TRYGGHETSPLAN. Hestra fritidshem 2016/2017

Transkript

1 YDRE KOMMUN Barn och utbildning TRYGGHETSPLAN Årlig plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan Hestra fritidshem 2016/2017 Upprättad september 2016

2 Innehållsförteckning Ledningens ställningstagande 3 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund 4 Lagstiftning 4 Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet 5 Begrepp 6 Grunduppgifter 7 Verksamhetsform som omfattas Vision för arbetet med Trygghetsplanen Ansvariga för planen Barn, vårdnadshavares och personals delaktighet Förankring av planen Planens tidsperiod Utvärdering 8 Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig Främjande insatser 9 Mål och uppföljning Insats Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart Kartläggning 12 Kartläggningsmetoder Områden som berörs Hur barn och personal har involverats Resultat och analys Sammanställning av trivselenkäten 17 Förebyggande åtgärder 18 Policy Mål och uppföljning Åtgärd Ansvarig Checklista för akuta situationer gällande 19 kränkning/mobbning Upptäckt Utredning och åtgärd Uppföljning och dokumentation Ansvarsförhållande Kontaktuppgifter 20 2

3 Ledningens ställningstagande Ledningen för barnomsorg och skola tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom barnomsorg och skola har ett gemensamt ansvar för att alla barn och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar. Elsie Johansson Rektor 3

4 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skola/barnomsorg ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan och barnomsorgen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell. Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling Lagstiftning Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen, 6 kap. 6-8, säger att huvudmannen ska se till - att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever - att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och - att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechef/rektor, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i före- kommande fall 4

5 vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett, kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning diskrimineringsgrunder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Av Diskrimineringslagen, 3kap.16, framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner - Trygghetsplan För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. 5

6 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra barn/elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola/skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn/elevers värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både personal och barn/elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personal får inte utsätta barn/elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn/elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6

7 Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Grunduppgifter Trygghetsplanen omfattar fritidshem. Ansvariga för planen är all personal på fritidshemmet i samarbete med rektor. Vår vision och värdegrund Alla på vår skola ska känna trygghet, visa ömsesidig respekt, ta ansvar och uppleva arbetsglädje i en lärande gemenskap. Vår vision med trygghetsarbetet är: Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan barn och vuxna samt barn och barn. Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa barnen att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag. Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg miljö. Ökad medvetenhet ska leda till att alla på fritidshemmet tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på fritidshemmet får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla. Om konflikter uppstår fyller vi i en OSIS-blankett som skickas till rektor. Förankring av planen Barnens delaktighet: Upprättande av ordningsregler Leken, vuxennärvaro utmana och fråga. Upprop och samling i åldershomogena grupper. Kompisveckor. Kartläggning (Friendsprojektet samt vid utvärderingar). Vårdnadshavares delaktighet: Information vid föräldramöte och vid föräldraråd. Personalen synliggör trygghetsarbetet i månadsbrev, på fritids kalender i kapprummet, genom pedagogiska planeringar som visas i kapprummen mm. 7

