Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Transkript

1 Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller religiös åsikt, organiserad av kompetent och utbildad personal. Centralt i fritidsgårdens verksamhet är den öppna verksamheten. Den öppna verksamheten syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme till främst unga människors möten på deras fritid. I den öppna verksamheten ska det finnas förutsättningar för unga människor att utveckla en positiv livsstil och ett gott livsmönster. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Besökarna kommer när de själva vill. I eller i anslutning till öppen verksamhet skapas ofta tillfälliga eller mera varaktiga aktiviteter. Fritidsgårdsverksamheten är genom sin öppna verksamhet ett komplement till den typen av fritidsutbud som har en instrumentell karaktär. Fritidsgården utgör därför ett viktigt alternativ till en kvalitativ fritidsverksamhet för de ungdomar som har en 1 expressiv fritidsstil. Målgrupp Eftersom fritidsgårdsverksamheten är uppdelad i fyra delar, till sin natur skilda, är målgruppen för de olika verksamheterna olik varandra. Gemensamt för alla delar är att verksamheten skall utformas på ett sådant sätt att den vänder sig till alla oavsett kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller religiös åsikt. Följande målgrupp gäller för respektive verksamhetsdel: Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Eftis. Alla barn inom det 2 geografiska upptagningsområdet som går i åk 3-6. Fritidsklubb. Barn inom det geografiska upptagningsområdet som går i åk 3-6, vars föräldrar efterfrågar denna form av verksamhet. Kvällsverksamhet. Samtliga från åk. 7, boende inom upptagningsområdet, med särskild prioritet på ungdomar i de yngre tonåren (13-16 år). Fritidsgårdsverksamheten skall särskilt uppmärksamma flickornas situation ur ett jämställdhetsperspektiv. Verksamheten skall i lika hög grad svara upp mot pojkar och flickors intressen och behov. 1 Präglas av frivillighet, obunden i tid, ex. fritidsgårdens öppna verksamhet. Motsats till instrumentell fritidsstil, som präglas av en tidsbestämd, ledarledd aktivitet ex. förening och musikskola. 2 Följer högstadieskolornas rektorsområden i Mjölby, Skänninge och Mantorp (som de ser ut )

2 Fritidsgårdsverksamheten skall särskilt uppmärksamma ungdomar i behov av ett vuxenstöd vid sidan av hemmet och de ungdomar som i lägre grad blivit positivt sedda av det övriga vuxensamhället. Miljö/lokaler Unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller religiös åsikt skall på fritidsgården kunna mötas på lika villkor. Den öppna mötesplatsen som fritidsgården utgör, skall erbjuda ett tryggt och positivt umgängesklimat, fritt från mobbing och trakasserier. Fritidsgården skall upplevas som lättillgänglig, samt ha möjligheter till olika aktiviteter som kan utövas spontant. Gårdens fysiska miljö skall vara så utformad att den attraherar och kan fungera som en mötesplats för hela den prioriterade målgruppen. Arbetsmetod Fritidsledarens arbetsmetod är det förhållningssätt som man använder sig av gentemot besökaren. Fritidsledaren skall ta till vara och främja besökarens förutsättningar, kreativitet, behov och personliga intressen både i grupp och enskilt. På fritidsgården skall förutsättningar till en positiv livsstil, en meningsfull fritid och ett gott livsmönster skapas. Att ha en positiv relation till besökaren är en förutsättning för att kunna påverka och stödja unga människor i sitt sökande efter identitet. Förhållningssättet leder till byggandet av bärande relationer. En bärande relation utmärks av: Bärkraftighet - tål påfrestning Process - kontinuitet Jämlikt och ömsesidigt bekräftande Tillit och förtroende Personal Fritidsgårdarnas personal skall inneha fritidsledarutbildning eller annan utbildning som kan bedömas likvärdig. Personaltätheten skall vara sådan att en reell möjlighet finns att leva upp till gällande målsättning. Personalens tjänstgöringsgrad skall vara 100%.

3 Möjlighet till adekvat fortbildning/utveckling skall ges varje verksamhetsår. Personalen skall ges möjlighet till planering/utvärdering, såväl enskilt som i grupp motsvarande minst 2 hela arbetsdagar per helårsanställd och år. Kvalité Vägledande i kvalitétsarbetet är de kvalitetskartor som antogs vid Kultur- och fritidsnämndens sammanträde Kvalitetskartorna skall följas upp med besökarundersökningar som ger svar på i vilken grad verksamheten lever upp till fastställda kvalitetskartor. Med resultatet av dessa besökarundersökningar, skall handlingsplaner för varje enskild gård skall utarbetas vartannat år. Kvalitetskartor fritidsgårdarna Mjölby kommun Tillgänglighet 1. Öppettider. Öppettider som så långt som möjligt tillgodoser besökarnas önskemål. 2. Placering/geografiskt läge. Integrerad med högstadieskola, under förutsättning att det finns en klar avgränsning när det gäller verksamhet och pedagogik. Geografiskt så centralt placerad som möjligt i förhållande till upptagningsområdet. 3. Parkeringsmöjligheter. Möjlighet att i anslutning till gården parkera fordon på ett för besökaren tillfredsställande sätt. 4. Handikappsanpassning. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter att delta i gårdens verksamhet. 5. Marknadsföring. En information, anpassad för målgruppen som når ut till 3 alla. Viktigt är också att nå föräldrar, presumtiva besökare, samarbetspartner och media. 6. Regler/policy. Det skall finnas en balans i reglementet som gör att ordningen /uppförandet är gott och som gör att så många som möjligt i målgruppen kan acceptera detta och inte avstår från att besöka gården. 7. Avgifter. Avgifter skall vara så låga att de inte av ekonomiska skäl utestänger någon. 8. Programutbud. Utbudet skall i så stor utsträckning som möjligt tillgodose den primära målgruppens önskemål. 9. Profil. En profilering av verksamheten skall syfta till att öka kvalitén för vissa inom gården förekommande grupper, som är i särskilt behov av det. En profilering av 3 Se under rubrik målgrupp vad som åsyftas med alla.

4 verksamheten får inte bli så stark att vissa grupper i målgruppen avstår från att besöka gården. 10. Trygghet. Gården och dess närmaste omgivning skall erbjuda en miljö, där varje besökare kan känna sig trygg. 11. Fysisk miljö. Gårdens fysiska miljö skall vara så utformad att den attraherar och kan fungera som en mötesplats för hela den primära målgruppen, oavsett kön, funktionshinder eller etnisk bakgrund. Inflytande 1. Besökarinflytande. Besökarna och i synnerhet den primära målgruppen skall ha en känsla av att det finns en reell möjlighet att påverka gårdens miljö, utrustning, regler och verksamhet. Fritidsledarna skall ha ett arbetssätt präglat av lyhördhet och dialog. 2. Samverkan. Samarbete skall syfta till att öka kvalitén på gårdens verksamhet. Samverkansformer skall berörda parter komma överens om beroende på vilken av gårdens verksamheter (skolverksamhet, eftis/klubb och kväll) som åsyftas. Exempel på samarbetspartner är: Föräldragruppen, föreningsliv, skola, polis och socialtjänst. Bemötande 1. Se alla. Gårdsbesökarna och i synnerhet den primära målgruppen skall känna att de uppmärksammas av personalen och inte förblir anonyma. 2. Sätta gränser. Gårdspersonalens arbetssätt skall präglas av ett tydligt och i personalgruppen gemensamt förhållningssätt gentemot besökarna. Här avses det sätt som personalen skall följa upp de ordningsregler/policy som gäller, men också det sätt man förhåller sig till och påverkar ungdomarna, i särskilt viktiga frågor som droger, främlingsfientlighet, våld etc. 3. Förtroende. Fritidsledarnas arbetssätt skall inge förtroende, så att ungdomar med fördel kan vända sig till ledarna som en positiv vuxenkontakt. 4. Förebild. Fritidsledaren har en roll som vuxen förebild för många ungdomar. Viktigt är härigenom att ledarens uppträdande och språk, på ett positivt sätt påverkar ungdomar. Kompetens 1. Välanpassad personalsammansättning. Fritidsgårdens personal skall ha en balanserad mix avseende kön, ålder, intressen och sakkunskap i för gården viktiga frågor. 2. Utbildning. Fritidsledarutbildning eller annan högskoleutbildning som kan anses likvärdig i kombination med långvarig erfarenhet av fritidsgård.

5 3. Fortbildning/kompetensutveckling. Gårdens personal skall ha kontinuerlig tillgång till kompetensutveckling och fortbildningsinsatser. Fortbildningen skall bl.a. syfta till att hålla ledarna ajour med ungdomskulturens utveckling. Verksamhetsplaner Varje enskild fritidsgård skall inför varje nytt verksamhetsår (HT/VT) utarbeta en verksamhetsplan utifrån denna handling. Verksamhetsplan (enligt mall bilaga 1) skall innehålla schema, öppettider, personalstat, handlingsplan kvalitétsuppföljning (enligt mall bilaga 2) samt konkreta mål för den kommande årets verksamhet. Verksamhetsplanen förelägges Kultur- och fritidsnämnden för godkännande.