Granskning av fritidsgårdsverksamheten

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av fritidsgårdsverksamheten Kalmar kommun Oktober 2007 Pär Sturesson Stefan Wik *connectedthinking

2 Innehållsförteckning Inledning...1 Tillvägagångssätt...1 Iakttagelser...2 Organisation...2 Måldokument...4 Ekonomi, tkr...6 Revisionell bedömning...11

3 Inledning Revisorerna i Kalmar kommun har beslutat att göra en granskning av fritidsgårdarnas verksamhet utifrån följande frågor: Revisionsfrågor: Vilka styrande dokument finns? Vilka utgångspunkter finns när man organiserar verksamheten? Hur framkommer förslag till verksamhet och aktiviteter? Vem prioriterar? Hur bryts målen ned till konkreta och mätbara mål? Hur och när följs de upp? Vilka öppettider finns? Är de framtagna utifrån ungdomarnas behov så att gården blir en mötesplats på fritiden (t.ex. fredag, lördag) och ett komplement till skolan som mötesplats? Vilken roll har fritidsgården i närområdet? Hur sker samverkan med föreningar i området? Finns konkurrerande verksamhet? Skulle dessa verksamheter kunna samverka? Hur många av områdets ungdomar besöker fritidsgården? Vilket samarbete finns med skola, socialtjänst och polis? Vilket uppdrag har den enskilde fritidsledaren? Vilken kompetens/utbildning finns på fritidsgården? Vilka konsekvenser får en nedläggning av fritidsgårdarna i Läckeby och Rockneby? Vad säger förvaltningens målbok om fritidsgårdsverksamheten? Hur bedrivs fritidsgårdarnas verksamhet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv? Vad tycker ungdomarna om verksamheten? Vilka aktiviteter finns för ungdomar på sommaren, när gården är stängd? Tillvägagångssätt Intervjuer har skett med representanter för kultur- och fritidsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Vi har också tagit del av relevant dokumentation. 1

4 Iakttagelser Organisation Fritidsgårdarna är uppdelade i stora gårdar och små gårdar samt träffpunkter. Stora gårdar ät fritidsgårdar som ligger belägna i anslutning till högstadieskola, har dagoch kvällsverksamhet. Personalen består enbart av tillsvidareanställda och gårdarna har kvällsöppet tre till fyra dagar i veckan varav fredagar är av högsta prioritet. Stora gårdar är fetmarkerade nedan. Små gårdar är fritidsgårdar som är kopplade till stora gårdar. De finns inom samma högstadieområde. Personalen är densamma som på de stora gårdarna. Träffpunkter är en fritidsverksamhet som är kopplad till en stor gård och har delvis samma personal som den stora gården. Dessutom medverkar även föreningsledare, föräldrar och äldre ungdomar. Verksamheten bygger på ett avtal mellan kommunen och berörd förening. Träffpunkterna är kursiva nedan. De fritidsgårdar som kultur- och fritidsförvaltningen svarar för är: Öppettider Bemanning Lokalisering Smedby Mån, ons, tors , , 3 heltider Högstadiet varannan vecka Mån, ons, , , fre , varannan v. Trekanten Mån och ons Varannan fre heltider Allaktivitetshuset Falkenberg Mån och tors Tis, ons och fre heltider Högstadiet Rinkabyholm Vasa Mån ,Ons Fre Teater Mån , , tis, tors och fred Ons , Nova Tis-tors , Fre , Funkabo Mån och ons , Varannan fre , heltid samt personal från Falkenberg 1 heltid, skolans fritidsledare samt hjälp av Oxhagens personal Folkets hus Skolområdet 4 heltider Högstadiet 3,5 heltider Skolområdet 2

5 Öppettider Bemanning Lokalisering Lindsdal Mån, tis och tors Ons Fre heltider Fritidsgårds/Sporthallsanläggning Läckeby Tis och tors Personal från Funkabo Folkets Hus, tillfälligt stängd hösten 2007 Rockneby Tis, tors Personal från Nova Folkets Hus, tillfälligt stängd hösten 2007 Oxhagen Tis och torsd samt varannan fredag heltider Delad lokal med Omsorgsförv. v-het Sammantaget är det 28 personer varav 11 kvinnor (39 %) och 17 män som är fast anställda som fritidsledare. Den sammanlagda tjänstgöringsgraden är 27,75. Personalen ingår i 6 geografiska arbetslag. Enligt kultur- och fritidsnämndens jämställdhetsplan ska under representerat kön rekryteras om det är så att personen har tillräckliga meriter. Vidare ska en jämn könsfördelning beaktas när arbetsgrupper skapas. Enligt enhetschefen arbetar fritidsgårdarna aktivt med dessa frågor. På kultur- och fritidsförvaltningen finns en enhetschef som är ledare för samtlig personal på fritidsgårdarna. Enhetschefen samlar varje månad all personal. Södermöre kommundelsförvaltning och dess personal har möjlighet att närvara vid dessa träffar. Respektive fritidsgård har dessutom egna planeringsmöten. Inom Södermöre kommundelsförvaltning är fritidsgården underställd rektor på Ljungbyskolan. Södermöre kommundelsförvaltnings fritidsgårdar och träffpunkter: Öppettider Bemanning Lokalisering Ljungbyholm Mån-ons Fre personer Kommunhuset Vassmolösa Ti+To 17:00-21:00 1 person Inhyrd lokal Påryd Må+To 17:00-21:00 1 person 1 Kyrkans lokal Halltorp Ti+To 17:00-21:00 1 person Halltorps IF:s klubbstuga 1 Den huvudsakliga tjänsten är förlagd till skolan. 3

6 Utöver tjänsten i Påryd är det fyra heltidsanställda, två män och två kvinnor, som arbetar som fritidsledare. För att kunna erbjuda alternativ för både flickor och pojkar arbetar fritidsledarna i Södermöre alltid en manlig och kvinnlig fritidsledare tillsammans. Sommartid bedrivs gemensam verksamhet för kommunens samtliga fritidsgårdar på Getterö och Stora Tornskär. Personal från samtliga gårdar leder verksamheterna. En särskild busslinje är inrättad som dagligen transporterar ungdomarna. Lindsdals, Nova och Smedby fritidsgårdar har ett mindre öppethållande och öppethållandet variera under sommarlovet beroende på efterfrågan och personalens semesterperioder. Måldokument Inom både kultur- och fritidsförvaltningen samt Södermöre kommundelsförvaltning pågår för närvarande ett målarbete utifrån de intentioner som kommunfullmäktige fastställt avseende budgeten för år 2008 rörande vision, mål och uppdrag. Strukturen ser ut enligt följande: 4

7 Utifrån ovanstående modell pågår ett målarbete på förvaltningarna där de dokumenterar det politiska målet och syftet. Därutöver görs ett målförtydligande och en bekrivning av de kriterier som ska gälla när målet är uppnått. I målarbetet ska också framgå vilka resurser som finns och när utvärdering ska ske. Frågor som ska besvaras vid arbetet med målen är: när ska uppföljning ske, vad ska följas upp, för vem ska uppföljningen redovisas, hur ska uppföljningen göras vem som ska göra uppföljningen. 5

8 Ekonomi, tkr 2006 Utfall 2007 Budget 2007 Prognos 2008 Budget Kultur- och fritidsnämnden Ej ännu fastställd Södermöre Vilka styrande dokument finns? Kultur- och fritidsförvaltningen På kultur- och fritidsförvaltningen finns ett antal styrdokument som berör fritidsgårdarnas verksamhet bland annat målboken, kultur- och fritidsnämndens övergripande mål för verksamheter inom området barn och ungdom samt mål/uppdrag Några av de mål som gäller är: 1. Fritidsgårdens personal ska alltid uppleva att arbetssättet är salutogent (frihetsskapande, ansvarstagande och bekräftande). 2. Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att de känner sig välkomna varje gång de kommer till fritidsgården. 3. Fritidsgårdens besökare ska alltid känna sig trygga när de besöker gården. 4. Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att deras synpunkter tas på allvar. 5. Fritidsgårdens personal ska alltid uppleva att besökarna känner förståelse för andra människor och kulturer. 6. Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att det finns bra aktiviteter på fritidsgården. 7. Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att fritidsgården är bra. Av målbeskrivningarna framgår också att: - i enligt med barnkonventionen utveckla ungdomars delaktighet och ansvar - etablera kontakter med ungdomar och i samverkan med andra parter och arbeta förebyggande med riktade insatser och stödjande arbete - skapa och föreslå alternativ till destruktiva miljöer - stödja och uppmuntra ungdomars miljöengagemang - motverka rasism och främlingsfientlighet Delmål - Bygga på ungdomars delaktighet och ansvar genom exempelvis gårdsråd. - I samverkan med berörda parter och besökare planera fritidsgårdarnas öppettider. 6

9 - Kunna fungera som en naturlig kontaktpunkt och mötesplats i det geografiska närområdet. - Ha en nära samverkan med föreningslivet. - Utveckla samarbetet mellan fritidsgårdarna. - Bedriva sommarverksamhet i såväl närområdet som lägerverksamhet i skärgården. Mål för fritidsgård/träffpunkter i Södermöre kommundel: - Att olika kulturella uttryck och fritidsformer får utrymme att utvecklas genom att fritidsgård/träffpunkter arbetar frihetsskapande, ansvarstagande och bekräftande. - Att alla kommuninvånare stimuleras och uppmuntras till kultur- och fritidsupplevelser och eget skapande/deltagande genom att besökarna alltid ska uppleva att det finns bra aktivteter samt att deras synpunkter tas på allvar. - Att besökarna alltid ska uppleva att de känner sig trygga och välkomna när de besöker gård/träffpunkt. - Att ideella krafter uppmuntras och stimuleras genom att personalen alltid ska verka för att samarbetet med ideella krafter fungerar bra. - Att aktivt arbeta uppsökande för att nå nya grupper. Detta genomförs i samarbetet med institutioner, skolor och föreningar. När det gäller de övergripande målen som redovisas i målboken anser verksamhetsföreträdarna att de har ringa styreffekt. Vilka utgångspunkter finns när man organiserar verksamheten? Fritidsgårdsverksamheten bygger på ungdomarnas önskemål. Efter gårdsmöten med ungdomarna formas verksamheten terminsvis. Det är besökarnas engagemang och insatser som huvudsakligen ligger till grund för att genomföra de beslutade aktiviteterna. Till skillnad mot traditionell föreningslivsverksamhet är fritidsgårdarnas verksamhet öppen. Vem som helst får komma och programmet är många gånger inte utformat på förhand. Det är stunden och tillfällena som formar innehållet. Den öppna verksamheten bygger på att skapa förutsättningar för ungdomarna till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Vissa delar av fritidsgårdarnas verksamhet är mer strukturerade. Det kan handla om olika teman som bildar en stomme för en viss grupp. Exempelvis förekommer det verksamhet för flickor i så kallade tjejgrupper. För att underlätta integration mellan svenskar och invandrare finns det exempel på att fritidsgårdarna i Ljungbyholm och Nova arrangerar gemensamma aktiviteter. 7

10 I kommunens utvecklingsplan för fritidsgårdarna i Kalmar kommun redogörs för att uppdraget med fritidsgårdsverksamheten är: att skapa förutsättningar till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Särskilt viktigt att uppmärksamma ungdomar som inte har blivit positivt bekräftade av de övriga vuxensamhället. I planen framgår vidare att den huvudsakliga uppgiften för personalen är att bygga relationer till besökarna och att personalen ständigt behöver utveckla sin medvetenhet och kompetens att genom demokratiskt förändringsarbete handleda ungdomar. Verksamheten ska vara möjlighetsorienterad och frihetsskapande. Hur framkommer förslag till verksamhet och aktiviteter? Vem prioriterar? På respektive fritidsgård diskuteras vilken verksamhet och vilka aktiveter som ska finnas. Vid våra intervjuer med verksamhetsföreträdare framkommer det att ungdomarnas idéer och förslag väger tungt vid planeringen. Fritidsgårdarnas budget styr möjligheten att genomföra större aktiviteter. För att finansiera dessa kan respektive gård ansöka hos förvaltningen om särskilda medel. Vidare finns det en rad fonder och stiftelser som medel kan sökas ur. I vissa fall driver gårdarna caféverksamhet. Gårdarna kan även använda sina försäljningsintäkter för att möjliggöra större aktiviteter. Hur bryts målen ned till konkreta och mätbara mål? Hur och när följs de upp? Fram till nu har de enkäter som ungdomarna fått svara på byggt på de mål som de båda nämnderna satt upp för sina fritidsgårdsverksamheter. När det gäller målarbetet för år 2008 pågår ett arbete där respektive nämnd ska bryta ner de nya övergripande målen i mätbara mål. Vilka öppettider finns? Är de framtagna utifrån ungdomarnas behov så att gården blir en mötesplats på fritiden (t.ex. fredag, lördag) och ett komplement till skolan som mötesplats? Öppettiderna redovisas på sidan 2 och 3. Vid enkäterna som genomförts bland ungdomarna framförs önskemål om att fritidsgårdarna ska ha öppet på lördagskvällar samt fler vardagskvällar. Vilken roll har fritidsgården i närområdet? Hur sker samverkan med föreningar i området? Inom respektive fritidsgårdsområde utgör fritidsgårdsverksamheten en samlingspunkt för områdets ungdomar. Det är ungdomar som både är organiserade och oorganiserade i det ordinarie föreningslivet som är stambesökare i fritidsgårdsverksamheten. Samverkan med föreningar sker inte i så stor omfattning som vore önskvärt. 8

11 Finns konkurrerande verksamhet? Skulle dessa verksamheter kunna samverka? Vi har inte kunnat identifiera några verksamheter som direkt konkurrerar med fritidsgårdarnas verksamhet. Vi bedömer snarare att andra verksamheter, exempelvis föreningslivet, kompletterar fritidsutbudet. Hur många ungdomar besöker fritidsgården? Besökssiffror till och med juli 2007 Kultur- och fritid Flickor Pojkar Totalt Fritidsgårdar Antal Procent Antal Procent Funkabo Nova Lindsdal Falkenberg Smedby Läckeby Rockneby Rinkabyholm Trekanten Vasa Oxhagen startar september 2007 Stora Tornskär Getterö Södermöre Flickor Pojkar Totalt Fritidsgårdar/Träffpunkter Antal Procent Antal Procent Ljungbyholm Halltorp Vassmolösa Påryd Vilket samarbete finns med skola, socialtjänst och polis? Personal från fritidsgårdarna har regelbundna träffar med skola och socialtjänst. Dessa personalgrupper arbetar med att förebygga nyttjandet av alkohol och andra droger. Vilket uppdrag har den enskilde fritidsledaren? Fritidsledaren har till uppgift att bedriva en verksamhet som drar till sig ungdomar som inte deltar i föreningslivet. I rollen som fritidsledare ingår också att vara en förebild för ungdomarna. 9

12 Vilken kompetens/utbildning finns på fritidsgården? Samtliga fritidsledare har fritidsledarutbildning. Dessa utbildningar bedrivs på folkhögskolor. I länet är det folkhögskolorna i Vimmerby och Gamleby som svarar för utbildningen. Vilka konsekvenser får en nedläggning av fritidsgårdarna i Läckeby och Rockneby? Förslaget att lägga ner fritidsgårdarna i Läckeby och Rockneby är beroende på att kulturoch fritidsförvaltningen behöver sänka sina kostnader för att kunna klara sig inom den tilldelade budgetramen. En tillfällig stängning skulle innebära en besparing på cirka 200 tkr. De ansvariga anser att en besparing genom att stänga dessa gårdar skulle vara den minst negativa för verksamheten. I Rockneby finns en förening som bedriver öppen verksamhet andra dagar i veckan. Läckeby har ett stort föreningsliv. Planer finns att flytta fritidsgårdsverksamheten i Läckeby till lokaler i skolan, vilket är en naturligare samlingsplats än nuvarande lokalens läge. Hur bedrivs fritidsgårdarnas verksamhet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv? Enligt de intervjuade anordnas särskilda tjejgrupper för att locka fler flickor till gårdarna. Vad tycker ungdomarna om verksamheten? Både på kultur- och fritidsförvaltningen och i Södermöre kommundelsförvaltning genomförs regelbundna enkäter bland gårdarnas ungdomar. Av den enkät (429 personer har svarat) som har genomförts under 2007 och som har redovisats under hösten framgår att 95 procent av besökarna känner sig välkommen till fritidsgården. 93 procent känner sig trygga att besöka fritidsgården. 81 procent av dem som svarar anser att deras synpunkter tas på allvar. 48 procent anser att öppettiderna är bra. 79 procent anser att det finns bra saker att göra på fritidsgården. 78 procent anser att fritidsgårdens lokaler är bra. Samma frågor har ställt genom enkäter under åren 2005 och I stora drag ser svaren likartade ut mellan åren när det gäller om besökaren känner sig välkommen, hur besökaren uppfattar tryggheten och om besökarens synpunkter tas på allvar. Av enkäten framgår också att 55 procent av dem som svarar besöker fritidsgården flera gånger i veckan och att 33 procent av besökarna besöker gården någon gång i veckan. Vilka aktiviteter finns för ungdomar på sommaren, när gården är stängd? Sommarverksamhet bedrivs på Stora Tornskär och Getterö. Personal från samtliga fritidgårdar från de båda nämnderna leder denna verksamhet. På både Stora Tornskär och Getterö finns möjlighet till lägerverksamhet med övernattning för ungdomar i årskurs 5-9. Det finns också särskilda busslinjer för att transportera ungdomarna till sommarverksamheterna. 10

13 Revisionell bedömning Vilka styrande dokument finns? Kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har idag styrande dokument för fritidsgårdsverksamheten. Vi bedömer att dokumentens styreffekt avtar längre ner i organisationen. Detta grundar vi på de intervjuer som gjorts med fritidsledare på båda nämnderna. Vidare konstaterar vi att det på båda nämnderna pågår ett arbete med att följa den struktur som kommunfullmäktige fastställt för budgetåret 2008 avseende vision, mål och uppdrag. Vilka utgångspunkter finns när man organiserar verksamheten? Vi bedömer att verksamheten i stor omfattning organiseras utifrån ungdomarnas önskemål på verksamheten. Detta sker inom de ekonomiska ramar som verksamheten har. Vi bedömer vidare att verksamheten organiseras för att exempelvis öka närvaron av flickor med exempelvis tjejgrupper och skapa bättre relationer mellan invandrare och svenskar med samarbete mellan Ljungbyholm och Nova. Hur framkommer förslag till verksamhet och aktiveter? Vem prioriterar? Vi bedömer att det är ungdomarna som kommer med förslag och att dessa genomförs om de kan rymmas inom de ekonomiska ramar som de olika gårdarna har till sitt förfogande. Detta innebär att det till stor del är ungdomarnas önskemål som prioriteras. Aktiviteterna genomförs vanligen av besökarna. Fritidsledarna stöder ungdomarnas arbete. Hur bryts målen ned till konkreta och mätbara mål? Hur följs de upp? Vi bedömer att målen inte är tillräckligt tydliga för att kunna mäta och följas upp. Däremot sker regelbundna enkätundersökningar bland ungdomarna som rör trivsel, utbud och öppettider. Det är viktigt att de nya målen som håller på att utformas blir mätbara. Vilka öppettider finns? Är de framtagna utifrån ungdomarnas behov så att gården blir en mötesplats på fritiden? Vi bedömer att öppettiderna idag är anpassade efter respektive nämnds ekonomiska ramar. Vi konstaterar att ungdomarna har önskemål om att gårdarna även ska ha öppet på lördagskvällar. Vilken roll har fritidsgårdarna i närområdet? Hur sker samverkan med föreningar i området? Vi bedömer att fritidsgårdarna har en betydelse i närområdet och utgör ett komplement till det ordinarie föreningslivet. Vi bedömer vidare att nämnden bör undersöka om samarbetet med föreningslivet kan utvecklas för att bland annat möjliggöra utökade öppettider på fritidsgårdarna. 11

14 Finns konkurrerande verksamhet? Skulle dessa verksamheter kunna samverka? Vi bedömer att andra verksamheter, exempelvis föreningslivet, kompletterar fritidsutbudet. Hur många ungdomar besöker fritidsgården? Vi bedömer att båda nämnderna har väl fungerande rutiner för att följa upp antalet besökare på respektive gård både vad avser antal och kön. Vilket samarbete finns med skola, socialtjänst och polis? Vi bedömer att det finns ett organiserat samarbete med skola, socialtjänst och polis som behandlar gemensamma frågor. Vilken kompetens/utbildning finns på fritidsgårdarna? Vi konstaterar att de heltidsanställda fritidsledarna har adekvat utbildning. Vilka konsekvenser får en nedläggning av fritidsgårdarna i Läckeby och Rockneby? Vi konstaterar att kultur- och fritidsnämnden har gjort en bedömning av hur en besparing inom fritidsgårdsverksamheten skulle påverka verksamheten minst. Hur bedrivs fritidsgårdsverksamheten ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv? Vi bedömer att verksamheten till en del arbetar med jämställdhetsfrågorna. I Södermöre arbetar kvinnor och män alltid i team för att kunna möta besökarnas behov på ett acceptabelt sätt. Vi bedömer att verksamheten kan anpassas ytterligare så att kommunens jämställdhetsambitioner ska få genomslag. Vilka aktiviteter finns för ungdomarna på sommaren när gården är stängd? Vi bedömer att det finns en väl fungerande sommarverksamhet på både Stora Tornskär och Getterö. Denna verksamhet är omtyckt. Av besöksstatistiken framgår att det är fler flickor än pojkar som deltar i verksamheten. 12