SINONASALA TUMÖRER KURS HUVUD-HALSRADIOLOGI KAROLINSKA/HUDDINGE OKT 2015 VIVECA HENRIKSSON RAHM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SINONASALA TUMÖRER KURS HUVUD-HALSRADIOLOGI KAROLINSKA/HUDDINGE 12-16 OKT 2015 VIVECA HENRIKSSON RAHM"

Transkript

1 SINONASALA TUMÖRER KURS HUVUD-HALSRADIOLOGI KAROLINSKA/HUDDINGE OKT 2015 VIVECA HENRIKSSON RAHM

2 INNEHÅLL Epidemiologi och klassificering av sinonsala tumörer Värdet av DT resp MR vid utredning av sinonasala tumörer. Känna igen tillfällen då tumör bildmässigt kan misstänkas hos pat med sinonasala förtätningar. Bedöma/beskriva tumörutbredning och engagemang av intilliggande strukturer. Vanligaste tumörtyperna SCC Slemhinnemelanom Adenocarcinom Adenoid cystisk cancer SNUC Lymfom Vanliga benigna bifynd Osteom Fibrös dysplasi Några ovanliga men speciella tumörtyper Olfactoriusneuroblastom Juvenilt angiofibrom Inverterat papillom Ej tumörer från skallbasen, odontogena tumörer eller tumörer i mellanörat.

3 INCIDENS Under perioden diagnostiserades i Sverige cirka 64 nya fall per år av maligna näs- och bihåletumörer. Incidensen har inte ökat under de senaste 20 åren. Könsfördelningen är 58 % män och 42 % kvinnor, och medianåldern vid diagnos är lika för män och kvinnor, 68 år. Över hälften av tumörerna utgår från näskaviteten. Incidensen av slemhinnemelanom i näs- och bihålor har ökat och diagnosen har sedan 2010 en egen TNM-klassifikation. Slemhinnemelanom ska registreras i SweHNCR som huvud- och halscancer, men ska också ingå i registreringen för maligna melanom. För utredning och behandling hänvisas till Nationellt vårdprogram för malignt melanom.

4 ANTAL FALL HH-CANCER I SVERIGE

5

6 HISTOLOGI Näs- och bihåletumörer är en komplex grupp av tumörer med ursprung från slemhinna, seromukösa körtlar, mesenkymal vävnad, neural eller neuroektodermal vävnad, hematolymfoida celler och odontogena vävnader. Den vanligaste tumörtypen är skivepitelcancer. Incidensen av slemhinnemelanom har ökat och är nu den näst vanligaste tumörformen i näsa och bihålor. Vidare förekommer adenokarcinom, lymfoepitelial cancer, odifferentierad sinonasal cancer (SNUC) m.fl. Fördelning av histologiska tumörtyper vid näs- och bihålecancer enligt SweHNCR: Skivepitelcancer 51 % Sinonasalt mukosalt melanom (SNMM) 15 % Adenokarcinom (intestinal, icke-instestinal) 9 % Karcinom av spottkörteltyp (vanligast adenoidcystisk) 7 % Sinonasalt odiffierentierat karcinom (SNUC) 6 % Andra cancerformer 12 %

7 SINONASALT TUMÖRER 44 OLIKA HISTOLOGISKA TYPER ENL WHO Epiteliala: Skivepitelcancer, adenocarcinom, adenoid cystisk cancer m fl Mjukdelstumörer: Hemangiopericytom, rhabdomyosarcom m fl Lymfom: Non-Hodkinlymfom, plasmocytom m fl Tumörer från ben och brosk: chondrosarcom, osteosarcom, m fl Blandade tumörer: Esthesioneuroblastom, SNUC, melanom, m fl

8 EPITELIALA TUMÖRER NEUROECTODERMALA, NEURONALA, NERVSKIDE- OCH CNS-TUMÖRER Papillom Skivepitelcancer Adenocarcinom Spottkörtreltumörer Adenoid cystisk cancer Mucoepidermoid cancer Pleomorft adenom Myoepitelial cancer Paragangliom Olfactoriusneuroblastom SNUC Malignt Melnom Perifer nervskidetumör Schwannom Neurofibrom Malign perifer nervskidetumör Meningeom Craniopharyngeom Chordom Gliom

9 LYMFOPROLIFERATIVA OCH HEMATOPOETISKA SJD Lymfom Multipelt myelom Extramedullärt plasmocytom Langerhans Cell Granulomatos BENIGNA OCH MALIGNA MJUKDELSTUMÖRER Vaskulära Angiofibrom Hemangiom Angiosarcom Hemangiopericytom Kaposi s Sarcom Muskel Leiomyom Leiomyosarcom Rhabdomyom Rhabdomyosarcom Lipoblastisk Lipom Liposarcom Fibroblastisk Fibrosarcom Malignt Fibröst Histiocytom Benignt Fibröst Histiocytom Myxom

10 BENIGNA OCH MALIGNA OSSEÖSA TUMÖRER Benigna tumörer Osteom Exostoser Osteochondrom Chondrom Osteid Osteom Osteoblastom Ossifierande Fibrom Tumörliknande tillstånd Fibrös Dysplasi Cherubism Jättecellstumör Jättecellsgranulom Aneurysmal Bencysta Padget s sjukdom Sarcom Osteosarcom Chondrosarcom ODONTOGENA TUMÖRER Käkcystor Folliculära cystor Periodontala cystor Odontogena keratocystor Utvecklingscystor Odontogena tumörer Ameloblastom Cementoblastom Odontom Med flera

11 OLIKA TUMÖRER HAR OFTA LIKARTAT UTSEENDE -vår roll är inte histologin! SCC RHABDOMYOSARCOM SNUC ADENOID CYSTISK CANCER ADENOCARCINOM LYMFOM

12 ETIOLOGI Rökning innebär en viss ökad risk. Lång tids exponering för trädamm innebär en ökad risk för adenokarcinom i näs- och bihåla liksom exponering för nickelföreningar, metalliskt nickel, sexvärt krom och polyaromatiska kolväten (PAH). Yrkesanamnes? HPV kan vara involverat i utveckling av benigna och maligna sinonasala tumörer. Av patienterna med inverterade papillom utvecklar 10 % skivepitelcancer.

13 SYMPTOM Sinonasala tumörer är ofta kliniskt tysta tills de når ett avancerat stadium. Hålrum sinonasalt tillåter stor tumörvolym före upptäckt. Samexisterande infektion kan maskera symptom på tumör och försena diagnos. Cirka hälften av fallen är i stadium IV vid upptäckt.

14 SYMPTOM Långvarig ensidig snuva Nästäppa Anosmi Blödning Recidiverande sinuiter som inte läker ut, särskilt hos äldre. Rodnad och svullen gingiva. Tänder som plötsligt blir lösa utan annan känd orsak. Smärta vid sammanbitning inom ett mindre område i överkäken. Trismus Epiphora Orbital smärta Diplpoi Exopthalmus Huvudvärk Funktionsbortfall relaterat till eng av ggl sphenopalatina eller n trigeminus Mjukdelssvullnad premaxillärt eller i pannan Obs! Tumörorsakade skelettdestruktioner ger ofta ringa smärta.

15 STADIUM VID UPPTÄCKT

16 KLASSIFIKATION MAXILLCANCER (American Journal Comittee on Cancer 2010, AJCC) T1: Begränsad till mucosan T2: Skelettengagemang, dock ej dorsalt T3: Dorsala käkhåleväggen, subcutis, orbitabotten, lamina papyracea, fossa pterygopalatina, ethmoidalceller T4a: främre orbita, skin, fossa infratemporalis, pterygoidplattor, lamina cribrosa, pannhålor eller sinus sphenoidalis. T4b: apex orbitae, dura, hjärna, mellersta skallgropen, clivus, epipharynx, kranialnerver (andra än V2).

17 T TNM-klassifikation och stadieindelning enligt UICC, TNM classification of malignant tumours, 7 th edition, Maxillarsinus 1 Tumör begränsad till slemhinnan utan benpåverkan 2 Benerosion eller destruktion inkluderande utbredning till hårda gommen och/eller mellersta näsgången, men ingen utbredning till maxillarsinus bakre vägg eller pterygoidplattorna 3 Infiltration i något av följande: posteriora väggen, subkutan vävnad, orbitagolv eller mediala orbitaväggen, fossa pterygoideus eller etmoidalsinus 4a 4b T KLASSIFIKATION Infiltration i något av följande: främre orbita, hud på kind, pterygoidplattor, fossa infraorbitalis, kribriformisplatta, sfenoid- eller frontalsinus Infiltration i något av följande: apex orbitalis, dura, hjärna, mellersta skallgropen, kranialnerver andra än trigeminus andra gren, nasofarynx eller clivus Näshåla och etmoidalsinus 1 Tumör begränsad till en del av näshålan eller etmoidalsinus, utan tecken på benpåverkan 2 Involverar mer än en subsite, med eller utan benpåverkan 3 Utbredning till orbitas mediala vägg eller golv, maxillarsinus, gommen eller kribriformisplattan 4a Utbredning till någon av följande: främre orbita, hud på näsa eller hud på kind alternativt minimal utbredning till främre skallbas, pterygoidplattor eller frontalsinus 4b Utbredning till något av följande: apex orbita, dura, hjärna, mellersta skallgropen, kranialnerver andra än trigeminus andra gren, nasofarynx eller clivus

18 METASTASER Metastaser till halsens lymfkörtlar är ovanligt vid näs- och bihålecancer. I en stor studie med > 700 patienter förekom lymfkörtelmetastaser i 1,6 % (sinus ethmoidale, silbenshålor) till 8,3 % (sinus maxillare, käkbenshåla) av fallen. I första hand till retropharyngeala lymfkörtlar och regio I resp regio II. Dåligt prognostisk tecken. N Storlek, utbredning 1 Ipsilateral körtel 3 cm 2a 2b 2c Ipsilateral körtel > 3 cm 6 cm Multipla ipsilaterala körtlar, ingen > 6 cm Kontralateral eller bilaterala körtlar, ingen > 6 cm 3 Körtel > 6 cm Metastasering till näsa och bihålor från annan primärtumör kan förekomma men är synnerligen sällsynt.

19 STADIEINDELNING N0 N1 N2 N3 T1 I III IVA IVB T2 II III IVA IVB T3 III III IVA IVB T4a IVA IVA IVA IVB T4b IVB IVB IVB IVB M1 är alltid stadium IVC. Fjärrmetastasering till skelett, lunga, lever och hjärna.

20 UTREDNING Om man misstänker tumör i sinus görs en rhinosinoskopi med biopsi, vid behov under narkos. Om tumören påverkar orbita eller alveolarben ska en ögonläkare respektive käkkirurg konsulteras. Radiologisk utredning: DT av huvud-hals och thorax med i.v. kontrastmedel. DT sinus utan i.v. kontrastmedel är otillräcklig. Komplettering med MR av tumörområdet Ev UL-FNAC av halsens lymfkörtlar Kompletterande MR av tumörområdet rekommenderas vid utbredda tumörer, särskilt om man misstänker tumörinväxt intrakraniellt, perineuralt, resp i orbita, eller om man inte kan skilja tumörväxt i en utfylld bihåla från avstängd vätska och inflammatoriska förändringar. Det är en fördel om DT- och MR-protokollen redan från början är anpassade för navigation.

21 BEHANDLING De flesta patienter får en kombinationsbehandling med preoperativ strålbehandling, eventuellt med cytostatika, och därefter operation. Vid stora tumörer (T3 T4) som bedömts resektabla gör man en utvärdering med MR och/eller DT i anslutning till att den preoperativa behandlingen avslutas. Om tumören då inte bedöms som tillgänglig för kirurgi fullföljs den onkologiska behandlingen med strålbehandling till fulldos. Kirurgi som enda behandling kan vara aktuell vid små tumörer (T1) där resektionen kan göras radikalt och där PAD visar tillfredsställande marginal.

22 KIRURGI Kirurgi bör genomföras 4 6 veckor efter avslutad preoperativ onkologisk behandling. Tumörer som är begränsade till käkhålans botten och överkäksgingivan kan opereras med partiell maxillektomi (överkäksresektion). Destruerar tumören övriga väggar utförs en radikal maxillektomi eller medial maxillektomi, inklusive etmoidektomi. Om orbitas benvägg är engagerad reseceras benet och rekonstrueras vid behov. Vid tumörutbredning med inväxt i periorbitalt fett, muskulatur eller apex (synnervsutträdet) gör man en total utrymning av ögonhålan. Är främre skallgropen involverad bör man överväga resektion av skallbasen tillsammans med neurokirurg. Modifierad eller radikal halslymfkörtelutrymning utförs endast om det finns metastaser. Det är viktigt att postoperativt få tätt mellan näsa och mun, för att både sväljning och tal ska fungera bra. Defekten i gommen efter en maxillektomi kan täckas med en obturatorprotes eller gomplatta som är färdigställd av en käkprotetiker, eller med lambåplastik.

23 POSTOP STATUS, OBTURATOR

24 EPITES

25 PROGNOS Den relativa 5-årsöverlevnaden är 55 %. Tumörer som utgår från näshålan har bättre prognos än övriga lokaler. Tumörer i stadium I III har god prognos. Inväxt i CNS, orbita, skallbasen eller nasofarynx är förenat med dålig prognos. Lymfkörtelmetastaser till halsen är ett prognostiskt dåligt tecken. Den histologiska typen är av prognostisk betydelse. Prognos i sjunkande ordning: Esthesioneuroblastom Adenoid cystisk cancer Lymfom Adenocarcinom (dock olika beroende på defferentiering) Skivepitelcanvcer SNUC Melanom

26 RADIOLOGINS ROLL Detektion!!! Beskrivning, underlag för klassificering Lokalisation Storlek Utbredning Engagemang av intilliggande strukturer. Bedömningsunderlag inför val av behandling Underlag för planering av vald behandling: Kirurgi: botten av främre resp mellersta skallgropen, fossa pterygopalatina, orbita och gom. Ibland samop med neurokirurg, käkkirurg, plastikkirurg etc Radioterapi: strålfält, inritning Ibland underlag för plastmodell inför op-planering Bilder för användning i peroperativt navigationssystem. Ej i första hand specifik diagnos. 44 olika celltyper! Enstaka undantag: t ex olfaktoriusneuroblastom, juvenilt angiofibrom.

27 DETEKTION Ofta stor tumör: uppenbar Ibland liten tumör Svår att skilja från t ex polyp Kan gömmas i intilliggande inflammatoriska/infrektiösa förändringar. Kan ge upphov till utbreda förtätningar sinonasalt, pga obstruktion av ostier. Viss karaktäristisk utbredning av sinonsasla förtätningar kan väcka tumörmisstanke.

28 STOR TUMÖR PERIFERT T-CELLSLYMFOM

29 LITEN TUMÖR LITEN SCC LATERALT HÖ NÄSCAV, KAN MISSAS HOS PAT MED INFLAMMATORISKA FÖRÄNDRINGAR SINONASALT. EXTERN US.

30 LITEN TUMÖR FORTS PET-CT PÅ ANNAN INDIKATION PÅVISADE TUMÖREN

31 INFLAMMATION CONTRA TUMÖR FÖRTÄTNINGAR MED OLIKA MÖNSTER INFLAMMATORISKA FÖRÄNDRINGAR OCCLUDERANDE PROCESS MEATUS NASI MEDIA

32 OCKLUDERANDE PROCESS VÄ MEATUS NASI MEDIA PX VISADE NK/T-CELLSLYMFOM I NÄSCAVITETEN

33 DT / MR ÄR KOMPLEMENTÄRA!

34 DT: Anatomi Bedömning av skelett: engagemang av skallbas, orbita, extrasinonasalt. Differentiering mellan benign resp malign benpåverkan Destruktion: aggressiv, malign Remodellering och neo-osteogenes: benign, långvarig Benmatrix: primär ben-/broskförändring Fibro-osseös läsion: vanligt bifynd, oftast benign, t ex osteom resp fibrös dysplasi MR: Tumör contra inflammatoriska förändringar och avstängd vätska. Invasion i skallbasen. Benmärgsengagemang: Sänkt fettsignal på T1 utan Gd, laddar kontrastmedel Intracraniellt engagemang: Dural förtjockning och kontrastuppladdning resp intracerebralt engagemang Orbitaengagemang: extraconalt, conalt, intraconalt Perineural tumörspridning.

35 Destruktioner SCC Metastaser Vissa lymfom Vissa sarcom BENFÖRÄNDRINGAR Remodellering av ben Mucocele Polyper Invertarade papillom Spottkörteltumörer Olfactoriusneuroblastom Många lymfom Många sarcom Scleros Sällan vid tumör Oftare vid kronisk inflammation och granulomatösa sjukdomar Förkalkningar Oftast vid kronisk inflammation, bakteriell eller fungal Sällan i tumörer Ibland i sarcom Ibland i olfactoriusneuroblastom Förkalkningar i inverterade papillom är oftast rester av destruerat ben

36 MR avstängd vätska Vätska och förtjockad slemhinna har ofta hög vattenhalt och därför hög signal på T2. Avstängd vätska laddar ej kontrastmedel. Signalmönstret i avstängd vätska kan variera pga bl a proteinhalt, viskocitet: Låg proteinhalt (mindre än 10%): Låg signal T1 och hög signal T2 Proteinhalt %: Hög signal T1 och T2 Hög proteinhalt (mer än 25 %): Hög signal T1 och låg signal T2. Högre proteinhalt än 28 %: Låg signal T1 och T2, kan simulera luftad bihåla.

37 TUMÖR RESP INFLAMMATORISKA FÖRÄNDRINGAR DT/MR

38 TUMÖR RESP INFLAMMATORISKA FÖRÄNDRINGAR DT/MR

39 ORBITAENGAGEMANG DT/MR

40 INTRACRANIELLT ENGAGEMANG -bifynd på DT, MR före px visar vätska

41 VANLIGASTE TUMÖRTYPERNA

42 SKIVEPITELCANCER Vanligaste sinonasala tumören. Kan vara yrkesrelaterad: exposition för nickel, trädamm, krom mm. Upp till 30 år delay från exponering till manifest cancer. Relaterat till bl a invertrat papillom, tidigare joniserande strålning och immunosupression. Vanligast hos män, åå. Majoriteten av tumörerna engagerar käkhålan, primärt eller genom överväxt. Tumörens storlek och lokalisation är prognostiskt viktig. Små tumörer misstolkas ofta som polyper, kronisk sinuit, obstuerad tårkanal etc. Tumören ofta stor vid upptäckt. Ofta skelettdestruktioner (70-90%) Svag kontrastuppladdning på DT, kan innehålla nekroser. Vid låg differentiering svår att histologiskt skilja från rhabdomyosarcom, melanom, storcelligt lymfom, m fl Endast ca 8-15% har regionala lymfkörtelmetastaser vid upptäckt. Behandlas med kirurgi och kompletterande extern strålning. Ej radikal kirurgi vid eng av skallbas, fossa pterygopalatina, epipharynx. Recidiv i 20-50% 80% av recidiv inom 1 år.

43 LÅGT DIFFERENTIERAD SCC HUDENGAGEMANG

44 LÅGT DIFFERENTIERAD SCC, INTRACRAN ENGAGEMANG

45 SLEMHINNEMELANOM Från melanocyter i sinonasal slemhinna. Mindre än 3% av MM i kroppen utgår från sinonasalt område. Vanligast hos vita män Oftast näshålan, därnäst käkhålor åå Ofta näsblödning som första symptom. Ofta små satellittumörer. Ofta regionala lymfkörtelmetastaser. Kan både remodellera och destruera ben. Rikt vaskulariserade, kontrastladdar på DT och MR. Många har hög signal på T1 redan före Gd, pga intern blödning alt innehåll av paramagnetiskt melanin. Histologiskt mycket varierad bild. Behandlas med kirurgi med eller utan extern strålning. Kan fjärrmetastasera till lungor, lymfkörtlar, hjärna, binjurar, lever och hud.

46 MM STATUS POST OP SLH- MELANOM NÄSBOTTEN VÄ TRE ST MELANOMRECIDIV I NÄSBOTTEN RESP KÄKHÅLANS SLEMHINNA

47 ADENOCARCINOM Olika typer: Intestinal typ, icke-intestinal typ. Ibland räknas även spottkörteltumörerna hit. Oftast män (75%) 60 åå Starkt relaterat till exposition för trädamm (intestinal typ). Trädammsrelaterad tumör oftast i näscav och i sinus ethmoidalis, vilket ger tidigare upptäckt o därmed bättre prognos. Icke-trädammsralaterad tumör oftast i käkhåla, vilket ger senare upptäckt och därmed sämre prognos. Kan bildmässigt inte särskiljas från SCC. Behandlas med kirurgi o/e extern strålning.

48 ADENOCARCINOM ADENOCARCINOM NÄSCAV OCH SINUS ETHMOIDALIS, MED AVSTÄNGNING PANNHÅLA, DT RESP MR

49 ADENOCARCINOM FORTS SAMMA PAT EFTER KEMORADIOTERAPI OCH OP MED STOR FETT- OCH MUSKELINNEHÅLLANDE LAMBÅ, FÖR TÄTNING MOT SKALLBASEN.

50 ADENOCARCINOM

51 ADENOID CYSTISK CANCER Malignt adenocarcinom av spottkörteltyp. Vanligaste spottkörteltumören (35%) Övriga är t ex pleomorft adenom, mucoepidermoid cancer, asinic cell cancer, carcinoma ex pleomorft adenom, ocnocytom m fl Vanligast i käkhålan åå Ej relaterad till miljöfaktorer. Ofta långvariga symptom före upptäckt. Smärta och domningar talar för perineural tumörspridning, vilket är karaktäristiskt. Perineural tumörspridning kan uppträda som skip lesions. Behandlas med kirurgi, kombinerad med extern strålning. Svårt att erhålla kirurgisk radikalitet. Kompletterande strålbehandling ger bättre lokal kontroll. Recidiv ofta inom 1 år, 70-90% inom 5 år. Även mycket sena lokoregionala recidiv och sen fjärrmetastasering till lungor (10-20 år)

52 ACC, T4N0M0, MAN 40 ÅR UTFYLLNAD FOSSA PP UTFYLLNAD VIDIANS KANAL K-LADDNING VIDIANS KANAL

53 ACC, MAN 40 ÅR FORTS POSTOP STATUS,UTAN OBTURATOR POSTOP STATUS, MED OBTURATOR PROGRESS TUMÖR FISSURA ORB INF OCH FOR ROTUNDUM TVÅ ÅR EFTER DIAGNOS

54 ACC VESTIBULUM NASI TILL BOTTEN FRÄMRE SKALLGROP SKIP LESION FRAMVÄGG PANNHÅLA VID DIAGNOS

55 ACC FORTS PROGRESS AV SKIP LESIONS 5 ÅR EFTER BEH M KIRIRGI O EXTERN STRÅLNING, DT O MR KOMPLEMENTÄRA

56 PERINEURAL TUMÖRSPRIDNING DT/MR

57 Pat 1: perineural tumörspridning Ett år efter op och strålning av adenoid cystisk ca dorsalt hö käkhåla, dov värk, utfyllnad fossa pterygopalatina.

58 Pat 1: 3 år post op o stråln Tillkomst av ptos- fissurer K-laddning längs Vidians kanal dx

59 Pat 1: 4 år postterapeutiskt Längs sinus cavernosus Ner i foramen ovale

60 Pat 1: 5 år postterapeutiskt Partiell facialispares, ggl geniculi. Pirrningar o domningar hö ansiktshalva.

61 Pat 1: 6 år postterapeutiskt Progress facialispares K-laddning n infraorbitalis Progress i sinus cavernosus Vid v opthalmica

62 Pat 1: 6,5 år postterapeutiskt Hö-sidig tuggmuskelatrofi Abducenspares-atrofi hö m rectus lateralis Benengagemang kring carotiskanalen, nedsatt fettsignal Kontrastuppladdning kring carotiskanalen

63 Pat 1: 7 år postterapeutiskt I bakre skallgropen längs n occulomotorius och n abducens. Progress i skallbasen kring carotiskanalen

64 PERINEURAL TUMÖRSPRIDNING DT Fissura orb sup Fissura orb inf Fossa pterygopalatina Reaktiv scleros

65 SNUC Sinonasal Undifferentiated Carcinoma (tidigare anaplastisk ) Möjligen typ av neuroendokrin tumör. Aggressiv tumör med snabb tillväxt och skelettdestruktioner. Oftast i näshålan. Ofta stor vid diagnos, pga snabb tillväxt. Ospecifik bild på DT och MR, kan ej särskiljas från t ex SCC. Oftare metastaser än andra sinonasala tumörer: regionala lymfkörtlar, skelett, CNS och lever.

66 SNUC SNABBVÄXANDE SKELETTDESTRUERANDE INTRACRANIELLT ENGAGEMANG DT RESP MR

67 RECIDIV SNUC, 6 MÅN EFTER KEMORADIOTERAPI INTRACEREBRALT DESTRUKTIONER SCLEROS OCH LYS

68 LYMFOM 50% av pat med lymfomsjd har manifestation i HH-området, ffa i halsens lymflörtlar. Bara 10% av lymfom i HH-området är extranodala: tonsiller, sinonasala caviteter resp gl thyroidea. Olika typer: B-cell resp T/NK-cell. T-cellslymfom kan vara associerade till EBV. Bulkig massa på DT och MR, laddar kontrastmedel, remodellerar eller destruerar ben. Behandlas med en kombination av extern strålning och kemoterapi.

69 LYMFOM PERMEATINA SKELETTDESTRUKTIONER OCH UTBREDNING SOM ETT BRÄM LÄNGS VÄ PANNHÅLAS INTERNA O EXTERNA CORTICALIS OCH LÄNGS ORBITATAKET

70 LYMFOM

71 VANLIGA BENIGNA BIFYND

72 OSTEOM Benign, välavgränsad, benbildande tumör, utgår från ben. Vanliga (kan ses i 1% av alla us vid bihålesymptom) Långsamväxande: 1,6 mm/år. Storlek: enstaka mm-flera cm. Ivory type bentät, Non-ivory-type kan innehålla områden av mjukdelstäthet. Ålder: över 20 åå. 50% åå. Bredbasig eller skaftad, protruderar från bihålas vägg. Diagnos: DT. Kompletterande MR för att kartlägga komplikationer. Pannhålor (80%), ethmoidalsinus (20%), sällan käkhålor eller sphenoidalsinus. Asymptomatisk alt symptom sek till obstruktion av ostier, alt symptom sek till utbredning till orbita resp intracraniellt. Komplikarioner: förtätad bihåla, mucocele, CSF-läckage, pneumatocephalus, hjärnabcess. Behandling: Ingen, om asymptomatisk. Kirurgi vid symptom eller risk för komplikationer. Multipla vid Gardeners syndrom (sällsynt autosomalt dominant, intestinal polyposintestinalt adenocarcinom,benigna tumörer i subcutis, multipla osteom).

73 OSTEOM

74 OSTEOM

75 OSTEOM 2 Intermittent huvudvärk

76 OSTEOM

77 CHONDROMATÖS TUMÖR INGA HÅLLPUNKTER FÖR MALIGNITET I PAD

78 OSTEOSARCOM, MAN 40 ÅR DT SKALLE INTERNA FÖRKALKNINGAR

79 FIBRÖS DYSPLASI Normalt medullärt ben ersätts av svag osseös eller fibrös vävnad. Ideopatisk. Monostotisk (80%), polyostotisk (20%, oftast unilateral). Maxill,oftare än mandibel, oftare än pannben, oftare än sinus ethmoidalis o sinus sphenoidalis, oftare än temporalben. De flesta pat är yngre än 30 år vid diagnos, vanligare hos kvinnor. Ofta asymmetriskt buktande kind. Utbredning i bihålor, näscavitet, orbitae och kring neuroforamina kan leda till mucocele, nästäppa, synpåverkan och huvudvärk. Odistinkt avgränsad expansion av ben med intakt corticalis, långsammare expansion i vuxen ålder då skelettet slutat växa. Klassiskt ground-glass-utseende på DT. Kan innehålla områden av fibrös vävnad som kan ladda kontrastmedel och uppvisa högt upptag av FDG på PET. Diffdiagnoser: ossifierande fibrom, osteom, neo-osteogenes (efter kirurgi eller kron inflammation). Malign transformation i mindre än 1%.

80 FIBRÖS DYSPLASI DT, PAT 1, FÖDD -93

81 FIBRÖS DYSPLASI MR, PAT 1, FÖDD -93

82 OVANLIGA MEN SPECIELLA TUMÖRTYPER

83 OLFACTORIUSNEUROBLASTOM ESTHESIONEUROBLASTOM, Ovanlig Från luktepitelet i näshålans tak (alt nässeptum eller conchor). Peak kring 20 resp 60 års ålder, (3-88 år) Riklig blödning vid biopsi. Regionala o fjärrmetastaser i upp till 38 % vid upptäckt. Ibland sena recidiv resp metastaser (upp till 20 år). CT och MR viktiga för kirurgisk planering. Utbredning till intilliggande ethmoidalsinus och käkhåla? Kontralaterala näscaviteten? Intracraniell utbredning? Duralt eller intracerebralt engagemang? Kan innehålla förkalkningar. Tydlig kontrastuppladdning. Ofta små cystor i periferin av intracraniell komponent, vilket är karaktäristiskt. Behandlas med kirurgi, ev kompletterat med radiokemoterapi. Kan metastasera längs hjärnhinnor.

84 OLFACTORIUSNEUROBLASTOM 1

85 OLFACTORIUSNEUROBLASTOM 2 Perterapeutisk DT och MR Postterapeutisk MR

86 OLFACTORIUSNEUROBLASTOM, 2 Recidiv i näscavitet, ethmoidalceller, intracraniellt och i käkhåla.

87 OLFACTORIUSNEUROBLASTOM 3 Flera us i samband med trauma, före diagnos. 4 år före Dx, vä näscav, sjukhus nr 1 2 år före Dx, progress vä näscav, utbredning till hö näscav, sjukhus nr 2 1 år före Dx, sjukhus nr 2

88 OLFACTORIUSNEUROBLASTOM 3 Vid diagnos: bialteralt i näscav, bilat intracran, vä sinus ethmoidalis, och botten av vä käkhåla.

89 JUVENILT ANGIOFIBROM Ovanlig Rikligt vaskulariserad Histologiskt benign, men lokalt aggressiv Nästan endast män, typiskt år. Nästan alla utgår från området för fossa pterygopalatina/ foramen sphenopalatina (Vidians kanal?) och utbreder sig i dorsala näscaviteten och epipharynx, ibland även till sinus sphenoidalis, käkhåla o sinus ethmoidalis. Vidgning av fossa pterygopalatina. Ibland intracraniell utbredning via fossa pterygopalatina och fissurer. Deossifierar ben, kan se ut som aggressiv destruktion Cave biopsi, pga rik vascularisering. Selektiv angio för ev preop embolisering av feedingkärl (ofta a maxillaris o a pharyngea ascendens) Behandling: kirurgi. Kompletterande strålbehandling av ev ej resecerad intracraniell komponent. Lokala recidiv.

90 JUVENILT ANGIOFIBROM

91 JUVENILT ANGIOFIBROM, preterapeutiskt Exempel på eng av Vidians kanal / skallbas på DT resp MR

92 JUVENILT ANGIOFIBROM Postop Första recidivet Andra recidivet Slutligen tumörfritt

93 JUVENILT ANGIOFIBROM 4 Utbredning till fossa PP och fissuser vä Engagerar Vidians kanal

94 JUVENILT ANGIOFIBROM 4 T2, eng av fissurer T1Gd, engagemang av Vidians kanal och fossa PP T2, tydliga kärl TOF, kärl

95 JUVENILT ANGIOFIBROM 4 postterapeutiska bilder T2 T1Gd

96 INVERTERAT PAPILLOM Ovanlig Oftast solitär och unilateral Ibland associerade med HPV Ej orsakade av allergi, kron infektion,rökning eller miljöfaktorer. Ofta män år. Utgår oftast från laterala näshåleväggen intill conca media och engagerar käkhåla resp ethmoidalceller. Hård vitaktig polyp. Innehåller hyperplastiskt skivepitel. Omgivande skivepitelmetaplasi och sivepitelhyperplasi medför hög recidivfrekvens (27-73% ) efter endast polypectomi. Behandlas med kirurgi av varierande omfattning. Carcinoma-ex-inverted papilloma i 3-24 %. Oftast SSC. Bildmässig variation från liten polyp till stor tumörmassa som remodellerar näshålan och sträcker sig in i bihålor. Ofta ospecifik bild på DT och MR, men kan också ha ormliknande utseende. Förkalkningar är kvarvarande benfragment. Väck misstanken vid unilateral tumor intill laterala näshåleväggen i området för conca media, ssk vid lodulerad yta och spridda förkalkningar.

97 INVERTERAT PAPILLOM, pat 1

98 IP, pat 5

99 IP pat 5

100 INTE ALLA SINONASALA PROCESSER HAR SINONASALT URSPRUNG - INVASIVT VÄXANDE HYPOFYSADENOM

101 METASTAS Fjärrmetastasering från övriga kroppen till huvudhalsområdet är ovanlig. Vanligast är metastas från: Njure Lunga Bröst Testis GI-kanalen

102 METASTAS, HYPERNEFROM

103 SLUT Tack!

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

Flicka 10 år Patienten har för sex månader sedan fallit på en bassängkant och därefter fått en svullnad över vänster käkled. Svullnaden har därefter återkommit regelmässigt och patienten har värk från

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis

Läs mer

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola SFOR Mjukdelar I Visby 21 april 2016 Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola 1 Oral patologi 2 3 Mål för tandläkarutbildningan Att kunna handlägga alla patienter på ett adekvat sätt: avvakta behandla

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

Peniscancer- ovanligt

Peniscancer- ovanligt Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker? Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos

Läs mer

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.

Läs mer

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Diana Zach

Diana Zach Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

TNM-klassifikation och stadieindelning

TNM-klassifikation och stadieindelning 1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.

Läs mer

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05 Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -

Läs mer

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Innehållsansvarig: Aleksandar Pecanac, Specialistläkare, Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik läkare (alepe1) Giltig

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Onkologisk behandling av Cervixcancer

Onkologisk behandling av Cervixcancer Onkologisk behandling av Cervixcancer Föreläsning ST-kurs 2017-10-03 Catharina Beskow Överläkare, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Utredning Välgrundad misstanke eller histologisk

Läs mer

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, 2017-11-01 Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel bröstcancerpatienter som opererats inom 28 dagar från välgrundad misstanke om cancer.

Läs mer

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett

Läs mer

Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org

Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier Prognos 75% av patienter med papillär cancer tillhör lågriskgrupp med några få procents mortalitet, i högriskgruppen (lokalt invasiva tumörer,

Läs mer

Råd angående handläggning av pat med BASALCELLSCANCER - Hudkliniken

Råd angående handläggning av pat med BASALCELLSCANCER - Hudkliniken Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-40582 Fastställandedatum: 2016-09-13 Upprättare: Susanne I Vandell Uddströmer Giltigt t.o.m.: 2017-09-13 Fastställare: Kent Åhlenius Råd angående

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

Njurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt

Njurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt Njurcancer Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt Ann-Hélèn Scherman Plogell Urolog Överläkare Södersjukhuset Stockholm, Processledare för njurcancer RCC Agenda Vad är njurcancer Kirurgi Kartläggning

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15. Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö

Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15. Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15 Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö Urologiska kliniken SUS Malmö - Vad är en Bulge? Agenda Njurarnas anatomi och

Läs mer

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus 2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och

Läs mer

Njurcancer (hypernefrom)

Njurcancer (hypernefrom) Njurcancer (hypernefrom) Incidens Man 12,7/100 000 Kvinnor 8, 6 /100 000 Utgör ca 1000 av nya cancerfall i Sverige Ovanlig före 40 års ålder, medilanålder vid insjuknande 65-70 ar Etiologi Tobaksrökning,

Läs mer

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER Viveca Henriksson Rahm INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsregistret HH-cancer Nationellt vårdprogram i huvud-halsonkologi Pakkeforlöb = Standardiserade vårdförlopp

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Seminarium kolorektal cancer.

Seminarium kolorektal cancer. Seminarium kolorektal cancer. Tid: Onsdagar 9.00-11.30 (obs! håll tiden!) Antal studenter: 2 grupper = ca 5-6 studenter Studenterna är rekommenderade att läsa aktuella sidor i läroboken före seminariet

Läs mer

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p) Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje

Läs mer

Struma och Graves. Per Hellman. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org

Struma och Graves. Per Hellman. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org Struma och Graves Per Hellman Struma - Debutsymtom ofta knöl på halsen Struma betyder egentligen stor tyroidea Multinodös struma är EN (av flera) orssaker till struma Olika orsaker till struma tyreotoxicos

Läs mer

O M T E N TA M E N 2

O M T E N TA M E N 2 Institutionen för hälsovetenskaper Röntgensjuksköterskeprogrammet VT-16 O M T E N TA M E N 2 RSJD14-delkurs2 Datum: 2016 05 21 Tid: 09.00-13.00, Sal C313 Maxpoäng: 80p (65%= 52p) Dina poäng:.. Betyg: Rättande

Läs mer

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) Ventrikel- karcinoid (som delas in i fyra typer), ghrelinom Pankreas- insulinom, gastrinom, glukagonom, vipom, non-functioning

Läs mer

Pediatrisk neuroonkologi

Pediatrisk neuroonkologi Pediatrisk neuroonkologi Daniel Martin Läkare Neuroradiologiska avdelningen Radiologi i pediatrisk neuroonkologi Värdefulla metoder Röntgen Skalle Kronisk intrakraniell hypertension Thumb printing Ca 2+

Läs mer

VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken

VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken Vulvacancer, historik. Stockholmsmetoden:elkoagulation från 1920 fram till

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar THORAXRADIOLOGI Fredrik Ahlfors Specialistläkare Thoraxradiologi, SU/Sahlgrenska Aktuella ämnen: Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar KOL/emfysem Bronkiektasier Interstitiella lungsjukdomar Tumörer

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning

Läs mer

Del 3_5 sidor_12 poäng

Del 3_5 sidor_12 poäng En 27-årig kvinna är remitterad till endokrinkirurgmottagning från hennes familjeläkare pga en knöl till höger på halsen. Patienten är orolig pga knölen, som upptäcktes för 3 månader sedan och som nu har

Läs mer

Utvecklingskraft Cancer

Utvecklingskraft Cancer Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen

Läs mer

Indikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet.

Indikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet. Ultraljud scrotum Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet Smärta Anne Haglund Olmarker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kryptorchism - Infertilitet Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet

Läs mer

Ögontumörer. -och hur de påverkar synen. Katarina Bartuma Läkare, Med dr. S:t Eriks Ögonsjukhus

Ögontumörer. -och hur de påverkar synen. Katarina Bartuma Läkare, Med dr. S:t Eriks Ögonsjukhus Ögontumörer -och hur de påverkar synen Katarina Bartuma Läkare, Med dr. S:t Eriks Ögonsjukhus Fallpresentation 40-årig kvinna Tidigare frisk Söker för suddigre syn på höger öga sedan någon dag Blixtrar

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå Palpation Inspektion Skopi Konventionell röntgen Datortomografi - DT Magnetresonanstomografi - MRI Ultraljud - UL PositionsEmissionsTomografiComputed

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter David Borg Anders Johnsson Skånes onkologiska klinik 2014-10-06 Multi Disciplinär Tumörkonferens (MDT) Terapibeslut tas, baserat på Tumörtyp Histologi Stadium

Läs mer

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi

Läs mer

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Camilla Thellenberg Karlsson Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalmar 2017-02-09 Kliniskt besvärligt sjukdomspanorama relativ banal sjukdom som ofta recidiverar

Läs mer

Lungcancer. Ulrica Forslöw Lungonkologiska enheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Lungcancer. Ulrica Forslöw Lungonkologiska enheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Lungcancer Ulrica Forslöw Lungonkologiska enheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Disposition Orsaker Epidemiologi Typer av lungcancer Symtom Utredning Behandling Prognos ORSAKER Rökning 85-90%

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Endoskopiskt Ultraljud Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Endobronkiellt Ultraljud Begrepp och förkortningar: EBUS: Endobronkiellt Ultraljud EUS: Endoskopiskt

Läs mer

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Disposition MRT Cervix DT Corpus PET/DT Vulva/Vagina Ultraljud Ovarier 2 MRT Fördelar Nackdelar Ingen joniserande

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata?

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Ett par exempel från: Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer Swedish Head and Neck Cancer Register (SweHNCR) Johan Wennerberg ÖNH-kliniken, Lund

Läs mer

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern En 42 årig man kommer på remiss från en kirurgkollega pga av en misstänkt 2 cm stor förändring i höger thyroidealob efter en trauma-ct gjord pga av en trafikolycka en vecka tidigare. 1.1 Vad vill du veta

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Datum för abstrahering: Abstraherare:. Sjukhus:. Klinik: Abstraheringsläge: Komplett: Inkomplett; orsak: Uppgifter saknas, eftersöks i annat arkiv: Annan:.. 1. Personuppgifter

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Rektalcancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Rektalcancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

OPAT9 69-årig man söker pga. omfattande såriga slemhinneförändringar. Anamnestiskt framkommer att patienten har blåsbildningar som håller några

OPAT9 69-årig man söker pga. omfattande såriga slemhinneförändringar. Anamnestiskt framkommer att patienten har blåsbildningar som håller några OPAT9 69-årig man söker pga. omfattande såriga slemhinneförändringar. Anamnestiskt framkommer att patienten har blåsbildningar som håller några minuter innan de brister. En biopsi togs från vänster bucka

Läs mer

Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret

Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella Lungcancerregistret För Sydöstra Sjukvårdsregionen Regionalt Onkologiskt Centrum i Uppsala/Örebroregionen Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tel 018-15 19 10 Layout:

Läs mer

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer