Hur mår min cancerpatient?

Transkript

1 Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg

2 Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen - efter behandlingen - frågestund

3 Cancerincidens i Sverige % 47 % > fall pat med cancerdiagnos första gången Antalet cancerfall har ökat under de senaste 20 åren med knappt 2 % /år Ökad ålder och bättre diagnostiska möjligheter

4 Cancermortaliteten i Sverige /år 25 % av all mortalitet

5 Statistik Cancerregistret 2009 Prostatacancer > Bröstcancer 7400 inkl 35 fall manlig bröstca Hudcancer inkl MM 7600 Colorektalca 6200 Lungcancer 3600

6 Symptom på cancer Alarmsymptom : t.ex - blödning - knöl - sår - smärta Generella symptom : - trötthet - sjukdomskänsla - illamående - yrsel - viktnedgång - feber

7 2/3 av all cancer diagnosticeras i primärvården

8 Hur hitta cancer?

9 Ex: Symptomer blandt 1900 cancerpatienter Nielsen, Hansen, Vedsted. Ugeskr Læger. 2010;172:

10 Positive predictive values of alarmsymptoms The GP has to refer 20 men without cancer to to find find 1 man 1 man with with cancer cancer all with ALARM symptom all with ALARM symptom Source: Jones R et al. BMJ 2007;334;1040

11 Ex: lægers inddeling af symptomer hos kræftpatienter Nielsen, Hansen, Vedsted. Ugeskr Læger. 2010;172:

12 När ska man misstänka cancer? Alarmsymptomen inte avgörande för att hitta cancer Pat har allmänsymptom eller okarakteristiska symptom i 50 % av fallen Allmänläkarens stora utmaning: -hitta cancersjukdom i så tidigt skede som möjligt!!!

13 Cancerbeskedet hur gör man?

14 Cancerbeskedet Hur gör man? Be ssk ringa till pat och boka in tid för besked Be pat ta med anhörig Gott om tid : ingen 10 min akuttid!!!

15 Cancerbeskedet Varför tror du att jag bett dig komma? Vad tror du att jag ska berätta för dig? Plan för vad som händer sedan: Vart ska patienten remitteras? Vilken typ av behandling väntar? Visa stöd; att patienten kan vända sig till dig, om det är något de undrar över eller ej förstått under beskedet

16 Cancerbehandling Kurativ : -Syftar till bot - Svåra biverkningar/ risker accepteras Palliativ: -Symptomlindrande - Livskvalitet viktigast

17 Cancerbehandling Kirurgi Strålbehandling Cytostatika och endokrin behandling

18 Vad är strålbehandling? Transport av partiklar (elektroner,neutroner,protoner,heliumkärnor) eller energipaket(kvanta eller fotoner) från en källa (preparat eller apparat) använt i medicinskt syfte

19 Vad är syftet med strålbehandling? Att oskadliggöra en malign tumör (vanligen) med joniserande strålar utan att förstöra omgivande frisk vävnad

20 Hur ges strålbehandling? Extern strålterapi Brachyterapi Radionuklidterapi

21 Extern strålbehandling

22 Brachyterapi

23 Radionuklidterapi

24 Indikationer för strålterapi Kurativt syfte (botande) ca 50 % alla tumörceller måste utplånas Palliativt syfte(lindrande) ca 50 % minska antalet tumörceller

25 När ges strålbehandling? Lokaliserad cancer Lymfkörtelspridd cancer Fjärrspridd cancer

26 Vilka tumörer strålbehandlas? Många : tex - Lymfom - Lungcancer - Bröstcancer - Huvud-halscancer - Cervixcancer - Kolorektalcancer - Prostatacancer

27 Hur mår patienten under strålbehandlingen? Beror på viken vävnad som bestrålas tex: Huvud - halscancer : - smärta - svårt att svälja, sond - infektion Generellt : - trötthet - illamående och aptitlöshet

28 Hur mår patienten efter strålbehandlingen? Kvinnor som fått strålbehandling mot buk/bäcken pga gyn -rektal- och analcancer - 15 % daglig plötslig avföringsträngning - 40 % 1 g / vecka plötslig avföringsträngning - 30 % passiv faecesinkontinens (läcker utan förvarning) senaste 6 mån

29 Hur mår patienten efter strålbehandlingen? Lymfödem Överaktiv blåsa Sexuella besvär Enheten för cancerrehabilitering JK,Sahlgrenska

30 Vad är cytostatika? Cellhämmande läkemedel Cellgifter Kan indelas efter - verkningsmekanismer - angreppspunkt i cellcykeln Första patienten behandlades 1942 med kvävesenapsgas och led av malignt lymfom

31 Maligna sjukdomar botbara med cytostatika (< 5 % av maligniteter) Akuta leukemier Malignt lymfom Testikelcancer mfl

32 Andra maligniteter där cytostatika används Bröstcancer Kolorektalcancer Myelom Kroniska leukemier mfl

33 Olika exempel på biverkningar från cytostatika Trötthet Infektionskänslighet Illamående och kräkningar Slemhinnereaktioner Diarré eller förstoppning Håravfall Påverkan på fertilitet mm

34 Prostatacancer behandling Kirurgi Strålbehandling : - extern - brachyterapi Hormonell behandling Aktiv expektans

35 Val av behandling Individuell riskbedömning - Patientens förväntade överlevnad - PSA - Gleason score - TNM stadium

36 Radikal prostatektomi Komplikationer: - inkontinens - impotens (ca 30 %)

37 Strålbehandling prostatacancer Akuta komplikationer: - diaréer - urinträngningar - trötthet

38 Strålbehandling prostatacancer Sena komplikationer : - tarmbesvär - urinträngningar - erektionssvikt

39 Biverkningar av hormonell behandling GnRH analoger/ablatio -förlorad sexuell lust -svettningar -osteoporos -orkeslöshet Antiandrogen -brösttillväxt -leverpåverkan -diarré

40 Bröstcancerbehandling Kirurgi Strålbehandling Cytostatika Endokrinbehandling

41 Standardbehandling bröstcancer Bröstbevarande kirurgi Postoperativ strålbehandling Om större tumör : mastektomi Hormonbehandling i 5 år om östrogenreceptorpositiv tumör

42 Behandling bröstcancer - Cytostatika ges tex - spridning lgl - tumören östrogenreceptorneg - Om stor tumör med spridning till lgl: ges neoadjuvant cytostatika dvs preop behandling - Om bröstcancertumör uttrycker HER2 ges monoklonal antikropp,trastozumab

43 Målet med cancerbehandlingen Skräddarsy behandlingen utifrån - tumörstorlek - stadium TNM - differentieringsgrad - tumörens biokemiska markörer genuttryck

44 Cancerbehandling Behandling skräddarsys med hjälp av : -vårdprogram : regionala,nationella -tumörkonferenser : multidisciplinär

45 Biverkningar av strålbehandling efter sektorresektion Rodnad av det bestrålade området Trötthet Behandlingen är poliklinisk och kvinnorna kan deltidsarbeta

46 Avslutad cancerbehandling Kontroller på specialistklinik i några år Ofta oro för återfall Pat får en psykisk dipp när stödet från specialistklinik upphör Utremittering till primärvård

47 Allmänläkarens roll Stöd till patienten Lyssna Nyuppkomna symptom : hänvisa till specialistklinik Om kontroller avslutade : utred själv eller remittera

48 Take home message Lyssna på patienten Gå inte bara på alarmsymtom utred eller remittera även om generella symptom Glöm inte att lindra och trösta!