8 Utskick till vårdnadshavare med en sammanfattande presentation av årets kartläggning och åtgärder. Planen finns att läsa i sin helhet i kapprummen och kan även ladda ner från Ydre kommuns hemsida. Vi delar ut en utskriven kopia till de familjer som önskar det. Personalens delaktighet: Observationer och intervjuer Föra fortlöpande diskussioner i arbetslaget kring ex. begrepp, förhållningssätt. Dokumentera händelser Skapa förutsättningar för barn och vårdnadshavares delaktighet Utvärdera och upprätta ny plan varje år Planen gäller t.o.m Utvärdering Beskrivning om hur föregående läsårs plan (2015/2016) har utvärderats Varje arbetslag har utvärderat delar av trygghetsplanen på respektive enhet. Det främjande arbetet har utvärderats i nätverksgruppen, gemensamt för kommunens fritidshem. Varje arbetslag har fått fylla i en enkät BRUK: 2.4 som handlar om att skatta sin verksamhet kring hur man främjar lika rättigheter och möjligheter samt förebygger diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2.5 som handlar om att upptäcka, utreda, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje arbetslag har diskuterat och dokumenterat resultatet, vad det beror på och vad som behöver åtgärdas på kort respektive lång sikt. Delaktiga i utvärderingen av planen för 2015/2016 Rektor och personal har varit delaktiga i utvärderingen. Detta år hade vi dock ingen enkät till vårdnadshavare, vilket vi lyfte på föräldrarådet. Resultat av utvärderingen av planen för 2015/2016 På föräldraråd framkom det att de enkäter som vi tidigare haft till vårdnadshavare var svåra att fylla i och detta är något vi behöver se över. Blankett för dokumentation kring kränkande behandling har börjat användas. Mall för barnintervjuer har tagits fram och testats inför utvecklingssamtal på vissa fritidshem. Utvärdering trygghetsplanen Hestra fritidshem 2015/2016 Vi har hittat bra rutiner för att lyssna på alla barn när vi har samling. När beslut ska fattas får alla barn göra sin röst hörd och vi försöker återkommande låta barnen få sina önskemål uppfyllda. När vi gått till gymnastiken har alla fått turas om att bestämma. Vi har gått i både stora och små grupper till gymnastiken. Vi har anammat barnens förslag gällande användning av Ipads. 8

9 Barnen har fått möjlighet att påverka aktiviteterna på fritids. Vi erbjuder aktiviteter eller barnen ger förslag på aktiviteter som vi genomför. Vi har blivit mer medvetna om hur vi bemöter barnen och vi erbjuder alltid våra aktiviteter till alla barn. Vi fortsätter att arbeta aktivt med genusfrågor för att vi ska bli mer medvetna om vårt förhållningssätt. De äldsta barnen (åk 3-4) har varit på Fritidsklubben en gång/månad. Detta sker tillsammans med kommunens övriga fritidshem. Vi har försökt att tänka att vi är en stor barngrupp istället eftersom det personalmässigt annars har varit svårt att räcka till. Barnen har erbjudits olika aktiviteter och personalen har fördelat sig utifrån barnens önskemål. För att säkerställa att personalen alltid hade koll på alla barn fick barnen i samband med fritidsstarten varje dag meddela personalen vilken aktivitet de ville välja för dagen. I kapprummen har vi whiteboardtavlor där varje barn har en magnet med sitt namn. Barnet ansvarar för att flytta sin magnet till den ruta (ute, inne, gymnastiksalen) det befinner sig i. Detta leder till en överskådlighet, barnen ser var de andra befinner sig samt både vi personal och även föräldrar ser vem som är var. Planen för 2016/2017 utvärderas senast Främjande insatser Likabehandling Mål och uppföljning: Alla barn ska känna att de får lika mycket uppmärksamhet, inflytande och utrymme i verksamheten. Personalen följer upp genom att intervjua barnen samt genom observationer. Barnen är med och planerar och utvärderar verksamheten. Personalen jobbar för att ge varje barn lika mycket uppmärksamhet och utrymme. Insats: Vid samlingar tillämpar vi talrundor, dvs. att alla barn får säga sin åsikt, berätta om något etc. Personalen hjälps åt vid samlingar med att uppmärksamma att alla får lika talutrymme. Vid ex. önskemål om vad de vill göra i gymnastiksalen går vi inte bara på vad majoriteten vill, utan allas önskemål ska någon gång genomföras. Vi utvecklar formerna för barnens delaktighet i planering och utvärdering av verksamheten genom återkommande stormöten. Vi sätter upp resultatet på en speciell plats och barn och personal hjälps åt att delge de barn som inte var med på stormötet så de också får komma med synpunkter. Ansvarig: All personal på fritidshemmet Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. 9

10 Kön Mål och uppföljning: Att alla barn får lika mycket uppmärksamhet oavsett kön. Att alla bemöts likvärdigt. Barnen ska ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter och lekar. Insats: Som personal erbjuder vi på ett neutralt sätt alla aktiviteter till alla barn. En personal i arbetslaget är extra ansvarig för att planera in aktiviteter med genusperspektiv fortlöpande under året Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Könsidentitet - köns uttryck Mål och uppföljning: Alla ska känna att de kan identifiera sig i sin grupp och känna sig trygga. Personalen ska bemöta barn och föräldrar på ett likvärdigt sätt. Insats: Vi har ett medvetet tänk när vi delar in barnen i grupper så att alla känner sig trygga och bekväma. Vi behöver öka vår medvetenhet i ämnet via fortbildning/litteratur. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för kompetenshöjande insatser. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: Alla barn har lika värde och behandlas lika. Vi lyfter fram olika kulturer i barngruppen. Vi arbetar med att alla ska känna empati och medkänsla för varandra oavsett kultur och bakgrund. Insats: Vi synliggör barngruppens olika kulturella bakgrunder i verksamheten för att väcka intresse och nyfikenhet bland alla barn i gruppen. Detta genom att ställa frågor till både barn och föräldrar och genom att lära sig ord och till exempel räkna på olika språk. Även fånga upp traditioner som kan belysas vid olika tillfällen under året. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. 10

11 Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Fritidshemmets miljö är anpassad till alla barn och vuxna. Alla barn ska kunna vara delaktiga i alla aktiviteter. Utflykter anpassar vi så att alla kan följa med. Vi tar hänsyn till barn som har specialkost på grund av allergier. Hela personallaget är insatt i barnets funktionsnedsättning. De övriga barnen i barngruppen är medvetna om barnets funktionsnedsättning för att det ska fungera naturligt. Insats: Lokalerna anpassas innan ett barn med funktionsnedsättning börjar. Vi pratar med barngruppen i samband med att barnet börjar för att öka förståelsen och låta dem hjälpa till och ta ansvar om det finns möjlighet till det. Vi samarbetar med barnhabiliteringen och andra instanser efter behov för att få tillgång till kunskap, anpassat material och hjälpmedel. Personalen ser till att det beställs mat till de barn som har specialkost och vid utflykter och andra speciella tillfällen har detta i åtanke. För elever i behov av stöd arbetar vi med att dela barngruppen i mindre grupper och är extra noga med vuxennärvaron för att finnas som stöd och förebygga konflikter. Genom fortbildning och litteratur får personalen ökad kompetens kring de funktionsnedsättningar som är aktuella. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att miljön anpassas och att eventuella hjälpmedel köps in. Även för de kompetenshöjande insatserna. Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året Ålder Mål och uppföljning: Alla barn oavsett ålder får ta lika stor plats i gruppen. Ålders- eller mognads- anpassa aktiviteter. Alla får göra sin röst hörd. Insats: Personalen delar vid vissa tillfällen in barnen i grupper efter mognad och ser till att det finns anpassat material till alla åldrar. Vi försöker hitta utmaningar för de äldre barnen genom aktiviteter, lekmaterial och att få ta ansvar i olika situationer. Vi fortsätter att träffas i vår fritidsklubb då vi samlar alla kommunens fritidsbarn barn från trean och uppåt ungefär en eftermiddag i månaden och hittar på olika aktiviteter och utflykter tillsammans. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Fritidsklubben har en personal från varje fritidshem. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. 11

12 Sexuell läggning Mål och uppföljning: All personal visar en naturlig inställning till olika familjekonstellationer. Alla familjer blir bemötta likvärdigt. Insats: När tillfälle ges diskuterar vi tillsammans med barnen på ett naturligt sätt. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Barn och personal visar varandra respekt oavsett trosuppfattning. Vi visar och tillmötesgår önskningar vad det gäller mat och högtider etc. Personalen har kunskap om människors olika bakgrund och religion. Insats: Om det finns andledning frågar personalen vid inskolning av nya barn om vårdnadshavarnas inställning till de högtider vi uppmärksammar på fritidshemmet, samt visar intresse för om de har annan religion för att eventuellt kunna uppmärksamma detta i verksamheten. Personalen kan genom litteratur och föreläsningar öka sin kunskap om olika religioner. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att införskaffa litteratur eller ordna med föreläsning. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. 12

