Årsbokslut 2001

Transkript

1 Årsbokslut 2001

2 Innehållsförteckning Sida Resultatanalys 3 Balansräkning 4 Driftredovisning 5 Nämndernas kommentarer till driftredovisning Kommunstyrelsen 6 Kommunstyrelsekontoret 6 Uppdragskontoret 6 Fastighetskontoret 7 Områdesnämnden Boo 8 Områdesnämnden Sicklaön 8 Områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden 8 Områdesnämnden Älta 9 Tekniska nämnden: Räddningstjänst, Renhållning, VA 9 Föreningsstödsnämnden 10 Biblioteks- och kulturnämnden 10 Socialnämnden 10 Äldrenämnden 12 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 13 Produktionsnämnden Förskola och Skola 13 Äldre och Omsorgerna 21 Miljö och Stadsbyggnad 23 Teknisk produktion 25 Investeringsredovisning 28 Nämndernas kommentarer till investeringsredovisning 29 Fastighetskontoret 29 Områdesnämnden Boo 29 Områdesnämnden Sicklaön 30 Områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden 30 Områdesnämnden Älta 30 Tekniska nämnden: Räddningstjänst 30 Biblioteks- och kulturnämnden 31 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 31 Socialnämnden 31 Produktionsnämnden 31 Förskola och Skola 31 Äldre och Omsorgerna 31 Miljö och Stadsbyggnad 31 Teknisk produktion 31 2(33)

3 Resultat- och balansräkning är upprättade i enlighet med god redovisningssed. Resultatanalys Verksamhetens intäkter och kostnader är nämndernas totala intäkter och kostnader justerat för interna poster. I verksamhetens kostnader ingår även förändring av pensionsskuld. Skatteintäkter, bidrag och utjämning redovisas särskilt från verksamhetens intäkter. Avskrivningar avser, utöver befintliga anläggningstillgångar, även avskrivningar på årets investeringar. Finansiella intäkter och kostnader består huvudsakligen av ränteintäkter och räntekostnader. tkr Utfall 2001 Utfall 2000 Budget 2001 Budget avvikelse Verksamhetens intäkter Reavinster fastighetsförsäljning m m Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella poster Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Periodens resultat Periodens resultat är positivt med 24 mkr. I förhållande till budget är detta 2,7 mkr bättre. Budgetavvikelsen ligger främst bland verksamhetens intäkter respektive kostnader. Verksamhetens intäkter avser externa intäkter och budgeteras ej, reavinster budgeterades ej heller. Verksamhetens kostnader överstigs med 666 mkr, då måste man beakta att intäkterna är budgeterade inom denna rad. Verksamhetens kostnader är med justering för intäkterna negativt med 33,8 mkr. Anledningen till detta framgår av nedanstående driftredovisning med tillhörande kommentarer. Skatteintäkter och statsbidrag överskrider budget med 48 mkr, främsta orsaken till detta är slutavräkningarna för år 2000 samt år Finansiella poster visar ett positivt utfall om 4 mkr i förhållande till budgeten, en förbättring med 9,4 mkr. Orsaken till detta är att kostnadsräntorna inte blivit så stora som budgeterat. Extraordinära intäkter avser utdelning från Nacka Stadshus AB och följer budget. Extraordinära kostnader avser nedskrivning av kulturlokaler i Forum och budgeterades ej, varför utfallet överstiger budget med hela beloppet om 12,1 mkr. 3(33)

4 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Naturreservat Erstavik Materiella anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Avskrivningar på investeringar Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning Värdepapper,andelar och bostadsrätter mm Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder (33)

5 Driftredovisning Nämnd tkr Intäkter jan-dec 2001 Kostnader jan-dec 2001 Nettokostn jan-dec 2001 Nettokostn jan-dec 2000 Budget 2001 KF samt överföringar KS Budget Avvikelse Kommunstyrelsen Kommunstyrelsekontoret Realisationsvinster m m Omstrukturering Uppdragskontoret Fastighetskontoret Nämndkontoret Områdesnämnden Älta Områdesnämnden Sicklaön Områdesnämnden Boo Områdesnämnden Fisksätra Saltsjöbaden Tekniska nämnden Tekniska nämnden finansiering TN/Räddningstjänsten TN/VA-verket TN/RH-verket Föreningsstödsnämnden Bibliotek och kultur Socialnämnden Äldrenämnden Barnomsorgs- och * utbildningsnämnden Produktionsnämnden Produktionsnämnden gemensamt Förskola & Skola Förskola & Skola Äldre & Omsorgerna Miljö & Stadsbyggnad Teknisk Produktion Summa * Justering för kapitalkostnader Pensioner och löneskatt mm Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader * * Budgeten är justerad med +39 mkr i enlighet med beslut KF (33)

6 Nämndernas kommentarer till driftredovisning 2001 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens bokslut år 2001 redovisar ett överskott på tkr. Interna uppdragsverksamheten har ett överskott på tkr vilket täcker kommunstyrelsens avkastningskrav på tkr. Gentemot budget visar interna uppdragsverksamheten på ett underskott med tkr. Fastighetskontorets underskott på tkr balanseras med fonderade medel. Realisationsvinsterna för fastighetsförsäljningar uppgår till tkr. Kommunstyrelsekontoret Kommunledningen redovisar ett överskott på tkr. I detta inryms ett underskott på 956 tkr för politiska kostnader och revision, vilket beror på att kostnaden för registratur ökat och att lönekostnaderna varit för lågt budgeterade. Kostnaden för registratur fördelas fr.o.m. år 2001 efter tidsåtgången per ärende enligt redovisning i Cybertime. Föregående år gjordes kostnadsfördelningen efter antal ärenden. Eftersom kommunstyrelsens ärenden tar mycket tid, har det medfört en ökning av kostnaden med ca tkr. Kommunstyrelsekontorets underskott med tkr beror på den ökade registraturkostnaden och för lågt/felaktigt budgeterade kostnader för personal och lokaler. Underskottet för IT verksamheten beror på extra kostnader i samband med införande av ny växel. Eventuellt kommer återbetalning att ske från Telia. 700 tkr av IT kostnaderna är felaktigt bokförda under personal och lönepolitik. Utvecklingsprojekten har ett överskott med ca tkr, vilket bland annat beror på att det stora projektet för byte av personal- och ekonomisystem inte kommit igång förrän sent under året. Projektet utvärdering av kundvalssystemen har blivit senarelagt liksom integrationsprojektet. Kvalitetsutmärkelsen, hushållsnära tjänster och bostadsprojektet har inte förbrukat de budgeterade medlen. Tomträtter och arrenden har ett överskott på ca tkr. Av dessa är ca tkr. att hänföra till uppgörelsen med Statoil tomträttsavgälden. Omregleringar har lett till den övriga ökningen. Uppdragskontoret Uppdragskontoret redovisar för år 2001 ett resultat på drygt 1,3 mkr, vilket täcker kommunstyrelsens avkastningskrav om 1,1 mkr. Vi klarade dock inte att nå budgeterat resultat på 4,1 mkr, där målet var att täcka balanserade förluster efter avsättningar om 3,0 mkr från i fjol främst inom Team A, Team B, Upphandlingsteamet och Skolhälsovård. Totala intäkterna uppgick till 175,4 mkr, vilket är 14,2 mkr (9%) högre än föregående år. Den relativt kraftiga ökningen förklaras framförallt av utvecklingen inom Team C. Dels har tjänster som tidigare funnits inom Nacka kommun överförts såsom studie- och yrkesvägledare för vuxenutbildningen och projektledare (kunskapslyftet, brottsförebyggande arbete, växel och andra utvecklingsprojekt), dels har efterfrågan på tidigare tjänster ökat såsom controllers, projektledning, rehabilitering och experter inom gymnasieområdet. Resultatutvecklingen för de olika teamen har varierat. Ett mycket starkt resultat visar teamet för informationsdirektören och kundteam IT. Båda dessa team är starkt specialiserade och en fungerande konkurrens finns i marknaden. Av kundteamen visar A och C ett positivt resultat. Team B visar ett negativt resultat huvudsakligen beroende på beläggningsproblem. Åtgärder är vidtagna för att rätta till situationen inför år (33)

7 Upphandlingsteamet redovisar en förlust. Även år 2000 redovisades förlust. Upphandlingsteamet finansierar sin verksamhet nästan uteslutande genom att erhålla en provisionsersättning om 1,25% på inköp enligt ramavtal. Denna rörliga ersättningsform korresponderar dåligt med de fasta arbetsuppgifter och den fasta kostnadsstruktur Upphandlingsteamet har. För att komma till rätta med resultatutvecklingen och tidigare års förluster måste antingen ersättningsformer eller arbetets innehåll ändras. Diskussioner pågår med uppdragsgivaren. Under året avvecklades den verksamhet som Organisationskonsulterna bedrev. Denna avveckling kunde genomföras utan negativ resultateffekt för Uppdragskontoret. Skolhälsovård och CLS &Talpedagog &Motorikpedagogik visar ett underskott på 3 resp 9% av omsättningen. Skolhälsovården visar ett överskott. Diskussioner pågår med BUN om den framtida finansieringen av CLS. Det är inte affärsmässigt motiverat för Uppdragskontoret att fortsätta att bedriva denna typ av verksamhet under nuvarande ersättningsformer och nivåer. Skolrestauranger visar ett mindre underskott. I december 2001 sade Nacka gymnasium och Ekliden i förtid upp sina avtal med extern leverantör av skolmåltider att gälla med omedelbar verkan. Skolrestauranger säkerställer tillsvidare att dessa skolor förses med skolmat. Övriga team (Växel och reception, Dokument och kontorsservice, Team sekreterare) redovisar alla positiva resultat. Fria konsulter, internutvecklare och experter visar sammantaget ett svagt positivt resultat. Personalekonomisk redovisning (prel. uppgifter) Antalet årsanställda uppgick till 371,6 personer, vilket är en ökning med 15,6 personer (4,2%). Antal som har slutat hos Uppdragskontoret utgör 59 personer, motsvarande ca 15% av antalet årsanställda. Externt har 34 personer rekryterats. Den totala sjukfrånvaron (dagar per anställd) uppgick till 43,5 dagar, föregående år 38,4 dagar. Ökningen på 5,1 dagar (13,3%) beror huvudsakligen på en ökad långtidssjukskrivning (> 90 dagar). Fastighetskontoret Fastighetskontorets driftkostnader uppgick till tkr att jämföra mot budget tkr. Av underskottet på tkr täcks tkr in av redan beslutad överföring från år Resterande underskott tkr kan täckas in av ytterligare disposition av fonderade pengar. De största avvikelserna mot budget är reparationer och fastighetsskötsel. Reparationerna d.v.s. akut underhåll - uppgick till att jämföra mot budget d.v.s. ett underskott på och i princip lika med det totala underskottet. Orsaken till de stora kostnaderna är i första hand de många och omfattande fukt- och vattenskadorna på 29 objekt där skadorna kan variera från 200 tkr upp till tkr per skada. Fastighetskontorets policy har varit att ta alla indikationer på lukt/fukt/mögel på största allvar och att åtgärda dem omgående så att verksamheterna inte behöver flytta. Åtgärderna har till stor del kunnat genomföras parallellt med pågående verksamhet. En annan stor del av kostnaderna för reparationer är de genomförda OVK (obligatorisk ventilationskontroll) besiktningarna som genomfördes år För att anläggningarna ska bli godkända krävs i princip att de åtgärdas inom 3-6 månader. Fastighetskontoret beställde åtgärder redan på försommaren men flera stora arbeten har inte kunnat genomföras förrän i slutet av året och där ligger en stor del av avvikelsen i prognosen från 3:e kvartalet. Inom ramen för reparationer finns även kostnader för att genomföra åtgärder efter genomförda elrevisionsbesiktningar. Försäkringspremien har också ökat men framförallt innebär den ökade självrisken från 3 basbelopp till 5 mkr per skada att vissa reparationskostnader netto blir högre än tidigare. 7(33)

8 Kostnaderna för fastighetsskötsel har ökat med tkr mot budget och det beror dels på att vi har upphandlat en ny driftentreprenör för Sicklaön och Älta till högre kostnad än tidigare, dels att betydande kostnader uppstått i skarven mellan avträdande och tillträdande entreprenör. Tillträdande driftentreprenör gjorde mycket omfattande statusbesiktningar vid tillträdet och Fastighetskontoret valde att åtgärda de viktigaste bristerna för att tillträdande driftentreprenör därefter ska ha fullt ansvar för den fortsatta skötseln. För övrigt har fastighetskontoret för första gången på flera år valt att genomföra planerade underhållsåtgärder istället för att låta dem vara buffert för att klara budgeten. Alternativet hade varit att inte genomföra några planerade underhållsåtgärder alls eftersom det planerade underhållet uppgick till tkr. Det planerade underhållsåtgärderna är oftast kostnadskrävande och det innebär att det blir ett begränsat antal anläggningar som får planerat underhåll. I första hand har vi prioriterat byggnadernas tekniska status vilket leder till att det invändiga underhållet - som verksamheterna gärna vill prioritera - blir mycket begränsat. Eftersom hyrorna inte höjts generellt sedan 1994 har möjligheterna att genomföra ett rimligt underhåll de senaste åren minskat, medan kostnaderna för driften och årskostnaderna för nya investeringar successivt ökat. Åren har vi genomfört investeringar för drygt 805 mkr. Avslutningsvis visar nedanstående nyckeltal att våra kostnader generellt är rimliga med undantag för reparationerna ; Nacka REPABs statistik 2001 kr/m2 kr/m2 medium hög Olja Köpt värme El Vatten Fastighetsskötsel Försäkring Reparationer Planerat underhåll Administration Kapital Områdesnämnden Boo Nämnden har balanserat sin budget och gjort omfördelningar inom resp. verksamhetsområde. Avvikelsen i förhållande till budget är ett överskott på 56 tkr vilket utgör ca 0,14% av nämndens budget. Områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden Nämnden har balanserat sin totala budget och gjort omfördelningar inom resp. verksamhetsområde. Avvikelsen i förhållande till budget är ett överskott på 178 tkr vilket utgör ca 0,45% av nämndens budget. Områdesnämnden Sicklaön Nämnden har ett överskott på 385 tkr vilket beror på dels ökade simhallsintäkter och dels avsatta medel att användas i samband med flyttning av fritidsgård samt inredningen och öppnandet av den nya fritidsgården 2:an, i centrala Nacka, samt vissa ökade personalkostnader i samband med flyttningen. Gården öppnade den 11 januari Nämnden hade planerat öppnandet till slutet av år 2001 och budgeterat samt avsatt medel för detta. Dessa medel kom följaktligen att användas under januari 2002 istället för under december (33)

9 Underlag för beslut om överföring Överskottet på 385 tkr beror på avsatta medel att användas i samband med flyttning av fritidsgård samt inredningen och öppnandet av den nya fritidsgården 2:an i centrala Nacka samt vissa ökade personalkostnader i samband med flyttningen. Gården öppnade den 11 januari Nämnden hade planerat öppnandet till slutet av 2001 och budgeterat samt avsatt medel för detta. Dessa medel kom följaktligen att användas under januari 2002 istället för under december Nämnden hemställer att dessa medel -210 tkr - överförs till 2002 års driftbudget för ovanstående ändamål. Områdesnämnden Älta Nämnden har ett överskott på 361 tkr i förhållande till budget. Överskottet beror på ett senarelagt projekt och avser upphandling av trafiksäkerhetshöjande åtgärder barnens säkra skolvägar som beställts och projekterats men p.g.a. arbetsmarknadsläget ej hunnit utföras år Arbetet har påbörjats i januari Underlag för beslut om överföring Områdesnämnden har ett överskott på 361 tkr. Överskottet beror på att upphandling av trafiksäkerhetshöjande åtgärder barnens säkra skolvägar som beställts och projekterats men piga arbetsmarknadsläget ej hunnit utföras Arbetet har påbörjats i januari Nämnden hemställer att 361 tkr överförs till 2002 års driftbudget att användas till ovanstående ändamål. Tekniska nämnden Räddningstjänsten Utfallet för år 2001 visar på ett litet underskott på 30 tkr. Prognosen på ett nollresultat har i princip kunnat hållas. Fler externa utbildningsinsatser har gett ökade intäkter inom det förebyggande området. Den positiva trenden med en minskning av de felaktiga automatlarmen har dock inte kunnat hållas under det sista kvartalet. I huvudsak är det hantverkare som har utlöst larmen. En större reparation på kranbilen samt högre lönekostnader, som ett resultat av årets löneförhandling, har dragit ned resultatet som helhet. En restriktiv hållning på investeringssidan har gett lägre kapitalkostnader. Personalekonomisk redovisning Det är glädjande att notera att antalet långtidssjukskrivningar har minskat inom räddningstjänsten. Verksamhetsledningen har arbetat aktivt, tillsammans med den nya företagshälsovården, för att på ett tidigt stadium sätta in nödvändiga förebyggande åtgärder. VA-verket Va-verkets överskott beror på nytillkomna abonnenter. Förra årets överskott var något högre. Orsakerna till svängningarna i intäkterna beror sannolikt på sättet att periodisera vattenförbrukningen. Denna ofullkomlighet kommer att elimineras genom att beräkna vattenförbrukningen mot bakgrund av fler års förbrukning, varvid de svängningar som vädret förorsakade utjämnas. Tekniska nämnden har inlett en utredning om behovet av renovering av va-nätet samt hur inläckage i avloppssystemet ska begränsas. Härefter kommer nämnden att ompröva gällande taxa. Renhållningsverket Renhållningsverkets underskott beror på att deponiskatten inte har finansierats fullt ut. En taxehöjning på 4% genomfördes den första juli Denna höjning var inte tillräcklig och från och med år 2002 höjs taxan med ca 50%. 9(33)

10 Föreningsstödsnämnden Föreningsstödsnämndens bokslut år 2001 redovisar ett underskott på 348 tkr. Underskottet beror på: Ökade administrationsbidrag med 188 tkr. Antal bidragsberättigade medlemmar har ökat med 916 st. en ökning med 5%. Minskade intäkter för lokaluthyrning med 70 tkr. vilket dock är 100 tkr bättre än år I produktionskostnaderna ingår 58 tkr för IT kostnader som inte blev budgeterade. Ökade projektbidrag barn/ungdom, uppvaktning till 2 föreningar för goda prestationer har gjorts med kronor. Nacka FFs konkurs har medfört en förlust på 434 tkr som har påverkat resultet de senaste åren. För år 2001 var förlusten 126 tkr. Biblioteks- och kulturnämnden Biblioteks- och kulturnämnden uppvisar ett överskott om tkr efter avsättning till investeringsfond är resultatet 999 tkr. Bibliotek & Kulturs resultat är tkr vilket ska överföras till år 2002 enligt gällande ekonomistyrregler avseende resultatenheter. Nacka stadsbiblioteks utgående balans före dispositioner är ett underskott om 811 tkr. Underskottet är framför allt att hänföra till ökade kostnader än vad som prognostiseras för nya löneavtal dessutom har huvudbibliotekets ombyggnation blivit dyrare än beräknat. Budgetramen för Nacka Stadsbibliotek ger inget utrymme för oförutsedda kostnader, vilket påpekas i nämndens budgetskrivelse för år Uppdragsverksamhetens resultat är ett underskott om 108 tkr vilket kommer att regleras år Kultur Nackas resultat är ett överskott om tkr efter dispositioner. Större delen av överskottet tkr är att hänföra till att verksamhetens flyttning till Dieselverkstaden blivit senare än vad som antogs vid budgetbeslutet för år Socialnämnden Vi kan konstatera att resultatet för år 2001 blev betydligt bättre än vad som prognostiserats under året - 9,947 mkr (prognos ca - 16 mkr). Vi visste redan i början av år 2001 att det skulle bli ett tufft år med stora besparingskrav på verksamheterna. Ramen för socialnämndens verksamhet låg i princip på samma nivå som under år 2000, 387,8 mkr år 2001 respektive 387,2 mkr för år Den totala kostnadsökningen för socialnämndens verksamhet är 4,2 mkr (+1,1%) jämfört med år 2000 trots löneökningar på ca 3% och kostnadsökningar i övrigt. Socialbidrag Nettokostnaderna för socialbidrag har fortsatt sjunka under hösten. Utfallet för år 2001 är 54, 6 mkr jämfört med 70 mkr år 2000 en minskning med 22% (varav 7,5 mkr vanligt socialbidrag och 7,9 mkr flyktingar). Antalet socialbidragshushåll har sjunkit med 258 (13,6%).Utbetalt socialbidrag per hushåll i genomsnitt har för första gången sjunkit. Under år 2001 har denna kostnad minskat från till kr (3 343 kr). Institutionsvård Under senare delen av år 2000 hade kostnaderna för institutionsvård och psykiatri ökat kraftigt. Den höga kostnadsnivån höll i sig under första halvåret Genom kartläggning och ett intensivt arbete med att hitta alternativa lösningar och trots ett ökat antal anmälningar på barn- och ungdomssidan har vi lyckats få ned kostnaderna för institutionsvård med ca 6,5 mkr jämfört med år 2000, detta är en minskning med 14%. 10(33)

11 Det är framför allt inom barn- och ungdomsvården minskningen skett. Även inom vuxenvården kan vi nu se att kostnaderna minskar. Vuxna Förändring Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Kostnad tkr % - 2% Barn Förändring Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Kostnad tkr % -21% Öppenvård Även kostnaderna för öppenvården har minskat under år 2001, totalt 944 tkr. Kostnadsminskningen har skett på vuxensidan. Antalet personer med öppenvårdsinsatser har ökat både inom barn- och ungdomsvården och vuxenvården men till lägre kostnader. Vuxna Förändring Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Kostnad tkr % -13% Barn Förändring Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Kostnad tkr % +0,1% Psykiatri Trenden med kostnadsökningar, har fortsatt även under år Den totala ökningen netto är tkr (+ 9,6%). Inom enheten pågår en kartläggning för att kunna vidtaga åtgärder för att få ned kostnaderna. En översyn har gjorts på samtliga gamla placeringar för att utreda möjligheten att lösa behandlingen på hemmaplan under förutsättning att bostadssituationen kan lösas. Konsulthjälp har också under hösten anlitats för att ta fram metoder för insamlande av data, som skall ligga till grund för den ekonomiska analysen och ledningsinformationen. Åtgärderna förväntas ge resultat på längre sikt Förändring Institution tkr +9% Öppenvård tkr + 55% Särskilt boende tkr +9% Boendestöd tkr +9% Familjehem tkr -44% 11(33)

12 LSS Den stora kostnadsökningen för socialnämnden har legat på insatser inom LSS (Lagen om stöd och service till funktionshandikappade) Vi har här haft kostnadsökningar på sammanlagt ca 15,7 mkr (+16%) varav kostnaderna för LASS (beslut som försäkringskassan tar, vilka vi ej kan påverka) står för drygt 4,1 mkr. Antalet personer som beviljats LASS har under året ökat från 67 till 81. Sammantaget redovisas ett underskott på 12,6 mkr i förhållande till budgeterade medel för LSS-verksamheten Förändring Turbundna Resor tkr + 76% LASS tkr + 35% Sommargårdsverks tkr + 48% Placeringar tkr + 4% Dagverksamhet tkr +13% Korttidshem tkr + 23% Övrigt tkr + 34% Underlag för beslut om överföring Socialnämndens verksamhet styrs av SoL, LSS, LVU och LVM. De flesta insatserna är kostnadskrävande. År 2001 har präglats av väsentligt utökade insatser inom framför allt LSS-verksamheterna, som medfört en nettokostnadsökning på tkr (+16%) vilket medfört ett underskott för dessa verksamheter på sammantaget tkr. Förebyggande insatser, ramavtal och samverkan med bl.a. landsting, arbetsförmedling och förskola-skola har ändå bidragit till att hålla de totala kostnaderna på en rimlig nivå som resulterat i bl.a. minskade kostnader för såväl institutionsvård som öppenvård. Ramen för socialnämndens verksamhet låg i princip på samma nivå som under år 2000, 387,8 mkr år 2001 respektive 387,2 mkr för år Nettokostnadsökningen för Socialnämndens verksamhet är under år 2001 ca 1,1% jämfört med år Äldrenämnden Glädjande nog kan vi konstatera att vår prognos för år 2001 höll även under årets sista månader. Det ekonomiska resultatet för äldrenämndens verksamhet slutar med ett överskott på 95 tkr. Nettokostnadsökningen för år 2001 jämfört med år 2000 har varit ca 19,3 mkr (+ 7,8%). Införandet av kundval inom de särskilda boendena, differentiering av hemtjänstcheckar, nya avtal med kostnadsökningar på mellan 2-12% för platser med personer inflyttade före år 2001 samt ökad verksamhet är de faktorer som påverkat kostnadsökningarna. Antalet personer med hemtjänst har varit i stort sett oförändrat under år 2001, men antalet utförda hemtjänsttimmar har ökat med ca (en ökning med ca. 4%), om vi räknar bort kvällstimmarna som tidigare ersattes genom avtal. Privata anordnares andel har ökat till drygt 43%. Helårsvårdtagare inom de särskilda boendena, korttidsplaceringar inräknat har ökat från 476 till 492. Vi har 8 nya placeringar utanför kommunen och 8 på de privata boendena inom kommunen varav 6 på Danvikshem, 1 på Saltsjöbaden och 1 på Sarvträsk. 12(33)

13 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Befolkningsprognosen som ligger till grund för checkramen har inte överensstämt med faktiskt barn- och elevantal för förskoleverksamheten och grundskolan. Därmed påverkas även ramarna för öppen verksamhet och fritidsklubb. Gymnasieskolans elevantal stämmer däremot väl mot prognosen, men där överstiger den genomsnittliga faktiska kostnaden den av Kommunfullmäktige fastställda genomsnittliga programpengen med drygt kr per elev (se vidare nedanstående om intäktsförlust). Det är framförallt kostnaden för elever i andra kommuner eller i landstingsutbildningar som överstiger det genomsnittliga prestationsanslaget. Genomsnittligt prestationsanslag: kr/elev Genomsnittlig kostnad elever i Nacka kommuns skolor: kr/elev Genomsnittlig kostnad elever i fristående skolor: kr/elev Genomsnittlig kostnad elever i andra kommuner/landsting: kr/elev Dessutom tillkommer diverse kostnader såsom inackorderingsbidrag och skolkort per elev. Kommunfullmäktige beslutade att retroaktivt höja skolpengsbeloppen för förskoleklassen och grundskolan med 6% från 1 januari 2001och checkbeloppen för förskoleverksamhet samt programpengsbeloppen för gymnasieskolan med 3% från 1 juli Barnomsorgs- och utbildningsnämnden har i ramen kompenserats för motsvarande belopp, 39 mkr. Kommunfullmäktige beslutade också att retroaktiv interkommunal ersättning skulle krävas av kommuner som har elever i Nacka skolor. Fordran för dessa fakturor har överförts till osäkra fordringar i bokslutet, motsvarande ca 650 tkr för gymnasieskolan och ca 50 tkr för grundskolan. Dessa intäkter finns således inte med i bokslutet, därav den stora avvikelsen för gymnasieskolan jämfört med tidigare prognos. Likvärdighetsgarantin underskott beror framförallt på höga interkommunala kostnader för barn i behov av särskilt stöd, men även kostnader för modersmålsundervisningen har överskridit budget. Översyn av tilldelningen av resurser kommer att ske under Det stora överskottet för vuxenutbildningen är att hänföra till minskad efterfrågan. Avräkning för det elevunderlag som ligger till grund för statsbidraget till Kunskapslyftet sker under våren. Om kommunen inte har producerat tillräckligt med platser kan staten kräva återbetalning. Produktionsnämnden Förskola & Skola 1 och 2 Skolval: Under året har det varit diskussioner om elevers val till skola. Det som märks mer och mer är att elever och föräldrar väljer sent, mycket sent. Till gymnasiet sker omvalet även under hela september. I grundskolan gjorde många föräldrar och elever ett omval i augusti. Detta gör att den organisation som planeras under våren i skolan inte är rätt dimensionerad till det antal elever som börjar i augusti. Gymnasieskolan har haft detta scenario i några år och har utvecklat system som är flexibla och lättare kan anpassas till den faktiska situationen på hösten. I grundskolan hösten 2001 planerades det en organisation för flera elever än det faktiska antalet och på så sätt försämrades det ekonomiska resultatet under hösten. En ny skola, Kunskapsskolan, attraherade många elever år sex och år sju. Det medförde en nettointäcktsförlust på ca 5 mkr i förhållande till budget för år (33)

14 Mindre undervisningsgrupper för barn med behov av särskilt stöd: Det förs en diskussion om mindre grupper och hur dessa mindre grupper ska finansieras. Internationella gruppen på Järla skola hade en ingående balans på 304 tkr och en utgående balans 2001 på 491 tkr. För att driva en sådan grupp måste särskilt utbildad personal anställas på en tillsvidareanställning. Internationella gruppen finansieras med ett särskilt anslag och en elevpeng. Under år 2001 har barn med behov av detta särskilda stöd varit för få för att verksamheten ska vara självfinansierad. Inom den kommunala produktionen finns några sådana mindre grupper där de medel som BUN skjuter till för barn med behov av särskilt stöd inte täcker kostnaderna. Diskussioner kommer att tas upp med BUN och finansieringen och driftsförutsättningarna för dessa grupper. Retroaktiv check: I november beslutades att höja skolpengen för grundskolan retroaktivt från och med 1 januari med 6%. För förskolan och gymnasiet gjordes höjningen med 3% från och med 1 juli. Totalt sett tillfördes resultatenheterna ca 33,5 mkr, vilket markant förbättrat resultatet för alla resultatenheter och verksamhetsområdena. Kommentarer F & S 1 Året för F & S 1 har varit innehållsrikt. Under våren gjorde Nacka kommun en upphandling av vuxenutbildningen som medförde att den Kommunala Vuxenutbildningen inte fick uppdraget att anordna vuxenutbildning. Det var ett sorgebud för lärarna och också för den Kommunala Produktionen. En analys för oss är att vårt bud var för dyrt, att vi framgent måste fundera över organisation och effektivitet. Kostnader och avvecklingskostnader för den Kommunala Vuxenutbildningen slutar på 2 mkr. I november slutförde Nacka kommun utförsäljningen av Nackademin till företaget Lexicon. Utfall för F & S 1 blev, efter flera slutfakturor som härrörde till tiden före försäljningen, 3,2 mkr. Dessa poster och också den negativa ingående balansen för den Kommunala Vuxenutbildningen och Nackademin föreslås att avskrivas som resultat av politiska beslut. Det innebär för F & S 1 att årets resultat är ett bra ekonomiskt resultat och ett bra ekonomiskt utgångsläge för år Efter avskrivningar av olika poster blir den ingående balansen för år 2002 positiv. På Nacka Gymnasium har förändring och marknadsanpassning resulterat i ett positivt utfall ekonomiskt på 2,4 mkr. Intagningen i höstas medförde att 37% av år ett elever kom från annan kommun i Storstockholm. Skuru skola är också en skola som lyckats under år En ny ledning tillsattes under år 2000, god elevtillströmning och bästa genomsnittliga meritvärde i Nacka år 2001 är toppresultat. Ny ledning i Duvnäs skola hösten 1999, tydligare strukturer och ett utmärkt kvalitetsarbete tillika med ett mycket bra samarbete mellan skolan och föräldrarna har lett till en positiv utveckling och positivt ekonomiskt resultat. Nacka Musikskola visar stabil ekonomi och målmedvetenhet. En tydlig verksamhetsplan är fastlagd för år Den innehåller utvecklingsförslag och nytänkande, tillika att värna om varumärket hög kvalitet med tradition. Av stor betydelse för hela den Kommunala Produktionen och Nacka kommun är givetvis att Älta skola erhöll Utmärkelsen Svensk Kvalitet Flera skolor måste dock göra omorganisation för att effektivisera. Under hösten gjordes tydliga åtgärdsplaner som ska följas upp första kvartalet år Många förskolor inom F & S 1 har negativt utfall och måste precis som skolorna effektivisera. I Älta avvecklades Salens förskolelokaler och verksamheten flyttades in i Stensö förskola. Nacka Centrums förskolor har fortfarande negativa resultat, men i och med maxtaxa och stor inflyttning i Järla Sjö så borde köerna även inom centrala Sickla påverkas. Kolarängens, Solängens och Jarlabergs förskolor har stabil ekonomi. Under hösten har Områdesnämnden i Älta, Saltsjöbaden/Fisksätra och i Boo upphandlat fritidsgårdsverksamheten. Älta Områdesnämnd avbröt upphandlingen. Under året har Älta fritidsgård haft problem och varit omskriven i media. Trots detta så får den Kommunala Produktionen fortsätta att driva fritidsgården. En stor uppryckning sker just nu för att förbättra driften av Älta Fritidsgård. Björknäs Fritidsgård, Byhålan, Fisksätra Fritidsgård, Älta Fritidsgård, Henriksdals Fritidsgård och den nya fritidsgården i centrum, 2:an drivs av den Kommunala Produktionen. 14(33)

15 Kommenterar F & S 2 Det ekonomiska resultatet för F & S 2 tyngs ner av att några enheter går med underskott. Det finns också enheter som redovisar betydande överskott. Det är Myrsjö, Boo Gård, Igelboda samt Fisksätra Östra förskolor. Intressant är att dessa enheter ligger i områden med olika förutsättningar, men ändå går med överskott. Framgångsfaktorerna är flera men det som förenar är ett tydligt ledarskap, decentralisering av ansvar och befogenheter samt en verksamhetsidé som är attraktiv. För alla resultatenheter med ekonomin i obalans togs under hösten 2001 fram åtgärdsplaner som har redovisats för produktionsnämnden. I april 2002 ska resultatenhetscheferna redovisa till nämnden hur arbetet med att genomföra åtgärdsplanerna fortskrider. De största ekonomiska problemen finns i Fisksätraområdet. Alléskolan redovisar ett underskott på 3,3 mkr trots att rektor genomfört effektiviseringar under året. Det är nu helt klart att det inte går att driva 7-9-delen vidare, och denna föreslås läggas ner vid halvårsskiftet Skolan kommer att drivas vidare som F-6-skola. ISNs grundskoledel uppvisar ett överskott efter flera år av underskott även här beroende på att effektiviseringar genomförts. Gymnasiedelen går med 2,2 mkr i underskott främst beroende på att det finns för få elever i verksamheten. I detta fall kommer det att läggas ett förslag om att verksamheten ska drivas vidare trots underskottet och ett för litet elevantal. Det som talar för att driva verksamheten vidare är att det idag finns ett ökat intresse för skolan och det ökande elevantalet i gymnasieåldrarna under de kommande 8 åren. Samskolan har gått med 1,7 mkr i underskott. Efter flera år med överskott så har skolan inte lika lätt att rekrytera elever som tidigare. Detta gäller både grundskolan och gymnasiet. Skolan har inte ett lika gott rykte längre vilket bl.a. märks på att man har låga resultat i den senaste kundundersökningen. Skolan har nu fått en ny rektor och nya profiler håller på att utformas som ska löpa som en röd tråd genom grundskolan och gymnasiet. Dessutom kommer effektiviseringar att genomföras. Nybacka och Brannhäll i Orminge går också med underskott. I Nybackas fall beror det delvis på att man inte har kostnadstäckning för mindre grupper som skolan driver. Skolan har även tappat elever och inte kunnat effektivisera i tillräcklig omfattning. Brannhälls underskott beror på merkostnader till följd av att verksamheten bedrivits i många olika lokaler, varav flera haft fukt- och mögelproblem under byggnationen av nya skolan. Fr.o.m. år 2002 har skolan flyttat in i den nya skolan, som inte bara är vacker utan även innehåller nytänkande i hur skollokaler är utformade. Underlag för beslut om överföring I en särskild tjänsteskrivelse om ORF och vissa avskrivningar föreslås att hela utgående balansen för Nackademin, den kommunala vuxenutbildningen, Alléskolan och Vilans skola samt 50% av utgående balans för Internationella skolans gymnasiedel ska skrivas av i samband med beslut om kommunens gemensamma bokslut. Ej nyttjade medel inom investeringsanslaget F & S 2 Produktionsnämnden föreslår att ej nyttjade medel inom investeringsanslaget för F & S 2 om tkr överföres till investeringsbudget år Pengarna kommer att användas till investeringar påbörjade år 2001 och ej avslutade under året på följande enhet: Enhet tkr Brannhällskolan Summa (33)

16 Enheternas avsättningar till investeringsfonder år 2002 Enhet FS 1 tkr Enhet FS 2 tkr Verksamhetschef Verksamhetschefen Sigfridsborgs skola 200 Boo gård skola 700 Stensö skola 250 Igelbodaskolan 400 Älta skola 100 Gläntans förskola 150 Ektorps skola 150 Harrens förskola 150 Utskogens förskola 350 Karpens förskola 150 Kolarängens förskola 120 Myrsjöskolan Solängens förskola 50 Duvnäs skola 375 Skogsmusens förskola 150 Eklidens skola 350 NG A-enheten 600 NG B-enheten 500 NG C-enheten 100 Summa FS Summa FS Enheternas avsättningar till RUF år 2002 Enhet FS 1 tkr Enhet FS 2 tkr Sigfridsborgs skola 113 Björknäs, gymn.sär 2 Bäckalidens förskola 26 Boo gårds skola 389 Stensö skola 73 Igelbodaskolan 134 Stensötans fmd 10 Korallens förskola 38 Älta skola 159 Källans förskola 24 Ektorps skola 102 Källans fam.dgh 7 Utskogens förskola 45 Gläntans förskola 64 Sickla skola 60 Öppna förskolor 22 Ängslyckans förskola 7 Myrsjöskolan 279 Kolarängens förskola 17 Solängens förskola 17 Kolarängens fmd 5 Duvnäs skola 82 Långsjöns förskola 20 Saltängens förskola 13 Skogsmusens förskola 8 Vesslans förskola 3 Eklidens skola 143 NG A 212 NG B 101 NG C 209 Henriksdals fritidsgård 12 Boo fritidsgård 19 Fisksätra fritidsgård 13 Neglinge fritidsgård 8 Summa Summa (33)

17 Nyckeltal Antal barn och elever (höst) Förskola Familjedaghem Fritidshem år Förskoleklassomsorg 771 Förskoleklass Grundskola åk Gymnasiet Jämförelsetal över tiden och enligt Nyckelhålet Jämförelse enligt Nyckelhålet 2000, Belopp i kronor och per elev Järfälla Lidingö Täby Sundbyberg Nacka 2000 Nacka 2001 Förskola Bruttokostnad 1 5 (6) år; Exkl. lokaler; Exkl. lokaler och administration Antal barn per barngruppsarbetare 4,6 5,3 5,4 5,6 6,1 5,5 Familjedaghem Bruttokostnad 1-5 (6)år; Exkl. administration Fritidshem Bruttokostnad Exkl. lokaler; Exkl. lokaler och administration Jämförelse enligt Nyckelhålet 2000, Belopp i kronor och per elev Järfälla Lidingö Täby Sundbyberg Nacka 2000 Nacka 2001 Grundskola Bruttokostnad Exkl. lokaler Exkl. lokaler och administration Gymnasieskola Bruttokostnad Exkl. lokaler Exkl. lokaler och administration (33)

18 Förskola Belopp i kronor och per barn Pedagogisk verksamhet Personalkostnader Övriga kostnader Summa pedagogisk verksamhet Varav barn i behov av särskilt stöd Lokalkostnad Ledning och admistration Totalt Fritidshem Belopp i kronor och per barn Pedagogisk verksamhet Personalkostnader Övriga kostnader Summa pedagogisk verksamhet Varav barn i behov av särskilt stöd Lokalkostnad Ledning och admistration Totalt (33)

19 Familjedaghem Belopp i kronor och per barn Pedagogisk verksamhet Personalkostnader Övriga kostnader Summa pedagogisk verksamhet Varav barn i behov av särskilt stöd Ledning och admistration Totalt Grundskola Belopp i kronor och per elev Pedagogisk verksamhet Lärarlöner Läromedel Övrigt S:a pedagogisk verksamhet Lokalkostnader Administration Övriga kostnader Totalt Gymnasieskola Belopp i kronor och per elev Pedagogisk verksamhet Lärarlöner Läromedel Övrigt S:a pedagogisk verksamhet Lokalkostnader Administration Övriga kostnader Totalt (33)

20 Personalekonomisk redovisning Jämfört med år 2000 har antalet timanställda mer än halverats, från ca 520 till 230. Antalet årsanställda är nästan lika stort knappt Personalrörligheten har ökat, och då främst den externa. Det är tydligt att många idag är betydligt mer benägna att byta arbetsgivare. Medellönen för heltidsanställda är kr. Lönen har ökat med 5,5% jämfört med år Det som ökat är sjukfrånvaron. Antalet sjukdagar per anställd är nu 40,7 dagar jämfört med 36,4 år Hela ökningen ligger bland dem som är sjukskrivna 90 dagar eller mer. Helt klart måste insatser sättas in för att förebygga sjukskrivningar och säkerställa att de som är sjukskrivna sedan lång tid kan bryta sjukskrivningen för att återkomma i arbete eller andra aktiviteter. Samverkan har på nyåret 2002 inletts med kommunens nya företagshälsovård för att öka insatserna på båda dessa områden. Rekrytering personal respektive ledare: Under år 2001 genomfördes fler rekryteringar än tidigare. På förskolorna och skolorna startade rekryteringen inför hösten tidigare än andra år och många var klara med rekryteringarna redan när skolan slutade i juni. Andra fick kämpa på med rekrytering under hela sommaren och långt in i augusti. Tack vara ett gediget arbete av förskolechefer och rektorer gick rekryteringen bra. Av de som rekryterats är 41 nyexaminerade. Det finns 71 obehöriga lärare i skolorna. För att underlätta enheternas rekrytering var F & S representerat på flertalet av de rekryteringsdagar som studentkårerna på lärarhögskolorna i Mälardalen och Dalarna anordnar. Dessutom har särskilda krafter lagts på att förmedla kontakter med personer som kan hyra ut bostad för kortare eller längre tid till personer som kommer flyttandes för att arbeta i Nacka. Rekrytering av chefer ökade också under föregående år. Löneökningar/Marknadslönejusteringar: I lägen då efterfrågan på arbetskraft är större än tillgången så stiger löneanspråken i samband med nyanställning. Detta leder också till att man vår göra vissa marknadslönejusteringar för att i vissa fall behålla kompetenta och erfarna medarbetare. Under år 2001 gjordes ett hundratal marknadslönejusteringar. Kompetensutveckling: Under året har en mängd olika kompetensutvecklingsinsatser genomförts. Många förskolor och skolor deltar i olika projekt kopplat till Mål 3. Totalt har resultatenheterna fått kr för analys- och kompetensutvecklingsinsatser under år Med tanke på att förutsättningarna för bidraget är att enheterna själva satsar minst lika mycket själva, så har över 5 mkr lagts på kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för Mål 3. Många av dessa projekt fortsätter under år I februari genomfördes ett tvådagarsseminarium för chefer, biträdande och områdesgemensamma fackliga företrädare kring arbetsmiljön. ITiS-projekt har genomförts på många skolor som tidigare nämnts. Dessutom har det anordnats fempoängskurser för barnskötare och förskollärare. Den nya lärarutbildningen sjösattes hösten Det innebär ett större ansvar för kommunen att samverka med lärarhögskolorna. Under hösten har fem kommunala lärarhandledare utbildats. Handledaruppdraget omfattar 25% av sin tjänst och de utbildar arbetslag som ska ta emot lärarstuderanden. Under år 2002 kommer en kompetensutveckling med lärande nätverk för obehöriga Ma/NO-lärare att starta, för att tillförsäkra att dessa har grundförutsättningar för att kunna ta ansvar för elevernas lärande. Fortlöpande utbildas specialpedagoger i ett samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm och F & S. Några blivande lärare deltar i det så kallade SÄL-projektet, som stödjer akademiker att kunna arbeta i skolan och samtidigt som man i egen takt läser in sin lärarexamen. Att rekrytera och framförallt att ta ett ansvar från kommunen för att se till att förskolan och skolan har välutbildad personal är en framtidsfråga. 20(33)

21 Äldre & Omsorg Efter 4:e kvartalet uppvisar Ä & O ett negativt resultat på tkr. Detta är 9% av den totala omslutningen för år 2001, vilket är tkr. Äldreboenden visar intäkter på för år De har ett negativt utfall på tkr vilket är 10,3% av totala omsättningen för året. Hemtjänsten visar ett underskott på tkr. Underskottet beror på låga intäkter vilket bland annat har orsakats av brister på inrapporteringsrutinerna för utförda hemtjänsttimmar. Utredning pågår och eventuella brister kommer ses över för åtgärd snarast. Omsorgsverksamheten visar ett underskott på tkr efter 4:e kvartalet år Psykiatriverksamheten visar ett positivt resultat på 139 tkr för år Personlig assistans visar ett positivt resultat på tkr för år Flera faktorer har påverkat resultatutvecklingen både avseende intäktssidan och kostnadssidan. På intäktssidan ser vi konsekvenser av att ett nytt system med checker och kundval införts i år. Både kundvalet inom äldreboendena och utvecklingen av fler checker inom hemtjänsten har fortfarande en del inkörningsproblem som behöver analyseras och därefter åtgärdas. På kostnadssidan finns flera faktorer. Vår största och viktigaste resurs är våra medarbetare. Det innebär att löner är en av våra största kostnadsposter. Ökade kostnader följer av att vikarier kräver högre löner än tidigare, ibland högre än de ordinarie lönerna, vilket givet en ny löneutveckling. Ytterligare en faktor som även den kan hänföras till kundvalssystemet är när verksamheterna själva gör den bedömningen att nivån som tilldelats inte är tillfylles för det behov man ser. Utan nödgas sätta till den bemanning som erfordras för att säkerställa att vårdbehovet blir tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. En annan faktor är att våra verksamheter har inbyggda svårigheter med att vara tillräckligt flexibla för att möta den varierande efterfrågan. Under sommaren har semesterersättning också betalats ut till den ordinarie styrkan, vikarier har ersatts till en högre kostnad och när det inte funnits vikarier har ordinarie fått gå in med övertid eller så har inhyrning skett från bemmaningsföretag. Sammantaget innebär det ökade kostnader för vikarier, övertidsuttag och köp av inhyrd personal vilket påverkat resultatutvecklingen negativt. Äldreomsorgen Både äldreboendena och hemtjänsten har fått förändringar i ersättningssystemen i år. En analys gjordes under hösten för att försöka beskriva situationen. Analysen delades upp i vad som är att hänföra till intäktssidan och därefter till kostnadssidan Intäktssidan: Äldreboenden analys. Inom äldreboendena har kundvalsmodellen trätt i kraft med successivt införande vid varje nyinflyttning sedan årsskiftet. Omsättningen har varierat kraftigt på de sex olika äldreboendena. Volymen av antal lägenheter varierar stort inom äldreboendena. Vilket innebär att effekten slagit igenom lite olika. När det gäller kundvalsmodellen finns fortsatt behov av att följa och utvärdera instrumentet. 21(33)