LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
|
|
- Åke Johansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker på fritiden... 6 Mötesplatser... 6 Aktiviteter... 6 Saknas på fritiden... 8 SKOLA... 9 Stämningen på skolan... 9 Möjlighet till extra hjälp Skolmiljön Påverka i skolan Skolk INFLYTANDE Påverka i kommunen Viktigaste frågorna i kommunen Träffa politiker TRYGGHET Mobbning och utfrysning HÄLSA Allmänt tillstånd Sjukdom Tobak Alkohol Droger ARBETE Sommarjobb Starta eget företag Arbetslösa Efter gymnasiet FRAMTID Flytta från kommunen Flytta tillbaka till kommunen Utbildning Bo om tio år Framtiden för egen del SAMMANFATTANDE DISKUSSION
3 2
4 INLEDNING Denna undersökning baseras på ungdomsstyrelsens LUPP enkät. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en nationell enkät som ungdomsstyrelsen har utformat. Enkäten innehåller ett 80 tal frågor inom områdena fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Detta är andra gången som Ljungby kommun genomför LUPP enkäten. Första gången var Båda gångerna gjordes enkäten i tre åldersgrupper, bland elever i åk 7-9, på gymnasiets och bland åringar. Eleverna i årskurs 7-9 och på gymnasiet har svarat på enkäten via dator under skoltid medan åringarna har valts ut slumpmässigt och fått enkäten hemskickad tillsammans med ett följebrev per post och där de har kunnat välja mellan att svara på enkäten via dator eller via pappersenkäten. Av dem som erbjöds att delta i enkäten svarade nästan ungdomar fördelade enligt nedan: Högstadiet årskurs 7-9 (samtliga elever har erbjudits att svara på enkäten); 865 elever från Astradskolan, Kungshögsskolan, Åbyskolan och Karl-Oskarskolan, vilket ger en svarsfrekvens på 94 procent Gymnasiet årskurs 2; 276 elever i årskurs 2 från Sunnerbogymnasiet och Ryssbygymnasiet (de som är skrivna i Ljungby kommun) vilket ger en svarsfrekvens på 59 procent åringar; 413 svar av utskick vilket ger en svarsfrekvens på 41 procent. Syftet med materialet är att det ska användas som en kunskapsbank om hur unga människor i vår kommun lever, tycker och tänker. Materialet kan även användas som beslutsunderlag av tjänstemän och politiker i kommunen när beslut ska fattas och i skolans undervisning, både på högstadiet och på gymnasiet. Materialet kommer även att användas i revideringen av kommunens ungdomspolitiska handlingsprogram. Malin Söderberg Folkhälsosamordnare Kommentar till rapportens upplägg För att rapporten ska vara lättillgänglig har alla frågorna inte tagits med utan några frågor är utvalda inom varje område. En del frågor åskådliggörs genom tabeller och en del genom text. Det finns ett stort material som därför inte kommer med i rapporten men förhoppningsvis väcker rapporten intresse för att även ta del av resultatet på andra frågor. Det är inget problem att plocka fram resultat från dessa och t ex göra korstabeller mellan olika frågor. Ibland har siffrorna jämförts med Ljungby kommuns siffror i LUPP enkäten som gjordes Då har vi endast kunnat jämföra åk 7-9 och åldersgruppen år eftersom gymnasieurvalet inte såg ut på samma sätt som i årets undersökning På de flesta frågorna har ungdomarna kunna välja mellan flera svarsalternativ, t ex mycket bra, bra, mittemellan, dåligt och mycket dåligt. När resultatet presenteras i rapporten har siffrorna mycket bra och bra slagits samman till ett bra och detsamma har gjorts på siffrorna dåligt och mycket dåligt. Detta för att rapporten ska bli mer överskådlig. 3
5 BAKGRUND Det är sammanlagt ungdomar som har svarat på enkäten, 769 tjejer och 723 killar. I årskurs 7-9 är det lika många killar och tjejer som har svarat, i årskurs 2 på gymnasiet är det 42 procent tjejer och 58 procent killar och i åldersgruppen år är det 60 procent tjejer och 40 procent killar som har svarat. Bland ungdomarna i åk 7-9 är 92 procent av de svarande födda i Sverige och ungefär 80 procent har föräldrar som är födda i Sverige. I åk 2 på gymnasiet är 94 procent av de svarande födda i Sverige och 82 procent har föräldrar som är födda i Sverige. I gruppen ungdomar år är det 92 procent som är födda i Sverige och 85 av föräldrarna är födda i Sverige. I denna åldersgrupp är 83 procentav de svarande uppvuxna i Ljungby kommun. Boende Bland ungdomarna i årskurs 7-9: bor 77 % med båda sina föräldrar och 14 % växelvis hos sina föräldrar. bor 85 % i villa, radhus eller på en gård. Bland ungdomarna i åk 2 på gymnasiet: bor 69 % med båda sina föräldrar, 9 % bor växelvis hos sina föräldrar och 4 % bor själva. bor 83 % i villa, radhus eller på en gård Bland unga år: bor 48 % hos föräldrar/förälder, 14 % bor själva utan barn, 26 % bor med pojk/flickvän/make/maka utan barn. 4
6 bor 53 % i villa, radhus eller på en gård och 33 % bor i en lägenhet med förstahandskontrakt. är 82 % nöjda eller mycket nöjda med sitt boende. är den vanligaste orsaken till att man är missnöjd med sitt boende att man skulle vilja flytta hemifrån men inte har råd (41 %). Det näst vanligaste är att man vill ha ett större boende (23 %) Sysselsättning Bland åringarna som svarat på enkäten arbetar hälften. Det näst vanligaste är att man är arbetslös (17 procent) eller studerar på universitet/högskola (16 procent). Andra sysselsättningar är att man läser på gymnasiet, på komvux, eftergymnasial yrkesutbildning, folkhögskola och SFI. Resterande gör värnplikten, är föräldralediga eller deltar i arbetsmarknadsåtgärder. FRITID Tid för fritid Hur mycket fritid har du? De flesta ungdomarna i alla tre åldersgrupperna anser att de har lagom med fritid. I åldersgruppen år är det en ganska stor förändring mellan 2006 och 2010 när det gäller andelen unga som anser att de har för lite fritid. I årets enkät, jämfört med 2006, var det färre 5
