TRYGGHETSPLAN. Nyckelpigan Hestra förskola 2013/2014

Transkript

1 YDRE KOMMUN Barn och utbildning TRYGGHETSPLAN Årlig plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan Nyckelpigan Hestra förskola 2013/2014 Upprättad september 2013

2 Innehållsförteckning Ledningens ställningstagande 3 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund 4 Lagstiftning 4 Upprättande av skriftliga planer i varje verksamhet 5 Begrepp 6 Grunduppgifter 7 Verksamhetsform som omfattas Vision för arbetet med Trygghetsplanen Ansvariga för planen Barn, vårdnadshavares och personals delaktighet Förankring av planen Planens tidsperiod Utvärdering 8 Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig Främjande insatser 11 Mål och uppföljning Insats Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart Kartläggning 14 Kartläggningsmetoder Områden som berörs Hur barn och personal har involverats Resultat och analys Förebyggande åtgärder 15 Policy Mål och uppföljning Åtgärd Ansvarig Checklista för akuta situationer 17 Upptäckt Utredning och åtgärd Uppföljning och dokumentation Ansvarsförhållande Kontaktpersoner 17 2

3 Ledningens ställningstagande Ledningen för barnomsorg och skola tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom barnomsorg och skola har ett gemensamt ansvar för att alla barn och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar. Lars Andreasson Tf Rektor Susanne Lindström Förskolechef 3

4 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skola/barnomsorg ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan och barnomsorgen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell. Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling Lagstiftning Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen, 6 kap. 6-8, säger att huvudmannen ska se till - att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever - att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och - att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechef/rektor, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till 4

5 huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i före- kommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett, kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder diskrimineringsgrunder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Av Diskrimineringslagen, 3kap.16, framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan. Upprättande av skriftliga planer i varje verksamhet Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner - Trygghetsplan För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. 5

6 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra barn/elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola/skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn/elevers värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barn/elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både personal och barn/elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personal får inte utsätta barn/elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn/elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6

7 Grunduppgifter Trygghetsplanen omfattar Hestra förskola. Ansvariga för planen är all personal på förskolan i samarbete med förskolechef. Vår vision med trygghetsarbetet är: Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan barn och vuxna. Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa barnen att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag. Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg miljö. Ökad medvetenhet ska leda till att alla på förskolan tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på förskolan får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla. Förankring av planen Barnens delaktighet: Upprättande av trivselregler Leken, vuxennärvaro utmana och fråga. Sagor, drama diskutera handlingen Vårdnadshavares delaktighet: Information samt diskussion vid föräldramöte och vid föräldraråd Personalen synliggör verksamheten genom dokumentation exempelvis via fotoramen, föräldramöten, utvecklingssamtal och utskick. Utskick till vårdnadshavare med en kortare presentation kring årets Trygghetsplan. I sin helhet finns den att läsa i tamburen och även att ladda ner från Ydre kommuns hemsida. Önskar familjerna ett utskrivet exemplar att ta med hem ordnar vi detta. Vårdnadshavare blir tillfrågade om tillåtelse till barnens delaktighet på förskolans fotoram, videoinspelningar, hemsidan etc. Personalens delaktighet: Observationer och intervjuer Föra fortlöpande diskussioner i arbetslaget kring ex. begrepp, förhållningssätt. Dokumentera händelser Skapa förutsättningar för barn och vårdnadshavares delaktighet Utvärdera och upprätta ny plan varje år Planen gäller t.o.m

8 Utvärdering Beskrivning om hur föregående läsårs plan (2012/2013) har utvärderats Varje arbetslag har utvärderat delar av trygghetsplanen på respektive enhet. Det främjande arbetet har utvärderats i samrådsgruppen, gemensamt för kommunens förskolor. Varje arbetslag har fått fylla i en enkät BRUK (A 1.5) kopplat till arbetet med att motverka kränkande behandling. Vårdnadshavare har erbjudits möjlighet att komma med synpunkter kring upplevelsen av trygghet samt jämställdhet ur ett genusperspektiv i förskolan i mars Delaktiga i utvärderingen av planen för 2012/2013 Förskolechef och personal har varit delaktiga i utvärderingen och föräldrar har getts möjlighet att framföra åsikter via enkät. Resultat av utvärderingen av planen för 2012/2013 Blankett för dokumentation kring kränkande behandling har tagits fram men ännu inte börjat användas. Några förskolor har använt sig av en enkät med smilisar vid barnintervjuer men den har inte använts över allt. Mer kunskaper om religion och kultur önskas av personalen. Resultat av sammanställningen av BRUK (personal) BRUK: A 1.5 Jämställdhet Självskattning Kriterier att skatta: 1. Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika utifrån traditionella krav och förväntningar på könen och reflekterar återkommande över vårt eget förhållningssätt. 2. Vi har de grundläggande kunskaper som krävs för att kunna arbeta för att barnen inte ska hindras av sitt kön i sin utveckling. 3. Vi ger varje barn möjlighet att fördjupa sina specifika intressen samtidigt som vi visat på alternativ och inspirerar till nya upptäckter. 4. Vi är uppmärksamma på och har återkommande diskussioner om hur förskolans miljö och innehåll kan utveckla varje barns inneboende resurser oavsett kön. 5. Vi talar med och bemöter alla barn på samma sätt oavsett kön och uppmuntrar varje barn att uttrycka olika känslor. 6. Vi ger alla barn oavsett kön lika stort utrymme i förskolan. 7. Vi uppmuntrar och stimulerar flickor och pojkar att lösa uppgifter, leka och ha roligt tillsammans. 8. Vi bejakar alla barns familjesituationer och tar ingen individs sexuella läggning för given. A B C D E F

9 Summa - alla frågor A Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan B Diskussioner om hur kriterierna ska uppnås har inletts C Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås D Arbetet har påbörjat och vissa kännetecken finns E Förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet F Detta kriterium kännetecknar förskolan Resultat av enkäter till vårdnadshavare Ca 200 enkäter lämnades ut till vårdnadshavare inom förskola/fritidshem på alla orter och 65 enkäter har besvarats. Frågor som ställdes: 1. Har ni som vårdnadshavare tankar och funderingar kring hur förskolan/fritidshemmet bedriver verksamheten ur ett genusperspektiv? På denna fråga har 10 personer svarat ja, 37 har svarat nej och 18 personer har aldrig tänkt på detta. Av de kommentarer som lämnades på denna fråga var 11 nöjda medan 4 hade andra åsikter. 2. Har ni någon gång reflekterar över hur ditt barn blivit bemött kopplat till vilket kön barnet har? På denna fråga svarade 10 personer ja, 50 nej och 5 stycken har aldrig reflekterat över det. Här var fyra kommentarer positiva/nöjda medan fem kommentarer uttrycker att de observerat skillnader. 3. Finns intresse från er sida att delta på exempelvis föreläsning eller diskussionskväll i ämnet genus? 19 personer svarade ja, 38 nej och 8 vet ej. 4. Genus och jämställdhet är ett område som berörs i våra trygghetsplaner. Är det något angående ditt barns trygghet du vill framföra så kan du göra det här. Fyra kommentarer som påtalar att det är nöjda med nuläget och två kommentarer ställer sig positiva till utvecklingsarbetet. Åtgärder - Blanketten Dokumentation gällande kränkande behandling, läggs ut på intranätet börjar användas ht Enkäten med smilisar till barnintervjuer sprids till alla förskolor. - Varje enhet håller utkik efter och lånar/införskaffar barnböcker där olika familjekonstellationer förekommer och tipsar varandra. - Förskolechef köper in litteratur kopplat till religion och kultur utifrån den kartläggning av nationaliteter som finns. - De kommentarer som vissa föräldrar lämnat via enkäten arbetas vidare med på varje avdelning. Sammanställningen går ut i arbetslagen för vidare diskussioner som en del i kartläggningen. - Sammanställningen av BRUK tas upp i arbetslagen och nätverksgruppen för att diskutera hur vi går vidare och vilka åtgärder som är mest angelägna att arbeta vidare med. 9

10 Utvärdering , Hestra förskola Hestra förskola- allmänt Vi ser tillbaka på ett läsår med mycket vikarier och har satsat på att få vardagen att gå ihop, vilket har gjort att projekt som genus och modersmål har fått stå tillbaka lite. Vi menar att både genus och modersmål ständigt finns runtomkring, men anser att det där lilla extra som vi skulle göra genom att t.ex. observera gruppen inte har funnits ork eller tid till. Vi välkomnar en person som inte arbetar i verksamheten dagligen att komma till oss och observera, både oss vuxna och barngruppen för att belysa vårt agerande. Till hösten kommer både Humlan och Nyckelpigan bli duktigare på att kontinuerligt följa upp, analysera och utvärdera verksamheten- ett målmedvetet arbetssätt för att säkra kvalitén på förskolan. Genus På Nyckelpigan har vi delat in barngruppen i kill- och tjejbord vid några enstaka tillfällen. Barnen upplevde det roligt att sitta bara killar och bara tjejer, vilket de gav uttryck för både före och efter lunchen. Vi avslutade med indelningen då vi märkte att killarna gick omkring och sa killar är bäst, tjejer är sämst och liknande ramsor. Vi vet inte om det var gruppindelningen som bidrog till detta, men vår åtgärd med att sluta med uppdelningen gjorde ändå att dessa ramsor slutade efter en tid. Alla i personalgruppen har läst 100 möjligheter istället för två och tittat på film angående genus från UR s hemsida. Modersmål Modersmålsgruppen åkte i början av deras arbete iväg på en föreläsningshelg i Stockholm och vår representant, Anne-Sofie, fick många tips och idéer till verksamheten. Med tanke på att vi har flera barn med olika modersmål känns det aktuellt att modersmålsgruppen arbetar vidare så vi kan få fler konkreta råd om hur vi bemöter barnen. Rutiner på avdelningen/enheten Tidigt under höstterminen skrev vi en ansvarslista över de olika högtider som vi hade att se fram emot under året och som vi nu ser tillbaka på med glädje. Vi bestämde att två personer, d.v.s. en från varje avdelning, hade huvudansvaret och att dessa två skulle delegera uppgifter till övriga kollegor. Loven och högtiderna har rullat på. Det vi kan bli bättre på är att utvärdera verksamheten efter varje aktivitet så vi vet vad vi kan förbättra till nästa gång, förslagsvis genom att sätta upp en lapp i det gemensamma personalutrymmet där alla får reflektera och lämna tankar och åsikter. Humlan har haft en uppdelad ansvarsfördelning över t.ex. vem som ska torka borden efter maten och vem som ska ha samling. Denna specifika uppdelning kommer behövas såväl på Humlan som på Nyckelpigan till hösten då det kommer in fler barn i grupperna. Under de tillfällen då vi lämnar förskolan ska vi under nästa läsår ha med oss en lista med telefonnummer till barnens föräldrar och andra anhöriga, om vi skulle behöva kontakta hemmen under utflykt. Ytterligare åtgärd inför höstterminen är att vi tillsammans ska revidera målsättning och genomförande av våra rutinsituationer. 10

11 Planen för 2013/2014 utvärderas senast Främjande insatser Likabehandling Mål och uppföljning: Alla barn får lika mycket uppmärksamhet och är alla delaktiga i vår verksamhet. Vi måste uppmärksamma även de tysta och tillbakadragna barnen. Insats: Vi arbetar aktivt med att alla barn ska kunna göra sin röst hörd i samlingarna genom att exempelvis dela dem i mindre grupper. Vi tar oss tid att prata med varje barn på ett naturligt sätt till exempel vid matsituationer. I olika situationer under dagen och vid hemgång frågar vi hur barnen upplevt dagen. Vi ställer frågor till barnen om trivsel etc. Detta dokumenterar vi lättillgängligt exempelvis på en lapp på insidan av ett skåp, som vi går igenom vid planering eller personalmöte. Ansvarig: All personal på förskolan Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kön Mål och uppföljning: Att alla barn får lika mycket uppmärksamhet oavsett kön. Alla barn ska ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter och lekar. Vi ska erbjuda en neutral lekmiljö. Insats: Vi presenterar alla lekar och lekmiljöer för alla barn. Alla får möjlighet att göra sig hörda, exempelvis vid samlingar, och alla får ta hänsyn och lyssna på den som pratar. Vi uppmärksammar varandra på hur vi bemöter pojkar/flickor. Ansvarig: All personal på förskolan Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. 11

12 Könsidentitet - könsuttryck Mål och uppföljning: Alla ska känna att de kan identifiera sig i sin grupp och känna sig trygga. Personalen ska bemöta barn, personal och föräldrar som individer oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Insats: När vi delar barnen i grupper så blandar vi pojkar och flickor. Vi behöver höja vår kunskap i ämnet via fortbildning/litteratur. Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef och personal tittar efter fortbildning/litteratur för att hitta något som gör att vi kan höja kunskaperna i detta ämne. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: Alla barn har lika värde och bemöts på sina egna villkor, som individer. Vi lyfter fram alla barns olika kulturer i barngruppen. Vi arbetar med att alla ska känna empati och medkänsla för varandra oavsett kultur och bakgrund. Insats: Vi bjuder in föräldrar eller andra personer med annan härkomst för att berätta om sitt hemland och kultur. När ett nytt barn börjar hos oss berättar vi för övriga barngruppen om barnets hemland för att väcka nyfikenhet och uppmärksamma detta på ett positivt sätt. I de dagliga rutinsituationerna samtalar vi med barnen om vad saker heter på deras hemspråk. Vi vill lyfta fram modersmål. Höja personalens kunskap i ämnet modersmål via fortbildning / litteratur / nätverksträffar. Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef ansvarar för att ge möjlighet till kompetenshöjande insatser. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Förskolans miljö är anpassad till alla barn och vuxna. Alla barn ska kunna vara delaktiga i alla aktiviteter utifrån sin egen förmåga. Utflykter anpassar vi så att alla kan följa med. 12

13 Hela personallaget är insatt i barnets funktionsnedsättning. De övriga barnen i barngruppen är medvetna om barnets funktionsnedsättning för att få det så naturligt som möjligt. Insats: Lokalerna ska anpassas innan ett barn med funktionsnedsättning börjar. Vi pratar med barngruppen i samband med att barnet börjar för att öka förståelsen och låta dem hjälpa till och ta ansvar om det finns möjlighet till det. Vi samarbetar med ex barnhabiliteringen för att få tillgång till anpassat material och hjälpmedel. Genom fortbildning och litteratur får personalen ökad kompetens. Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef ansvarar för att miljön anpassas och att eventuella hjälpmedel köps in; samt för de kompetenshöjande insatserna. Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året Ålder Mål och uppföljning: Alla barn oavsett ålder får ta lika stor plats i gruppen. Ålder- och individanpassa alla aktiviteter. Alla får göra sin röst hörd. Insats: Personalen delar in barnen i grupper så att varje individs behov tillgodoses och ser till att det finns anpassat material till alla åldrar. Barnen får berätta för varandra vad de gör i sina olika grupper. Ansvarig: All personal på förskolan Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Sexuell läggning Mål och uppföljning: Alla familjer blir bemötta likvärdigt. Insats: Vi har barnböcker på förskolan som tar upp olika familjekonstellationer och att relationer kan se olika ut. Vid frågor från barnen resonerar vi kring ämnet på ett naturligt sätt. Ansvarig: All personal på förskolan. 13

14 Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Barn och personal visar varandra respekt oavsett trosuppfattning. Vi tillmötesgår önskningar vad det gäller mat och högtider etc. Personalen har god kunskap om människors olika bakgrund och religion. Insats: Om det finns andledning frågar personalen vid inskolning av nya barn om vårdnadshavarnas inställning till de högtider vi uppmärksammar i förskolan. Vi visar intresse för deras religion för att eventuellt kunna uppmärksamma detta i verksamheten. Personalen kan genom litteratur och föreläsningar öka sin kunskap om olika religioner. Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef ansvarar för att införskaffa litteratur eller ordna med föreläsning. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kartläggning Syfte Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Personalen observerar barngruppens sammansättning samt hur de fungerar tillsammans. Det enskilda barnet och gruppens behov sammanställs. Diskutera gruppen utifrån de sex diskrimineringsgrunderna. Trygghetsvandring i både inomhus- och utomhusmiljö. Observera och dokumentera barnens uttryck och handlingar i skrift och eventuellt med hjälp av videokamera. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Barngrupp 14

15 Personalgrupp Miljö fysisk/psykosocial Resultat av höstens kartläggning 2013 Hösten 2013 består barngruppen av 28 barn: 17 barn, ålder 3-4 år, på Nyckelpigan, 9 flickor och 8 pojkar 11 barn, ålder 5-6 år, som är på Mysan viss tid av dagen på förskolan, 4 flickor och 7 pojkar När vi tittar på diskrimineringsgrunderna Likabehandling, Kön, Könsidentitet könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Ålder, sexuell läggning och Religion eller annan trosuppfattning ser vi att de äldre barnen ibland relaterar till ålder i leken då de kan uttrycka Du får inte vara med och leka för du är bara fyra år. I kombination med detta har vi många tysta flickor i båda åldersgrupperna. Många av barnen är i behov av mycket utevistelse då det är många barn som behöver fysisk stimulering och större rörelseytor. Förebyggande åtgärder Policy: Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier på förskolan. Likabehandling Mål Åtgärd Alla barn ska bemötas med respekt både av andra barn samt av vuxna på förskolan. Vi vuxna ska inte särbehandla någon, utan bemöta alla som egna individer med rätt till en egen åsikt och vilja. Föra ständiga samtal med barnen och/ eller vuxna kollegor då vi märker att alla inte arbetar mot målet Uppföljning Kontinuerligt på våra planeringsträffar Ansvarig Samtliga i arbetslaget Kön Mål Vi i personalen ska bemöta barnen lika, som de individer de är, inte efter vilket kön de har. Åtgärd Kontinuerligt genustänk och genusarbete Etnisk Uppföljning Kontinuerligt på våra planeringsträffar Ansvarig Alla i arbetslaget där Ammie är genuspilot, d.v.s. en person som guidar övriga kollegor 15

16 Enisktillhörighet Mål Åtgärd Att skapa en språklig grund för alla barn, såväl de med annat modersmål än svenska, som de som är födda i Sverige. En grund med begrepp att bygga vidare på i sitt fortsatta liv efter förskolan. Vara tydlig och konkret i den vadagliga kommunikationen. Uppföljning Kontinuerlig utvärdering på våra planeringsträffar Ansvarig Alla i arbetslaget Ålder Mål Åtgärd Inget barn ska bli orättvist behandlat på grund av sin ålder De äldre barnen lyfts från Nyckelpigan tre dagar i veckan då de istället har sin verksamhet baserat på Mysan. Uppföljning Kontinuerlig utvärdering på våra planeringsträffar Ansvarig Alla i arbetslaget 16

17 Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning ALLA ärenden ska dokumenteras på särskild blankett! Den personal som tar emot eller uppfattar en kränkning tar situationen på allvar och skriver ner händelsen på gällande blankett, eller vidarebefordrar ärendet till den personal som arbetar med den aktuella barngruppen om så inte är fallet. Personalen samlar in information om ärendet. Försiktigt samtal med den som blivit utsatt, för att klargöra vad som hänt och vilka som är inblandade. Personalen har samtal med den/de barn som utsatt någon för kränkande behandling en och en. Bra om två vuxna är närvarande vid allvarligare händelser. Personalen markerar tydligt allvaret med situationen och att kränkningen omedelbart måste upphöra. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna informeras. Alla samtal ska dokumenteras och datum ska anges. Alla i personalgruppen informeras om det inträffade så att alla håller ett extra öga på inblandade barn. Situationen kring de inblandade bevakas genom att personalen observerar berörda extra noga och har uppföljande avstämningssamtal med de inblandade för att försäkra sig om att kränkningar upphört. Även detta dokumenteras på gällande blankett. Vid allvarligare händelser kontaktas förskolechef direkt. I annat fall skickas dokumenterade ärenden till förskolechef, som i sin tur skickar vidare till förvaltningschef. Förskolechef följer upp aktuella ärenden på arbetsplatsträffar med personal. Föräldrar och förskola/fritidshem/skola arbetar tillsammans för att befria barn/elev från mobbarrollen. Då någon mobbar/kränker ger det signaler om att även mobbaren mår dåligt och också behöver hjälp och stöd. Ibland krävs andra åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar genom att barn inte får lämnas utan uppsikt eller genom gruppindelningar eller liknande. Om ett barn/elev blir kränkt av en i personalen, ska barnet/eleven eller föräldrarna vända sig till personal eller direkt med förskolechef. Personalen tar i sin tur kontakt med förskolechef. Polisanmälan görs vid grövre fall av mobbning, trakasserier eller våld. Kontaktpersoner Barn och föräldrar kan vända sig till följande kontaktpersoner Sandra Rehn, Nyckelpigan och Mysan, Hestra förskola: Förskolechef Susanne Lindström: Bitr. förskolechef Helena Bergquist: