TRYGGHETSPLAN. Hestra fritidshem 2015/2016

Transkript

1 YDRE KOMMUN Barn och utbildning TRYGGHETSPLAN Årlig plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan Hestra fritidshem 2015/2016 Upprättad oktober 2015

2 Innehållsförteckning Ledningens ställningstagande 3 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund 4 Lagstiftning 4 Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet 5 Begrepp 6 Grunduppgifter 7 Verksamhetsform som omfattas Vision för arbetet med Trygghetsplanen Ansvariga för planen Barn, vårdnadshavares och personals delaktighet Förankring av planen Planens tidsperiod Utvärdering 8 Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig Främjande insatser 9 Mål och uppföljning Insats Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart Kartläggning 13 Kartläggningsmetoder Områden som berörs Hur barn och personal har involverats Resultat och analys Förebyggande åtgärder 17 Policy Mål och uppföljning Åtgärd Ansvarig Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning 19 Upptäckt Utredning och åtgärd Uppföljning och dokumentation Ansvarsförhållande Kontaktpersoner 19 2

3 Ledningens ställningstagande Ledningen för barnomsorg och skola tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom barnomsorg och skola har ett gemensamt ansvar för att alla barn och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar. Helena Bergquist Rektor 3

4 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skola/barnomsorg ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan och barnomsorgen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell. Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling Lagstiftning Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen, 6 kap. 6-8, säger att huvudmannen ska se till - att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever - att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och - att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechef/rektor, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i före- kommande fall 4

5 vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett, kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder diskrimineringsgrunder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Av Diskrimineringslagen, 3kap.16, framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner - Trygghetsplan För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. 5

6 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra barn/elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola/skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn/elevers värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både personal och barn/elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personal får inte utsätta barn/elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn/elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6

7 Grunduppgifter Trygghetsplanen omfattar fritidshem. Ansvariga för planen är all personal på fritidshemmet i samarbete med rektor. Vår vision med trygghetsarbetet är: Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan barn och vuxna. Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa barnen att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag. Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg miljö. Ökad medvetenhet ska leda till att alla på fritidshemmet tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på fritidshemmet får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla. Förankring av planen Barnens delaktighet: Upprättande av trivselregler Leken, vuxennärvaro utmana och fråga. Stormöten Kompisveckor Vårdnadshavares delaktighet: Information vid föräldramöte och vid föräldraråd. Personalen synliggör trygghetsarbetet ex. i den digitala fotoramen, månadsbrev, på fritids informationstavla. Utskick till vårdnadshavare med en sammanfattande presentation av årets kartläggning och åtgärder. Planen finns att läsa i sin helhet i tamburen och kan även att ladda ner från Ydre kommuns hemsida. Vi delar ut en utskriven kopia till de familjer som önskar det. Personalens delaktighet: Observationer och intervjuer Föra fortlöpande diskussioner i arbetslaget kring ex. begrepp, förhållningssätt. Dokumentera händelser Skapa förutsättningar för barn och vårdnadshavares delaktighet Utvärdera och upprätta ny plan varje år Planen gäller t.o.m

8 Utvärdering Beskrivning om hur föregående läsårs plan (2014/2015) har utvärderats Varje arbetslag har utvärderat delar av trygghetsplanen på respektive enhet. Det främjande arbetet har utvärderats i nätverksgruppen, gemensamt för kommunens fritidshem. Varje arbetslag har fått fylla i en enkät BRUK: 2.4 som handlar om att skatta sin verksamhet kring hur man främjar lika rättigheter och möjligheter samt förebygger diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2.5 som handlar om att upptäcka, utreda, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje arbetslag har diskuterat och dokumenterat resultatet, vad det beror på och vad som behöver åtgärdas på kort respektive lång sikt. Delaktiga i utvärderingen av planen för 2014/2015 Rektor och personal har varit delaktiga i utvärderingen. Detta år hade vi dock ingen enkät till vårdnadshavare, vilket vi lyfte på föräldrarådet. Resultat av utvärderingen av planen för 2014/2015 På föräldraråd framkom det att de enkäter som vi tidigare haft till vårdnadshavare var svåra att fylla i och detta är något vi behöver se över. Blankett för dokumentation kring kränkande behandling har börjat användas. Mall för barnintervjuer har tagits fram och testats inför utvecklingssamtal på vissa fritidshem. Utvärdering trygghetsplanen Hestra fritidshem Vi har hittat bra rutiner för att lyssna på alla barn när vi har samling. När beslut ska fattas får alla barn göra sin röst hörd och vi försöker återkommande låta barnen få sina önskemål uppfyllda. När vi gått till gymnastiken har alla fått turas om att bestämma. Vi har gått i både stora och små grupper till gymmanstiken. Vi upplever det som att barnen har haft möjlighet att påverka aktiviteterna på fritids. Båda grupperna har fått vara med och påverka våra utflyktsmål på utedagarna, samt våra vardagliga aktiviteter på fritidshemmet. Vi behöver dock bli bättre på att föra anteckningar på våra stormöten. Vi har exempelvis inte satt upp anteckningar på anslagstavlan efter våra möten, vilket vi tror hade varit bra. Vi har blivit mer medvetna om hur vi bemöter barnen och vi erbjuder alltid våra aktiviteter till alla barn. Däremot tror vi att det är bra att vi som personal fortsätter att arbeta aktivt med genusfrågor för att vi ska bli mer medvetna om vårt förhållningssätt. De äldsta barnen har fått chans att vara med på våra fångarna på fritids-tävlingar som vi valt att anpassa för de äldre barnen. Vi har försökt att tänka att vi är en stor barngrupp istället eftersom det personalmässigt annars har varit svårt att räcka till. Barnen har erbjudits olika aktiviteter och personalen har fördelat sig utifrån barnens önskemål. För att säkerställa att personalen alltid hade koll på alla barn fick barnen i samband med fritidstarten varje dag meddela personalen vilken 8

9 aktivitet de ville välja för dagen. Personalen skrev då ner vart alla barn befann sig både innan och efter mellanmålet. Idélåda finns, men den skulle vi behöva påminna barnen om oftare. Aktivitetsråd och stormöte har vi haft regelbundet, men vi har varit inte fört anteckningar i den grad som skulle varit önskvärt. Planen för 2015/2016 utvärderas senast Främjande insatser Likabehandling Mål och uppföljning: Alla barn ska känna att de får lika mycket uppmärksamhet, inflytande och utrymme i verksamheten. Personalen följer upp genom att fråga barnen i intervjuer. Barnen är med och planerar och utvärderar verksamheten. Personalen jobbar för att ge varje barn lika mycket uppmärksamhet och utrymme. Insats: Vid samlingar tillämpar vi talrundor, dvs. att alla barn får säga sin åsikt, berätta om något etc. Personalen hjälps åt vid samlingar med att uppmärksamma att alla får lika talutrymme. Vid ex. önskemål om vad de vill göra i gymnastiksalen går vi inte bara på vad majoriteten vill, utan allas önskemål ska någon gång genomföras. Önskelåda finns på fritidshemmet och personalen arbetar aktivt med att tillgodo se de önskemål som är rimliga att genomföra. Vi utvecklar formerna för barnens delaktighet i planering och utvärdering av verksamheten genom återkommande stormöten. Vi sätter upp resultatet på en speciell plats och barn och personal hjälps åt att delge de barn som inte var med på stormötet så de också får komma med synpunkter. Ansvarig: All personal på fritidshemmet Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kön Mål och uppföljning: Att alla barn får lika mycket uppmärksamhet oavsett kön. Att alla bemöts likvärdigt. Barnen ska ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter och lekar. Insats: Som personal erbjuder vi på ett neutralt sätt alla aktiviteter till alla barn. En personal i arbetslaget är extra ansvarig för att planera in aktiviteter med genusperspektiv fortlöpande under året Ansvarig: All personal på fritidshemmet. 9

10 Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Könsidentitet - köns uttryck Mål och uppföljning: Alla ska känna att de kan identifiera sig i sin grupp och känna sig trygga. Personalen ska bemöta barn och föräldrar på ett likvärdigt sätt. Insats: Vi har ett medvetet tänk när vi delar in barnen i grupper så att alla känner sig trygga och bekväma. Vi behöver öka vår medvetenhet i ämnet via fortbildning/litteratur. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för kompetenshöjande insatser. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: Alla barn har lika värde och behandlas lika. Vi lyfter fram alla barns olika kulturer i barngruppen. Vi arbetar med att alla ska känna empati och medkänsla för varandra oavsett kultur och bakgrund. Insats: Vi synliggör barngruppens olika kulturella bakgrunder i verksamheten för att väcka intresse och nyfikenhet bland alla barn i gruppen. Detta genom att ställa frågor till både barn och föräldrar och genom att lära sig ord och till exempel räkna på olika språk. Även fånga upp traditioner som kan belysas vid olika tillfällen under året. Modersmål är ett prioriterat utvecklingsområde för barnomsorgen innevarande läsår. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Fritidshemmets miljö är anpassad till alla barn och vuxna. Alla barn ska kunna vara delaktiga i alla aktiviteter. Utflykter anpassar vi så att alla kan följa med. Vi tar hänsyn till barn som har specialkost på grund av allergier. Hela personallaget är insatt i barnets 10

11 funktionsnedsättning. De övriga barnen i barngruppen är medvetna om barnets funktionsnedsättning för att det ska fungera naturligt. Insats: Lokalerna anpassas innan ett barn med funktionsnedsättning börjar. Vi pratar med barngruppen i samband med att barnet börjar för att öka förståelsen och låta dem hjälpa till och ta ansvar om det finns möjlighet till det. Vi samarbetar med barnhabiliteringen och andra instanser efter behov för att få tillgång till kunskap, anpassat material och hjälpmedel. Personalen ser till att det beställs mat till de barn som har specialkost och vid utflykter och andra speciella tillfällen har detta i åtanke. För utagerande elever arbetar vi med att dela barngruppen i mindre grupper och är extra noga med vuxennärvaron för att finnas som stöd och förekomma konflikter. Genom fortbildning och litteratur får personalen ökad kompetens kring de funktionsnedsättningar som är aktuella. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att miljön anpassas och att eventuella hjälpmedel köps in. Även för de kompetenshöjande insatserna. Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året Ålder Mål och uppföljning: Alla barn oavsett ålder får ta lika stor plats i gruppen. Ålders- eller mognads- anpassa aktiviteter. Alla får göra sin röst hörd. Insats: Personalen delar vid vissa tillfällen in barnen i grupper efter mognad och ser till att det finns anpassat material till alla åldrar. Vi försöker hitta utmaningar för de äldre barnen genom aktiviteter, lekmaterial och att få ta ansvar i olika situationer. Vi fortsätter att träffas i vår fritidsklubb då vi samlar alla kommunens fritidsbarn barn från trean och uppåt ungefär en eftermiddag i månaden och hittar på olika aktiviteter och utflykter tillsammans. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Fritidsklubben en personal från varje fritidshem. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Sexuell läggning Mål och uppföljning: 11

12 All personal visar en naturlig inställning till olika familjekonstellationer. Alla familjer blir bemötta likvärdigt. Insats: När tillfälle ges diskuterar vi tillsammans med barnen på ett naturligt sätt. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Barn och personal visar varandra respekt oavsett trosuppfattning. Vi visar och tillmötesgår önskningar vad det gäller mat och högtider etc. Personalen har kunskap om människors olika bakgrund och religion. Insats: Om det finns andledning frågar personalen vid inskolning av nya barn om vårdnadshavarnas inställning till de högtider vi uppmärksammar på fritidshemmet, samt visar intresse för om de har annan religion för att eventuellt kunna uppmärksamma detta i verksamheten. Personalen kan genom litteratur och föreläsningar öka sin kunskap om olika religioner. Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att införskaffa litteratur eller ordna med föreläsning. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kartläggning Syfte Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Personalen observerar barngruppens sammansättning samt hur de fungerar tillsammans utifrån de sex diskrimineringsgrunderna. Det enskilda barnet och gruppens behov sammanställs. Trygghetsvandring i både inomhus- och utomhusmiljö. 12

13 Förebyggande åtgärder tas fram utifrån resultatet i kartläggningen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Barngrupp Personalgrupp Miljö fysisk/psykosocial Resultat av fritidshemmets kartläggning hösten 2015 Personalgruppen Socialt klimat: I samband med terminsstarten fick vi delvis ett nytt arbetslag. Vi har lagt ner tid på att arbeta ihop oss i den nya personalsammansättningen. Det krävs alltid lite tid att arbeta ihop sig till en bra arbetsgrupp. Dagligen uppstår det situationer som någon i personalgruppen känner sig osäker på och vi pratar oss då samman för att vårt förhållningssätt ska bli så lika som möjligt. Vi diskuterar mycket och kommer med olika synvinklar och tankar när det gäller beslut kring barnen. Förhållningssätt: Vi diskuterar mycket mellan oss för att hitta en gemensam syn. Det hade dock varit önskvärt att vi fått mer tid till gemensam planering i samband med terminstarten eftersom vi fick en ny personalgrupp efter semestern. Vi försöker arbeta lösningsinriktat och se att det finns många saker kring barnet som påverkar hur barnet är och agerar i olika situationer. Vi fokuserar på lösningar och det som fungerar bra kring barnet, istället för att rikta fokus på sådant som inte fungerar. Vi bemöter alla barn på ett sätt som på bästa sätt tillgodoser deras behov. Språkbruk förebild Vi tänker på att vara bra förebilder när vi samtalar med barnen och på annat sätt använder vårt språk. Personliga relationer: Det är viktigt att vi som personal inte gör skillnad på eller behandlar barn vi känner privat på ett sätt som skiljer sig från bemötandet av övriga barn i gruppen. Detta blir extra viktigt i år eftersom två i personalgruppen har barnbarn i barngruppen. Vi bemöter alla föräldrar på ett professionellt sätt oavsett om vi känner dem privat eller inte. 13

14 Barngruppen Kränkande behandling Det finns några konstellationer av barn i vår grupp som har svårt att leka i grupper med fler än två barn. Även om det sällan uppstår några större konflikter upplever vi det som att det lätt blir lite tjafsigt i grupperna och de har svårt att fatta gemensamma beslut och låta alla komma till tals. Det händer både att barn väljer att gå ifrån grupperna när det blir tjafsigt och att barn utesluts ur grupperna då oenighet kring ett beslut eller en aktivitet har uppstått. Det finns barn som ibland har svårt att läsa av lekkoder och förstå vad andra barn menar och vill i leken. Det händer då att dessa barn på grund av dessa svårigheter blir uteslutna ur leken eller slåss med andra barn och på så sätt kränker andra barn. Kön Barngruppen har en jämn könsfördelning då vi har 25 flickor och 27 pojkar inskriva på fritids i år. Vi upplever att barnen i vår barngrupp är mycket jämlika. Det förekommer att både pojkarna och flickorna tar för sig och tar plats. Våra leksaker och vårt material används mycket av alla våra barn. Könsidentitet Barnen i vår grupp leker i många olika konstellationer. De leker både pojkar och flickor var för sig och tillsammans och vår uppfattning är att de vågar prova många olika typer av lekar och aktiviteter. Etnisk tillhörighet: Vi har elever med olika etnisk bakgrund i vår barngrupp, vilket vi i personalgruppen försöker vara medvetna om Funktionsnedsättning: Det finns barn i gruppen som är i behov av särskilt stöd för att må så bra som möjligt på fritids. De behöver stöd i leken med andra barn och hjälp för att få en bra översikt på hur dagarna på fritids ser ut. Det finns barn med allergier i gruppen och det är viktigt att de aldrig känner att de behandlas annorlunda på grund av detta Trygghet I år har vi en stor barngrupp på fritids som ska samsas i relativt små lokaler. Detta försöker vi ha i åtanke då vi planerar våra aktiviteter. Viupplever att barngruppen har fått en bra start tillsammans med sina nya pedagoger. Vi har under terminstarten satsat extra på att skapa trygghet i gruppen och vi upplever det som att många barn vågar komma till oss i personalgruppen med sina bekymmer och tankar. 14

15 Vi har några barn som är ängsliga vid lämningen till fritids, vilket gör att vi som personal måste vara extra uppmärksamma då barn lämnas på vårt fritidshem. Det är viktigt att alla känner sig trygga med oss som personal och sina kamrater. Några av de barn som har lite längre dagar på fritids har ibland svårt att veta vad de ska hitta på efter när många av kamraterna gått hem. Det förekommer att de verkar lite nedstämda och vandrar runt i lokalerna utan att hitta någonting att göra. Språkbruk Svordomar, könsord och sexanspelningar förekommer mycket sällan i gruppen och upplevs inte som något bekymmer av någon i personalen. Familjesituation: Vi har familjer med olika social och etnisk bakgrund samt separerade föräldrar med nya familjekonstellationer. Miljö Lokaler inne: I samband med skolstarten fick vi delvis nya lokaler till fritids. När det är många barn på fritids blir det dock snabbt väldigt rörigt när alla ska samsas om samma utrymmen. För att utnyttja våra lokaler på bästa sätt har vi delat upp barngruppen i olika grupper. På eftermiddagen då alla barn samlas i kapprummen i förskolaklassens lokaler blir det lätt mycket trångt. Vi har försökt att underlätta situationen genom att de elever som har sina kapprum i skolans lokaler får låta sina ryggsäckar hänga kvar i sina egna klassrum tills de går hem för dagen. Utemiljö: Vi har en fin utegård, det är dock svårt att få en bra överblick över vad barnen gör och är någonstans eftersom skolgården är mycket stor. Vi har skolgården i nära anslutningen till en trafikerad väg. Skolgården ramas in av träd och buskar, vilket förhindrar att barnen och deras leksaker kommer ut på vägen. I ena änden av skolgården ligger det en bäck strax utanför skolgårdens gränser. Det är svårt för oss att tydligt överblicka så att inga barn tar sig ner till bäcken Leksaker/material: Barnen leker endast med fritids leksaker under fritidstiden och lämnar sina egna leksaker hemma. Anledningen till detta är att vi inte vill att barnen ska kunna använda leksakerna för att frysa ut andra barn eller att deras leksaker ska gå sönder. Någon gång per termin anordnar vi leksaksdagar där barnen får möjlighet att ta med sig leksaker hemifrån. Rutinsituationer 15

16 Efter morgonfritids går barnen ut en stund Personal från fritids följer med barnen ut. Vi är noga med att skriva upp meddelande från föräldrar på våra whiteboardtavlor och på våra scheman för att all personal ska ha vetskap om vad som händer under dagen kring alla barn. Om vi får in nya scheman från barnen sätter vi alltid in dem i en mapp märkt med Nya tider och scheman. Detta görs för att underlätta för den personal som skriver barnens scheman. Vi prickar av barnen på morgonen när de kommer, samt efter skolan. Vi möter upp dem i det hus där de har sina klassrum och därefter får de chans att välja aktivitet. Förebyggande åtgärder Policy: Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier på fritidshemmet. Vi diskuterar med alla barn i gruppen om deras ursprung och traditioner och gör dem uppmärksamma på att traditioner kan skilja sig mycket både inom och utanför Sverige. Tidpunkt: Löpande under läsåret Ansvarig: Fritidspersonal Personalen ska ha överblick över barnen och inte lämna barn ensamma utan tillsyn. Personalen ska finnas nära de barn som behöver extra stöd i sin relation till andra barn för att förebygga kränkande beteende. Tidpunkt: Fortlöpande under året. Ansvarig: Fritidspersonal. Vi arbetar för att alla barn känner sig trygga då de lämnas på fritids. Vi möter upp oroliga barn i hallen och hjälper dem att hitta en aktivitet att sysselsätta sig med. Tidpunkt: Fortlöpande under året Ansvarig: Fritidspersonal. Vi försöker ha uppsikt över barnen när de leker i olika grupperingar eftersom det förkommer att flera olika grupper av barn har svårt att få till en fungerande lek om de blir för många i gruppen eller om gruppsammansättningen blir på ett speciellt sätt. 16

17 Tidpunkt: Fortlöpande under året. Ansvarig: Fritidspersonalen. Eftersom det förekommer att barn som är länge på fritids ibland har svårt att veta vad de ska hitta på när de flesta av deras kompisar går hem från fritids, måste personalen vara extra uppmärksam och lyhörd för när dessa situationer uppstår. Personalen kan försöka inspirera till en ny aktivitet eller försöka få med ensamma barn i andra lekar. Omkring äter alla frukt tillsammans och därefter kan det ibland passa bra att spela något gemensamt spel tillsammans ifall flera av barnen inte vet vad de ska hitta på. Tidpunkt: Fortlöpande under året. Ansvarig: Fritidspersonalen Då vi delar in gruppen i olika konstellationer för att få verksamheten att flyta på så bra som möjligt är det viktigt att vi hela tiden är uppmärksamma på hur vår ansvarfördelning ser ut sinsemellan oss. De grupper som exempelvis har valt den skapande verksamhet som erbjuds hör till den personalens ansvar ända tills det är dags för nästa aktivitet såsom exempelvis mellanmålet. Tidpunkt: Fortlöpande under året Ansvarig: Fritidspersonalen. Det är viktigt att vid terminstarter alltid göra en trygghetsvandring med barnen på skolgården eftersom skolgården är stor och svår för personalen att överblicka. Det är bra om barnen får uttala sig om vilka platser de tycker är otäcka och där de vill att personalen ska ha extra uppsikt. Tidpunkt: Fortlöpande under året. Ansvarig: Fritidspersonalen En i personalgruppen checkar alltid av barnen vid mellanmålet och efter mellanmålet för att säkerställa att inga barn går hem eller går ut och leker istället för att ta sig till och från matsalen. Tidpunkt: Löpande under året. Ansvarig: Fritidspersonal 17

18 Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning ALLA ärenden ska dokumenteras på särskild blankett! Den personal som tar emot eller uppfattar en kränkning tar situationen på allvar och skriver ner händelsen på gällande blankett, eller vidarebefordrar ärendet till den personal som arbetar med den aktuella barngruppen om så inte är fallet. Personalen samlar in information om ärendet. Försiktigt samtal med den som blivit utsatt, för att klargöra vad som hänt och vilka som är inblandade. Personalen har samtal med den/de barn som utsatt någon för kränkande behandling en och en. Bra om två vuxna är närvarande vid allvarligare händelser. Personalen markerar tydligt allvaret med situationen och att kränkningen omedelbart måste upphöra. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna informeras. Alla samtal ska dokumenteras och datum ska anges. Alla i personalgruppen informeras om det inträffade så att alla håller ett extra öga på inblandade barn. Situationen kring de inblandade bevakas genom att personalen observerar berörda extra noga och har uppföljande avstämningssamtal med de inblandade för att försäkra sig om att kränkningar upphört. Även detta dokumenteras på gällande blankett. Vid allvarligare händelser kontaktas förskolechef direkt. I annat fall skickas dokumenterade ärenden till förskolechef, som i sin tur skickar vidare till förvaltningschef. Förskolechef följer upp aktuella ärenden på arbetsplatsträffar med personal. Vårdnadshavare och förskola/fritidshem/skola arbetar tillsammans för att befria barn/elev från mobbarrollen. Då någon mobbar/kränker ger det signaler om att även mobbaren mår dåligt och också behöver hjälp och stöd. Ibland krävs andra åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar genom att barn inte får lämnas utan uppsikt eller genom gruppindelningar eller liknande. Om ett barn/elev blir kränkt av en i personalen, ska barnet/eleven eller vårdnadshavare vända sig till personal eller direkt med förskolechef. Personalen tar i sin tur kontakt med förskolechef. Polisanmälan görs vid grövre fall av mobbning, trakasserier eller våld. Kontaktpersoner Barn och föräldrar kan vända sig till följande kontaktpersoner Annette Samuelsson Madeleine Gustavsson Anne-Sofie Walfridsson Filip Fransson Lena Alfredsson Rektor Helena Bergquist: