2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman



Relevanta dokument
Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Salutogent förhållningssätt

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Ett Salutogent perspektiv

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Forskning hand i hand med praktiken:

Perspektiv på prevention

Salutogenes. Utveckling mot hälsa

SMART Utbildningscentrum

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE

Den goda arbetsplatsen

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Salutogenes : om hälsans ursprung PDF LÄSA ladda ner

Angående arbetsmiljöfrågor.

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Specifikt till Generellt och alla dessa ord Förebyggande metoder och modeller för samverkan.

Salutogen demensomsorg

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

Ungdomars psykiska mående

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Aktivitet Relation - Identitet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

SET. Social Emotionell Träning.

STYRKEBASERAD. Vilka frågor & lyssnande leder till framgång STYRKEBASERAD

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

det salutogena museet Konceptansvarig

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Hälsofrämjande arbete på BVC

hälsofrämjande förskoleutveckling

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

hälsofrämjande skolutveckling

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Moderna organisationers struktur och kultur

STYRKEBASERAD. Omställning Hällungebygden med Daniel Richardsson STYRKEBASERAD

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

UID Hållbarhets - seminarier

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Skolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Några orsaker till psykisk ohälsa hos vuxna Den svåra frågan om psykisk hälsa/ohälsa utifrån forskning om barn som varit i samhällsvård

(O)Hälsan bland unga

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

STRESS- höna eller ägg?

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Mål för förlossningsvården i Sverige

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Källa: Aaron Antonovsky, Hälsans Mysterium, ISBN , Bokförlaget Natur och Kultur, År 1991

Handikapp- och folkhälsopolitik

Kris och Trauma hos barn och unga

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis


Handikapp- och folkhälsopolitik

Jakobsdal HVB, Credere.

Halsoframjande. skola. i Halland

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Det kommer att handla om vad det kan bero på att du är på ditt sätt och att jag är som jag är.

FYSISK HÄLSA PSYKISK HÄLSA SOCIAL HÄLSA

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Personligt ledarskap

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist

Ledarskap och medarbetarskap

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Scouternas gemensamma program

Traumamedveten omsorg

QOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var "viktigt" för ditt allmänna välbefinnande:

Transkript:

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa (av latin: salus hälsa och grekiska: genesis uppkomst.) termen Lanserats inom samhällsmedicinen av den israeliske sociologen Aaron Antonovsky (1923-1994) Genom sin forskning fann han att Känsla av sammanhang har betydelse för vår hälsa. Salutogenes, hälsans ursprung, är ett perspektiv där man fokuserar på människors hälsoresurser istället för risker för sjukdom. Används för att beteckna inriktning på hälsofrämjande faktorer i stället för sjukdomsframkallande (patogena) sådana i människans liv, den s.k. salutogena modellen (salutogenic model). Egidius, H. (2008). Psykologi lexikon. Stockholm: Natur & Kultur Folkhälsan (http://www.folkhalsan.fi/startsida/var-verksamhet/forskning/folkhalsa- /Forskning-i-halsoframjande/Salutogenes/, 5.1.2011) 4 2

KASAM KÄNSLA AV SAMMANHANG Eng. Sense of coherence Känsla av sammanhang kan beskrivas som att tillvaron upplevs sammanhängande i fråga om tre dimensioner: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Dessa dimensioner behövs för att kunna hantera medoch motgångar och göra det bästa av tillvaron. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 5 KASAM KÄNSLA AV SAMMANHANG Begriplighet -handlar om hur man upplever inre och yttre stimuli. Hanterbarhet -handlar om hur man upplever att det finns resurser att tillgå då de behövs. Meningsfullhet -är en motivationskomponent, som anger vad man känner att livet har för känslomässig betydelse och hur man välkomnar utmaningarna i livet. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. 6 3

RECILIENS Förmåga till återhämtning, förmågan att klara av Människor reagerar individuellt på både positiva och negativa erfarenheter Resilienceinnebär en förmåga att möta nya situationer, planera och göra val både för barn och vuxna. Schofield, G. (2001). Resilience and family placement.a life span perspective.adoption& Fostering, 25, 6-19. 7 SAMMANHANGSBEROENDE SÅRBARHETSFAKTORER Anknytningsproblematik Brist på intellektuell stimulans Auktoritär uppfostran Tillåtande uppfostran utan regler och normer Försummande uppfostran Inkonsekvent uppfostran Tidig exponering för problem i familjen Psykologiska problem hos föräldrarna Föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk Kriminalitet hos föräldrar Oenighet/missämja i äktenskapet eller våld/misshandel, Skilsmässa eller separation Familj i upplösning Avvikande syskon Stor familj Att vara mellanbarn Carr, A. (2006). The handbook of child and adolescent clinical psychology.new York: Routledge 8 4

FRISKFAKTORER Ju mera salutogena faktorer, känsla av sammanhang, friskfaktorer och skyddande faktorer desto mindre stress och sårbarhet. Frisk-, skyddande-, protektiva- och salutogena-faktorer är de som reducerar påverkan av olika risker. Dessa faktorer minskar även risken för negativa kedjereaktioner. Faktorerna främjar självförtroende och prestationsförmågan, de öppnar även chansen för nya möjligheter. Carr, A. (2006). The handbook of child and adolescent clinical psychology.new York: Routledge Rutter, M. (1987). Psychosocial recilience and protective mechanismes. American Journal of Orthopsycharty, 57, 316-333. 9 INDIVIDENS SALUTOGENA FAKTORER God social kapacitet Humor Planering, framförhållning Positivt självförtroende Vill prestera, göra sitt bästa Erfarenhet från framgång i skolan Framgångsrik coping Intelligens och kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Inre locusof control (huruvida man upplever att kontrollen över sitt liv ligger inom eller utanför sig själv) God impulskontroll Optimism och framtidstro Salutogenes Utveckling mot hälsa (www.salutogenes.com) 10 5

FAKTORERNA I OMGIVNINGEN OCH HOS FAMILJEN Hjälpa andra Tillitsfulla och intima relationer Klara gränser och subsystem Positiv föräldra-barn relation Stöd från mor-och farföräldrar Stöd från syskon Stöd från lärare och andra vuxna Kompetenta kompisar Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner 11 Salutogenes Utveckling mot hälsa (www.salutogenes.com) ÖVRIGA FAKTORER Låg oro och emotionalitet Att vara social Att vara självständig och socialt mogen Positiv självbild Känsla av sammanhang Att vara behövd Liten familj (< 4 barn) Hög kompetens hos mamma Med i sociala föreningar Traditioner Gud (tro) 12 Salutogenes Utveckling mot hälsa (www.salutogenes.com) 6

ALLA SITUATIONER ÄR UNIKA Se på helheten, familjen, kamratgruppen, skolan och på arbetet, samt hur det ser ut i samhället Det omgivande samhället I familjen Inom barnet. Fast en individ har en större motståndskraft eller en bättre återhämtningsförmåga, behöver de också stöd för att klara svåra situationer. Ingen människa är osårbar. Rutter, M. & Taylor, E. (2002). Clinical assessment and diagnostic formulation. In M. Rutter & E. Taylor (eds). Child and adolescent paychiatry.oxford: Blackwell Publishing. Andersson, G. (2008). Utsatt barndom olika vuxenliv. Ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård. Socialhögskolan vid Lunds Universitet. 13 SUMMERING... ATT TÄNKA PÅ I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 14 7

POSITIVITET KÄNSLOR THINK HAPPY THOUGHTS... HAKUUNA MATATA... Kåver, A. (2012). Himmel, helvete och allt där emellan. Stockholm: Natur & Kultur. PÅ NYTT... PAIN IN THE ASS 15 OXYTOCIN Närhetens hormon TRYGGHET Uvnäs Moberg, K. (2009). Närhetens hormon. Stockholm: Natur & Kultur TILLIT RESPEKT 16 8

UNIKA ALLA ÄR BRA PÅ NÅGOT NÅGON SOM TROR STÖD PÅ VÄGEN 17 PRATA LYSSNA ÖPPEN ÄRLIG FÖRTROENDE 18 9

SJÄLVKÄNSLAN TRYGG I SIG SJÄLV LÄRA SIG OM KÄNSLOR LÄRA SIG HANTERA KÄNSLOR 19 Gränser Tid Kärlek 20 10

NATUREN Ottosson, Å. & M. (2006). Naturkraft. Falun: Wahlström & Widstrand. 21 22 11

TACK FÖR ATT NI LYSSNAT! 23 12