Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Transkript

1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och annan öppen fritidsverksamhet för ungdomar. Under hösten har nätverket sammanställt gemensamma nyckeltal där fritidsgårdsverksamheten i kommunerna jämförs med varandra. Nyckeltalen utgår från det som gällde för. I denna rapport görs också jämförelser med motsvarande sammanställning av nyckeltal från. För att få användbara nyckeltal är det viktigt att man jämför liknande verksamheter med varandra. Om alla lokaler där det vistas ungdomar på fritiden skulle definieras som fritidsgårdar blir inte jämförelsen användbar som verktyg för uppföljning eller utveckling. Därför har vi avgränsat och definierat vilka verksamheter som räknas som fritidsgård i denna jämförelse. Denna sammanställning av nyckeltal visar inte vad ungdomarna anser om verksamheten eller hur de upplever kvaliteten. För att få svar på detta kommer nätverket att genomföra en enkätundersökning där ungdomar som besöker fritidsgårdarna ska få svara på sådana frågor. Den undersökningen kommer att genomföras i mars I lägger kommunerna i Nackanätverket kronor per ungdom i åldern år på fritidsgårdsverksamhet för ungdomar. Fritidsgårdar med verksamhet både på eftermiddagar och på kvällar har öppet timmar per vecka, medan de som enbart har kvällsöppet har öppet timmar per vecka. I går det 994 ungdomar per fritidsgård och 28 öppna fritidsgårdstimmar i veckan per 1000 ungdomar. Nackanätverket kommer, utifrån denna sammanställning, att diskutera och beskriva vad som kan uppfattas som rimliga nivåer utifrån lokala förutsättningar och behov av en öppen fritidsverksamhet. Därmed kommer nätverket att få ökad kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att kunna erbjuda viss mängd verksamhet till viss kvalitetsnivå. Bakgrund 1999 initierade Nacka kommun ett samarbete med fem andra kommuner kring främst frågor om fritidsgårdar. Sedan dess har företrädare från de sex kommunerna träffats regelbundet för att utbyta erfarenheter och jämföra kommunernas fritidsgårdsverksamheter POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (8) med varandra samt för att utveckla metoder för uppföljning, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Samarbetet har också inneburit att gemensamt sammanställa jämförande nyckeltal, genomföra gemensamma besöksundersökningar på fritidsgårdar mm samt att anordna gemensamma konferenser för politiker, tjänstemän och verksamhetspersonal på fritidsgårdar. Företrädare för Nacka kommun har en samordnande roll för nätverket. Under åren 2007 bedrev kommunerna i Nackanätverket, med stöd av myndigheten Ungdomsstyrelsen, ett projekt där nätverket formulerade och prövade olika verktyg för att både planera och följa upp öppen fritidsverksamhet för ungdomar. I detta projekt fick nätverket handledning av Luleå Tekniska Universitet, fritidsvetenskapliga programmet samt Valla folkhögskola, fritidsledarutbildningen. Erfarenheterna av projektet sammanställdes i en skrift som spreds till flera andra kommuner. Flera kommuner deltog även i den konferensdag där projektet presenterades. För har Nackanätverket gjort en ny sammanställning av jämförande nyckeltal som redovisas i denna rapport Redovisning av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet Nackanätverket har sammanställt gemensamma nyckeltal där fritidsgårdsverksamheten i de sex deltagande kommunerna jämförs med varandra. Nyckeltalen utgår från det som gällde för. I denna rapport görs också jämförelser med motsvarande sammanställning av nyckeltal från. Nackanätverket har valt att jämföra kommunernas kostnader för verksamheten, hur omfattande verksamheterna är och vilka förutsättningarna är för verksamheterna. Syftet med att jämföra med andra kommuner är att få ökad kunskap, se om det man gör i respektive kommun är rimligt i jämförelse med andra och om det finns något man kan lära eller förbättra utifrån de andra kommunernas resultat. I mars 2013 kommer nätverket att genomföra en gemensam undersökning där ungdomar som besöker fritidsgårdar kommer att få svara på vad de tycker om verksamheten. Dessa nyckeltal och resultaten av den undersökningen kan sedan vara underlag för en tolkning och analys av verksamhetens resultat och betydelse. Gemensamma utgångspunkter för jämförelsen För att få användbara nyckeltal är det viktigt att man jämför liknande verksamheter med varandra. Om alla lokaler där det vistas ungdomar på fritiden skulle definieras som fritidsgårdar blir inte jämförelsen användbar som verktyg för uppföljning eller utveckling. Därför har vi avgränsat och definierat vilka verksamheter som räknas som fritidsgård i denna jämförelse.

3 3 (8) Om vi inte skulle gjort en noggrann avgränsning och definition av vad vi räknar med som fritidsgård och om vi skulle jämföra oss med verksamheter som inte har likvärdiga förutsättningar eller uppdrag skulle resultatet inte bli användbart för vår fortsatta planering. De verksamheter som vi har räknat med i denna jämförelse har - öppet minst tre kvällar varje vecka - minst 2 heltidsanställda och en halvtidsanställd fritidsledare som arbetar minst 50 % av sin arbetstid med ungdomsverksamhet - en egen lokal som i huvudsak används för öppen fritidsverksamhet För att räknas med i jämförelsen krävs det också att. De verksamheter som vi har räknat med i denna jämförelse har ett uppdrag med ett främjande perspektiv, ett demokratiskt förhållningssätt och utgår från det som är friskhetsskapande. Kommunen har formulerat mål och uppdrag samt finansierat och följt upp verksamheten. Kommunen har också arbetat för att maximalt antal fritidsledare ska ha formell fritidsledarutbildning på dessa verksamhetsplatser. Utöver dessa verksamheter finns det mindre öppna verksamheter. Dessa verksamheter har inte betraktats som fritidsgårdar i denna jämförelse. I flera av kommunerna i nätverket kallas de mindre verksamheterna för träffpunkter. Kostnader för fritidsgårdsverksamhet I lägger kommunerna i Nackanätverket kronor per ungdom i åldern år på fritidsgårdsverksamhet för ungdomar. Varje öppen timme per fritidsgård kostar i kronor. I dessa kostnader ingår inte kostnader för nämnd eller nämndstöd eller generellt utvecklingsarbete. I detta ingår inte heller intäkter för så kallad säljverksamhet till andra förvaltningar så som skolbarnsomsorg för åldern år eller LSS-verksamhet. EKONOMI - KOSTNADER Nacka Tyresö Haninge Mjölby Gotland Jönköping Kostnader för fritidsgårdsverksamhet, budget för "allt", nämndens kostnader för att ha fritidsgårdar Kostnad per invånare i åldern år Pris per öppen timme I jämförelse med har utrymmet för verksamhet, program och aktiviteter minskat från 10 % till 6 %. Flera kommuner avsätter endast 2 3 % av budgeten för kostnader för verksamhet, program och aktiviteter.

4 4 (8) För närvarande har Gotland möjlighet att bedriva viss verksamhet i lokaler där de inte behöver betala någon hyra. Även Jönköping bedriver verksamhet i lokaler där de inte har några kostnader för lokalerna. Det innebär att de avsätter en mindre del av sin totala kostnad på lokaler. FÖRDELNING AV KOSTNADER PÅ OLIKA KOSTNADSSLAG Nacka Tyresö Haninge Mjölby Gotland Jönköping Personalkostnader, löner, arbetmiljö, rehab, företagshälsovård, omplaceringar, personalutveckling 54% 53% 58% 65% 61% 69% 60% 58% Lokaler, hyror, lokalskötsel, städning 21% 37% 20% 19% 14% 10% 20% 21% Verksamhet, program, aktiviteter 2% 2% 8% 10% 3% 11% 6% 10% Administration och ledning, enhetschef, del av avdchef/strateger, generella kostnader, IT-kostnader 22% 8% 14% 6% 22% 10% 14% 12% Hur mycket verksamhet får man för pengarna? Hur mycket fritidsgårdar har öppet varierar mellan kommunerna. Vissa kommuner har öppet för ungdomar både på eftermiddagar i anslutning till skoldagens slut och på kvällar. Andra kommuner har enbart öppet på kvällar för ungdomsgruppen. Fritidsgårdar med verksamhet både på eftermiddagar och på kvällar har öppet med timmar per vecka, medan de som enbart har kvällsöppet har öppet timmar per vecka. I de kommuner som enbart har kvällsverksamhet för ungdomar pågår i regel annan verksamhet i samma lokaler på eftermiddagarna, till exempel verksamhet för åldersgruppen år. I går det 994 ungdomar per fritidsgård och 28 öppna fritidsgårdstimmar i veckan per 1000 ungdomar. Hur många fritidsgårdar en kommun har och antalet ungdomar per fritidsgård kan variera utifrån varje kommuns geografi. Trots det anser nätverket att det är intressant att konstatera hur många ungdomar som det finns per fritidsgård. I flera kommuner kompletteras de fullstora fritidsgårdarna med mindre träffpunkter, till exempel i områden där underlaget eller behoven av en fullstor fritidsgård inte finns. Träffpunkterna kan även vara en öppen verksamhet med en profil eller särskild inriktning. Hur viktiga fritidsgårdar blir för ungdomar och vilka behov det finns av en öppen fritidsverksamhet varierar mellan områden, kommundelar och ungdomsgrupper. Därför

5 5 (8) föreslår Nackanätverket att kommuner med jämna mellanrum gör en bedömning av behoven, för att se vilken form av öppen verksamhet och vilken omfattning av denna som ett område bör förses med. Om det saknas annat utbud av fritidsaktiviteter och mötesplatser bedömer nätverket att det finns ett större behov av en öppen fritidsverksamhet i någon form. Förutsättningarna för att besöka verksamheterna ser också olika ut beroende på hur kommunerna ser ut. Något som inte framkommer i denna rapport är att det till exempel på Gotland kan vara stora avstånd till närmaste fritidsgård för en stor andel av ungdomar eftersom den Gotländska landsbygden är glesbefolkad. VERKSAMHETENS VOLYM Nacka Tyresö Haninge Mjölby Gotland Jönköping Antal öppna timmar under normal vecka endast tider då åldern år är välkomna, endast tider då ledare är på plats antal verksamhetsveckor på ett år inkl sommarverksamhet Antal fritidsgårdar antal öppna timmar i per fritidsgård Antal öppna timmar i veckan på fritidsgård per 1000 invånare Antal ungdomar per fullstor fritidsgård ** Hur många ungdomar besöker fritidsgårdar? Ett vanligt nyckeltal i kommunerna är antalet besökare på fritidsgårdar. Alla kommuner som deltar i samarbetet räknar fotlöpande hur många ungdomar som besöker fritidsgårdarna i respektive kommun. Trots det har vi valt att inte jämföra dessa tal. Eftersom alla använder olika metoder när besökarna räknas är det svårt att jämföra och dra några slutsatser av besökssiffror. Det finns även en diskussion om hur ett besök ska värderas. Ska den som är inne på en fritidsgård under en ganska kort tid ges samma värde som den som vistas på fritidsgården under flera timmar. Ungdomarna har olika syften med att besöka fritidsgårdarna. Vissa ungdomar har relationer till fritidsledare som är betydelsefulla för såväl den unges hälsa som utveckling. Vissa ungdomar deltar i aktiviteter eller använder de resurser som erbjuds på fritidsgårdarna. Andra ungdomar är mer tillfälliga besökare med ett begränsat engagemang.

6 6 (8) Hur många ungdomar man når med verksamheten beror på vilket annat utbud som finns för ungdomar på fritiden och hur ungdomsgruppens behov av en öppen mötesplats är för övrigt. Vilka förutsättningar finns det att bedriva en verksamhet med bra kvalitet? För att formulera mål och uppdragen samt följa upp dessa har flertalet kommuner använt sig av så kallade kvalitetskartor. Dessa kartor kan även användas för att beskriva nuläget på en fritidsgård. Metoden är framtagen av Bo Edvardsson vid Karlstads högskola och beskrivs i skriften Kvalitetskartor ett sätt att arbeta med kvalitetsutveckling (1996). Kvalitetskartan beskriver framför allt vad besökaren ska uppleva när det gäller - verksamhetens tillgänglighet, innehåll och utbud - personalens kompetens - personalens bemötande av besökaren - ungdomars möjligheter att få påverka och vara delaktiga i planering och genomförande av verksamheten I denna rapport finns det en del jämförande nyckeltal som beskriver förutsättningarna att bedriva en hög kvalitativ nivå på verksamheten. De faktorer som nätverket menar är särskilt viktiga för att arbete för att ha förutsättningar för en hög kvalitet, som går att utläsa i de redovisade nyckeltalen är - rimligt öppethållande - hög andel heltidsanställda - jämn könsfördelning - hög andel utbildade - rimlig personaltätheten på kvällstid - att personalen har tid för utveckling, möten och gemensamma reflektioner Denna sammanställning av nyckeltal visar inte vad ungdomarna anser om verksamheten eller hur de upplever kvaliteten. För att få svar på detta kommer nätverket att genomföra en enkätundersökning där ungdomar som besöker fritidsgårdarna ska få svara på sådana frågor. Nätverket menar att det är viktigt att det finns en viss tid avsatt både för så kallad inre tid för medarbetares egen disponering som för utvecklingstid. Nätverket menar att även att det är angeläget att ha både kvinnor och män i personalgruppen. Nätverket anser att det är angeläget med en hög andel heltidsanställda då det visat sig att det är enklare att få personal med hög kompetens om man kan erbjuda heltidstjänster. Dessa personer kan sedan kompletteras med en del timledare som kompletterar dels med någon kunskap om ett speciellt intresse eller för att öka personaltätheten på kvällstid. Detta ger förutsättningar för att bedriva en verksamhet som besökare efterfrågar eller har behov av.

7 7 (8) Vid en jämförelse med års sammanställning av nyckeltal kan man se att timresursen per fritidsgård och vecka har minskat från i 185 timmar till 139 timmar. Personaltätheten i verksamheten på kvällstid har minskat från 3,45 fritidsledare till 2,91 fritidsledare. Personal sammanställning Nacka Tyresö Haninge Mjölby Gotland Jönköping Timresurs i per gård Personaltäthet i per normal kväll på fritidsgård 2,8 2,5 3,56 3 3,2 2,4 2,91 3,45 Utvecklingstiden används till olika former av personalmöten, utbildning, handledning och reflektion. Fördelning av arbetstiden mellan olika arbetsuppgifter är på ungefär likvärdig nivå som. Fördelning av arbetstiden, räkna samman totala timresursen per gård och fördela på tidsgrupper Nacka Tyresö Haninge Mjölby Gotland Jönköping Inre tid, egen tid för egen disponering 10% 12,50% 9% 7% 27%* 11% 13% 14% Utvecklingstid, mötestid med kolleger, handledning mm 15% 12,50% 21% 5% 13% 9% 13% 13% Verksamhetstid, publik tid, tid för ungdomar, öppethållande 70% 48,0% 66% 80% 46% 50% 60% 54% Tid för ungdomar utanför öppethållandet 5% 12,5% 1% 0% 14% 13% 8% Kommunerna eftersträvar även att ha en hög andel fritidsledare med en formell utbildning som passar för arbetet. Övrigt Nacka Tyresö Haninge Mjölby Gotland Jönköping Andel med 2-årig fritidsledarutbildning/ pedagogutbildad på högskolenivå/yrkeshög skola minst 80 p/ 120 Hp, ej gymnasium, 52% 66% 54% 63% 63% 94% 65% 55% Andel kvinnor av dem som är månadsanställda/andel 56% 42% 56% 54% 48% 50% 51% 50% Kommunerna som ingår i samarbetet har fortfarande en hög andel heltidsanställda.

8 8 (8) Total timresurs per gård Nacka Tyresö Haninge Mjölby Gotland Jönköping Därav läggs antal timmar på heltider 38,75-40 timmar inklusive sidouppdrag 80% 78% 87% 53% 68% 74% 73% 74% Därav heltider som enbart används för verksamhet år 80% 65% 78% 42% 68% 0% 56% Därav läggs antal timmar på deltider timmar 10% 0% 4% 44% 28% 23% 18% 17% Därav läggs antal timmar på timledare (=pers m mindre än 16 tim/v) 10% 22% 9% 3% 4% 3% 9% 9% Nackanätverket kommer att, utifrån denna sammanställning, att diskutera och beskriva vad som kan uppfattas som rimliga nivåer utifrån lokala förutsättningar och behov av en öppen fritidsverksamhet. Thomas Sass Projektledare och samordnare av Nackanätverket