Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan år?

Transkript

1 Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern år saknar naturliga mötesplatser och fritidsaktiviteter. En undersökning gjord av Ungdomsstyrelsen visar att 35 % av ungdomarna i den här åldern inte har någonstans att ta vägen på fritiden. Beror det här problemet på att det inte finns några mötesplatser, på att mötesplatserna och aktiviteterna är oattraktiva eller att man helt enkelt inte vet om vad som finns? I Stockholm finns idag cirka 70 fritidsgårdar fördelade på ungefär ungdomar. Fritidsgårdarna har ett sjunkande besökarantal och därmed måste allt fler läggas ner eftersom de går så mycket i back. Välfungerande fritidsgårdar är viktiga i dagens samhälle eftersom de erbjuder en naturlig mötesplats som är drog- och alkoholfri, samt erbjuder en ordentlig kontakt med vuxna utanför familjen. Istället för att vistas på fritidsgårdarna väljer en stor del av ungdomarna att vara ute på stan på kvällstid. Detta leder till ökad alkoholkonsumtion, ökad vandalisering samt ökad ungdomsbrottslighet. Hur ungdomar lever i tonåren påverkar deras fortsatta liv till stor del. Det är bevisat att personer som börjar dricka tidigt löper större risk för att bli alkoholberoende i framtiden. Orsaker: Orsakerna till ovanstående problem kan man finna i: Brist på information och kommunikation Vi anser att en orsak till problemet beror på dålig marknadsföring och en stor informationsbrist kring de ungdomsverksamheter som redan finns. Detta gör att ungdomar inte går till de aktuella verksamheterna vilket ger signaler på att det inte finns en efterfrågan. Kommunikation mellan politiker och ungdomarna brister, politikerna vet inte om ungdomarnas efterfrågan på olika typer av mötesplatser. För bred målgrupp De flesta ungdomsgårdar riktar sig till tonåringar i åldern Målgruppen är enligt oss för bred. Det tenderar ofta till att någon av åldersgrupperna inte får sina intressen tillgodosedda. Oftast är det den äldre målgruppen som blir lidande, eftersom att åringar i många fall undviker att vistas i yngres sällskap. Fritidsgårdar blir ofta rubricerade som barnsliga, vilket gör att ungdomarna söker sig till mindre hälsosamma aktiviteter. Många ungdomsgårdar ligger i anslutning till skolverksamhet, och ungdomarna kan uppleva det svårt att trivas i en miljö starkt förknippad med arbete. I och 1

2 med att skolorna inte är avsedda för sådan verksamhet, brukar det leda till att öppettider försämras och gårdarna tvingas stänga alltför tidigt på kvällstid. Dåligt varierat utbud Trots att det finns mötesplatser i Stockholm stad idag utnyttjas de inte till fullo. Problemet är att utbudet inte är tillräckligt varierat och täcker därför inte ungdomarnas behov. Det räcker inte med att endast satsa på de redan befintliga mötesplatserna. Det som fattas är aktiviteter som inriktar sig till olika ungdomar med varierade intressen och behov. Orsakerna till problemet beror delvis på bristen på kommunikation mellan vuxna och ungdomar, vilket leder till dåligt samarbete och utanförskap. De som inte tidigare engagerat sig i kultur och andra fritidsaktiviteter har ofta svårt att uttrycka vad de saknar, vilket resulterar i att de lätt blir utanför. Brist på kommunengagemang I dagsläget finns det redan en stor mängd mötesplatser som idrottsanläggningar, fritidsgårdar etc. Dock känner ungdomar en brist på mötesplatser enligt fokus 06. Detta beror på att mötesplatserna som redan finns inte uppfyller det ungdomar efterfrågar idag. Orsaken till detta är ett bristande kommunengagemang, både ekonomiskt och informationsmässigt. Ungdomar är en lågt prioriterad samhällsgrupp och kommunen väljer sällan att satsa på deras fritidsaktiviteter. Med den strama budget många kommuner har, är det därför svårt att finna finansierat stöd. Men även med den begränsade budget man har, sker ofta många dåliga satsningar. Detta är till följd av att kommuner inte besitter den kunskapen av vad ungdomar efterfrågar. Det råder en såkallad kommunikationsbrist. Ekonomisk prioritering Kommunerna satsar visserligen en del på ungdomar men i många fall så satsar de på fel saker. Detta leder till att fritidsgårdarna/ungdomsföreningarna erbjuder aktiviteter som ej efterfrågas och kommunen kastar därmed pengarna i sjön. I dagsläget minskar det kommunala stöd till ungdomar i många kommuner och därmed får fritidsgårdar och ungdomsgårdar svårt att genomföra större aktiviteter och förändringar av gården. Det minskade stödet till ungdomar leder därför till att ungdomarna väljer att inte besöka fritidsgårdar/ungdomsaktiviteter och söker sig till andra miljöer istället. Detta kan ge konsekvenser som alkoholkonsumtion bland ungdomar, ökat ungdomsvåld, ökad vandalism samt ett samhälle där inte alla medborgare kan känna sig trygga. 2

3 Åtgärdsförslag: Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi följande; 1. Ökad information och kommunikation För att se till att informationen om det som redan finns förstärks föreslår vi följande: Öppna en hemsida där olika ungdomsverksamheter runt om i Stockholm marknadsförs och visas. På denna sida kan saker som öppettider, olika aktiviteter samt platser för dessa visas. Den ska även kunna användas som en typ av sökmotor för ungdomarna. Ett forum skall länkas där det ska ske kommunikation mellan politiker och ungdomar. Önskemål som framgår ska sedan kontrolleras med statistikundersökning ex. med hjälp av enkäter i skolan. Sedan när/om man ska genomföra ett förslag så ska ungdomarna få vara med och skapa det, så att det anpassas rätt och så att kommunikation bildas mellan politiker och ungdomar. Man ska även kunna trycka upp planscher och affischer som kan sitta uppe på anslagstavlor runt om i staden. De ska locka ungdomar på ett sätt så att man hajar till ordentligt. Detta med hjälp av bidrag av kommunen så att upptryckningen av affischerna blir kostnadsfria för gårdarna. Även informationen kan ges ut i skolorna bland klasserna av de olika gårdarna. Så att de lokala ungdomarna vet vad och var man ska vända sig. 2. Riktad verksamhet efter målgrupp Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi följande: Anpassa ungdomsgårdarna för olika åldersgrupper och fördela åringar på visa gårdar respektive åringar på andra, för att på så sätt tillfredsställa båda gruppers intressen och önskemål. Ungdomar i 18-års ålder skall kunna anställas som personal på helger och fritid. Detta för att skapa ett närmare band mellan fritidsgårdens personal och ungdomarna, kan även vara bra i promotion -syfte. Göra ungdomsgårdarna för åringar mer attraktiva med hjälp av optimerade öppettider mellan ca 21:00-02:00, då ungdomar tenderar att vara mer aktiva mellan dessa timmar under helgen, samt att resurser ej går till spillo. 3. Erbjud ett varierat utbud För att få ett bra varierat utbud föreslår vi följande: Dela ut enkäter i gymnasieskolorna där ungdomarna får uttrycka sin åsikt om vad som saknas när det gäller fritidsaktiviteter och mötesplatser. Förbättra samarbetet mellan politiska partier och deras ungdomsförbund. 3

4 Se punkt 1b gällande hemsidan som är uppbyggd som ett forum som ger ungdomar chansen att kunna ge förslag på hur de vill utforma mötesplatserna. 4. Ökat kommunengagemang För att öka det kommunala engagemanget föreslår vi följande: Ungdomar ska kunna föra fram sina åsikter till politiker genom att man har samordnade diskussioner under t.ex. skoltid. Få in fler ungdomar i kommunpolitiken genom att t.ex. föra in en minimigräns på 10 % mellan som kommunala ledamöter. Informera kommunerna om bieffekter av brist på mötesplatser som information om vandalism och ungdomsvåld. Detta för att visa att det går att spara pengar genom att satsa på ungdomar. Öka kommunikationen mellan ungdomar och vuxna/politiker. Detta för att förebygga att pengar satsas på fel saker och går till spillo när få ungdomar vill nyttja det som pengarna satsas på. 5. Ökat ekonomiskt stöd Öka det ekonomiska stödet till ungdomsgårdar samt organisationer genom att: Öka de ekonomiska bidragen från staten till kommunerna då kommunerna inte har tillräckligt med pengar att röra sig med. En ökad satsning på ungdomsaktiviteter samt mötesplatser ger minskade kostnader inom andra områden tillexempel på akutplatser för alkoholpåverkade ungdomar, beroendecentrum för unga samt minskade kostnader för ungdomsvåldets och vandalismens konsekvenser såsom klottersanering och ungdomsvårdsanstalter. Söka sponsorer och bidrag från olika företag som ligger ungdomar nära och på så sätt tjäna in mer pengar samt ge ungdomsgårdar bra varumärken. Med dessa förslag kan man skapa fler mötesplatser för ungdomar mellan år. 4

5 Avslutning: Med hjälp av dessa förslag kan man skapa fler mötesplatser i Stockholm samt locka fler ungdomar till dessa. Om vi satsar på ungdomarna nu, så får vi en stark vuxen generation i framtiden! Källförteckning: /fokus06.pdf Motion av: Felix Ahlberg (ordförande) TE1A Thorildsplan gymnasium Sandra Söderberg (ordförande) ES1TB S:t Eriks gymnasium Zixten Larsson SP07 G2 Dennis Trouin SP07 G2 Anna Landberg SMEK1B Kf gymnasiet Mathilda Fridh HP1A Kf gymnasiet Julia Herou SM2B Kärrtorps gymnasium Livia Hiselius SM2B Kärrtorps gymnasium Viktor Hasselgren NV1A Kunskapssgymnasiet Fanny Kindlund NV1B Kunskapssgymnasiet Carolina Stenberg S1A Kungsholmen gymnasium Robert Pawlak S2 Enskilda gymnasiet My Larsson TE1C Thorildsplan gymnasium Henrik Janzon IT07LIL EUIT Harald Kylin TE1A Thorildsplan gymnasium 5