7 som ansåg att de har för lite fritid och en ökning av dem som har lagom med fritid och de som har för mycket fritid. Intressanta saker på fritiden De flesta ungdomarna anser att det finns mycket eller ganska mycket som de är intresserade av att göra på fritiden. Bland ungdomarna i åk 7-9 anser 79 procent att det finns mycket att göra. I åk 2 på gymnasiet är det 63 procent som tycker att det finns mycket att göra på fritiden och bland åringarna är det 61 procent. Både bland ungdomarna i åk 7-9 och bland åringarna är det lika många killar som tjejer som tycker att det finns mycket att göra medan det bland ungdomarna i åk 2 på gymnasiet är fler killar (69 %) än tjejer (55 %) som tycker att det finns mycket att göra. Mötesplatser I alla tre åldersgrupperna är den absolut vanligaste mötesplatsen hemma hos varandra. Andra vanliga mötesplatser är för: Åk 7-9: utomhus och i en idrottshall Åk 2 gy: utomhus och i en idrottshall år: på ett café och på en restaurang, bar el liknande Aktiviteter Det som flest ungdomar i alla åldersgrupper gör dagligen är att surfa/chatta på Internet. Ungdomarna som går i årskurs 2 på gymnasiet är den gruppen som surfar/chattar mest på Internet, 66 procent svarar att de gör det varje dag. 6
8 Idrottar/motionerar i förening (%) Varje dag Varje vecka Aldrig Åk Åk 2 gy år Idrottar/motionerar men inte i förening (%) Varje dag Varje vecka Aldrig Åk Åk 2 gy år Umgås med kompisar (%) Varje dag Varje vecka Aldrig Åk Åk 2 gy år Surfar/chattar på Internet (%) Varje dag Varje vecka Aldrig Åk Åk 2 gy år Spelar TV-spel (%) Varje dag Varje vecka Aldrig Åk Åk 2 gy år Går på café (%) Varje dag Varje vecka Aldrig Åk Åk 2 gy år Besöker fritidsgård el liknande (%) Varje dag Varje vecka Aldrig Åk Åk 2 gy
9 Saknas på fritiden Det unga saknar på sin fritid i Ljungby kommun kan grovt delas upp inom följande grupper: shopping, kultur, motion, nöje och mötesplatser. Alla tre åldersgrupperna vill att det ska finnas fler affärer i Ljungby. Främst är det klädesaffärer ungdomarna saknar. De yngre har i hög utsträckning angett att det är H&M och Gina tricot som de saknar i Ljungby. De äldre har inte specificerat vilket märke el kedja som de saknar. Framförallt de i åldersgruppen år har angett flera kulturaktiviteter de saknar, t ex har de önskemål om kvällsaktiviteter i form av kurser som målning, silversmide osv. Några har också skrivit att de saknar möjligheten till att lära sig spela instrument när de är äldre, musikskola för vuxna. I gruppen åk 7-9 är det flera som efterlyser möjligheterna till att spela teater och/eller musikal. Ett vanligt önskemål från alla tre ungdomsgrupperna är att någon form av möteslokal för att bara träffas och umgås eller hitta på saker tillsammans. De äldre påpekar att de yngre har fritidsgården och en del yngre saknar lokaler för dem som inte vill gå till fritidsgården. Caféer som är kvällsöppna är också något som många saknar, gärna med olika evenemang som t ex Internetcafé, café med livemusik, biljardcafé osv. I alla tre grupperna är det många som haft synpunkter och önskemål inom idrottsområdet. En skatepark står högt upp på önskelistan för de yngre, liksom en cykelbana i skogen. Basket är det många som saknar och en friidrottsarena och fler idrottshallar saknas också. I den äldre ungdomsgruppen är det många som saknar möjligheten till motionsidrott. Det är svårt att få halltider för att t ex spela badminton, bowling eller för att åka skridskor om man inte är med i en förening utan bara vill göra det för motions skull. Squashmöjligheter finns det också önskemål om. 8
10 Bland de yngsta är det väldigt många som vill ha fler discon för deras åldersgrupp och de som är äldre vill ha fler uteställen och restauranger som inte är pizzerior att välja på. Övrigt som många har önskat är möjligheten till att spela biljard och bättre bussförbindelser från landsbygden så att även ungdomar som bor där ska ha möjlighet att delta i olika aktiviteter på sin fritid. Idag går det inga, eller nästan inga, bussar på kvällstid från de flesta orter i kommunen. SKOLA Under det här rubriken är det enbart ungdomar i åk 7-9 och åk 2 på gymnasiet som berörs. Stämningen på skolan Eleverna upplever stämningen bättre på 7-9 skolorna jämfört med för fyra år sedan. Gymnasieungdomarna är den gruppen som i högst grad upplever att stämningen på skolan är bra. Allra mest nöjda med stämningen på skolan är tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet där hela 93 procent tycker att den är bra. Motsvarande siffra bland killarna är 85 procent. Även i årskurs 7-9 är tjejerna mer nöjda med stämningen än killarna, där är siffrorna 82 procent respektive 75 procent. Hur ser det ut på sin skola? 9
