TRYGGHETSPLAN. Österbymo fritidshem 2015/2016

Transkript

1 YDRE KOMMUN Barn och utbildning TRYGGHETSPLAN Årlig plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan Österbymo fritidshem 2015/2016 Upprättad oktober 2014

2 Innehållsförteckning Ledningens ställningstagande 3 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund 4 Lagstiftning 4 Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet 5 Begrepp 6 Grunduppgifter 7 Verksamhetsform som omfattas Vision för arbetet med Trygghetsplanen Ansvariga för planen Barn, vårdnadshavares och personals delaktighet Förankring av planen Planens tidsperiod Utvärdering 8 Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig Främjande insatser 9 Mål och uppföljning Insats Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart Kartläggning 10 Kartläggningsmetoder Områden som berörs Hur barn och personal har involverats Resultat och analys Förebyggande åtgärder 11 Policy Mål och uppföljning Åtgärd Ansvarig Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning 12 Upptäckt Utredning och åtgärd Uppföljning och dokumentation Ansvarsförhållande Kontaktpersoner 13 2

3 Ledningens ställningstagande Ledningen för barnomsorg och skola tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom barnomsorg och skola har ett gemensamt ansvar för att alla barn och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar. Helena Bergquist Rektor 3

4 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skola/barnomsorg ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan och barnomsorgen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell. Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling Lagstiftning Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen, 6 kap. 6-8, säger att huvudmannen ska se till - att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever - att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och - att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechef/rektor, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i före- kommande fall 4

5 vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett, kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder diskrimineringsgrunder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Av Diskrimineringslagen, 3kap.16, framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner - Trygghetsplan För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. 5

6 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra barn/elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola/skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn/elevers värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både personal och barn/elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personal får inte utsätta barn/elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn/elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6

7 Grunduppgifter Trygghetsplanen omfattar fritidshem. Ansvariga för planen är all personal på fritidshemmet i samarbete med rektor. Vår vision med trygghetsarbetet är: Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan barn och vuxna. Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa barnen att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag. Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg miljö. Ökad medvetenhet ska leda till att alla på fritidshemmet tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på fritidshemmet får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla. Förankring av planen Barnens delaktighet: Upprättande av trivselregler Leken, vuxennärvaro utmana och fråga. Stormöten Kompisveckor Vårdnadshavares delaktighet: Information vid föräldramöte och vid föräldraråd. Personalen synliggör trygghetsarbetet ex. i den digitala fotoramen, månadsbrev, på fritids informationstavla. Utskick till vårdnadshavare med en sammanfattande presentation av årets kartläggning och åtgärder. Planen finns att läsa i sin helhet i tamburen och kan även att ladda ner från Ydre kommuns hemsida. Vi delar ut en utskriven kopia till de familjer som önskar det. Personalens delaktighet: Observationer och intervjuer Föra fortlöpande diskussioner i arbetslaget kring ex. begrepp, förhållningssätt. Dokumentera händelser Skapa förutsättningar för barn och vårdnadshavares delaktighet Utvärdera och upprätta ny plan varje år Planen gäller t.o.m Utvärdering 7

8 Beskrivning om hur föregående läsårs plan (2014/2015) har utvärderats Varje arbetslag har utvärderat delar av trygghetsplanen på respektive enhet. Varje arbetslag har fått fylla i en enkät BRUK: 2.4 som handlar om att skatta sin verksamhet kring hur man främjar lika rättigheter och möjligheter samt förebygger diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2.5 som handlar om att upptäcka, utreda, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje arbetslag har diskuterat och dokumenterat resultatet, vad det beror på och vad som behöver åtgärdas på kort respektive lång sikt. Resultat av utvärderingen av planen för 2014/2015 Vi startade hösten med en gemensam grovplanering med hela arbetslaget, där lade vi grunden för hur hela läsåret på fritids skulle fungera. Vi utgick ifrån föregående års utvärdering, fritids målsättning och trygghetsplanen. Vi diskuterade ingående vilka regler och rutiner vi skulle följa och kom fram till att tydliga ramar och struktur krävdes för att få ihop barngruppen och skapa trygghet. Vi har under hösten genomfört intervjuer med barnen angående trygghet och trivsel. Det framkom att en del av de yngre barnen känner sig rädda för de äldre barnen och att ljudvolymen är för hög. För att få ett lugnare klimat i matsalen har vi haft bestämda platser för både barn och personal. Vid arbetet med barnens inflytande och delaktighet har haft stormöten och samlingar där barnen fått vara med och haft inflytande i verksamheten. Vi har gemensamt med barnen tagit fram vilka regler som ska gälla på fritids och kommit överens om vilka konsekvenser det får om dessa inte följs. Vi personal anser att vi varit konsekventa, strukturerade, och noggranna med att följa de regler och rutiner vi gjort upp. Tack vare bra gemensam planeringstid har vi personal kunnat lyfta aktuella frågor som rör samsyn och förhållningssätt. Vid terminsstarten hade vi föräldramöte där vi hade gjort ett bildspel som visade vårt arbete utifrån trygghetsplanen. Vi anser att mycket i vår verksamhet har fungerat bra, detta tack vare att vi varit en och samma personalgrupp under en längre period. Vi vill fortsätta att jobba på samma sätt för att bibehålla det vi skapat. Vi behöver vara uppmärksamma på de barn som känner oro för de äldre barnen t.ex. genom att finns till hands och även göra gemensamma aktiviteter över avdelningarna. För att skapa ytterligare lugn i barngrupperna är det viktigt att vi personal finns där barnen är för hjälpa till att styra upp när det behövs. Vi behöver skapa goda relationer med barnen så de vill och vågar berätta för oss vuxna när något inte känns bra-detta gör vi genom att vara närvarande, prata och ställa frågor. Planen för 2015/2016 utvärderas senast Främjande insatser 8

9 Likabehandling Mål och uppföljning: Alla barn ska känna att de får lika mycket uppmärksamhet, inflytande och utrymme i verksamheten. Personalen följer upp genom att fråga barnen i intervjuer. Barnen är med och planerar och utvärderar verksamheten. Personalen jobbar för att ge varje barn lika mycket uppmärksamhet och utrymme. Insats: Vid samlingar tillämpar vi talrundor, dvs. att alla barn får säga sin åsikt, berätta om något etc. Personalen hjälps åt vid samlingar med att uppmärksamma att alla får lika talutrymme. Vid ex. önskemål om vad de vill göra i gymnastiksalen går vi inte bara på vad majoriteten vill, utan allas önskemål ska någon gång genomföras. Önskelåda finns på fritidshemmet och personalen arbetar aktivt med att tillgodo se de önskemål som är rimliga att genomföra. Vi utvecklar formerna för barnens delaktighet i planering och utvärdering av verksamheten genom återkommande stormöten. Vi sätter upp resultatet på en speciell plats och barn och personal hjälps åt att delge de barn som inte var med på stormötet så de också får komma med synpunkter. Ansvarig: All personal på fritidshemmet Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kön Mål och uppföljning: Att alla barn får lika mycket uppmärksamhet oavsett kön. Att alla bemöts likvärdigt. Barnen ska ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter och lekar. Insats: Som personal erbjuder vi på ett neutralt sätt alla aktiviteter till alla barn. En personal i arbetslaget är extra ansvarig för att planera in aktiviteter med genusperspektiv fortlöpande under året Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Könsidentitet - köns uttryck Mål och uppföljning: Alla ska känna att de kan identifiera sig i sin grupp och känna sig trygga. Personalen ska bemöta barn och föräldrar på ett likvärdigt sätt. Insats: 9

10 Vi har ett medvetet tänk när vi delar in barnen i grupper så att alla känner sig trygga och bekväma. Vi behöver öka vår medvetenhet i ämnet via fortbildning/litteratur. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för kompetenshöjande insatser. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: Alla barn har lika värde och behandlas lika. Vi lyfter fram alla barns olika kulturer i barngruppen. Vi arbetar med att alla ska känna empati och medkänsla för varandra oavsett kultur och bakgrund. Insats: Vi synliggör barngruppens olika kulturella bakgrunder i verksamheten för att väcka intresse och nyfikenhet bland alla barn i gruppen. Detta genom att ställa frågor till både barn och föräldrar och genom att lära sig ord och till exempel räkna på olika språk. Även fånga upp traditioner som kan belysas vid olika tillfällen under året. Modersmål är ett prioriterat utvecklingsområde för barnomsorgen innevarande läsår. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Fritidshemmets miljö är anpassad till alla barn och vuxna. Alla barn ska kunna vara delaktiga i alla aktiviteter. Utflykter anpassar vi så att alla kan följa med. Vi tar hänsyn till barn som har specialkost på grund av allergier. Hela personallaget är insatt i barnets funktionsnedsättning. De övriga barnen i barngruppen är medvetna om barnets funktionsnedsättning för att det ska fungera naturligt. Insats: Lokalerna anpassas innan ett barn med funktionsnedsättning börjar. Vi pratar med barngruppen i samband med att barnet börjar för att öka förståelsen och låta dem hjälpa till och ta ansvar om det finns möjlighet till det. Vi samarbetar med barnhabiliteringen och andra instanser efter behov för att få tillgång till kunskap, anpassat material och hjälpmedel. Personalen ser till att det beställs mat till de barn som har specialkost och vid utflykter och andra speciella tillfällen har detta i åtanke. För utagerande elever arbetar vi med att dela barngruppen i mindre grupper och är extra noga med vuxennärvaron för att finnas som stöd och förekomma konflikter. Genom fortbildning och litteratur får personalen ökad kompetens kring de funktionsnedsättningar som är aktuella. 10

11 Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att miljön anpassas och att eventuella hjälpmedel köps in. Även för de kompetenshöjande insatserna. Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året Ålder Mål och uppföljning: Alla barn oavsett ålder får ta lika stor plats i gruppen. Ålders- eller mognads- anpassa aktiviteter. Alla får göra sin röst hörd. Insats: Personalen delar vid vissa tillfällen in barnen i grupper efter mognad och ser till att det finns anpassat material till alla åldrar. Vi försöker hitta utmaningar för de äldre barnen genom aktiviteter, lekmaterial och att få ta ansvar i olika situationer. Vi fortsätter att träffas i vår fritidsklubb då vi samlar alla kommunens fritidsbarn barn från trean och uppåt ungefär en eftermiddag i månaden och hittar på olika aktiviteter och utflykter tillsammans. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Fritidsklubben en personal från varje fritidshem. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Sexuell läggning Mål och uppföljning: All personal visar en naturlig inställning till olika familjekonstellationer. Alla familjer blir bemötta likvärdigt. Insats: När tillfälle ges diskuterar vi tillsammans med barnen på ett naturligt sätt. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Religion eller annan trosuppfattning 11

12 Mål och uppföljning: Barn och personal visar varandra respekt oavsett trosuppfattning. Vi visar och tillmötesgår önskningar vad det gäller mat och högtider etc. Personalen har kunskap om människors olika bakgrund och religion. Insats: Om det finns andledning frågar personalen vid inskolning av nya barn om vårdnadshavarnas inställning till de högtider vi uppmärksammar på fritidshemmet, samt visar intresse för om de har annan religion för att eventuellt kunna uppmärksamma detta i verksamheten. Personalen kan genom litteratur och föreläsningar öka sin kunskap om olika religioner. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att införskaffa litteratur eller ordna med föreläsning. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kartläggning Syfte Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Personalen observerar barngruppens sammansättning samt hur de fungerar tillsammans utifrån de sex diskrimineringsgrunderna. Det enskilda barnet och gruppens behov sammanställs. Trygghetsvandring i både inomhus- och utomhusmiljö. Förebyggande åtgärder tas fram utifrån resultatet i kartläggningen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Barngrupp Personalgrupp Miljö fysisk/psykosocial Kartläggning Barngrupp 12

13 Österbymo fritidshem består av 56 inskrivna barn. Vi har två avdelningar som är åldersindelade. Frode, Fsk-åk 1. Selo åk 2-5. Frode består av 24 barn. 11 pojkar och 13 flickor i åldrarna 6-8 år. Selo består av 32 barn. 20 pojkar och 12 flickor. Vi har barn från andra kulturer. Vi har barn som är allergiska emot flera olika födoämnen. På båda avdelningarna har vi barn som behöver extra stöd i samspelet med andra barn. Vi har även barn som är försiktiga och oroliga. Båda avdelningarna har arbetat aktivt med trygghetsplanen från uppstart för att skapa trygghet i barngruppen. Under de första månaderna arbetar vi aktivt med trygghet, regler, rutiner och trivsel genom bl.a. samarbete, trygghetsvandring, råd, osv. vi upplever att konflikter och kränkningar har minskat, men det förekommer. Vi arbetar aktivt med att förbättra barnens språkbruk. Detta figurerar främst hos de äldre barnen. För att få en bättre insikt om har barnen hos oss på fritids trivs och känner trygghet har vi låtit barnen fylla i en trivselenkät. Den visar följande: Kartläggning av elevernas trivsel genom enkät i september månad 2015 På Frode har 26 elever svarat på enkäten och på Selo har 24 elever svarat på enkäten. I analysen är svaren sammanställda. Barnen har fått 12 frågor angående trygghet och trivsel. De har haft 3 svarsalternativ: Stämmer bra-stämmer ibland- stämmer inte alls. 1. Jag trivs bra på fritids Jag har alltid någon att vara med Stämmer bra Stämmer ibland stämmer inte alls 3. Jag behandlas bra av de andra barnen Jag är snäll mot de andra barnen De vuxna bryr sig om mig De finns alltid en vuxen att prata med Jag känner mig trygg utomhus Jag vågar vara överallt på skolgården Jag känner mig trygg inne på fritids Jag känner mig trygg i matsalen Vet du någon som blir retad på fritids JA 8 NEJ Blir du själv retad JA 6 NEJ 44 Sammanfattning: Det man kan utläsa av enkäten är att barnen på Österbymo fritidshem känner sig trygg och trivs. 13

14 Det vi behöver jobba med är att få barnen att känna sig mer trygga utomhus och att ha nolltolerans mot att kränkningar får förekomma. Miljö Vi har en bra utegård med skogen mycket nära. Vid Frode finns en stor gräsmatta. Ibland är det svårt att ha uppsikt över alla barn på det stora området. Närheten till utemiljön saknas på Selo. I anslutning till Selo finns en lastbrygga som vi upplever som en fara för båda verksamheterna eftersom det kommer transportbilar dit. Vi har närhet till skog och mark och utnyttjar det flitigt varje vecka. Rutinsituationer Öppning sker på Selo kl för båda avdelningarna. Frukost och mellanmål serveras i matsalen och vi sitter då avdelningsvis. Vi är alltid 2 personal från Vi har system i matsalen med ett röd/grönt kort för att skapa ett lugnare klimat. Vi har även bordsplacering för samtliga barn och vuxna. Ca städar vi lokalerna går verksamheterna ihop till en och då äter vi frukt tillsammans på Frode. Personalgrupp Under förmiddagstid arbetar fritidspersonalen i skolan. Personalen har tid till planering. Vi har veckoplanering då personalen på båda avdelningarna planerar gemensamt. En gång per månad har vi kvällsmöte. Eftersom vi kopplade till olika klasser under förmiddagen och är två olika avdelningar är den gemensamma planeringstiden viktig för att kunna stämma och diskutera ett gemensamt förhållningssätt. På Frode arbetar 3 personal och på Selo 3 personal +1 personal 4 tim/vecka. Arbetslaget består av kvinnor. Förebyggande åtgärder 14

15 Policy: Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier på fritidshemmet. Rutinsituation Mål Att skapa en lugnare situation innan vid går in till frukost Åtgärd Vi låter Frode gå ut kl och tvätta händer. Datum Uppföljning Ansvarig Frode går in och sätter sig på sina platser i matsalen tillsammans med en personal Selo ställer upp stolarna på Selo och får gå och tvätta händerna kl Selo går in och sätter sig vid sina platser tillsammans med personal. Viktigt att vi personal är närvarande med barnen. Vi svarar inte i telefon mellan Fortlöpande under året. Vid samlingar diskuterar vi med barnen hur frukostsituationen fungerar. Vid gemensam planering diskuterar vi personal All personal bär ett gemensamt ansvar. Trygghet Mål Barnen ska känna trygghet och trivsel när de vistas utomhus Åtgärd Att de får vistas på ett begränsat område, endast på Frode och Grabe. Ska Selo vara vid Bule måste de ha tillstånd från oss personal. Det ska alltid vara en personal/ avdelning ute. Uppmuntra barnen att säga till oss vuxna när kränkningar som vi personal inte ser sker. Vi personal ska se till att hjälpa barnen i de olika uteaktiviteterna. Tex vid fotbollsplan, bandyplan eller skogen där det ofta uppstår konflikter. Datum Uppföljning Ansvarig Mål Fortlöpande under året Vid personalmöten All personal bär ett gemensamt ansvar. Diskriminering Inga kränkningar får förekomma 15

16 Åtgärd vid mellanmålet har vi bordsplacering för att minska risken för kränkningar. personalen sitter där behovet är störst personal cirkulerar och är där barnen är. Vid samlingar/stormöten diskuterar vi med barnen om hur vi ska vara mot varandra Skapa goda relationer till barnen så de vågar berätta för personal om de känner sig kränkta Genomföra barnintervjuer och enkäter vid kränkning tar vi det med barnet direkt och vid behov kontaktas föräldrar eller vårdnadshavare Datum Uppföljning Ansvarig Fortlöpande under året Vid behov på veckoplanering. Annars vid personalmöte All personal bär gemensamt ansvar Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning 16

17 ALLA ärenden ska dokumenteras på särskild blankett! Den personal som tar emot eller uppfattar en kränkning tar situationen på allvar och skriver ner händelsen på gällande blankett, eller vidarebefordrar ärendet till den personal som arbetar med den aktuella barngruppen om så inte är fallet. Personalen samlar in information om ärendet. Försiktigt samtal med den som blivit utsatt, för att klargöra vad som hänt och vilka som är inblandade. Personalen har samtal med den/de barn som utsatt någon för kränkande behandling en och en. Bra om två vuxna är närvarande vid allvarligare händelser. Personalen markerar tydligt allvaret med situationen och att kränkningen omedelbart måste upphöra. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna informeras. Alla samtal ska dokumenteras och datum ska anges. Alla i personalgruppen informeras om det inträffade så att alla håller ett extra öga på inblandade barn. Situationen kring de inblandade bevakas genom att personalen observerar berörda extra noga och har uppföljande avstämningssamtal med de inblandade för att försäkra sig om att kränkningar upphört. Även detta dokumenteras på gällande blankett. Vid allvarligare händelser kontaktas förskolechef direkt. I annat fall skickas dokumenterade ärenden till förskolechef, som i sin tur skickar vidare till förvaltningschef. Förskolechef följer upp aktuella ärenden på arbetsplatsträffar med personal. Vårdnadshavare och förskola/fritidshem/skola arbetar tillsammans för att befria barn/elev från mobbarrollen. Då någon mobbar/kränker ger det signaler om att även mobbaren mår dåligt och också behöver hjälp och stöd. Ibland krävs andra åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar genom att barn inte får lämnas utan uppsikt eller genom gruppindelningar eller liknande. Om ett barn/elev blir kränkt av en i personalen, ska barnet/eleven eller vårdnadshavare vända sig till personal eller direkt med förskolechef. Personalen tar i sin tur kontakt med förskolechef. Polisanmälan görs vid grövre fall av mobbning, trakasserier eller våld. Kontaktpersoner Barn och föräldrar kan vända sig till följande kontaktpersoner Camilla Rembsgård, Selo Gunnel Hammarstöm Svensson, Frode Rektor Helena Bergquist