9, en personal från fritids, skolsköterska och rektor. I gruppen, som träffas en gång per månad, redovisas inkomna avvikelserapporter, vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa, vilka resultat detta lett till och vilka strategiska övervägande detta ska leda till. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet ska genom systematiska insatser skapa ökad arbetsglädje och trivsel i vardagen för alla i syfte att vi har en trygg, säker och stimulerande miljö för lärande. Personal och det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet utgår från att läroplanens värdegrund är väl förankrad i vardagen. Det innebär också att personalen genom framsynt planering och analys motverkar situationer i det dagliga arbetet som kan leda till incidenter som strider mot lagstiftningen. Detta innebär bland annat att all personal är väl förtrogen med lagstiftningen rörande förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. är väl förtrogen med innehållet och tillämpningen av föreliggande Likabehandlingsplan. har den kompetens och kunskap som behövs för att fullgöra sitt uppdrag att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. avsätter tid i planering/genomförande av veckans arbete för att diskutera värdegrundsfrågor i berörda barn/elevgrupper. Barn/elever och det förebyggande arbetet Det är av yttersta vikt att barn och elever känner till lagstiftningen rörande diskriminering och kränkande behandling. De är oftast de personer som innan de vuxna upptäcker om något inte står rätt till relationerna mellan individerna i en grupp. Detta innebär bland annat att barn/elever i början på varje verksamhetsår diskuterar och reviderar de gemensamma reglerna för trivsel. barn/elever aktivt tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling genom till exempel delaktighet i framtagandet av Likabehandlingsplanen. barn/elever ingår i olika grupper till exempel som Kamratstödjare 3 för att arbeta förebyggande. Föräldrar/vårdnadshavare i det förebyggande arbetet Den viktigaste gruppen i det förebyggande arbetet är föräldrarna. Ett nära samarbete med hemmet och verksamhetens personal skapar förutsättningar för att förebygga trakasserier och kränkningar. Förutsättningen för att tidigt upptäcka, utreda och åtgärda missförhållanden ökar väsentligt om föräldrar/vårdnadshavare har god insyn i verksamheten både vad det gäller värdegrundsfrågor och det dagliga arbetet. Detta innebära bland annat att föräldrar/vårdnadshavare är väl förtrogna i innehållet i Likabehandlingsplanen. värdegrundsfrågor och trivselregler diskuteras vid det första föräldramötet under verksamhetsåret och att det fattas beslut om hur man tillsammans kan verka för att förhindra trakasserier och kränkningar både i förskola/skola och på fritiden. förskola/skola tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare anpassar krav och förväntningar efter barnets/elevens stigande ålder och mognad. 3 Se exempel på instruktion för Kamratstödjare, se sid 12-,Bilagor
Upptäcka, utreda och åtgärda Om någon elev utsatts för trakasserier, kränkande behandling eller mobbing skall följande åtgärdsplaner tillämpas. Att upptäcka och utreda kränkande handlingar Så snart någon på skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Detta gäller alla former av kränkningar som äger rum mellan elever, såväl som mellan personal och elever. Alla insatser som görs för att utreda kränkningar/mobbning/trakasserier skall dokumenteras 4 genom att avvikelserapport upprättas. Om händelsen bedöms som mindre allvarlig och som engångsföreteelse gör personal en minnesanteckning om det inträffade. Om en elev upplevt sig utsatt för kränkande handling skall information ske till vårdnadshavare snarast. Vårdnadshavare till de inblandade skall informeras. Bedömning av allvarsgrad (skala 1 eller 2) sker enligt följande: 1. Utredning skall ske samma dag händelsen inträffat eller närmast följande arbetsdag med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade enligt anmälarens bedömning. Det behöver inte vara eleven som känner sig kränkt som anmäler, utan anmälan kan komma från någon annan. 2. Om det framkommer vid utredningen att den aktuella incidenten eller liknande situationer har inträffat vid flera tillfällen med berörda barn/elever, utan att någon vuxen känt till det, ska ärendet utan dröjsmål redovisas för rektor, som vid behov sammankallar Trygghetsgruppen för åtgärd. Tidsplan upprättas och delges berörda. Samtal med den som blivit utsatt Syftet med samtalet bör vara att få den utsattes bild av kränkningen samt att visa att skolan inte tolererar att någon behandlas på det här viset. Nu är det de vuxnas uppgift att få stopp på kränkningen. Det är viktigt att den som blivit kränkt får stöd av någon vuxen under hela processen. Samtal med aktören/aktörerna a. Belysa situationen ur den kränktes synvinkel Utredaren frågar först om den berörde vet varför vi kallat honom/henne och lägger klart och tydligt fram fakta om hur den utsatte upplever eller har upplevt situationen. b. Belysa situationen ur aktörens/aktörernas synvinkel Den berörde får ge sin bild av situationen. Vid eventuella meningsskiljaktigheter Utredaren berättar om eventuella vittnen till händelsen. Det finns oftast någon som sett eller hört något! Vidare poängterar vi att den utsatte har upplevt det som kränkande även om aktören inte har upplevt eller upplever det så. Skolans ståndpunkt Utredaren upplyser även om att varken den berörda personen eller vi andra accepterar kränkningar här på Eketånga Montessoriskolan. Detta görs utan moraliseringar eller aggressivitet. Noll-tolerans för mobbning och annan kränkande behandling tillämpas. Aktörens ansvar Utövaren får beskriva hur hon/han har utfört handlingen och hur hon/han skall göra för att upphöra med detta. Aktören skall även be den utsatte om ursäkt och lova denne att handlingarna skall upphöra. Vi hjälper aktören att få insikt i hur hans eller hennes agerande kan upplevas och att detta måste förändras. Utredaren har ansvaret för att detta sker. Stödpersoner Utredaren upplyser eventuella stödpersoner om deras viktiga roll i att stötta den mobbade och tydligt visa att man inte accepterar aktörens beteende. Åskådare Utredaren upplyser eventuella åskådare om att det är lika allvarligt att tiga om de sett någon form av kränkande behandling, som om de direkt utfört den. 4 Avvikelserapport, se sid 12, Bilagor
Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan elev-elev. 1. Personal får kännedom om en kränkande handling, ansvarig pedagog kontaktas och någon från trygghetsgruppen. 2. Ansvarig pedagog och/eller någon/några från trygghetsgruppen (dessa är ansvariga för arbetet tills det slutförts) samlar snarast in information om kränkningen, från varje berörd enskild elev. Detta sker snarast. 3. Detta dokumenteras på skolans anvisade blanketter och förvaras därefter inlåsta på rektorsexpeditionen. 4. Vid allvarliga eller upprepade kränkningar (grad 2) kontaktar även ansvarspedagog eller någon/några från trygghetsgruppen inblandade elevers föräldrar direkt. 5. Uppföljningssamtal sker efter beslut, som kan ske tillsammans eller enskilt med alla inblandade om inte annat är överenskommet. Uppföljning sker därefter kontinuerligt tills den utsatte eleven anser att problemen är lösta. 6. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas för elev som har utfört kränkningen eller den utsatte eleven. 7. Om personal får kännedom om upprepad kränkning samlas ansvarspedagog och/eller någon/några från trygghetsgruppen samt berörda föräldrar för att gemensamt komma fram till en åtgärdsplan för att få stopp på kränkningarna. Exempel på åtgärder, se åtgärdslista. 8. Därefter åtgår ärendet till punkt 5 ovan Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan barn-barn (förskolan). 1. Personal får kännedom om en kränkande handling. Ansvariga pedagoger tar hand om och pratar med berörda barn. 2. Ansvarig pedagog kontaktar hemmen snarast. Åtgärdsprogram upprättas. 3. Detta dokumenteras på anvisade blanketter och förvaras därefter inlåsta på rektorsexpeditionen. 4. Vid allvarliga eller upprepade kränkningar (grad 2) kan extern resursperson, till exempel psykolog, medverka vid samtal med personal och föräldrar/vårdnadshavare. 5. Uppföljning sker därefter kontinuerligt tills personal och föräldrar/vårdnadshavare anser att problemen är lösta. Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan personal-barn/elev. 1. Skolpersonal som får kännedom om en kränkande handling, kontaktar rektor. 2. Rektor samlar snarast in information om kränkningen från den utsatte eleven och den agerande personalen. Rektor är ansvarig för arbetet till det har slutförts. 3. Detta dokumenteras på skolans anvisade blankett och förvaras inlåst. 4. Rektor kontaktar berörd elevs föräldrar. 5. När all information samlats in, fattas beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. 6. Beslutet ska dokumenteras på anvisad blankett. 7. Uppföljning sker därefter kontinuerligt till dess att kränkta elev anser att problemen är lösta.
Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan rektor/barn/elev/personal. 1. Om någon får kännedom om att rektor utsatt någon för kränkande handling, kontaktas i första hand styrelsens ordförande. Därefter bör facklig-representanter och ev. företagshälsa kopplas in. Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan barn/elev-personal. 1. Personal har utsatts för en kränkande handling av elev/elever varvid rektorn kontaktas. 2. Den utsatte personalen dokumenterar händelsen och lämnar till rektor. 3. Rektor ansvarar för utredningen gällande skolpersonal utifrån ett arbetsmiljöansvar tills det har slutförts. 4. Den utsatte skolpersonalen/rektor kontaktar vårdnadshavare snarast och informerar om händelsen. 5. Någon från trygghetsgruppen och rektor samlar snarast in information om kränkningen, från varje berörd elev. Dessa två är ansvariga för arbetet tills det slutförts. Utifrån mötet med eleverna fattas beslut om att gå vidare till punkt 6. 6. Vårdnadshavarna kallas till möte på skolan om inte annat är överenskommet. 7. Utifrån mötet med vårdnadshavare och skolpersonal fattas beslut om ytterligare åtgärder ska vidtas som exempelvis kan leda till en anmälan till socialtjänsten eller polisen. Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett Skolnivå Fortbildning av personal Allmänt föräldramöte All personal informeras då kräkning skett Förstärkt vuxennärvaro på raster Elevmedverkan kamratstödjare även i F-6 Den fysiska miljön ses över Gruppnivå Observationer, samspel Förnyad genomgång av de trivselregler som elever och lärare formulerar gemensamt Utökad insats för arbete med värdegrundsfrågor på schemalagd tid Läsa samtala skriva rita Stödja och uppmuntra elevernas positiva beteende Stöd från ledargestalter Medvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenser genom t ex dramatisering Förtydliga gränser för kränkande beteenden Förändra gruppsammansättning Utökat föräldrasamarbete Gruppdiskussioner på särskilt tema Ändring av rutiner Konsultation med extern resursperson (Kärnhuset) Individnivå Fortsatta samtal med aktören Återkommande samtal med den utsatta eleven Fortsatta samtal med aktörens förälder Återkommande samtal med den utsattes elevens föräldrar Ge den utsatta eleven stöd och kraft för att gå vidare med nya redskap för att tolka omvärlden. Samtal med skolsköterska, kurator eller annan vuxen Skolan kontaktar de sociala myndigheterna för konsultation eller anmälan enligt socialtjänstlagen Byte av grupp, klass eller skola för aktören
8. Speciellt om digital mobbning eller e-mobbning Kränkt på nätet? (Def. ur uppsats från Göteborgs Universitet) E-mobbning är när en eller flera personer via e-media kränker eller hotar någon annan vid upprepade tillfällen. Med sms, mms, e-post, i chattforum, diskussionsforum och på webbsidor kan e-mobbningen hitta hem till vem den vill, när den vill (www.etik.blogspot.com). E-mobbning kan vara verbal, som ryktesspridning, kränkningar och hot samt psykisk, som utfrysning som sker på nätet genom att man blockerar någon (www.friends.se). När man blockerar eller blockar någon visar man att man inte vill chatta med den personen genom att klicka bort vederbörande. Forum Ordet chat kommer från engelskan och betyder snacka. Att chatta betyder att man skriver till varandra online. Detta påminner om att sitta och prata och det man skriver kan läsas direkt eller med någon med liten fördröjning. Här kan man hålla kontakt med sina vänner, utöka sin kamratkrets men också sprida förtal och kränkande bilder till varandra. Man kan både vara anonym och använda sig av sitt namn. Vanligast är att medlemmen använder sig av ett alias men man beskriver ju sig själv i presentationen så att vännerna förstår vem man är. Man har egen Vänlista och kan enkelt se sina kamraters vänner. På webbplatserna finns möjligheten till anonymitet eller falsk identitet. Umgängesetiken skiljer sig från den vanliga eftersom man här enkelt kan prova nya roller och det blir lättare att ta ut svängarna. Det man aldrig skulle kunna säga till någon öga mot öga kan bli möjligt att skriva och skicka digitalt. Chattning i avgränsade rum är viktig för många ungdomar. Själva samtalet behöver inte ha störst betydelse. Det viktigaste kanske är att vara med både i samtalet och i vänkretsen. Bilder på nätet Bilder på nätet är en del av e-mobbningen. Det kan vara att någon tar bilder med sin mobilkamera och lägger ut dem på nätet utan att personen på bilden vet något eller har gett sitt medgivande. När en bild publiceras på nätet finns den där och kan kopieras och spridas vidare utan kontroll. Förebyggande arbete (Ur Att vara ung i Halmstad 2009, LUPP och från Koll på nätet.. Friends) Skolan är ingen frizon. Skolan är den klart vanligaste platsen för mobbing. Jämfört med rikets svarar en större andel Halmstadselever i år 8 att de ser mobbing som problem i skolan. Åttondeklassarna tycker att problematiken med mobbing och utfrysning är nästan lika vanlig över telefon, sms, e-post eller nätet som den är i klassrummet. Detta gäller i synnerhet för tjejer och då man tittar på hur det ser ur för rikets visar det sig även här att trenden med mobbing och utfrysning med dessa metoder ökat under senare år. Förälder Intressesera dig för vad ditt barn gör på nätet, men spionera inte. Fundera på följande: Hur pratar jag om andra föräldrar? Hur pratar jag om lärare? Hur pratar jag om skolan? Hur pratar jag om andra barn och ungdomar? Personal Var en god förebild, var tydlig samt uppmärksamma barns och ungas behov och vägled på ett ödmjukt sätt. Fundera på följande: Hur förebygger vi kränkningar? Hur skaffar vi oss en bild av barns- och ungars nätvanor? Hur kan vi regelbundet kartlägga om det förekommer kränkningar? Barn- och ungdomar Berätta för någon vuxen vad du ser eller gör på nätet! Acceptera inte beteenden på nätet som du vet är fel!