11 Problemet med mobbning upplevs ha minskat på 7-9 skolorna från Mobbning upplevs som ett lika stort problem bland killar och tjejer både på 7-9 skolorna och på gymnasieskolorna. Främlingsfientligheten upplevs som lika stor mellan könen på gymnasieskolorna men på 7-9 skolorna upplever fler killar (23 %) än tjejer (17 %) att det är ett problem. Sexuella trakasserier upplevs som ett likvärdigt problem bland killar och tjejer på 7-9 skolorna medan tjejerna på gymnasiet ser det som ett större problem än killarna (12 % respektive 6 %). Möjlighet till extra hjälp Andelen elever som upplever att det finns bra eller ganska bra möjligheter att få extra hjälp och stöd i skolan är 67 procent på högstadiet (samma för killar och tjejer) och 58 procent för tjejerna respektive 63 procent för killarna på gymnasiet. Skolmiljön 83 procent av ungdomarna i åk 2 på gymnasiet och 68 procent av ungdomarna i åk 7-9 är nöjda med sin skolmiljö. Här kan man tänka sig att siffrorna blir bättre för 7-9 skolorna i nästa LUPP undersökning då både Kungshögs- och Åbyskolan genomgår stora ombyggnationer idag. Påverka i skolan En stor andel av eleverna, både på 7-9 skolorna och på gymnasieskolan vill vara med och påverka inom olika områden på skolan. Det är en stor skillnad mellan hur mycket eleverna vill vara med och påverka och vad de upplever att de får vara med och påverka. Eleverna i årskurs 2 på gymnasiet upplever i lägre grad att de får vara med och påverka saker på skolan än vad eleverna på högstadiet gör. 10
12 Möjlighet och önskan att påverka i skolan % får åk 7-9 vill åk 7-9 får åk 2 gy vill åk 2 gy skolmiljön inne skolmiljön ute läxor schemat skolmat Skolk 80 procent av ungdomarna i åk 7-9 skolkar aldrig, 13 procent skolkar någon gång per termin och 2 procent skolkar flera gånger varje vecka. Siffrorna är samma för killar och tjejer. I gymnasiets åk 2 är det fler som uppger att de skolkar. Särskilt bland killarna där endast 50 procent uppger att de aldrig skolkar. 24 procent av killarna skolkar någon gång per termin och två procent flera gånger i veckan. Bland tjejerna säger 67 procent att de aldrig skolkar. 15 procent skolkar någon gång per termin och en procent skolkar flera gånger per vecka. INFLYTANDE I undersökningen visar det sig, inte helt oväntat, att intresset för samhällsfrågor ökar med åldern. I åk 7-9 har 32 procent av tjejerna och 27 procent av killarna svarat att de är intresserade av samhällsfrågor. I åk 2 på gymnasiet är motsvarande siffra 51 procent för tjejerna och 41 procent av killarna och i gruppen år har 57 procent av tjejerna och 56 procent av killarna uppgett att de är samhällsintresserade. I de både yngre grupperna är det fler tjejer än killar som är samhällsintresserade och störst skillnad är det på gymnasiet. 11
13 Påverka i kommunen I alla tre åldersgrupperna är det fler tjejer än killar som vill vara med och påverka i frågor i kommunen. De som i högst grad vill påverka är tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet och de som minst vill vara med och påverka är killarna i åldersgruppen år. Vill du vara med och påverka i den kommun där du bor? I undersökningen 2006 var det i stort sätt lika många som ville vara med och påverka som i årets enkät. Bland dem som inte ville vara med och påverka var det i alla tre åldersgrupperna att man inte är intresserad. Andra vanliga svar är jag tror inte det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall och jag har inte tid. Viktigaste frågorna i kommunen I enkäten finns en fråga som lyder Om du var politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? Ungdomarna fick välja fyra alternativ och följande alternativ fanns att välja på: Ungas psykiska hälsa Fritidsaktiviteter Äldreomsorg Barnomsorg 12
14 Skola Sjukvård Djurens rättigheter Stöd till kulturverksamhet för unga Stöd till föreningar Ställen där ungdomar kan träffas Skapa arbeten för unga Arbeta för att minska användandet av alkohol och droger bland unga Kollektivtrafik Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Gator, vägar och cykelbanor Arbete för miljön Arbetsmiljön i skolan Idrottsanläggningar Bostäder för unga Arbete mot främlingsfientlighet och rasism Arbete mot kriminalitet. 13
15 Ungdomarna i åk 7-9 tyckte att följande områden var viktigast att satsa på: Tjejer: Killar: 1. Lika lön för lika arbete (46 %) 1. Idrottsanläggningar (30 %) 2. Sjukvård (37 %) 2. Skola (28 %) 3. Skola (32 %) 2. Arbete mot kriminalitet (28 %) 4. Skapa arbeten för unga (29 %) 4. Skapa arbeten för unga (26 %) 5. Arbete mot kriminalitet (28 %) 5. Sjukvård Ungdomarna i åk 2 på gymnasiet tyckte man att följande områden var viktigast att satsa på: Tjejer: Killar: 1. Skapa arbeten för unga (44 %) 1. Skapa arbeten för unga (45 %) 2. Lika lön för lika arbete (42 %) 2. Arbete mot kriminalitet (44 %) 3. Sjukvård (41 %) 3. Skola (38 %) 4. Skola (35 %) 4. Sjukvård (35 %) 5. Arbete mot kriminalitet (27 %) 5. Bostäder för unga (30 %) Bland unga år tyckte man att följande områden var viktigast att satsa på: Tjejer: Killar: 1. Skapa arbeten för unga (58 %) 1. Skapa arbeten för unga (54 %) 2. Sjukvård (40 %) 2. Sjukvård (44 %) 3. Lika lön för lika arbete (31 %) 3. Skola (37 %) 4. Kollektivtrafik (29 %) 4. Arbete mot kriminalitet (32 %) 5. Arbete mot kriminalitet (26 %) 5. Kollektivtrafik (25 %) Alla åldersgrupper har med Skapa arbeten för unga, sjukvård och arbete mot kriminalitet på sin topp femlista som de viktigaste frågorna att arbeta med. Noterbart är att tjejerna i alla tre åldersgrupperna har med Lika lön för lika arbete på sin topplista medan ingen grupp av killarna har med den frågan på sin. 14
16 Träffa politiker Bland ungdomarna i årskurs 7-9 tycker 55 procent att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. I årskurs 2 på gymnasiet tycker 62 procent att det är viktigt och bland åringarna är det 51 procent. Majoriteten tycker alltså att det är viktigt att ungdomar träffar de som bestämmer i kommunen men de som själva vill träffa politiker i kommunen är inte lika många (30 procent bland åringarna och bland gymnasieeleverna och 25 procent bland ungdomarna i åk 7-9). TRYGGHET Ungdomar är en grupp som i högre grad än andra är utsatta för brott. Trots detta känner sig de flesta ungdomarna i kommunen trygga. Känner sig trygg åk 7-9 Bland eleverna i årskurs 7-9 är det tjejerna som känner sig tryggast på alla platser utom i mitt bostadsområde kvällstid där 96 procent av killarna och endast 88 procent av tjejerna känner sig trygga. Tjejerna däremot känner sig i högre grad trygga i skolan än vad killarna gör. Det gäller till och från skolan, på rasterna och i klassrummet. 15
17 Känner sig trygg åk 2 gy I årskurs 2 på gymnasiet känner sig killarna mer trygga på alla platserna i undersökningen. Störst skillnad är det i mitt bostadsområde kvällstid där betydligt fler killar än tjejer känner sig trygga. Känner sig trygg år Bland unga år är det överlag jämnt mellan könen hur trygg man känner sig förutom utomhus i sitt eget bostadsområde på kvällstid då det är tydligt att tjejerna känner sig mer otrygga än killarna. 16
18 I alla tre grupper är det några ungdomar som svarat att de inte känner sig trygga i sitt hem. I gruppen år är det en procent av kvinnorna och två procent av männen som svarat nej på frågan om de känner sig trygga i hemmet. I åk 2 på gymnasiet är motsvarande siffra tre procent av tjejerna och en procent av killarna och i åldersgruppen åk 7-9 är det två procent av tjejerna och fyra procent av killar som svarat att de inte känner sig trygga hemma. Mobbning och utfrysning 17 procent av både tjejerna och killarna i åk 7-9 svarar att de blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret. I åk 2 på gymnasiet är motsvarande siffra var tionde tjej och var tjugonde kille. Det vanligaste stället att bli utsatt för mobbning eller utfrysning både för eleverna i åk 7-9 och i åk 2 på gymnasiet är på skolan. 75 procent av tjejerna och 72 procent av killarna som angett att de blivit mobbade eller utfrysta i åk 7-9 svarar att det har hänt på rasterna i skolan. 40 procent av tjejerna och 47 procent av killarna säger att det hänt i klassrummet. Motsvarande siffror på gymnasiet är att 60 procent av tjejerna och 63 procent av killarna säger att mobbningen eller utfrysningen skett på rasterna, och hälften av tjejerna och 38 procent av killarna säger att det skett på lektionerna. Elva procent av tjejerna i åk 7-9 och två procent av tjejerna i åk 2 på gymnasiet har själva deltagit i mobbning eller utfrysning under de senaste sex månaderna. Bland killarna är det 16 procent i åk 7-9 och tio procent i åk 2 på gymnasiet som uppger att de deltagit i mobbning eller utfrysning under de senaste sex månaderna. 17
19 HÄLSA Allmänt tillstånd Majoriteten av ungdomarna i Ljungby kommun uppger att de har ett bra allmäntillstånd. I alla tre åldersgrupperna uppger killarna i högre grad att de mår bra än vad tjejerna gör. Störst är skillnaden i åk 2 på gymnasiet där endast 71 procent av tjejerna bedömer sitt allmäntillstånd som bra medan 80 procent av killarna gör det. Bäst allmäntillstånd har ungdomarna i gruppen år där 93 procent av killarna och 90 procent av tjejerna bedömer att de har ett gott allmänt tillstånd. Hur bedömer du ditt allmänna tillstånd? I årets enkät är det en större andel unga både i åk 7-9 och i gruppen år som uppger att de har ett bra allmänt tillstånd än det var uppgav 84 procent bland killarna (samma som i årets enkät) och 77 procent bland tjejerna i åk 7-9 att de har ett bra allmäntillstånd. I åldersgruppen år var samma siffra 88 procent bland killarna och 87 procent bland tjejerna. Sjukdom På frågan Hur ofta är du sjuk? har hälften av tjejerna och 61 procent av killarna i åk 7-9 och bland åringarna svarat att de inte är sjuka lika ofta som andra. Motsvarande siffra i åk 2 på gymnasiet är 44 procent för tjejerna och 57 procent för killarna. 18
20 Tobak Bland ungdomarna i åk 7-9 är det fyra procent både bland killarna och tjejerna som röker varje dag. 79 procent bland tjejerna och 83 procent bland killarna röker aldrig. Sex procent av killarna i denna grupp snusar dagligen. Bland ungdomarna i åk 2 på gymnasiet är det fler som är dagligrökare, 15 procent av både killarna och tjejerna. Här är det 68 procent av tjejerna och 57 procent av killarna som aldrig röker. 18 procent av killarna snusar dagligen. Mest av alla röker tjejerna i gruppen år där 17 procent röker dagligen. Killarna i denna grupp röker betydligt mindre, endast fem procent röker dagligen. Däremot snusar killarna i stor utsträckning, 21 procent snusar varje dag. I alla tre grupperna är andelen tjejer som snusar dagligen väldigt liten, en procent i åk 7-9 och åk 2 på gymnasiet och 2 procent i åldersgruppen år. Alkohol Bland ungdomarna i åk 7-9 dricker de flesta inte alkohol. 64 procent av tjejerna och 67 procent av killarna säger att de aldrig dricker alkohol och ca tio procent att de dricker en gång om året eller mer sällan. På frågan om de får dricka alkohol för dina föräldrar svarar de flesta att de inte får det men nästan 25 procent svarar att de inte vet. Andelen som uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar har minskat rejält bland killarna jämfört med 2006 års undersökning, från 20 till nio procent, medan andelen tjejerna som svarar att de får dricka alkohol för sina föräldrar är lika stor, tio procent. 19
21 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? ja nej vet inte tjejer 7 9, 06 tjejer 7 9, 10 killar 7 9, 06 killar 7 9, 10 Trots att de flesta ungdomarna i denna åldersgrupp inte får dricka alkohol för sina föräldrar är föräldrarna ofta de som, medvetet eller omedvetet, förser sina ungdomar med alkohol. Sex procent får alkohol och fem procent tar alkohol hemma från sina föräldrar. Vanligast är annars att man får tag på alkohol genom äldre kompisar eller kompisars syskon. Bland ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet är det var fjärde ungdom som aldrig, eller högst en gång om året, dricker alkohol. Åtta procent av tjejerna och var fjärde kille dricker alkohol en gång i veckan eller oftare. Tre procent av tjejerna och 13 procent av killarna säger att de dricker sig berusade någon gång per vecka. Även i denna grupp är det vanligast att äldre kompisar, eller deras syskon, är de som köper ut alkohol men här är det fler föräldrar som förser sina ungdomar med alkohol. 20 procent får alkohol från sina föräldrar och tre procent tar alkohol från sina föräldrar. Det är lika vanligt att föräldrar förser sina söner som sina döttrar med alkohol men i båda åldersgrupperna är det mycket vanligare att tjejer tar alkohol från sina föräldrar hemma utan lov. I gruppen år är det 13 procent av tjejerna och elva procent av killarna som aldrig, eller högst en gång om året, som dricker alkohol. 18 procent av tjejerna och 32 procent av killarna dricker en gång per vecka eller mer och fem procent av tjejerna och 13 procent av killarna dricker sig berusade någon gång per vecka. 20
22 Droger 95 procent av ungdomarna i åk 7-9 aldrig provat narkotika. I förra undersökningen 2006, var det lika många. Andelen killar som provat narkotika är högre än andelen tjejer. 92 procent av killarna och 99 procent av tjejerna har aldrig använt cannabis och 93 procent av killarna och 98 procent av tjejerna har aldrig använt några andra droger. Även i åk 2 på gymnasiet är andelen killar som provat narkotika högre än andelen tjejer. 88 procent av killarna och 97 procent av tjejerna har aldrig testat cannabis och 94 procent av killarna och 99 procent av tjejerna har aldrig använt någon annan drog. I åldersgruppen år är andelen som provat narkotika något högre i årets undersökning jämfört med procent av killarna och 90 procent av tjejerna har aldrig provat cannabis och 96 procent av killarna och 98 procent av tjejerna har inte provat några andra droger. I alla tre åldersgrupper är det fler killar än tjejer som provat narkotika. ARBETE Sommarjobb I åk 2 på gymnasiet hade de flesta ungdomarna sommarjobb 2010, 86 procent av tjejerna och 76 procent av killarna. I årskurs 7-9 var det inte lika många som hade sommarjobb men 19 procent av tjejerna och 29 procent av killarna sommarjobbade. Bland dessa var det vanligaste att man fick sommarjobb genom kontakter, drygt hälften fick jobbet genom någon i familjen och en femtedel genom någon annan de känner. Bland ungdomarna i åk 2 på gymnasiet var det vanligast att man fick sommarjobb genom kommunen, 39 procent. Det näst vanligaste var att man fick jobb genom någon i familjen, 24 procent. 18 procent hade själva kontaktat arbetsplatsen. 21
23 Starta eget företag Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Killarna i åk 2 på gymnasiet är de som är mest intresserade av att starta eget företag, 59 procent kan tänka sig att göra det i framtiden. I åldersgruppen år är det fyra procent av de svarande som redan har eget företag. Bland de ungdomar i åk 7-9 som har föräldrar som är egna företagare har en tredjedel svarat att de själva kan tänka sig att starta eget. I denna åldersgrupp är det alltså färre ungdomar med föräldrar som är egenföretagare som kan tänka sig att starta eget jämfört med de vars föräldrar inte är egenföretagare. Bland de äldre ungdomarna är det tvärtom. Där kan 64 procent av eleverna i åk 2 på gymnasiet och 68 procent av åringarna som har föräldrar med eget företag tänka sig att själva starta eget i framtiden. Arbetslösa Detta stycke berör endast ungdomarna i åldersgruppen år. Fler tjejer än killar har erfarenhet av arbetslöshet. Jämför man siffrorna med LUPP enkäten 2006 är det både fler killar och tjejer som har erfarenhet av att vara arbetslösa 2010 än Andelen tjejer som är, eller har varit långtidsarbetslösa, mer än sex månader har fördubblats. 22
24 Har du varit ofrivilligt arbetslös någon gång? Efter gymnasiet På frågan vad man tror att man kommer att göra direkt efter gymnasiet tror de flesta tjejerna i åk 2 på gymnasiet, 35 procent, att de kommer att studera vidare på universitet/högskola och var fjärde tjej tror att hon kommer att jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten. Flest killar, 25 procent, i åk 2 på gymnasiet tror att de kommer att arbeta i kommunen eller i någon annan kommun i närheten och var femte kille tror att han kommer att studera vidare på universitet/högskola direkt efter gymnasiet. Om man istället frågar om de hade alla möjligheter vad skulle du då helst göra direkt efter gymnasiet? Så svarar flest tjejer, en tredjedel, att de skulle vilja åka ut och resa och var femte att de skulle vilja studera på universitet/högskola. 23
25 Flest killarna, nästan en femtedel, svarar att de helst skulle vilja studera på universitet/högskola. 16 procent skulle vilja ut och resa och lika många till skulle vilja jobba i kommunen eller i en annan kommun i närheten. FRAMTID Flytta från kommunen Tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet är den grupp i enkäten som i högst grad tror att de kommer att flytta från kommunen, 71 procent. Även bland killarna är det i åk 2 på gymnasiet som det är flest som tror att de kommer att flytta från kommunen, 61 procent. Tror du att du kommer att flytta från kommunen? Anledningen till att man tror att man kommer att flytta är för tjejerna i åk 7-9 i första hand pga studier (42 %) och sedan pga jobb (38 %) och att man skulle vilja prova något nytt (35 %). För killarna i samma åldersgrupp är den främsta anledningen jobb (47 %) och sedan pga flick-/pojkvän (26 %) samt studier (24 %). 24
26 I både åk 2 på gymnasiet och i åldersgruppen år ser tjejerna och killarna i stort på samma sätt på vad som är den troliga anledningen till att man kommer att flytta från kommunen, jobb, studier och att man vill prova något nytt. Flytta tillbaka till kommunen Andelen som säger att ingenting skulle kunna få dem att flytta tillbaka till kommunen är sex procent. Flest som säger detta är de som går på gymnasiet var motsvarande siffra fem procent. Anledningen som ungdomarna tror skulle kunna få dem att flytta tillbaka är främst närheten till släkt och vänner följt av jobb och pojk-/flickvän eller kompisar. Utbildning Vilken är den högsta utbildningen du planerar att gå? Jämför man med Luppenkäten 2006 är andelen ungdomar i åk 7-9 som planerar att läsa vidare på universitet och högskolan högre i denna undersökning var det 33 procent av tjejerna och procent. Bland killarna var det 19 procent som planerade att läsa vidare 2006 och i årets undersökning var det 26 procent. Killarna står för den största ökningen men trots det är det ändå fortfarande fler tjejer än killar som planerar att läsa vidare på universitet/högskola. 25
27 I Åldersgruppen år är siffrorna i stort de samma som i 2006 års undersökning. I alla tre åldersgrupper är det fler killar som planerar att som högst läsa på gymnasienivå medan det i alla tre åldersgrupper är fler tjejer som planerar att studera på universitet och högskola. Bo om tio år Ungdomarna i åk 7-9 drömmer om att bo i en storstad i Sverige (31 procent av tjejerna och 26 procent av killarna) eller utomlands (30 procent av tjejerna och 23 procent av killarna). Även i åk 2 på gymnasiet vill de flesta bo utomlands (27 procent av tjejerna och 33 procent av killarna) eller i en storstad i Sverige (27 procent av tjejerna och 26 procent av killarna) I åldersgruppen år vill de flesta tjejerna bo på landsbygden i Sverige (28 %) och där de bor nu (19 %) medan killarna helst vill bo utomlands (21 %) eller i en storstad i Sverige (19 %). Framtiden för egen del Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? 26
28 Andelen ungdomar som ser mycket positivt på sin egen framtid är något färre i 2010 års undersökning jämfört med Särskilt tydlig är minskningen bland killarna. I årskurs 7-9 markerar 76 procent av tjejerna och 69 procent av killarna siffran ett och två i undersökningen medan det 2006 var 80 procent bland både tjejer och killar. Andelen killar i denna åldersgrupp som har markerat att de ser mycket negativt på sin framtid och markerat med siffran sju har ökat från två procent 2006 till fyra procent I åldersgruppen år har andelen killar som ser mycket positivt på sin egen framtid (genom att sätta en etta eller tvåa) minskat från 70 procent till 65 procent medan det för tjejerna är tvärtom, där har andelen istället ökat från 65 procent till 70 procent. I alla tre åldersgrupperna är det fler tjejer än killar som har angett att de ser mycket positivt på sin framtid och tendensen verkar vara att de yngre ungdomarna i åk 7-9 ser mer positivt på sin framtid än de som är äldre. SAMMANFATTANDE DISKUSSION De flesta ungdomarna är nöjda med det fritidsutbud som finns i kommunen och tycker att det finns mycket eller ganska mycket att göra. Ungdomarna i åk 7-9 är de som i högst grad är nöjda med utbudet, 79 procent bland både killarna och tjejerna. De som är minst nöjda med fritidsutbudet är tjejerna i åk 2 på gymnasiet, 55 procent tycker att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. De flesta ungdomarna tycker att det är bra stämning på deras skola. Bland tjejerna i åk 2 på gymnasiet är det hela 93 procent som tycker det, och bland killarna är det 85 procent. Trots detta är det många ungdomar som känner sig utsatta på skolorna. Sedan 2006 års LUPP undersökning har mobbningen på skolorna minskat men fortfarande uppger 17 procent av ungdomarna i åk 7-9 att de blivit mobbade och/eller utfrysta under det senaste halvåret. Mobbning i skolan sker både på rasterna och på lektionerna. De flesta ungdomarna vill inte vara med och påverka i kommunen där de bor. Men många ungdomar vill vara med och påverka, både i skolan och i samhället i övrigt. Hur får vi dem att ta steget från att vara intresserade till att bli aktiva? Hur tar vi tillvara på deras intresse och deras kunskaper? De frågor som ungdomarna tycker är viktigast att kommunen satsa på är 27
29 att skapa arbetet för unga, sjukvård och arbete mot kriminalitet. Tjejerna i alla tre åldersgrupperna har även med lika lön för lika arbete som ett av de viktigaste områdena. De flesta ungdomarna känner sig trygga i kommunen. Genomgående i alla tre åldersgrupperna är dock att tjejerna känner sig påtagligt mindre trygga i sitt bostadsområde kvällstid än vad killarna gör. De flesta ungdomarna skattar sitt allmäntillstånd som bra. Ungdomarna i åk 2 på gymnasiet är de som säger att de har sämst allmäntillstånd, särskilt tjejerna. Elva procent av tjejerna där säger att de har ett dåligt allmäntillstånd. I åk 7-9 dricker de flesta ungdomarna inte alkohol, 64 procent av tjejerna och 67 procent av killarna säger att de aldrig dricker alkohol och tio procent säger att de dricker alkohol en gång om året eller mer sällan. Fler killar än tjejer i alla tre åldersgrupperna har provat narkotika. När förra LUPP enkäten genomfördes 2006 var det högkonjunktur och när denna enkät genomfördes 2010 var det lågkonjunktur. Det speglas tydligt i området kring arbete. I årets enkät var det t ex dubbelt så många tjejer som varit arbetslösa en längre period än sex månader jämfört med förra enkäten. Kanske är det lågkonjunkturen som även påverkar att det är färre unga som ser positivt på sin egen framtid? I 2006 års enkät var andelen unga i årskurs 7-9 som såg mycket positivt på sin egen framtid 80 procent, både bland killar och bland tjejer. I årets undersökning var det 76 procent av tjejerna och 69 procent av killarna. I alla tre åldersgrupperna ser tjejerna mer positivt på sin framtid än vad killarna gör. Vad beror det på? Många ungdomar från Ljungby kommun väljer att flytta till andra orter efter gymnasiestudierna. I undersökningen säger 71 procent av tjejerna och 61 procent av killarna i åk 2 på gymnasiet att de tror att de kommer att flytta från kommunen. Anledningen till att man tror att man kommer att flytta är främst pga jobb, studier och att man vill prova på något nytt. I dagens samhälle är det en storstadsnorm som dominerar i media, i ungdomskulturen, på arbetsmarknaden och i flera andra sammanhang. Detta spelar med all säkerhet in när ungdomarna planerar sin framtid. 28
30 De flesta ungdomarna drömmer om att bo i en storstad eller utomlands, förutom tjejerna i åldersgruppen år, som sticker ut och helst vill bo på landsbygden eller där de bor nu. I denna åldersgruppen kan man också tänka sig att en stor andel av dem som planerat att flytta från kommunen till en storstad redan har gjort det En utmaning för kommunen är att få de ungdomar som flyttar från kommunen att ta med sig en positiv bild av Ljungby så att man väljer att komma tillbaka, men också att visa de ungdomar som väljer att bo kvar i kommunen att de är viktiga både här och nu och för framtidens Ljungby kommun. Glädjande nog mår de flesta ungdomarna i kommunen bra, känner sig trygga, är nöjda med sin tillvaro och ser positivt på framtiden. Trots det finns det många områden att fortsätta jobba vidare på och som kan bli bättre. 29
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
LUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP
UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.
Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15
X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med
Att vara ung i Hylte kommun
Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor
Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006
Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella
Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet
Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk
Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid
Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på
Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att
ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP
UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP
Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008
Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas
Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.
Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för
LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID
LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut
Där livet är härligt!
Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim
LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09
Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad
LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.
LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
LUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid
Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och
UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus
UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet
1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4
Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2
UNG I DALS-EDS KOMMUN
2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning
X Unga vuxna 19-25 år
X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med
Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29
X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga
Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback
R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät
Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.
Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det
Att vara ung i Borås Stad
Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet
Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2
Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING
Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8
Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
UNG I ESLOV. Lupp 2009
UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid
LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät
- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack
Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen
Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs
LUPP om Trygghet och hälsa
LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006
Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund
Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Vad tycker Tjörns unga?
Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens
UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006
UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella
Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback
R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning
Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen
Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn
Smedjebacken. från LUPP till handling
Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig 2012-03-27 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet
Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet
Ungdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.
Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet
X Unga vuxna 19-25 år
X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur
LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun
Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga
Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport
Att vara ung i Ystads kommun
212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola
Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen
Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och
LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
LUPP Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen
LUPP 2007-2010 Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen Förord: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp, har nu 2010 för andra gången genomförts i Ale, första gången var år 2007. Eleverna i
Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät
Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.
1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta
LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN
RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion
Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan
Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete
LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3
LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5
LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.
LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle
LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet
LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2018 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (31) Förord Laholms kommun har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik)
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.
UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011
UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011
Rapport från Luppenkät 2015
Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola
ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN
ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se
Drogvaneundersökning 2016
Drogvaneundersökning Genomfördes i Gullhögskolan och i Sundlergymnasiet den 29 augusti 216 Totalt deltog 47 av 447 elever (bortfall 9 %) Årskurs 7: 2 av 1 elever (bortfall 7 %) Årskurs 8: 6 av 1 elever
Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun
ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy
Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium
Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs
1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3
1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand
Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas
TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11
Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)
Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar
LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna
LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,