Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.
|
|
- Ulrika Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk klin Lund 2014
2 Samlingsnamnet Huvud Hals tumörer avser en grupp sinsemellan olika tumörsjukdomar av epitelialt ursprung (tumörer utgångna från slemhinna eller körtelvävnad) i öron-näsahalsområdet; i munhåla, svalg, struphuvud, bihålor, näsa och spottkörtlar. Cancer utgången från slemhinnor, skivepitelcancer, dominerar (c:a 1100 fall /år) och härnäst följer cancer av körtelurspung, adenocarcinom, i spottkörtelvävnad (c:a 100 fall år). Hudcancer i ansikte och skalp av skivepiteltyp ses nästan enbart hos äldre och är relaterat till exponeringen för UV ljus och precancerösa förändringar. Melanom förekommer, med mer spridd åldersfördelning, såväl i huden som i slemhinnorna i näsa, mun och svalg, men är sällsynta. Det förekommer primära lymfom och sarkom i området, liksom fjärrmetastaser från primärtumörer i andra organ system. Dessa tumörer, liksom hudcancer och melanom kommer inte att diskuteras i detta översiktskapitel. Sköldkörtelcancer behandlas heller inte i detta avsnitt. Fig 1 Olika tumörlokalisationer fördelat mellan män och kvinnor, Sverige. Data från SweHNCR- Swedish Head and Neck Cancer Registry OBS- sammanslagna siffror från en 5-års period. En ökning av antalet orofaryngeala tumörer, framförallt tonsillcancer, samt av cancer i den rörliga delen av tungan ses sedan knappt 10 år tillbaka, och detta i yngre patientgrupper ( eller kring 40 år). HH cancer är dubbelt så vanligt hos män än hos kvinnor i Sverige.
3 Fig 2 Ålder vid insjuknande i olika huvud-hals cancer diagnoser.data ur SweHNCR OBSsammanslagna siffror från en 5-års period Fig 3 Relativ överlevnad efter huvud-hals cancer diagnos-överlevnaden korrigerad för förväntad överlevnad, totalt och beroende av lokalisation. Data ur SweHNCR Etiologi Rökning och överkonsumtion av alkohol är kända etiologiska faktorer med synergistisk riskeffekt för tumörer i framförallt munhåla och i svalg. Rökstopp minskar överrisken, med efter 10 år nära bakgrundsrisken. Stora geografiska skillnader i världen incidens ses. I södra Europa ses en hög incidens av svalgcancer, med koppling till hög vinkonsumtion. I den industrialiserade västvärlden tillhör inte HHcancer de vanligaste cancersjukdomarna, men i utvecklingsländer är det däremot mycket vanligt. Munhålecancer är en av de vanligaste cancerformerna i Indien, orsakat av tobakstuggande. Svenskt vått snus har inte visat sig vara någon riskfaktor för
4 munhålecancer. Ett samband mellan HPV virus och orofaryngeal cancer ses, framförallt vid tonsillcancer, som ökat i incidens under de senaste 10 åren. Orsakssambanden är inte klarlagda och virus påträffas också hos friska människor. Leukoplakier och erytroplakier (vita resp. röda fläckar i slemhinnan) kan, dock sällsynt (i några procent av fallen), utgöra förstadier till oral cancer. Bihålecancer, adeno-carcinom i ethmoidalsinus, är överrepresenterat bland snickare och sågverks-arbetare som exponerats för trädamm. Vidare finns ett samband mellan Epstein-Barr virus och nasofarynxcancer. Symptom Heshet är den vanligaste till orsaken att patienter med glottisk larynxcancer söker sjukvård. En heshet som kvarstår i mer än tre veckor, utan annan anledning, ffa hos en rökare, bör bedömas av öronläkare. Sväljsmärtor och klumpkänsla i halsen är svårtolkade symtom hos en öppenvårdspatient och det kan dröja innan en tumördiagnos kan fastställas. Sår som inte läker skall utredas liksom om tandprotesen inte längre passar. Ensidig långdragen näs-täppa och ensidigt långdraget lock för örat kan vara symtom på näshålecancer, bihålecancer respektive epifarynxcancer. Nytillkommen hård knuta på halsen, representerande en lymfkörtelmetastas av en primärtumör i området, är inte ovanligt som första symtom. Det föreligger ofta såväl patients delay som doctors delay vid diagnosticerandet av HH tumörer. Utredning En klinisk bedömning inleder utredningen, med inspektion och palpation, inkluderande en bedömning av patientens allmäntillstånd - klarar patienten en långdragen behandling? Är patienten operabel? Är tumören resektabel? Totalskopi, med palpation, i narkos för bedömning av tumörutbredning och resektabilitet, med vävnadsprovtagning; biopsier för histologisk diagnos och ev. för analys av tumöregenskaper som påvisande av virusförekomst, proliferationsgrad etc. Röntgenundersökningar: CT och ev. MR för att bedömma tumörutbredning, inväxt i ben, brosk, kärl. Ultraljud av halsens lymfkörtelstationer, med finnålspunktion, är en känslig metod för diagnostik av lymfkörtelmetastasering. PET undersökning med FDG (fluorodeoxyglukos) ger en metabol bild och tillför information vid lokal avancerade tumörer, i utredningen och men framförallt vid misstanke om återfall och då inför ev. behandling för att utesluta generaliserad sjukdom. Histologi Skivepitelcancer av varierande differentieringsgrad utgör mer än 90% av tumörerna. Den histopatologiska bilden är heterogen; inslag av nekros är vanligt, cytogenetik avslöjar multipla abberationer. Mycket lågt differentierade tumörer kan vara svåra att klassa, immunhistokemiska undersökningar med antikroppar mot ex.vis cytokeratin är då av hjälp för att avgöra om
5 det är en epitelial tumör (i motsats till ex,vis ett lymfom, eller ett sarkom). Tumörerna har ofta ett betydande hypoxiskt inslag vilket är kopplat till sämre strålbehandlingskänslighet. Primära adenocarcinom förekommer i stora som små spottkörtlar och i näsa/bihålor. Primära melanom i slemhinnorna förekommer liksom metastaser från andra primärtumörer. Metastasering ÖNH cancer är en utpräglat lokal tumörsjukdom med spridning till regionala lymfkörtlar ovan nyckelbenen, med viss förutsägbarhet (lymfsystemets dränagevägar från primärtumörlokalisationen), även om korsad (kontralateral) metastasering kan förekomma, främst vid tumörer belägna nära medellinjen. Lymfkörtellokalisation nivågrupperas enligt nivå (Level) l-vl. Risken för lymfkörtelengagemeng vid diagnostillfället beror av primärtumörens lokalisation, och utbredning. Det är betydligt vanligare att en hypofarynxcancer är metastaserad redan vid diagnos än vid en glottisk larynxcancer, liksom vid en stor tonsillcancer än en liten (1-2 cm). Fjärrspridning, till i första hand lunga och skelett är ovanligt. Risken för detta beror på primärtumörlokalisationen (vanligare vid epifarynxcancer, avancerade larynx- och hypofarynxtumörer än vid orala och orofaryngeala tumörer), och ses som regel först sent i sjukdomsförloppet.
6 Fig 4 Lymfkörtelstationer och körtelnivåer i HH- området Stadiendelning TNM, enligt UICC (Union Internationale Contre le Cancer) där kriterierna för M(fjärrmetastaser) är lika vid de olika diagnoserna, medan för N (regionala körtelmetastaser) skiljer sig epifarynx från övriga lokaler. T-stadium (primärtumören) beskriver tumörutbredning snarare än storlek, dvs. hur många strukturer i omgivningen som är engagerade, och skiljer sig mellan tumörlokalerna i området. TNM kombineras enligt nedan i sjukdomstadier I-IV. T is N M 0 1 Carcinoma in situ Tumör begränsad till stämband (ett eller båda) med normal stämbandsrörlighet Tumörspridning till supra-och subglottis, och/ elller nedsatt stämbandsrörlighet Tumör begränsad till larynx, med fixerat stämband Tumör som invaderar thyreoideabrosket och/eller kringliggande mjukdelar Ingen påvisbar lymfkörtelmetastasering Ipsilateral lymfkörtelmetastas < 3 cm Ipsilateral lymfkörtelmetastas >3 cm, eller multipla ipsilaterala, eller bilaterala, eller kontralaterala körtelmetastaser, < 6 cm Ipsi-eller bilaterala metastaser, > 6cm i storlek Ingen påvisbar fjärrmetastasering Fjärrmetastasering Exempel; TNM för glottisk larynxcancer Sjukdomstadium, baserat på TNM; (exkl. spottkörtelcancer) T1 T2 T3 T4 N0 I II III IV N1 III III IV N2 IV IV N3 Behandling Behandlingen av patienten med ÖNHtumör är en utpräglad multidisciplinär uppgift. Alla patienter i Södra Sjukvårdsregionen diskuteras på den multidisciplinära ronden som hålls varje vecka med protokollförda behandlingsbeslut. På denna rond deltar förutom öronläkare onkologer, sjukhustandläkare, käkkirurger, plastikkirurg, patolog och röntgenolog med demonstration och diskussion av diagnostiskt material. Utöver detta är dietistens, onkologsköterskans, tandhygienistens, kuratorns, och logopedens insatser under behandlingen av vikt. Ett regionalt vårdprogram med behandlingsriktlinjer finns, på RCC syds (Regionala Cancer Centret) hemsida( Ett nationellt vårdprogram är under skrivning och skall vara klart under senare delen av 2014.
7 Fig 5. En översiktlig bild över behandlingen efter tumörstadium och sjukdomsstadium. KIRURGI RADIOTERAPI T 1 T 2 T 3 T 4 recidiv N+ palliation T1 T 2 T 3 T 4 palliation Neo/- Adjuvant rebestålning? konkomittant M 1 CYTOSTATIKA Kirurgi och strålbehandling utgör hörnstenarna i behandlingen, antingen varför sig eller i kombination. Kirurgin kan innebära stora operationer, med plastikkirurgiska ingrepp vid lambåoperationer och kärl/nervgrafting. Laserkirurgi används för små ingrepp. Skivepitelcancer är känsligare än adenocarcinom för radioterapi och uppvisar ett dosberoendehögre chans till bot med högre doser. Doser mellan Gy är kurativa, medan preoperativa doser, i tumörkrympande syfte, ligger vid 50 Gy och postoperativa doser kring 60 Gy. I palliativt, symtomlindrande syfte ges strålbehandling i doser anpassade till patienten och problemet, vanligen mellan Gy. Cytostatikas roll i behandlingen av HHcancer är inte stort idag, för närvarande (2014) pågår en nationell studie med tillägg av medicinsk behandling (cytostatika eller EGFr-hämning (cetuximab) till strålbehandling. Vid avancerad nasofarynxcancer ges kemoterapi såväl neoadjuvant som konkomittant (samtidigt med radioterapi). Kemoterapi kan ges i palliativa situationer och kan ha god effekt, med tumörregress och symtomlindring. Vanligen ges Cisplatin, 5- Fluorouracil, och ev. taxaner. Små, begränsade, tumörer (T1) botas i samma utsträckning av kirurgi som radioterapi och man väljer det för patienten och situationen bästa alternativet. Större, mer utbredda tumörer, (T2 - T3) behandlas ofta med en kombination av kirurgi och
8 radioterapi, om tumören är resektabel utan för stora sequele. Exempel på tumörer som behandlas primärt med radioterapi, eventuellt (dock alltmer sällan) efterföljt av halslymfkörtelutrymning vid N+ är nasofaryncancer, tonsillcancer, hypofarynx- och larynxcancer, medan orala tumörer och näs/bihåletumörer oftast behandlas kombinerat primärt-operation + strålbehandling ibland i omvänd ordning. Stora, extensivt växande tumörer (T4) har oftast brosk- eller benengagemang, där patientens operabilitet och tumörens resektabilitet avgör om kirurgi är genomförbart, eller om fulldos (68-70 Gy) radioterapi blir primär behandling. Radioterapi ges vanligen med 2 Gy per fraktion (per gång), sk. konventionell fraktionering en gång dagligen, 5 dagar i veckan i 6-7 veckor, för att uppnå kurativt syftande dos mot tumörmanifestationer (c:a 68 Gy), medan en lägre dos ges mot kringliggande vävnad (marginaler) och lymfkörtlar där mikroskopisk spridning kan föreligga (c:a 46 Gy). En avvägning mellan tumördödande effekt och biverkningar i normalvävnaden måste göras vilket begränsar behandlingen till dos och volym. Pågående rökning minskar chansen till framgångsrik radioterapi. Sena biverkningar (se tabell 2) efter kurativt syftande behandling kan vara betydande och påverkar patientens livskvalitet. Genom att behandla under en kortare totaltid (4-5 veckor) d.v.s. genom att accelerera behandlingen hoppas man öka chansen till bot och/eller minska sena biverkningar. Det finns många olika scheman i internationellt bruk för att uppnå acceleration; ex.vis genom att behandla 6 dagar i veckan eller genom att ge 2 behandlingsfraktioner om dagen, s.k. hyperfraktionering då man ger behandlingen med lägre (<2 Gy) fraktionsdoser; ex.vis 1.6 Gy två gånger dagligen, med 6 tim mellanrum. Den kortare behandlingstiden (acceleration) syftar till att undvika att tumören återhämtar sig under strålbehandlingen medan hyperfraktionering med lägre fraktionsdoser (< 2Gy) tros ge mindre grad av sena biverkningar. Brachyterapi, interstitiell strålbehandling, med efterladdningsteknik, ges vid HHcancer i Göteborg, Stockholm och Örebro, främst som tilläggsbehandling efter extern radioterapi. Bieffekterna av strålbehandling är som regel uttalade, såväl ensamt som i kombination med kirurgi och i synnerhet när strålbehandling kombineras med cytostatika. Det är viktigt att notera att vi i stort sett kan bemästra de akuta biverkningarna med understödjande behandling medan de sent inträdande biverkningarna ofta blir kroniska med en progress över åren. Se tabell 1. Prognos Prognosen (se fig 3) varierar beroende på primärtumörlokalisationen och tumörutbredningen. En patient med en liten glottisk larynxcancer (T1) har över 95 % chans till bot, en patient med en hypofarynxcancer har kurativ chans under 30%. Botade patienter har en c:a 3% årlig kumulativ risk att insjukna i en ny tumör, s.k second primary; i HH området, eller i lungan. Det finns en överdödlighet i andra orsaker, vis kardiovaskulära sjukdomar och luftvägsjukdomar, (KOL, pneumoni). Både nya tumörer och överdödligheten är kopplat till fortsatt riskbeteende (rökning + alkohol).
9 Tabell1. Biverkningar, väsentligen dosberoende, under och efter behandling av HH cancer. slemhinnor Akuta biverkningar (under beh någon månad efter) mucosit; rodnad, smärta, ulceration, viktnedgång åtgärder analgetika, candidabehandling, nutrition! (sond?) Sena biverkningar (halvår flera år efter åtgärder beh. ) atrofi? hud rodnad, (ulceration) lokalbehandling torr, atrofisk? spottkörtlar seg saliv vätska muntorrhet,smakförlust karies, tandlossning saliversättning, tandläkarbeh. Radioterapi bindväv, muskulatur skelett stelhet, strikturer dilatation? ( osteoradionekros ) operation, hyperbar O 2 thyreoidea hypothyreos Levaxin hörsel nedsatt hörsel hörapparat? G-I /CNS illamående antiemetika njurar funktionsnedsättning avbryt beh.? (kronisk) Kemoterapi perif. nerver känselbortfall avbryt beh? kvardröjande?!? (ffa Platinol ) hörsel nedsatt hörsel avbryt beh? kvardröjande?!? hår håravfall (reversibel) peruk Uppföljning På en gemensam HH/onkolog mottagning i Lund följs patienterna kliniskt i totalt fem år, växelvis med hemortens öronklinik % av återfallen sker inom 2 år. Chansen till bot vid återfall är låg. Recidivbehandlingen, vid lokaliserat återfall, består i första hand av kirurgi. Förnyad
10 strålbehandling- rebestrålning till fulldos, eller i det närmaste fulldos, kan vara aktuell. Vid spridd sjukdom ges, i syfte att palliera symptom, kemoterapi och riktad radioterapi.
Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015
2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;
Läs merUROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015
UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt
Läs merPeniscancer- ovanligt
Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.
Läs merHuvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska
Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos Simon Ekman Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus Disposition o -Sjukdomsspektrum -Riskfaktorer och epidemiologi -Tecken och symptom -Diagnostik -Behandling
Läs merTNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Läs merDiana Zach
Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merOnkologisk behandling av Cervixcancer
Onkologisk behandling av Cervixcancer Föreläsning ST-kurs 2017-10-03 Catharina Beskow Överläkare, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Utredning Välgrundad misstanke eller histologisk
Läs merTNM-klassifikation och stadieindelning
1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.
Läs merHuvud- och halscancer
Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2008-20 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen Feb 2015 Regionalt cancercentrum,
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merKliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Läs merTillämpning av Nationellt vårdprogram för Huvudoch halscancer
Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram för Huvudoch halscancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2016) giltigt till mars 2018 Utarbetad av Regional Vårdprocessgrupp
Läs merLungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser
Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år
Läs merKvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,
Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, 2017-11-01 Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel bröstcancerpatienter som opererats inom 28 dagar från välgrundad misstanke om cancer.
Läs merJan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merCorpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439
Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca
Läs merCervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016
Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.
Läs merVilken nytta har man av kvalitetsregisterdata?
Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Ett par exempel från: Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer Swedish Head and Neck Cancer Register (SweHNCR) Johan Wennerberg ÖNH-kliniken, Lund
Läs merOnkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.
Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika
Läs merCentrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer
Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,
Läs merOnkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund
Onkologisk behandling av kolorektal cancer Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologiska behandlingar Strålbehandling Resektabel rektalcancer Lokalt avancerad rektalcancer Symtompalliation Medicinsk
Läs merGynekologisk Cancer : Corpus
Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)
Läs merGastroesofageal cancer - onkologiska aspekter
Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter David Borg Anders Johnsson Skånes onkologiska klinik 2014-10-06 Multi Disciplinär Tumörkonferens (MDT) Terapibeslut tas, baserat på Tumörtyp Histologi Stadium
Läs merCANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)
CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna
Läs merHuvud- och halscancer
Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2011-2015 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen September 2016 Regionalt
Läs merLathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis
Läs merStrålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1
1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merLungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet
Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet Annelie Behndig Överläkare Lungsektionen NUS Processledare för lungcancer RCC-norr Varför QR? Nationella riktlinjer-2011
Läs merONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011
ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merJan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merLungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou
Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland
Läs merPublicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6
Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Innehållsansvarig: Aleksandar Pecanac, Specialistläkare, Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik läkare (alepe1) Giltig
Läs merPancreascancer -onkologisk behandling
Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom
Läs merCorpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450
Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca
Läs merOkänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje
Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje
Läs merStrålbehandlingar ingående i kartläggningen % Antal fall % % Antal behandlingar. 37 0, ,3 100 (mellan svalgrummet)
Tabell 4.1. Översikt av samtliga i kartläggningen ingående behandlingar fördelade per diagnos i jämförelse med alla nya fall av respektive tumör i Sverige 2000. De tumörer som ingick i kartläggningen 1992
Läs merInformation till primärvården. Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom
Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom Information till primärvården Skelett- och Mjukdelssarkom I Sverige upptäcks ca 250 nya fall av skelett- och mjukdelssarkom/år varav skelettsarkom
Läs merFå sjukhus har genomgått en lika
kliniken i fokus entraliserad ancervård Sjukhuset i Örebro har genomgått en snabb utveckling från region- till universitetssjukhus med läkarutbildning. Det har också delat riksansvar med Malmö universitetssjukhus
Läs merPrimära maligna hjärntumörer
Primära maligna hjärntumörer Obligatorisk kod: Start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger, i enlighet med kriterierna i vårdförloppsbeskrivningen.
Läs merHur mår min cancerpatient?
Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -
Läs merGastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Läs merEsofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden
Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin
Läs merManual Nationella peniscancerregistret. Kemoterapi/radioterapi behandling
Manual Nationella peniscancerregistret Kemoterapi/radioterapi behandling Onkologisk behandling vid primärdiagnos, generaliserad sjukdom samt vid recidiv Gäller från 2016-01-01 Nationella Peniscancerregistret
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merDen strålbehandlade patienten. Seminarie Christian Hermansson Orofacial Medicin Vrinnevisjukhuset Norrköping
Den strålbehandlade patienten Seminarie 2017-09-20 Christian Hermansson Orofacial Medicin Vrinnevisjukhuset Norrköping HH cancer Som all cancer ökar antalet. HH cancer utgjorde 2010 2,3 % av samtliga cancerfall
Läs merTyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?
Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet
Läs merPatientinformation om Taxotere (docetaxel)
september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:
Läs merEndometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Endometriecancer och uterussarkom Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer i Sverige - Flera stora förändringar de senaste 5 åren Kraftig ökning
Läs merPROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Läs merENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?
Stadiefördelning 2015 Sverige INCA ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN? 70 60 50 40 Caroline Lundgren Överläkare, Med dr Radiumhemmet 30 20 10 0 59 23 6 3 1 2 2 2 1 Stad IA Stad IB Stad II Stad
Läs mer3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)
MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar
Läs merHuvud- och halscancer
Huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp 2018-05-08 Version 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17 Fastställd av SKL:s beslutsgrupp 2015-12-21 Ändringar fastställda av
Läs merHur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?
Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merRegionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Läs merLungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline
Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett
Läs merLungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)
Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merNeuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning
Läs merDisposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder
Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS
Läs merNjurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt
Njurcancer Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt Ann-Hélèn Scherman Plogell Urolog Överläkare Södersjukhuset Stockholm, Processledare för njurcancer RCC Agenda Vad är njurcancer Kirurgi Kartläggning
Läs merObligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna
Läs merHuvud- och halscancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Huvud- och halscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
Läs merAtt få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?
Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att
Läs merVulvacancer, standardiserat vårdförlopp inom Region Örebro län
Författare: René Bangshöj Sida 1 av 10 Vulvacancer, standardiserat vårdförlopp inom Region Örebro län Introduktion Syfte med standardiserade vårdförlopp Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla
Läs merIndikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011
Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 Innehållsförteckning Lungcancerindikatorer med utgångspunkt i de övergripande indikatorerna för cancervård... 4 INDIKATOR 1-1: Ettårsöverlevnad
Läs merNjurcancer (hypernefrom)
Njurcancer (hypernefrom) Incidens Man 12,7/100 000 Kvinnor 8, 6 /100 000 Utgör ca 1000 av nya cancerfall i Sverige Ovanlig före 40 års ålder, medilanålder vid insjuknande 65-70 ar Etiologi Tobaksrökning,
Läs merStandardiserat vårdförlopp
Standardiserat vårdförlopp Huvud-halscancer ur ett processägarperspektiv Jan Nyman, onkolog, SU SVF utbildning 160302, Hotell 11, Eriksberg, Göteborg Vad är en regional processägare? RCC bildades för ca
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen
REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011 Huvud-halscancer Västra sjukvårdsregionen "#$%&''()(*$+,-#$$.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$% 4&$%-+561738-,$-#*)/(#( 5+9'*-#($7+:()3#-$)%#%$$61791$#% ;?@AB"C.? A#'D=
Läs merGynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund
Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer
Läs merKolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
Läs merF-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merSymtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet
Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen
Läs merKirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder
Läs merStruma och Graves. Per Hellman. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org
Struma och Graves Per Hellman Struma - Debutsymtom ofta knöl på halsen Struma betyder egentligen stor tyroidea Multinodös struma är EN (av flera) orssaker till struma Olika orsaker till struma tyreotoxicos
Läs merEtt samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Hudmelanom. Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp. Processägare Carin Sandberg
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Hudmelanom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Carin Sandberg maj 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Läs merRegionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Läs merHur vanligt är det med prostatacancer?
PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall
Läs merHuvud- och Halscancer
Huvud- och Halscancer Årsrapport från Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer 2013 (Swedish head and neck cancer register, SweHNCR) September 2014 Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merBehandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping
Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer
Läs merLungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer
Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR
Läs merDina medicinska uppgifter och behandlingsöversikt. Om dig
Detta är ett hjälpmedel för dig som vill samla och uppdatera viktig medicinsk information på ett ställe. Medicinska uppgifter och en behandlingsöversikt som du kan komma att behöva visa vid olika specilistläkarbesök
Läs merHuvud- och halscancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Huvud- och halscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
Läs merKodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF
Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF Obligatorisk kod för start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas
Läs merFörklaringstext till Koll på läget onkologi
Förklaringstext till Koll på läget onkologi Definition av indikatorn anges nedanför grafen i onlinerapporten och i förklaringstexten Källa till indikatorn hänvisar till variabeln/variablerna i NPCR:s inrapporteringsformulär
Läs merTarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Läs merSköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Läs merCancer i Bukspottkörteln och Periampullärt
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning
Läs merLungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merCancer i urinblåsa och övre urinvägar
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.
Läs mer