Handlingsplan (från Koll på nätet.. Friends) Om det händer.. 1. Kränkningen tas bort omedelbart om den finns på publika sidor 2. Utred och dokumentera Vad har hänt? När hände det? Vilka är inblandade? Analysera kränkningen ur olika perspektiv och ta reda på vilka begränsningar i normer eller andra orsaker som kan ha lett till situationen. 3. Kontakta vårdnadshavare 4. Anmäl kränkningen till annan myndighet om anmälningsplikten kräver det. 5. Skapa konkreta åtgärder tillsammans med berörda för att förhindra att liknande kränkningar upprepas 6. Upprätta en mer långsiktig handlingsplan 7. Följ upp och utvärdera hur det har gått både i det enskilda ärendet och övriga åtgärder. 8. Analysera om det finns behov av fortsatta insatser. 9. Resurser Personal: Trygghetsgrupp, rektor, samordnare, mentorer/arbetslag samt stödpersoner från Kärnhuset eller extern konsult. Elever: Kamratstödjare, elevskyddsombud och elevråd Föräldrar: Styrelsen och ev. guldföräldrar Ekonomi: Fortbildningsanslag, anslag till övrigt barnen samt budget för pedagogisk litteratur. 10. Kommunikation Vår Likabehandlingsplan/planen mot kränkande behandling är ett levande dokument", se Nu gällande plan,s.2 och Uppföljning och utvärdering s.12 11. Uppföljning och utvärdering Uppföljning Målen i denna handlingsplan, skall följas upp genom: utvecklingssamtal elev-förälder-pedagog 2 ggr/läsår. Ansvarig: mentor/klasslärare medarbetarsamtal rektor-anställd 1 gång/arbetsår. Ansvarig: rektor kontinuerliga samtal i resp. undervisningsgrupp på klassrådstid eller samlingstid. Ansvarig: mentor/klasslärare regelbundna möten med kamratstödjargrupp eller elevråd. Ansvarig: en pedagog per arbetslag kontinuerlig avrapportering till Trygghetsgruppen minst en gång per månad. Ansvarig: Rektor avrapportering (ärende av grad 1 och 2) till skolans styrelse vid varje sammanträde. Ansvarig: Rektor Utvärdering De uppsatta målen i denna handlingsplan skall utvärderas: skriftligt i slutet av varje läsår genom sammanställning av de rapporter och utredningar som förekommit med förslag till förebyggande åtgärder, som införs i den årliga kvalitetsredovisningen.
Ansvarig: Rektor tillsammans med Trygghetsgruppen skriftligt genom den fysiska och psykosociala skyddsronden som genomförs med alla elever 1 gång/läsår med en bedömning av läget och förslag till riktade åtgärder. Ansvarig: Rektor i resp. arbetslag i anslutning till v 44 och i maj varje läsår med upprättande av handlingsplan som redovisas till rektor. Ansvarig: Resp samordnare skriftligt genom den fysiska och psykosociala skyddsronden som genomförs med alla elever minst 1 gång/läsår med en bedömning av läget och förslag till riktade åtgärder. Ansvarig: Rektor 12. Bilagor Arbetslagsmål för likabehandlingsarbetet utvärdering av arbetet 2009/10 Arbetslagen ansvarar för att tid varje vecka avsätts till eleverna som rör värdegrundsfrågor. Aktiviteterna, som kan vara samtal, diskussion, dramatisering mm, dokumenteras. Arbetslagens utvärdering 2009/10: Arbetslag Förskolan Önskat läge 2009/10 Färre regler som är befästa hos barnen. - rollspel - skriva förklaringar under pusselbitarna - informera föräldrarna på föräldramöte samt kontinuerligt föra en dialog med föräldrarna i hallen - alla barn ser tillsammans med en vuxen till att det är snyggt i sitt samlingsrum innan samlingen börja Så här genomför vi SET Så här genomför vi SET När materialet finns att tillgå vill vi ta till oss det och anpassa det till vår barngrupp. Vi tror och förstår vid diskussion med dem som idag arbetar med SET att vi till stor del arbetar med livskunskap. För att barnen ska känna igen det material och arbetssätt som innefattas i SET när de börjar skolan ser vi det som viktigt att vi tar till oss detta. På så sätt kan vi bidra med att det blir en röd tråd redan från början. Nytt mål för 2010/11 är att befästa samtliga regler (8 st) samt de allmänna reglerna (ex. en bok i taget) som finns uppsatta i varje rum. Detta gör vi med fortsatta rollspel, konsekvent personal, fortsatt dialog med föräldrarna och fortsatt stöd från personalen när barnen städar inför måltider. Vid dessa städstunder organiserar vi gruppen så att ett äldre barn samarbetar med ett yngre för att på så sätt befästa reglerna hos de yngre barnen och vice versa. Fritids Önskat läge 2009/10 Att bli bättre på dokumentation F-2 Önskat läge 2009/10 Så här genomför vi SET Mer tid till kompissamtal där både fritids och Schemamässig fråga, då det krävs två skola är med. pedagoger per klass. Utvärdering (nuläge)..andra viktiga mål för värdegrundsarbetet Har varit svårt att få rutin kring detta, speciellt då det gäller tid och planering tillsammans med fritids. Vi vill att det återinförs rastaktiviteter på fredagarna. Detta stärker samhörigheten mellan de äldre och yngre eleverna. Viktigt att vi har ett väl fungerande rastvaktsschema där all personal på skolan deltar. Max 1 timme per vecka och heltidsanställd. 3-4 Önskat läge 2009/10 Så här genomför vi SET Vi har schemalagd Eql, klassens timme eller elevråd varje vecka. Eql är planerad av pedagog där vi arbetar med samarbetsövningar, värdegrundsfrågor och Jag Duger. Det är en schemateknisk fråga som kräver två pedagoger per klass. Vi får se hur materialet ser ut och anpassa oss efter det.
Vi genomför kontinuerligt mentorssamtal där vi följer upp elevens sociala situation och IUP. Utvärdering (nuläge) Vi har arbetat utifrån önskat läge och använt EQ-verkstan i stället för med boken Jag Duger..andra viktiga mål för värdegrundsarbetet 5-6 Önskat läge 2009/10 Så här genomför vi SET Vi är nöjda med det nuvarande läget och vill bibehålla den nivån nästa år, då vi sett att arbetet har gett resultat. Konkret innebär detta: Kontinuerligt arbete med EQL under hela skolåret. Intensifierat arbete med åk 5 under höstterminen ca 3 gånger/vecka. Tematisk litteraturläsning med tillhörande diskussioner och eventuellt skriftliga arbeten med för området passande litteratur. (t ex Percy och Dårfinkar och dönickar. Tema Starka känslor för åk 6. SANT-projekt med åk 5-6 Gärna utomstående dramapedagog som i år. Ja, viktigt dock att vi i arbetslagen har förutsättningar att genomföra detta med tillräckliga resurser. Vi tycker att det känns viktigt att som i 7-9 vara två som genomför arbetet, särskilt som vi ännu inte har samma kompetens som dem att genomföra SET. Utvärdering (nuläge) I stora drag är vi nöjda. Vi har inte genomfört ett intensifierat arbete med femmorna under hösten på grund av att vi då inte bedömde det behövas som det gjorde föregående år med åk 6 (f 97). Vi har inte (ännu) genomfört tema SANT, men kommer att göra detta innan läsårets slut. Vi har inte heller använt oss av en dramapedagog som i fjol. I övrigt har vi arbetat som önskat läge och tycker att vi kan se en klar förbättring, framförallt i åk 6. Situationen är fortfarande skör och kräver vidare arbete och uppmärksamhet i övergången till och i åk 7...andra viktiga mål för värdegrundsarbetet Att genom våra regelbundna utvärderingar i planeringarna får vi reda på mycket. Detta vill vi utveckla genom att göra enkäter regelbundet bland eleverna. Att starta terminen med lägerskola är ett mycket bra sätt att sparka igång arbetet med gruppen. Vi har under året ett antal samtal med killrespektive tjejgrupperna i de olika klasserna för sig. Detta ger mycket och det vill vi fortsätta med även när vi börjar med SET. 7-9 Önskat läge 2009/10 Så här genomför vi SET Värdegrundsarbetet är schemalagt mentorsgruppsvis varje vecka. FG och LC har genomgått en kurs (SET). Utvärdering (nuläge)..andra viktiga mål för värdegrundsarbetet FG/LC ska under ht 2010/vt 2011 ha en kurs i SET för alla pedagoger. Detta för att skapa en gemensam bakgrund för arbetet med SET.
Kamratstödjare 7-9 Syftet: Syftet är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för alla elever att trivas på skolan. Att få alla att känna att de ingår i en gemenskap. Detta för att studier och personlig utveckling ska bli så optimalt som möjligt. Att vara kamratstödjare är ett förtroendeuppdrag, vilket innebär att du skall inge förtroende. Du skall t.ex. kunna bevara en hemlighet och därmed vara någon man vill berätta saker för. Du skall föregå med gott exempel, d.v.s. vara kamratlig och schysst. Du skall vara ansvarsfull. Du skall vara mogen. Du skall kunna lyssna. Uppgiften: Du skall hålla öron och ögon öppna på så sätt att du uppmärksammar om någon är utanför. Du ska då ta kontakt, prata med den eleven och kollar att allt är ok. Ser du att någon ofta går ensam exempelvis till matsalen eller överhuvudtaget ofta går för sig själv, ta kontakt med den personen. Förutsättningar: Kamratstödjarna som helhet är helt beroende av att dess företrädare förstår hur viktigt det är att de uppträder korrekt. Om de tappar sina kamraters förtroende kommer modellen med kamratstödjare inte att fungera. Därför är det av största vikt att kamratstödjarna tar sitt uppdrag på allvar och att övriga respekterar det viktiga arbete de utför. Begreppen -Kränkningar, trakasserier och mobbning -Skolinspektionen Kränkningar, trakasserier och mobbning - det finns flera ord för något som kan tyckas som samma sak. I kvalitetsgranskningen Skolornas arbete mot trakasserier och behandling använder Skolinspektionen begreppen kränkande behandling och trakasserier. Här förklarar vi varför. Vad är trakasserier och kränkande behandling? Exempel på trakasserier och kränkande behandling är nedsättande kommentarer, nedsvärtning, förlöjligande, förnedrande uppförande, osynliggörande eller utfrysning. Begreppet trakasserier står för ett handlande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Om någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora eller liknande kan det uppfattas som trakasserier. Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Om någon blir kallad plugghäst, glasögonorm, benmärgel eller UFO eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala utan kan bestå av till exempel gester, ignorering, utfrysning eller att någon stirrar. Fysiska påhopp och skadegörelse (till exempel att kasta ägg på någons kläder, ta någons saker) är exempel på trakasserier och kränkande behandling. Varför inte begreppet mobbning? Begreppet mobbning har länge varit vanligt när man talar om elevers utsatthet. Den allmänt vedertagna definitionen av mobbning innebär att en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är också vanligt att begreppet innefattar att den som mobbar någon ska ha ont uppsåt. Det innebär att begreppet mobbning är smalare än begreppen trakasserier och kränkande behandling, då dessa även kan användas för enstaka händelser. Dessutom är det begreppen trakasserier och kränkande behandling som huvudsakligen används i lagstiftningen.att Skolinspektionen använder andra begrepp än mobbning i denna granskning innebär inte att vi har haft en oförstående attityd då begreppet används på skolor. Begreppet mobbning ryms dessutom i begreppen kränkande behandling och trakasserier.
Du lämnar avvikelserapport rörande kräkning/trakasseri då ett barns värdighet blivit kränkt verbalt eller icke-verbalt. 0-tolerans!!! Avvikelserapport BRISTANDE ARBETSMILJÖ, KLAGOMÅL/FEL ELLER FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Namn (på dig som fyller i blanketten) Namn (på den som avger rapporten) Datum (rapporttillfället) Klockslag (rapporttillfället) Telefon/adress/grupp (för återkoppling) Övrigt (ev. bilagor eller andra viktiga upplysningar) FÖRBÄTTRINGS- FÖRSLAG KLAGOMÅL (markera med kryss) BRISTANDE ARBETSMILJÖ* (markera med kryss) FEL/ REPARATION** (markera med kryss) (markera med kryss ) BESKRIVNING Vad? Var? Hur? När? Vem? Vilka? *Inom denna rubrik innefattas rapporter rörande brister i fysisk och psykosocial arbetsmiljö, t ex kränkande behandling, mobbing mm **Vid brådskande reparation kan blanketten lämnas direkt till vaktmästaren. Ifylls av rektor Kopia på ärendet lämnad för åtgärd till: Ifylls av personal Åtgärdat (sign o datum): Åtgärd: Tidsåtgång: Klockslag/datum (för händelsen): Kostnad: Förslag till åtgärd: Återkoppling/uppföljning: