Bostadsområden och hälsa

Transkript

1 Bostadsområden och hälsa Kristina Sundquist, Distriktsläkare, Professor i allmänmedicin Granens vårdcentral Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) 1 Varför studera bostadsområden och hälsa? Tidigare studier har visat: Boende i utsatta bostadsområden har en ökad risk för t ex hjärtinfarkt, låg födelsevikt, astma och psykisk ohälsa m m samt ökad dödlighet Boende i utsatta bostadsområden har en ökad risk för en sämre livsstil såsom rökning, fetma, fysisk inaktivitet 2 1

2 Individens egenskaper har den största betydelsen för hälsan Låg socioekonomisk status (inkomst, utbildning, yrke): social gradient i livslängd och hälsa Invandrare från vissa länder Ensamstående 3 Justering för individ I en studie av bostadsområdets betydelse för hälsan måste hänsyn tas till individens egenskaper, d v s statistisk justering för detta. 4 2

3 Kort historik 1800-talet i England och Frankrike: snabb industrialisering och urbanisering Läkare upptäckte sociala missförhållanden i storstäderna, infektionssjukdomar och förtidig död, främst p.g.a bristande hygien (vatten, dåliga bostäder m m) 5 Idag Storstäderna i västvärlden lider inte längre av dåliga sanitära förhållanden Överbefolkning och stress är dagens storstadsproblem 6 3

4 Historik: Sverige Efterkrigstiden, Europa byggdes upp igen Snabb industrialisering i storstadsregionerna Behov av arbetskraft 1960-talet, många flyttade till storstäderna från landsbygd och utlandet. 7 Historik: Sverige Arbetskraftsinvandrarna från landsbygden och utlandet behövde bostäder Miljonprogrammet gav mycket bra bostäder med hög standard Senare kritiserat, uttalad segregation 8 4

5 Två studier om urbanisering Urbanisering och psykos/depression (studie 1) Urbanisering och missbruk (studie 2) 9 Studie 1 Kristina Sundquist, Gölin Frank, Jan Sundquist. Urbanisation and incidence of psychosis and depression: Follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. British Journal of Psychiatry Apr;184(4):

6 Studie 2 Kristina Sundquist, Gölin Frank. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004 Oct; 99: Material och Metod Hela Sveriges befolkning år följdes i 3 år, , t.o.m. första inläggning på sjukhus till följd av: Psykos Depression Alkoholmissbruk Drogmissbruk 12 6

7 Definition av urbanisering Urbanisering definierades som befolkningstäthet, d v s antal individer per kvadratkilometer 13 Individuella faktorer Kön: separata analyser för kvinnor och män Ålder Civilstånd: ensamboende samt gift/sambo Utbildning (mått på socioekonomisk status) Födelseland: svenskfödda, invandrare 14 7

8 Resultat, psykos Kvinnor i de mest tättbefolkade områdena: 77 % överrisk för inläggning p.g.a psykos efter justering för individuella faktorer Män i de mest tättbefolkade områdena: 68 % överrisk för inläggning p.g.a psykos efter justering för individuella faktorer 15 Resultat, depression Kvinnor i de mest tättbefolkade områdena: 20 % överrisk för inläggning p.g.a depression efter justering för individuella faktorer Män i de mest tättbefolkade områdena: 12 % överrisk för inläggning p.g.a depression efter justering för individuella faktorer 16 8

9 Resultat, alkoholmissbruk Kvinnor i de mest tättbefolkade områdena: 76 % överrisk för inläggning p.g.a alkoholmissbruk efter justering för individuella faktorer Män i de mest tättbefolkade områdena: 71 % överrisk för inläggning p.g.a alkoholmissbruk efter justering för individuella faktorer 17 Resultat, drogmissbruk Kvinnor i de mest tättbefolkade områdena: 89 % överrisk för inläggning p.g.a drogmissbruk efter justering för individuella faktorer Män i de mest tättbefolkade områdena: 138 % överrisk för inläggning p.g.a drogmissbruk efter justering för individuella faktorer 18 9

10 Dödlighet i alkoholmissbruk Kvinnor i de mest tättbefolkade områdena hade en drygt fyrdubblad ökad dödlighet p.g.a. alkoholrelaterade sjukdomar För män var motsvarande siffror en nästan tredubblad ökad dödlighet p.g.a. alkoholrelaterade sjukdomar 19 Bostadsområden och hjärtinfarkt Studie 1: Neighborhood socioeconomic environment and incidence of coronary heart disease: A prospective follow-up study of 25,319 women and men in Sweden (American Journal of Epidemiology, 2004 April) Studie 2: Neighborhood deprivation and incidence of coronary heart disease: A multilevel study of 2.6 million women and men in Sweden (Journal of Epidemiology and Community Health, 2004 Jan) 20 10

11 Studie 1 Bostadsområdets socioekonomiska status definierades genom att mäta andel låginkomsttagare, lågutbildade i området individer 21 Studie 2 Bostadsområdets definierades genom att mäta proportioner av sju olika socioekonomiska faktorer i ett index Hela Sveriges vuxna befolkning ingick 22 11

12 Resultat Studie 1: Individer i bostadsområden med lägst socioekonomisk status löpte en 25% överrisk att insjukna i hjärtinfarkt efter hänsyn tagits till individuell inkomst, utbildning och rökvanor Studie 2: Kvinnor 87%, Män 42% överrisk för hjärtinfarkt efter justering för inkomst 23 Dödlighet i hjärtinfarkt Individer boende i utsatta bostadsområden och med genomgången första hjärtinfarkt hade 60-70% högre dödlighet under året efter hjärtinfarkten jämfört med individer boende i välbärgade bostadsområden 24 12

13 Vad kännetecknar ett utsatt bostadsområde? 25 Kriminalitet i utsatta bostadsområden Ökad i utsatta bostadsområden Gängbildningar Rädsla för överfall Rädsla för att gå ut 26 13

14 Sociala problem i utsatta områden Bristande sociala nätverk. Sociala nätverk är sämre i segregerade områden i storstäderna. Social interaktion mellan individerna i bostadsområdet kan påverka rökvanor, fysisk inaktivitet, matvanor, alkoholvanor Kronisk stress i urbana miljöer (utanförskap, långa pendlingsavstånd m m) Stressfyllda livshändelser är vanligare (skilsmässa) Boende i höghus ökar risken för stress, oro 27 Segregation Miljonprogrammet Hög andel arbetslösa, ensamstående, förtidspensionärer, låginkomsttagare, invandrare Främlingskap, hopplöshetskänslor kan leda till sämre hälsa 28 14

15 Socialt kapital Tillit, sociala normer, nätverk Socialt kitt mellan individer Har samband med länders och företags ekonomiska framgångar och medborgarnas hälsa Lågt socialt kapital i utsatta bostadsområden kan leda till ohälsa 29 Fler studier av bostadsområdets effekt på hälsan 1. Höga kriminalitetstal och arbetslöshet i området ökade risken för hjärtinfarkt 2. Lågt valdeltagande (mått på socialt kapital) i området ökade risken för hjärtinfarkt 3. Hög andel låginkomsttagare i området ökade risken för psykiatrisk inläggning 30 15

16 Fler studier av bostadsområdets effekt på hälsan 4. Hög andel låginkomsttagare i bostadsområdet ökade risken för amningspsykos 5. Hög andel arbetslöshet i bostadsområdet ökade risken för rökning 6. Hög andel låginkomsttagare i bostadsområdet ökade risken för ångest 31 Fler studier av bostadsområdets effekt på hälsan 7. Lågt valdeltagande i bostadsområdet ökade risken för självskattad ohälsa 8. Lågt valdeltagande i bostadsområdet ökade risken för psykiatriska inläggningar 32 16

17 Orsaker till sambandet mellan bostadsområde och hjärtinfarkt? Orsakerna är okända Teorier finns 33 Teorier (USA, Storbritannien) Högre förekomst av hälsoskadliga bostadsområdesfaktorer i utsatta bostadsområden (t ex McDonald s) 34 17

18 Teorier (USA, Storbritannien) Lägre förekomst av hälsofrämjande bostadsområdesfaktorer i utsatta bostadsområden (t ex sportanläggningar) Få studier har gjorts 35 Studie av hela Sverige 6,986 administrativa områden År 2005 Klassificerades utifrån andel lågutbildade, låginkomsttagare, socialbidragstagare, arbetslösa Tre kategorier: välbärgade, medel och utsatta bostadsområden 36 18

19 Teleadress Levererade data till oss motsvarande innehållet i telefonkatalogen 12 kategorier av fysiska bostadsområdesresurser Klassificerade bostadsområdena: ja eller nej avseende om resursen fanns eller inte i området kategorier Livsmedelsbutiker Affärer Systembolag Kultur (museum bl.a.) Restauranger Snabbmat Bank/postkontor Bilservice Annan service (bl.a. frisör) Barer/pubar Sportanläggningar Sjukvård 38 19

20 Utsatta områden hade mera av allt Utsatta områden hade mera sjukvård, sportanläggningar, service, kultur m m (hälsofrämjande) Utsatta områden hade mera snabbmat, barer/pubar m m (hälsoskadliga) 39 Slutsatser Ökad risk för hjärtinfarkt i utsatta områden beror inte på brist på t ex sportanläggningar men kan bero på ökad förekomst av t ex snabbmat (McDonald s, pizza, korvkiosker) 40 20

21 Diastolic BP (mmhg) Systolic BP (mmhg) Livsstilsråd i sjukvården Svårt! Stora individuella skillnader GA+AA GG SBP (p for interaction = 0.008) DBP (p for interaction = 0.006) Physical Activity Energy Expenditure (TEE/BMR) Franks P.W. et al., Hypertension. 43(2):

22 Cumulative incidence (%) Cumulative incidence (%) Cumulative incidence (%) FTO gene x lifestyle interactions in the Diabetes Prevention Program (baseline to 12 ms) T/T T/A A/A T/T T/A A/A T/T T/A A/A Franks PW. et al. Diabetologia. 2008;51(12): Gene x lifestyle interaction on type 2 diabetes incidence N=16,003 (2,063 events) during 24.5yrs follow-up HNF1B rs (G/G) Sedentary HNF1B rs (G/A) Active Sedentary Active Follow-up time (years) Follow-up time (years) HNF1B rs (A/A) Active Sedentary Follow-up time (years) Brito EC., et al. Diabetes. 58(6):

23 Interactions of dietary whole grain intake with fasting glucose and insulin related genetic loci in individuals of European decent: a meta-analysis of 14 cohort studies (N=48,000): The CHARGE Nutrition Working Group Reduction in fasting insulin (pmol/l) per 10 daily servings of whole grain foods GCKR genotypes T/T T/C C/C Nettleton JA., et al. Diabetes Care. epub Aug 2010 Individualiserad behandling Orsakerna till en och samma sjukdom kan variera beroende på individens egenskaper Olika typ av behandling beroende på individ Olika typ av prevention beroende på individ 46 23

24 Nytt projekt Bostadsområdenas egenskaper kommer att klassificeras från och med 1970 för att studera de långsiktiga effekterna av bostadsområdets sociala miljö (socioekonomisk utsatthet, kriminalitet, socialt kapital) och fysiska miljö på kranskärlsjukdom/hjärtinfarkt och dess riskfaktorer. 47 Nytt projekt Databaserna kommer att innehålla data om ca 250,000 s.k. bostadsområdesresurser i hela Sverige (t ex, pizza/hamburgerrestauranger, sportanläggningar, livsmedelsbutiker, bibliotek, apotek, tandläkare och annan lokal service (tänkbart hälsofrämjande och hälsoskadliga bostadsområdesresurser) 48 24

25 Nytt projekt De Skånebaserade kohortstudierna innehåller biobanker som tillåter studier av samspelet mellan arv och miljö. 49 Tänkbar nytta av studien Ökade kunskaper om en mera optimal stadsplanering och kunskapsbaserade åtgärder i bostadsområdet för att förbättra invånarnas hälsa. Framtagandet av anpassade livsstilsåtgärder med betoning på den enskilda individens unika behov

26 Tack 26