13 Kartläggning Syfte Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Personalen observerar barngruppens sammansättning samt hur de fungerar tillsammans utifrån de sex diskrimineringsgrunderna. Det enskilda barnet och gruppens behov sammanställs. Trygghetsvandring i både inomhus- och utomhusmiljö. Förebyggande åtgärder tas fram utifrån resultatet i kartläggningen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Barngrupp Personalgrupp Miljö fysisk/psykosocial Personalgruppen Socialt klimat: Vi inledde höstens arbete med att planera två timmar den 17/8 samt fyra timmar den 18/8. Vi gjorde en grovplanering av höstens aktiviteter samt fastställde de dagliga rutinerna. Frukost serveras kl 7 och den som börjar kl 7.45 följer med fritidsbarnen ut på rast innan skolan börjar. Madde, Nettan och Therese jobbar 100 %, Jennie jobbar fyra timmar/vecka och Susanne jobbar 10 timmar/vecka. Vi upplever att det blir för lite personal efter kl 15, eftersom den som öppnar går hem och kvar blir tre personal. På torsdagar är det endast två personal mellan Vi har många barn kvar till Ställtid (30 minuter före fritids börjar) är viktigt för att hinna stämma av med varandra om den aktuella dagens schema och innehåll. Förhållningssätt: Vi diskuterar mycket mellan oss för att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Denna termin har vi två timmars gemensam planeringstid. Madde och Nettan har 30 minuters enskild planering. Therese har tre timmars enskild planering och tycker att det är bra men känner att det vore positivt om vi kunde fördela arbetet mer men då krävs mer enskild planering för övrig personal. Vi har alltid 30 minuters ställtid innan fritidsverksamheten startar på eftermiddagen. Detta är 13

14 otroligt viktigt då det är den enda tiden vi har att prata ihop oss, strukturera upp eftermiddagen, eventuellt ändra vår planering om någon är frånvarande och vikarie är insatt mm. I mån av tid diskuterar vi alla beslut tillsammans. Det är viktigt att vi har en gemensam ståndpunkt, att vi är enade. Vi försöker arbeta lösningsinriktat och se att det finns många saker kring barnet som påverkar hur barnet är och agerar i olika situationer. Vi fokuserar på lösningar och det som fungerar bra kring barnet, istället för att rikta fokus på sådant som inte fungerar. Vi gör särskilda anpassningar för barn i behov av stöd. Vi bemöter alla barn på ett sätt som på bästa sätt tillgodoser deras behov. Mycket av vår planeringstid går åt till barnprat, vilket är viktigt, elevens bästa i fokus är ett måste och genom ett gemensamt förhållningssätt kan det leda till goda resultat (nöjda barn, föräldrar, personal). Språkbruk förebild Vi tänker på att vara bra förebilder när vi samtalar med barnen och på annat sätt använder vårt språk. Personliga relationer: Det är viktigt att vi som personal inte gör skillnad på eller behandlar barn vi känner privat på ett sätt som skiljer sig från bemötandet av övriga barn i gruppen. Vi bemöter alla föräldrar på ett professionellt sätt oavsett om vi känner dem privat eller inte. Barngruppen Kränkande behandling Det fanns några konstellationer av barn i vår grupp som hade svårt att leka i grupper med fler än två barn. Under vårterminen fokuserade vi på att stötta de barn som hade svårigheter med detta. Vi upplever nu att dessa barn har utvecklat sin förmåga att delta i lekar med flera kompisar och vi har inte behövt reda ut lika många konflikter som tidigare. Det fanns barn i behov av särskilt stöd som ibland hade svårt att läsa av lekkoder och förstå vad andra barn menade och ville i leken. Det hände då att dessa barn på grund av sina svårigheter blev uteslutna ur leken. Under vårterminen var vi extra uppmärksamma kring dessa barn och vi gav dem extra stöd. Det har lett till att leken fungerar bättre och de har utvecklat sin förmåga att läsa av lekreglerna. Då konflikter uppstår reder vi ut detta tillsammans med alla inblandade. Vi lyssnar in alla inblandades upplevelse av konflikten och barnen får tala en och en. När den ene talar lyssnar den/de andra och tvärtom. Denna metod fungerar bra och barnen är duktiga på att be om hjälp av oss vuxna. Kön Barngruppen består av 24 flickor och 16 pojkar, totalt 40 inskrivna barn. Av dessa har sex barn behovsplats. Vi upplever att barnen i vår barngrupp är jämlika. Det förekommer att både pojkarna och flickorna tar för sig och tar plats. Våra leksaker 14

15 och vårt material används mycket av alla barn. Vi ser inga tendenser till könsdiskriminering då det gäller lekar eller material. Flickorna och pojkarna får lika stort utrymme och inflytande över aktiviteter på fritidshemmet. Könsidentitet Barnen i vår grupp leker i många olika konstellationer. De leker både pojkar och flickor var för sig och tillsammans och vår uppfattning är att de vågar prova många olika typer av lekar och aktiviteter. Barnen är duktiga på att blanda sig (könsmässigt) i bollekar, rollekar, lagsporter samt andra olika aktiviteter. Etnisk tillhörighet: De nyanlända barnen har utvecklat sitt språk vilket har lett till att de har kommit in i barngruppen väldigt väl. De har kompisar på fritids och de deltar i alla olika aktiviteter vi erbjuder. Funktionsnedsättning: Det finns flera barn i gruppen som är i behov av stöd. De behöver stöd i leken med andra barn samt stöd för att förstå det svenska språket (vad som menas vid vissa situationer, hur leken går till mm). Vi berättar även, särskilt för dessa elever, hur dagen på fritids ser ut. Det finns barn med allergier i gruppen och det är viktigt att de aldrig känner att de behandlas annorlunda på grund av detta. Vi ser alltid till att det finns alternativ till dem då vi t.ex. bakar. Trygghet Denna termin har vi en stor barngrupp som ska samsas i relativt små lokaler. Vi har därför delat in barngruppen i två grupper på måndagar och tisdagar. Ena gruppen har utevistelse och den andra har innevistelse. Dagen efter gör vi tvärtom. På onsdagar erbjuder vi veckans skapande och på torsdagar erbjuder vi gympan. Gympan har varit mycket populär och ofta är det mellan barn som deltar. Att barnen själva har inflytande över sin tid på fritids leder också till trygghet. Vi tvingar aldrig något barn till att delta utan erbjuder istället. Denna termin har personalgruppen varit stabil och vi upplever att barnen känner sig trygga med oss personal. Barnen tar kontakt med oss personal om det är något som hänt eller om de bara vill prata lite. Detta anser vi vara ett tecken på trygghet. Vi har inga barn som är ängsliga vid lämning längre. De barn som är kvar på fritids, efter hjälper vi att ge förslag på olika aktiviteter. De sista barnen har ibland blivit lite vilsna då många kompisar har gått hem och då är det extra viktigt att vi som personal hjälper till att hitta någon bra sysselsättning. Detta har fungerat mycket bra och i dagsläget upplever vi att även de barn som är kvar sist fungerar bra. Vi har infört lotteri om platserna vid mellanmålet i matsalen. Detta för att några av de yngre barnen vara oroliga var de skulle sitta samt att några barn paxade platser till varandra. Vi har numrerat borden 1-8 och vid varje bord finns det sex platser. I en burk finns det 48 numrerade lappar. Personalen drar en lapp till 15

16 respektive barn, barnet tar lappen och går till det bordet och lägger sin lapp på valfri plats som är ledig. Då vi har intervjuat barnen har de tyckt att detta är mycket bra. De säger att det är spännande och att det är roligt för att man får sitta med nya kompisar varje dag. Ett annat barn uttryckte det är mycket bättre nu för innan var det en del som paxade platser. Vid mellanmålet äter vi i två grupper, fsk-år1 och år2-4 i den andra gruppen. Detta för att minska ljudnivån samt undvika köbildning då många ska ta mat, samtidigt. Det är alltid en vuxen som går först från matsalen till fritids. I båda kapprummen har vi whiteboardtavlor där barnen har varsin namnad magnet. Barnen har eget ansvar att flytta sin magnet till rätt fält beroende på var de väljer att göra. Detta ger oss personal en bra överblick över hela barngruppen samt har flera föräldrar uttryckt att de tycker att tavlan är bra. Dock måste vi bli bättre på att påminna, särskilt de äldre barnen, om att flytta sina magneter. I kapprummet med den vita dörren finns en kalender där vi skriver vad som händer på fritids den aktuella veckan. Både barnen och föräldrarna är positiva till detta. Vi har även vårt årshjul uppsatt för att synliggöra vår verksamhet för barn och föräldrar. Alla barn har en namnad hylla i kapprummen. Detta upplevs mycket positivt. Det är barnens ansvar att ta med sig sina saker från skolan till fritids. Språkbruk Svordomar, könsord och sexanspelningar förekommer mycket sällan i gruppen och upplevs inte som något bekymmer av någon i personalen. Då det har uppstått har personalen markerat direkt genom tillsägelse, enskilt samtal (allvarssamtal), samtal med förälder och slutligen har en OSIS-rapport skrivits. Familjesituation: Några barn i barngruppen har skilda föräldrar och bor växelvis hos båda föräldrarna. Kommunikationen fungerar bra mellan alla dessa föräldrar vilket underlättar för oss som personal. Vi ser till att båda föräldrarna får information samt lovlappar. Några barn kommer ifrån socialt utsatta familjer som exempelvis har ett bristande nätverk runtomkring sig eller på andra sätt saknar resurser som bidrar till en trygg familjesituation. Miljö Lokaler inne: Vi delar in barnen i två grupper för att ge barnen mer utrymme då de ska vistas inomhus. Madde uttrycker att gympan har fungerat bra men det som är svårt är då barn kommer och går till och från gympan. Vi skriver upp vilka barn som deltar på gympan och ser till att de meddelar oss, personal, om de lämnar gympan och går till fritids istället. 16

17 Utemiljö: Vi har en fin utegård men det är svårt att få en bra överblick över vad barnen gör och är någonstans eftersom skolgården är mycket stor. Barnen är duktiga på att hålla sig inom gränserna t.ex. de yngre barnen får inte gå till skogen. Endast treorna får vara på berget. Personal som är ute måste röra sig över hela skolgården, även skogen, inte bli stillastående. Vi har gjort en extra satsning på vårt uteförråd. Vi har köpt in nytt lekmaterial så som käpphästar, ridsaker, olika rackets, krocket mm. Leksaker/material: Barnen leker endast med fritids leksaker under fritidstiden och lämnar sina egna leksaker hemma. Anledningen till detta är att vi inte vill att barnen ska kunna använda leksakerna för att frysa ut andra barn eller att deras leksaker ska gå sönder. Några barn har dock med sig gosedjur (trygghetssyfte) men vi, som personal, har inte påpekat/förbjudit dem och ingen av de övriga barnen har kommenterat detta. Rutinsituationer Efter morgonfritids går barnen ut en stund Personal från fritids följer med barnen ut. Vi är noga med att skriva upp meddelande från föräldrar på barnens scheman för att all personal ska ha vetskap om vad som händer under dagen kring alla barn. Om vi får in nya scheman från barnen sätter vi alltid in dem i en mapp märkt med Nya tider och scheman. Detta görs för att underlätta för den personal som skriver barnens scheman. Vi prickar av barnen på morgonen när de kommer, samt efter skolan. Vi möter upp dem i respektive klassrum och därefter berättar vi vad vi erbjuder för aktiviteter den aktuella dagen. En enkät genomfördes med fritidsbarnen i aug 2016, där 34/40 barn deltog. Resultatet av enkäten visar att trivseln på fritidshemmet är hög. Vid genomförandet av enkäten pratade vi mycket om både frågan samt svaren. Tre elever svarade att de inte talat om för personalen att de blivit retade vid ett tillfälle. Vi lyfte vikten av att gå till en vuxen och berätta då man blivit kränkt. Vi vuxna måste uppmärksamma barn som kommer och berättar om sin upplevelse, att ta barnet på allvar. Det är barnets känsla som är viktig och att bli lyssnad på är än viktigare. 17

18 Förebyggande åtgärder Policy: Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier på fritidshemmet. Vi fortsätter våra diskussioner med barnen om människors olika ursprung och lika värde samt uppmärksamma länders olika traditioner. Tidpunkt: Löpande hela läsåret Ansvarig: Fritidspersonal Personalen ska ha överblick över barnen och inte lämna barn ensamma utan tillsyn. Personalen ska finnas nära de barn som är i behov av stöd i sin relation till andra barn för att förebygga kränkningar. Tidpunkt: Fortlöpande hela läsåret Ansvarig: Fritidspersonal Vi arbetar med att alla barn ska känna trygghet då de lämnas på fritids. Vi möter upp de barn som behöver extra stöd i hallen på morgonen. Tidpunkt: Fortlöpande hela läsåret Ansvarig: Den som öppnar Vi ska se till att barnen får en känsla av delaktighet, ansvar och inflytande över sin fritidsvistelse. Genom egna val, önskemål och planering av aktiviteter. Tidpunkt: Fortlöpande hela läsåret Ansvarig: Fritidspersonalen Vi inleder terminen med trygghetsvandring samt genomgång av regler och rutiner med barnen. Tidpunkt: Terminsstarten Ansvar: Madde och Therese fsk-år 1 Nettan och Susanne år 2- år 4 18

19 Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning ALLA ärenden ska dokumenteras på särskild blankett! Den personal som tar emot eller uppfattar en kränkning tar situationen på allvar och skriver ner händelsen på gällande blankett, eller vidarebefordrar ärendet till den personal som arbetar med den aktuella barngruppen om så inte är fallet. Personalen samlar in information om ärendet. Försiktigt samtal med den som blivit utsatt, för att klargöra vad som hänt och vilka som är inblandade. Personalen har samtal med den/de barn som utsatt någon för kränkande behandling en och en. Bra om två vuxna är närvarande vid allvarligare händelser. Personalen markerar tydligt allvaret med situationen och att kränkningen omedelbart måste upphöra. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna informeras. Alla samtal ska dokumenteras och datum ska anges. Alla i personalgruppen informeras om det inträffade så att alla håller ett extra öga på inblandade barn. Situationen kring de inblandade bevakas genom att personalen observerar berörda extra noga och har uppföljande avstämningssamtal med de inblandade för att försäkra sig om att kränkningar upphört. Även detta dokumenteras på gällande blankett. Vid allvarligare händelser kontaktas förskolechef direkt. I annat fall skickas dokumenterade ärenden till förskolechef, som i sin tur skickar vidare till förvaltningschef. Förskolechef följer upp aktuella ärenden på arbetsplatsträffar med personal. Vårdnadshavare och förskola/fritidshem/skola arbetar tillsammans för att befria barn/elev från mobbarrollen. Då någon mobbar/kränker ger det signaler om att även mobbaren mår dåligt och också behöver hjälp och stöd. Ibland krävs andra åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar genom att barn inte får lämnas utan uppsikt eller genom gruppindelningar eller liknande. Om ett barn/elev blir kränkt av en i personalen, ska barnet/eleven eller vårdnadshavare vända sig till personal eller direkt med förskolechef. Personalen tar i sin tur kontakt med förskolechef. Polisanmälan görs vid grövre fall av mobbning, trakasserier eller våld. Kontaktuppgifter Hestra fritidshem: Rektor Elsie Johansson: