Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Hjelm

Transkript

1 YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ydreskolan Hjelm 2017/2018

2 Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande 3 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund 4 Lagstiftning 4 Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet 5 Begrepp 6 Grunduppgifter 7 Verksamhetsform som omfattas Vår skolas vision och värdegrund Vision för arbetet med Trygghetsplanen Ansvariga för planen Elevernas, vårdnadshavares och personals delaktighet Förankring av planen Planens tidsperiod Utvärdering 8 Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig Främjande insatser 9 Mål och uppföljning Insats Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart Kartläggning 10 Kartläggningsmetoder Områden som berörs Hur elever/barn har och personal har involverats Resultat och analys Förebyggande åtgärder 11 Policy Mål och uppföljning Åtgärd Ansvarig Kontaktpersoner 11 Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning 12 Upptäckt Utredning och åtgärd Uppföljning och dokumentation Ansvarsförhållande 2

3 Skolledningens ställningstagande Skolledningen tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar på Ydreskolan Hjelm har ett gemensamt ansvar för att alla barn och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar. Elsie Johansson Magnus Axelsson Sparf Rektor F-3 och fritidshem Rektor 4-9 3

4 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. 1 Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling Lagstiftning Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen, 6 kap. 6-8, säger att huvudmannen ska se till - att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever - att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och - att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 1 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, s. 7) 4

5 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen/rektorn, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett, kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder (diskrimineringsgrunder). Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Av Diskrimineringslagen, 3kap.16, framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner - Trygghetsplan För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. 5

6 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Ingen får utsätta någon annan för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att personen har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när någon, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6

7 Grunduppgifter Trygghetsplanen omfattar Hjelm. Ansvariga för planen är rektor och skolkurator tillsammans med all personal. Vår skolas vision och värdegrund Alla på vår skola ska känna trygghet, visa ömsesidig respekt, ta ansvar och uppleva arbetsglädje i en lärande gemenskap. Vision med Trygghetsplanearbetet Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan vuxna, barn och ungdomar. Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg skolmiljö. Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa eleven att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag. Ökad medvetenhet ska leda till att alla tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på skolan får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla. Elevernas delaktighet: Eleverna är delaktiga i att upprätta trivsel- och ordningsregler. I början av höstterminen arbetar alla elever klassvis tillsammans med lärarpersonal, för att kartlägga förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Eleverna får skriva anonymt och berätta om de själva varit utsatta för kränkande behandling, själva kränkt någon eller sett/hört någon annan bli kränkt. Vårdnadshavarnas delaktighet: Information till vårdnadshavare om arbetet med trygghetsplanen ges i samband med föräldramöte i september samt en uppmaning till hemmet att diskutera dessa frågor. Personalen tar upp sådana här frågor, vid behov, t.ex. vid utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare. Planen finns på enheten, intranätet och kommunens hemsida. Vi är öppna för vårdnadshavarnas åsikter och välkomnar deras synpunkter. Personalens delaktighet: Personalen gör kartläggningen och upprättar trivsel och ordningsregler tillsammans med eleverna. Personalen för även diskussioner med eleverna gällande trygghetsplanen. 7

8 Förankring av planen: Vid läsårets början introduceras eleverna i trygghetsplanen och arbetet kring den av lärarpersonal. Dessutom upprättas trivsel- och ordningsregler tillsammans med elevrådet. Planen gäller t.o.m Utvärdering Trygghetsplanen har diskuterats kontinuerligt i alla mentorsgrupper. En aktualisering har skett efter Friendsenkäten som gjordes i januari Trygghetsplanen för 2017/2018 utvärderas och reviderades hösten 2017 och vintern Grunden för utvärderingen och revideringen är enkäten i januari månad 2017, det fortsatta värdegrundsarbetet under våren 2017 samt de OSISrapporter som skrivits. Utifrån resultatet av Friends elevenkät i januari 2017 framkom tre områden Ydreskolan måste lägga fokus på i sitt förebyggande arbete. Dessa är: 1. Alla elever ska känna att de har någon vuxen de kan vända sig till vid behov. 2. Korridorer och toaletter ska upplevas som mer trygga platser att vara på. 3. Ydreskolan ska upptäcka och därmed aktivt kunna arbeta med skolsituationen runt de elever som i mer än ett års tid upplevt sig vara mobbade. Vid utvärderingen och revideringen bestämdes att Hjelm ska arbeta med område 1 på följande vis: Initiera en mentorsloggbok i vilken eleverna skriver och som läses och följs upp av mentorer. All personal ska heja på eleverna och vid tillfälle ge korta vänliga kommentarer. Gemensamt arbeta för att öka förtroendet för alla vuxna. Skapa positiva relationer. Att alla arbetar med värdegrundsövningar; t.ex vid Sundsdagen och Hälsodagen. Se över schemat för rastdeltagande så att raster under hela dagen täcks. Vid utvärderingen och revideringen bestämdes att Hjelm ska arbeta med område 2 på följande vis: Ge eleverna inflytande och lyssna på deras åsikter; diskutera med eleverna om tydliga regler, om hur vi är i korridoren och hur alla ska bidra till att göra det tryggt att gå på toaletten. Alla vuxna måste ingripa när de ser något, gärna fler tillsammans för att tydligt markera. 8

9 Stimulera elever till att locka fram ett gott beteende. En Trivsel-kassa ska initieras. Trivsel kassan innebär att en summa pengar avsätts för att betala skadegörelse. Ju mindre skadegörelse desto mer pengar till något roligt. Ta reda på vad som egentligen händer genom att använda mentorsloggboken. Be eleverna ge förslag på lösningar. Vid utvärderingen och revideringen bestämdes att Hjelm ska arbeta med område 3 på följande vis: Ge eleverna möjlighet att berätta om detta i en mentorsloggbok. Arbeta för en bra samordning mellan elevhälsan, lärare, skolpersonal och elever kring mobbning. Återföra svaren i enkäterna till eleverna och låta dem få kommentera och reflektera i mindre grupper. Initiera ett trygghetsteam och bygga en arbetsgång så att eleverna vet vad de kan göra om de upplever sig mobbade. Inte avsluta för tidigt utan följa upp mobbningsärende och säkerställa att mobbningen upphör. Ytterligare framkom vid utvärderingen brister i arbetet med OSIS anmälningar vilket resulterat i en ny arbetsgång (se bilaga). Hur skall vi göra? Främjande insatser Vårt värdegrundsarbete skall de kommande åren utgå från analys av Friendsenkäten. Denna genomförs i januari Ett närmare samarbete mellan hem och skola. Detta sker genom personliga kontakter, föräldramöten och föräldraråd. Vid föräldramöten i början av höstterminen informerar vi om vår trygghetsplan. Öka vuxennärvaron i korridorerna för att snabbare kunna uppmärksamma kränkningar och vara en del i arbetet med att skapa goda relationer med eleverna. Arbeta med etik på nätet. Kompetens anlitas externt? Fortsatt mobilförbud på lektionerna. Ordna rastaktiviteter med hjälp av ungdomscoach. Lärarna styr placeringen av eleverna i klassrummet. Läraren bestämmer samarbetspartners och lag inom t.ex. idrotten. Rektor eller en lärare får från elev omhänderta föremål som kan användas på ett sätt som är störande för utbildningen, eller som kan utgöra fara för säkerheten i denna. (Skollag 5 kap. 22 ) Ett föremål som omhändertagits enlig 22 ska återlämnas till eleven senast den tidpunkt skoldagen är slut för 9

10 eleven.(23 ) För upprepade tillfällen se skollagen 23. Detta skall dokumenteras skriftligt.(24 ) Noggrant dokumentera OSIS, och följa upp dessa enligt flödesschema (se bilaga). Varje vecka följer dessutom rektor med hjälpa av skolkurator upp alla OSIS anmälningar. Rutiner för vårt arbete: Arbeta för att implementera de förebyggande åtgärder. Följa de rutiner som finns angående OSIS-rapporter (se bilaga) Göra Friendsenkäten i januari Kontinuerligt följa upp värdegrundsarbetet på TFS Att förlägga 15 min korridortid/lärare/vecka. Bra tips för mentorn/ klassföreståndaren i arbetet med mentorsloggbok. Loggboksfrågor: Berätta vad som har varit bra/mindre bra t.ex. Har du gjort något bra för någon annan Har du eller någon annan blivit illa behandlad Har du själv behandlat någon illa Är det något som du vill att jag ska veta om Ansvariga: Ansvariga är all personal på Hjelm Resurspersoner för akuta situationer vid olycksfall, kränkning eller mobbning Skolkurator Tel: Respektive mentor se Skola 24 Rektor Magnus Axelsson Sparf Tel: mobil: Kartläggning Syfte Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Elever kartlägger med hjälp av enkät via Friends. 10

11 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Fört diskussioner tillsammans med lärare och fyllt i anonym enkät Hur personalen har involverats i kartläggningen Fört diskussioner tillsammans med elever och varandra. Läst igenom elevernas enkäter och diskuterat utifrån dem. Resultat och analys Se rubriken Utvärdering. 11