LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
|
|
- Per Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling
2 FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box Härnösand Tfn: Fax: E-post: info@y.komforb.se
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Fritid... 5 Trygghet... 8 Politik och samhälle Framtid Arbete Skola Hälsa... 22
4 INLEDNING Lupp-enkäten är ungdomsstyrelsen enkät till ungdomar som kommunerna erbjuds använda för att kunna studera ungdomars svar på frågor inom flera livs- och politikområden. Flera av länets kommuner, däribland Timrå, utnyttjade möjligheten hösten 2012, och denna rapport visar resultat från en del dataanalyser från svaren från timråelever i grundskolans åk 7-9 respektive gymnasiets år 1-3. I en del fall visar vi resultat från hela länet (förutom Ånge, som inte deltog denna gång), så att kommunens resultat kan sättas i ett sammanhang. För att vara exakta nämner vi att Timrå och Sollefteå valt att använda enkäten i åk 7-9 och gymnasiet år 1-3, så det ingår därför svar från åk 7 och 9 respektive år 1 och 3 i redovisningarna för länet. Mer jämförelser kan göras med hjälp av det webbaserade analysverktyget wlupp som är tillgängligt via ungdomsstyrelsen.se. Där är enkätsvaren tillgängliga för olika typer av tabelleringar av svaren för de kommuner som deltog hösten Man kan också sammanställa svar på motsvarande frågor för Timrås tidigare datainsamlingar som gjordes 2009 och Det är intressant att det skiljer ganska mycket i vissa avseenden mellan gruppen gymnasieungdomar boende i kommunen och gruppen ungdomar som går i gymnasiet i kommunen. Tydligen är de som går i skola i en annan kommun i viss mån en avvikande grupp från de som går i gymnasiet i hemkommunen. På grund av detta har vi när det gäller analyserna av svaren från gymnasisterna valt att redovisa timråungdomar som går i gymnasium i en annan kommun som tillhörande boendekommunen som då är Timrå. På samma sätt har eventuella ungdomar från andra kommuner som går i gymnasiet i Timrå inte redovisats i Timrås rapport utan i respektive hemkommuns rapport, när hemkommunen tillhört länets kommuner. Undantag från detta är analyserna av enkätsvar om just skolan, där de här gymnasiemigranterna redovisas med sin skolkommun. Till exempel redovisas då eventuella elever som t.ex. bor i Härnösand men går i gymnasiet i Timrå som timrågymnasister. Den här förhandsrapporten innehåller inte någon teoriförankring eller djupare analyser, utan är en redovisning av intressanta fakta som vi hittat i vart och ett av enkätens avsnitt. Den slutliga rapporten kommer att vara mer fullständig och djuplodande och blir färdig under sommaren. Vi som gjort dataanalysen och konstruerat tabeller och diagram för den här rapporten är Rolf Dalin, statistiker och forskningsstöd vid FoU-enheten på Kommunförbundet Västernorrland samt Anton Askling som annars studerar och som hjälpt till med skapandet av diagram och tolkningsexempel.
5 FRITID Här redovisar vi hur stor del av ungdomarna som tycker de har gott om fritid etc. och var de tillbringar fritid ihop med sina kompisar. Varje diagram eller tabell har en undertext som är ett tolkningsexempel. Det visar ganska precis vilken sorts information som finns att hämta. Vi ser att det skiljer en hel del när det gäller hur många procent som tycker de har för lite fritid mellan tjejer och killar i åk 8, både i kommunen och i länet. Annars tycker en majoritet av tjejer och killar, alltså hälften eller mer, att de har lagom mycket fritid. (Illustration 1 och 2.) Illustration 1 Hur mycket fritid har du? Åk 7-9, Timrå så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra jag har lagom med fritid jag har för lite fritid 15% 51% 34% 9% 65% 25% Här ser vi t.ex. att 9 % av tjejerna i åk 7-9 i Timrå kommun svarade att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra. Illustration 2 Hur mycket fritid har du? Åk 7-9, länet så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra jag har lagom med fritid jag har för lite fritid 13% 60% 27% 6% 52% 42% Här ser vi t.ex. att 13 % av killarna i länet svarade att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra. Bland gymnasieungdomarna (år 1-3) som bor i Timrå, är skillnaden mellan tjejer och killar ännu större än i åk 8, vilket inte är fallet i resten av länet, där skillnaden mellan tjejer och killar är mindre på gymnasiet än högstadiet, när det gäller dessa svar om fritid (illustration 3 och 4). 5
6 Illustration 3 Hur mycket fritid har du? Gy år 1-3, Timrå så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra jag har lagom med fritid jag har för lite fritid 19% 63% 18% 14% 61% 26% Här ser vi t.ex. att 19 % av gymnasiekillarna boende i Timrå svarade att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra. Illustration 4 Hur mycket fritid har du? Gy år 1-3, länet så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra jag har lagom med fritid jag har för lite fritid 14% 62% 24% 8% 59% 34% Här ser vi t.ex. att 8 % av tjejerna i länets gymnasieskolor svarade att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra. Ungdomarna delar ofta sin fritid med andra ungdomar och en enkätfråga gällde vilka platser de brukar vara på när de träffar sina kompisar. De fick bara markera två alternativ (illustration 5a och 5b). Väldigt många svarade som ett av de två alternativen att de och kompisarna träffas hemma hos varandra. Illustration 5a Var man träffar sina kompisar, åk 7-9, Timrå Hemma hos varandra Utomhus I galleria eller i köpcentrum I centrum/på stan I en idrottshall el. likn. i samband m. idrott På en fritidsgård eller liknande På ett café Någon annanstans I en föreningslokal 28% 17% 15% 15% 9% 5% 4% 0% 77% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagrammet visar bl.a. att 15 % av ungdomarna i timrå som går i åk 7-9 svarat att de brukar träffa sina kompisar i centrum/på stan. 6
7 Illustration 5b Var man träffar sina kompisar, gy år 1-3, Timrå Hemma hos varandra I en idrottshall el. likn. i samband m. idrott Utomhus I galleria eller i köpcentrum I centrum/på stan På en fritidsgård eller liknande På en restaurang, pub, bar eller liknande Någon annanstans På ett café I en föreningslokal 25% 20% 18% 11% 8% 7% 3% 3% 2% Diagrammet visar bl.a. att 11 % av ungdomarna i Timrå som går i gymnasiet (år 1-3) svarat att de brukar träffa sina kompisar i centrum/på stan. 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7
8 TRYGGHET Ett avsnitt i enkäten handlar om trygghet, och det är nästan så att man tycker att det är självklart att man ska känna sig trygg var som helst i samhället. Om man känner sig otrygg kan det bero på att man drabbats av något oönskat eller att man föreställer sig att man kan drabbas. Kanske man vet att andra drabbats av något skrämmande. Lägg märke till att när vi redovisar Timrås gymnasieungdomar i år 1-3, menar vi de som bor i kommunen, även om de går i skola i annan kommun 1 och vi räknar inte in de som svarat att de bor i en annan kommun men går i gymnasiet i Timrå. En enkätfråga handlar om vad man utsatts för senaste halvåret och en annan om på vilka platser man känner sig trygg eller otrygg. Svaren på den första frågan redovisar vi här. Den andra frågan kommer också med i den slutliga rapporten. Vi ser i diagrammen nedanför (illustration 6 och 7) att ca 8 % av gymnasiekillarna har utsatts för stöld och 12,5 % för hot, vilket är mer än motsvarande för tjejerna. Timrå ligger lika med länet som helhet i detta avseende. Ca 9 % av tjejerna säger att de åtminstone någon gång under halvåret inte vågat gå ut, vilket bara ett fåtal killar rapporterar. Illustration 6 Utsatts för övergrepp senaste halvåret. Gy, Timrå någon har stulit från mig någon har hotat mig jag har inte vågat gå ut utsatt för misshandel utsatt för sexuellt er Killar 0% 5% 10% 15% 20% Bland gymnasieeleverna i Timrå har ca 12,5 % av killarna svarat att de någon gång blivit hotade. 1 Se inledningsavsnittet för en mer fullständig förklaring. 8
9 Vi ser också att få utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp, men där får man betänka att den period som de rapporterar om bara är ett halvår lång. Resultatet är som i länet som helhet. Det är också liknande för eleverna i åk 8 (illustration 8 och 9). Illustration 7 Utsatts för övergrepp senaste halvåret. Gy, länet någon har stulit från mig någon har hotat mig jag har inte vågat gå ut utsatt för misshandel utsatt för sexuellt våld/utnyttjande er Killar 0% 5% 10% 15% 20% Här kan vi bl.a. se att 11 % av tjejerna i gymnasiet år 1-3 i länet någon gång inte vågat gå ut senaste halvåret. Bland ungdomarna i åk 8 är det också så att en ungefär lika stor andel svarar att de utsatts för stöld eller hot som i länet. Och det är mest tjejer som rapporterar att de åtminstone någon gång senaste halvåret inte vågat gå ut. (Illustration 8 och 9.) Illustration 8 Utsatts för övergrepp senaste halvåret. hst, Timrå någon har stulit från mig någon har hotat mig jag har inte vågat gå ut utsatt för misshandel utsatt för sexuellt er Killar 0% 5% 10% 15% 20% Vi ser t.ex. att 4 % av killarna och 12 % av tjejerna i åk 7-9 i Timrå svarat att de någon gång under det senaste halvåret inte vågat gå ut. 9
10 Illustration 9 Utsatts för övergrepp senaste halvåret. Åk 8, länet någon har stulit från mig någon har hotat mig jag har inte vågat gå ut utsatt för misshandel utsatt för sexuellt våld/utnyttjande er Killar 0% 5% 10% 15% 20% Här framgår bl.a. att 3 % av tjejerna i åk 7-9 i länet svarar att de utsatts för sexuellt övergrepp under senaste halvåret. 10
11 POLITIK OCH SAMHÄLLE När det gäller återkoppling till kommunens ungdomspolitik är LUPP-enkäterna förstås viktiga. Vi redovisar först vad ungdomarna svarar att de tycker vore viktigast för kommunpolitikerna att satsa på. De fick ett ganska stort antal politikområden att välja mellan men kunde inte markera mer än fyra. Så de var tvungna att prioritera. Sedan redovisar vi undersökningen om hur mycket de engagerar sig i en viss samhällsfråga, den om konsumentansvar för att handla ekologiskt, handla fair trade och källsortera soporna. Viktigt att satsa på När det gäller vad gymnasisterna vill satsa på är det skolan som ligger i topp med 72 % av tjejerna och 67 % av killarna. Det innebär en högre nivå som hela länet. Politikområden som äldreomsorg, hälsa och motverkande av kriminalitet ligger också högt. Områdena är ordnade i fallande betydelse efter tjejernas procenttal. Illustration 10 Viktigt satsa på i hemkommunen, gy, Timrå Skola Äldreomsorg Barnomsorg Mot kriminalitet Hälsa För jämställdhet Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg Minska användandet av alkohol och droger Mot främlingsfientlighet och rasism Arbete för miljön Mot diskriminering av olika grupper Idrottsanläggningar Bostäder Ställen där ungdomar kan träffas Gator, vägar och cykelbanor Pengar till föreningar För integration Pengar till kultur 0% 50% 100% Här ser vi t.ex. att det är ca 40 % av killarna i gymnasiets år 1-3 boende i Timrå som tycker att det är viktigt i kommunen att satsa på att förhindra kriminalitet. Skillnader mellan könen hittar vi inte i så många områden men en större andel tjejer än killar har valt äldreomsorgen och när det gäller idrottsanläggningar och 11
12 föreningar är det killarna som är den större andelen. Se illustration 10 för mer detaljer. När det gäller ungdomarna i åk 8 är det inte så många prioriteringar som är annorlunda än gymnasisternas. Men vi kan se att äldreomsorg och kollektivtrafik kommer lägre i prioriteringen. Vi ser också att även om skolan kommer i topp också för högstadieungdomarna, är det inte lika stor samstämmighet över att det området ska prioriteras som det var bland gymnasieeleverna. (Illustration 11.) Illustration 11 Viktigt satsa på i hemkommunen, hst, Timrå Skola Minska användandet av alkohol och droger Mot kriminalitet Mot främlingsfientlighet och rasism Hälsa Äldreomsorg Ställen där ungdomar kan träffas Idrottsanläggningar Barnomsorg Arbete för miljön Pengar till föreningar Mot diskriminering av olika grupper Bostäder För jämställdhet Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg Gator, vägar och cykelbanor Pengar till kultur För integration 0% 20% 40% 60% 80% 100% Här kan vi t.ex. se att ca 59 % av tjejerna i åk 7-9 i Timrå svarat att det är viktigt att satsa på skolan i hemkommunen. Handla hållbart Nu följer en redovisning om attityderna till att ta konsumentansvar. När vi jämför svaren från gymnasiet och högstadiet med varandra, verkar det inte som det är någon stor skillnad mellan gymnasisterna och elever i högstadieåldern. Om vi rättar oss efter andelen som svarat att de alltid agerar hållbart så är den siffran något högre i svaren från gymnasisterna på två av de tre frågorna. (Illustration 12, 13 och 14.) Tittar vi på motsvarande diagram för hela länet, finner vi att det är något lägre andel av timråungdomarna både i åk 7-9 och gymnasiets år 1-3 som svarar att de 12
13 agerar enligt dessa tre kriterier för hållbar konsumtion. (Illustration 15, 16 och 17.) Illustration 12 Handlar ekologisk mat, Timrå alltid ibland aldrig Högstadiet 14,90% 62,20% 23% Gymnasiet 14,70% 65,10% 20,20% I denna jämförelse mellan högstadiet och gymnasiet i Timrå kommun kan vi t.ex. se att 14,9 % av högstadieeleverna svarat att de alltid handlar ekologisk mat. Illustration 13 Handlar ekologisk mat, Länet alltid ibland aldrig Högstadiet 17% 65% 18% Gymnasiet 19% 60% 21% I denna jämförelse mellan gymnasiet och högstadiet i länet kan vi bl.a. se att 17 % av högstadieeleverna svarat att det alltid handlar ekologisk mat. Illustration 14 Handlar Fair Trade, Timrå alltid ibland aldrig Högstadiet 17,30% 58,80% 23,90% Gymnasiet 22,40% 57,10% 20,40% Här kan vi bland annat se att 22,4% av Timrås gymnasieelever år 1-3 svarat att de alltid handlar fair trade. 13
14 Illustration 15 Handlar Fair Trade, Länet alltid ibland aldrig Högstadiet 21% 58% 21% Gymnasiet 24% 55% 21% Här kan vi t.ex. se att 24 % av gymnasieeleverna i länet svarat att de alltid handlar fair trade. Illustration 16 Källsorterar / Återvinner, Timrå alltid ibland aldrig Högstadiet 25,30% 57,10% 17,60% Gymnasiet 30,40% 55% 14,60% Här ser vi t.ex. att 25,3 % av högstadieeleverna åk 7-9 i Timrå svarat att de alltid källsorterar och/eller återvinner. Illustration 17 Källsorterar / Återvinner, Länet alltid ibland aldrig Högstadiet 31% 53% 16% Gymnasiet 36% 49% 15% Här ser vi bland annat att 31 % av högstadieeleverna i länet svarat att de alltid källsorterar och/eller återvinner. 14
15 FRAMTID En viktig framtidsfråga för kommunen är hur befolkningsutvecklingen kommer att bli. Och en viktig framtidsfråga för ungdomarna personligen är var de kommer att bo. I enkäten får de svara på om de tror de kommer att flytta från kommunen och vilka skälen i så fall är för att flytta. Gymnasisterna som säger att de skulle flytta, får också en fråga om vad de tror skulle få dem att flytta tillbaka till kommunen. Utan att gå in på hur små kommuner skiljer sig från stora när det gäller ut- och inflyttning, kan vi konstatera att en stor andel av Timrås ungdomar i gymnasieåldern tror att de kommer att flytta från kommunen. Det är 63 % av killarna och 56 % av tjejerna som svarar detta (illustration 18). Skälen redovisas i illustration 19 som visar att det är mer än dubbelt så vanligt bland killar att nämna jobb som att nämna att pröva något nytt som skäl. Studier är också mindre vanligt som skäl än jobb. Bland tjejer är de tre nämnda skälen nästan lika vanliga. Illustration 18 Tror sig flytta från hemkommunen. Gy år 1-3, Timrå Kommer inte flytta Vet inte Kommer flytta 9% 35% 56% 5% 32% 63% Här kan vi bl.a. se att 5 % av killarna i gymnasieåldern i Timrå svarat att de inte tror de kommer att flytta. Illustration 19 Skäl till att vilja lämna kommunen. Gy år 1-3, Timrå Jobb Studier Vill prova på något nytt Mina fritidsaktiviteter Flick-/pojkvän, kompisar Annat Släkt och familj Bostadssituationen Vet inte 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Här kan vi bland annat se att ca 48 % av tjejerna i gymnasiet boende i Timrå svarat att de kommer flytta från kommunen på grund av att de vill prova på något nytt. 15
16 Ungdomar i åk 8 i kommunen har också fått frågorna om de tror att de kommer att flytta från kommunen de bor i och av vilken anledning i så fall. De som svarar att de tror de ska flytta är en mindre andel än det var bland gymnasisterna, 37 % av killarna och 43 % av tjejerna svarar detta. Skälen till att flytta har ett lika tydligt könsmönster bland högstadieungdomarna som bland gymnasisterna; flertalet killar tänker på jobb som anledningen till att flytta, medan tjejerna delar sig mellan jobb, studier och att prova på något nytt. (Illustration 20 och 21.) Illustration 20 Tror sig flytta från hemkommunen. Åk 7-9, Timrå Kommer inte flytta Vet inte Kommer flytta 11% 46% 43% 17% 46% 37% Här kan vi se att 37 % av killarna på högstadiet i Timrå har svarat att de kommer att lämna kommunen. Illustration 21 Skäl till att vilja lämna kommunen. Åk 7-9, Timrå Jobb Studier Vill prova på något nytt Flick-/pojkvän, kompisar Mina fritidsaktiviteter Släkt och familj Vet inte Annat Bostadssituationen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Här kan vi bland annat avläsa att ca 35 % av de tjejer i åk 7-9 som svarat att de kommer att flytta från kommunen, svarat att detta beror på att de vill prova på något nytt, av killarna har ca 23 % använt samma anledning. 16
17 ARBETE I enkäten har eleverna svarat på om de hade sommarjobb i somras och om de har ett extrajobb då de svarar på enkäten, vilket skedde under hösten Att ha ett sommarjobb kan vara ett bra sätt att bekanta sig på ett konkret sätt med arbetslivet. När det gäller extrajobb kan det både relateras till att bli bekant med vad det innebär att ha anställning, men det relaterar också till hur mycket fritid man har och hur ens ekonomi är under studietiden. Analyser av dessa sambandsmekanismer som går på tvären mellan enkätens områden kommer dels att redovisas i de slutliga kommunrapporterna, dels i den länsövergripande rapport som ska vara klar i höst. Det var drygt 60 % av killarna och nästan 80 % av tjejerna bland gymnasieungdomarna boende i Timrå som haft sommarjobb månaderna innan höstterminen 2012, då enkätundersökningen gjordes. Skillnaden mellan killar och tjejer var stor jämfört med resten av länet. När det gäller extrajobb under terminen är det också skillnad mellan könen. Färre killar än tjejer svarade att de hade extrajobb och fler killar än tjejer att de inte försökt/inte ville ha det. (Illustration 22 och 23). Illustration 22 Sommarjobb, andelar efter kön. Gymnasiet år 1-3, Timrå 60,50% 78,50% 18,40% 15,30% 21,10% 6,20% ja, hade sommarjobb nej, försökte få utan att lyckas nej, sökte inte något Bland gymnasieeleverna i Timrå uppgav bl.a. 60,5 % av killarna att de hade sommarjobb sommaren Illustration 23 Extrajobb, andelar efter kön. Gymnasiet år 1-3, Timrå 12,60% 35,20% 25,30% 24,80% 62,10% 40,00% ja, har extrajobb nej, försökt få utan att lyckas nej, inte försökt/vill inte ha När det gäller extrajobb i Timrå ser vi bl.a. att 35,2 % av tjejerna i gymnasiets år 1-3 svarat att de har ett extrajobb. 17
18 Bland eleverna i åk 7-9 var det inte alls lika vanligt som bland gymnasisterna att de haft sommarjobb eller hade extrajobb under terminen. Det var inga nämnvärda skillnader mellan killar och tjejer i den åldersgruppen. (Illustration 24 och 25.) Illustration 24 Sommarjobb, andelar efter kön. Åk 7-9, Timrå 65% 69% 19% 19% 17% 11% ja, hade sommarjobb nej, försökte få utan att lyckas nej, sökte inte något Här kan vi bl.a. se att 19 % av både killarna och tjejerna i åk 7-9 i Timrå svarat att de hade sommarjobb sommaren Illustration 25 Extrajobb, andelar efter kön. Åk 7-9, Timrå 77% 75% 6% 11% 17% 15% ja, har extrajobb nej, försökt få utan att lyckas nej, inte försökt/vill inte ha Här ser vi t.ex. att 15 % av tjejerna i åk 7-9 i Timrå svarat att de sökt extrajobb utan att lyckas få anställning. 18
19 SKOLA För rapporteringen av elevernas svar om sin skola har vi för både åk 7-9 och gymnasiets år 1-3 grupperat ungdomarna efter skola och kommun där de går i skola och inte boendekommun vilket beskrivits i rapportens inledning. I denna förhandsrapport avgränsar vi oss till frågorna om mobbning, främlingsfientlighet, sexuella trakasserier, våld och lika villkor mellan flickor och pojkar. I den fullständiga rapporten kommer det till några frågor som vi tolkar som kvalitetsindikatorer samt frågan om lika villkor uppdelat på skola för de större skolorna. Oönskade handlingar Frågor om t.ex. främlingsfientlighet, sexuella trakasserier och lika villkor är frågor om mänskliga rättigheter. Gymnasieskolan i Timrå, kan här jämföras med länets genomsnittssiffror. Vi ser att det är ganska få på Timrå gymnasium som rapporterar att det finns problem av den här arten. Procenttalen är genomgående lite lägre än i hela länet på dessa indikatorer. Detaljerna redovisas i tabellen i illustration 26. Illustration 26: Andel som instämmer med påståendena, Timrå 2012, Gy år 1-3 Indikator Timrå gymnasium Länet Mobbning är ett problem i skolan 6 % 7 % Främlingsfientlighet är ett problem 8 % 9 % Sexuella trakasserier är ett problem 2 % 4 % Våld är ett problem i skolan 2 % 4 % Vi ser t.ex. att endast 6 % av eleverna i år 1-3 på Timrå gymnasium svarade att de tyckte mobbning var ett problem vid skolan. Tabellerna som sammanfattar svaren från åk 7-9 visar ganska varierande siffror, både inom en skola och mellan skolor, och i en del fall påfallande höga andelar. Det är inte alls samma låga siffror som de från gymnasiet. Jämfört med siffrorna för länet kan man se att det framförallt är mobbning som rapporteras som ett problem av många elever i åk 7-9 i Timrå. Mariedalsskolan är ett undantag och har Jämförelsevis låga andelar av eleverna som svarar att mobbning, främlingsfientlighet eller sexuella trakasserier är problem på skolan. Mer detaljerad information finns i tabellen i illustration
20 Illustration 27: Andel som instämmer med påståendena, Timrå 2012, åk 7-9 Ala Arena- Mariedals- Timrå Indikator skola skolan skolan Länet Mobbning är ett problem i skolan 27 % 34 % 14 % 26 % 19 % Främlingsfientlighet är ett problem 13 % 14 % 11 % 13 % 12 % Sexuella trakasserier är ett problem 13 % 15 % 5 % 12 % 10 % Våld är ett problem i skolan 13 % 14 % 16 % 14 % 13 % Vi ser t.ex. att 13 % av eleverna i åk 7-9 i Ala skola svarade att sexuella trakasserier var ett problem, vilket var högre än i länet som helhet. Lika villkor Två frågor i luppenkäten gäller om eleven som svarar tycker att det inte är lika villkor med avseende på kön. Ena frågan, gäller om det stämmer med deras uppfattning att flickor får bättre villkor än pojkar och den andra om det stämmer att pojkar får bättre villkor än flickor. Vi redovisar hur många procent av svaren på vardera frågan som är att detta stämmer mycket bra eller ganska bra. Övriga svarsalternativ var stämmer ganska dåligt, stämmer mycket dåligt, stämmer varken bra eller dåligt och vet inte. Genom att dessutom separera tjejernas och killarnas svar från varandra får vi en ganska nyanserad bild av läget när det gäller uppfattningen om det råder lika villkor och om det inte gör det, vilket kön uppfattas som missgynnat respektive gynnat. I illustrationerna 28 och 29 här nedanför kan vi i båda fallen se ungefär samma mönster som för länet, skillnaderna är marginella. Den ganska stora grupp killar som upplever att flickor får bättre möjligheter än pojkar motsvaras inte av en motsvarande grupp tjejer. I siffror är det bara 2 % av tjejerna i gymnasiets år 1-3 som svarar att pojkar får bättre möjligheter, medan motsvarande för killarna är 15 %. I högstadiets åk 7-9 är det 9 % av tjejerna som tycker att pojkar får bättre förutsättningar i skolan än flickor medan 21 % av killarna anser att flickor får bättre förutsättningar än pojkar. I detta avseende liknar alltså Timrå länet som helhet. (Illustration 29.) I den kommande rapporten tittar vi också på de större skolorna för att se hur de mer lokala förhållandena är när det gäller lika villkor. 20
21 Illustration 28 Andel killar och tjejer som tycker det är olika villkor i skolan, %, gymnasiet år 1-3, Timrå Pojkar får bättre möjligheter än flickor 30% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 20% 15% 10% 0% 2% 2% 1% Tycker tjejer Tycker killar Vi ser t.ex. att 15 % av killarna i gymnasiet år 1-3 i Timrå tyckte att flickor får bättre möjligheter än pojkar i skolan. Illustration 29 Andel killar och tjejer som tycker det är olika villkor i skolan, %, åk 7-9, Timrå Pojkar får bättre möjligheter än flickor 30% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 20% 21% 10% 9% 6% 5% 0% Tycker tjejer Tycker killar Vi ser t.ex. att 9 % av tjejerna i åk 7-9 i Timrå tyckte att pojkar får bättre möjligheter än flickor i skolan. 21
22 HÄLSA När det gäller området hälsa har våra preliminära analyser visat att det finns en variabel som har ett närmast förbluffande genomslag på många variabler som gäller hälsa. Mer diskussion om detta kommer i den slutliga rapporten, och troligen i länsrapporten. Vi kan nämna att det framkommit i en del studier att ungdomar som har föräldrar som inte tillåter dem att dricka alkohol, också dricker i genomsnitt mindre och mer sällan än ungdomar vars föräldrar inte tillåter dem dricka. I luppenkäten finns svarsalternativet vet inte på frågan om föräldrarna tillåter detta eller inte. Vi kan alltså dela in ungdomarna i tre kategorier efter vad de svarat på frågan om hur föräldrarna ställer sig till deras eventuella bruk av alkohol. Det som är överraskande är att denna kategorisering verkar kunna förklara mycket mer än ungdomarnas alkoholvanor. Så vi har en hypotes att kategoriseringen bara är en indikator som samvarierar med en mer djupgående skillnad som kan ha med föräldrarnas förhållningssätt eller till och med sociala strukturer att göra. Här ger vi bara två exempel, men vi kunde ha gett fler. Ett exempel är det som visar att det är en större andel av ungdomarna som inte tränar bland dem som har föräldrarnas tillåtelse att dricka alkohol. Och bland dem är det mycket fler som röker än i den motsatta kategorin. Dessa resultat beskrivs i illustration 30 och 31 här nedanför. Illustration 30 Andel som röker resp. inte tränar, efter om föräldrar tillåter att de dricker alkohol. Gymnasiet, länet Får dricka alkohol Vet inte Får inte dricka alkohol 29% 39% 21% 21% 18% 16% Tränar inte eller sällan Röker åtminstone några ggr per år Vi ser t.ex. att bland länets gymnasister är det 29 % som inte tränar och 39 % som röker någon gång i månaden eller oftare, bland dem som svarat att de får dricka alkohol för sina föräldrar. 22
23 Illustration 31 Andel som röker resp. inte tränar, efter om föräldrar tillåter att de dricker alkohol. Högstadiet, länet 28% Får dricka alkohol Vet inte Får inte dricka alkohol 43% 20% 14% 11% 6% Tränar inte eller sällan Röker åtminstone några ggr per år Vi ser t.ex. att bland länets elever i åk 7-9 är det 28 % som inte tränar och 43 % som röker någon gång i månaden eller oftare, bland dem som svarat att de får dricka alkohol för sina föräldrar. 23
24 24
25 25
26 Ungdomar i Timrå Förhandsresultat från dataanalyser av enkätsvar vid LUPP-undersökningen hösten Författarpresentation Rolf Dalin Statistiker och metodstöd i forskning vid FoU Västernorrland Anton Askling Studerande Kommunförbundet Västernorrland, Box 3014, Härnösand. Tfn E-post info@kfvn.se Hemsida 26
LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus
UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet
Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på
Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att
Ungdomar i Timrå åsikter och attityder
RAPPORT 2013:10 FOU VÄSTERNORRLAND Ungdomar i Timrå åsikter och attityder LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Författare: Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet
Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder
RAPPORT 2013:9 FOU VÄSTERNORRLAND Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Författare: Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet
LUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder
RAPPORT 2013:6 FOU VÄSTERNORRLAND Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Författare: Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder
RAPPORT 2013:9 FOU VÄSTERNORRLAND Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Författare: Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet
RAPPORT 2013:12 FOU VÄSTERNORRLAND. Ungdomar i Västernorrland åsikter och attityder. Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi
RAPPORT 2013:12 FOU VÄSTERNORRLAND Ungdomar i Västernorrland åsikter och attityder Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Järnvägsgatan 2, 871 45
LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Ungdomar i Örnsköldsvik åsikter och attityder
RAPPORT 2013:11 FOU VÄSTERNORRLAND Ungdomar i Örnsköldsvik åsikter och attityder LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Författare: Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet
Ungdomar i Kramfors åsikter och attityder
RAPPORT 2013:7 FOU VÄSTERNORRLAND Ungdomar i Kramfors åsikter och attityder LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Författare: Rolf Dalin, Göran Bostedt, Madeleine Blusi FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet
Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet
Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.
LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.
LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare
Lupp 18 Högstadie- och gymnasieelever i Örkelljunga kommun tillfrågades hösten 18 om hur det är att vara ung i kommunen och hur de mår. Sammanlagt 37 skolungdomar mellan 13-19 år besvarade enkäten. Författare
Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun
Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt
LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät
- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella
LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun
Lupp 2017 POPULÄRVERSION Strömstads kommun A Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har
Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor...
Sundsvalls ungdomars syn på ungdomspolitikens områden genom LUPP-enkäten 2009 1 Innehåll Förord... 4 1 Bakgrund... 5 Metod... 5 Vilka har svarat på enkäterna?... 6 2 Hur är det i skolan?... 7 Några kvalitetsaspekter
Rapport från Luppenkät 2015
Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola
Där livet är härligt!
Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim
Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006
Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella
LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna
LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...
Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.
Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas
Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09
Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad
Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.
Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det
Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15
X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med
Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun
Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8
LUPP 2012 Vimmerby kommun
LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs
Att vara ung i Hylte kommun
Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor
Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.
1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier
LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.
LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6
LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60
LUPP 16 Åk 7-9 Dnr KS/17:43/ PRIVAT I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi? Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet
Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet
Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan
Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete
Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen
Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack
Att vara ung i Borås Stad
Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet
UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006
UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella
Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid
X Unga vuxna 19-25 år
X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med
Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING
Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.
Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet
SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP
UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN
UNG I FALKÖPING 2015 SWECO
2 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO Stockholm, 18 mars 2016. Hållbar samhällsutveckling kräver väl underbyggda beslut av kommuner, myndigheter, regioner och företag. Swecos mål är att bidra till ett hållbart
LUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid
Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och
Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008
Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas
Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen
Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs
Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport
Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun
2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga
Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun En rapport om framtidens folk januari 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP en enkätundersökning i årskurs 8 och årskurs 2 på
Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan!
Ungdomsenkäten Hej! Den här enkätundersökningen är en del av ett samarbetsprojekt, CaSYPoT (Capacity Building for Strategic Youth Policy and Transnatonal Cooperation), mellan fyra länder i Östersjöområdet:
Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt
Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland Rolf Dalin, Göran Bostedt Livsområden/politikområden i LUPP SKOLA FRITID ARBETE TRYGGHET ÅK 7-9
LUPP I ÖRNSKÖLDSVIK HÖSTEN 2012 - FÖR- HANDSRAPPORTERING. Ungdomar i Örnsköldsvik åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I ÖRNSKÖLDSVIK HÖSTEN 2012 - FÖR- HANDSRAPPORTERING Ungdomar i Örnsköldsvik åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box
Datum Luppresultat 2018
Datum 19-8- Luppresultat 18 1.1 Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv som helhet? 82 83 Mycket eller ganska nöjd 18 17 Mycket eller ganska missnöjd I förhållande till andra Lupp-kommuner skiljer vi
Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback
R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till
Ung i Västernorrland
Rapportserien Ung i Västernorrland En uppföljning av ungdomspolitiken Författare: Rolf Dalin, Göran Bostedt Rapport nr 2010:9 ISSN 1653-2414 ISBN 978-91-85613-44-1 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland
LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26
LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid
Rapport från Luppenkät 2014
Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi
Värt att veta om ungas livssituation
Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst
LUPP- spridningskonferens
LUPP- spridningskonferens Öckerö kommun Eivor Johnsson, enhetschef Ungdom Linn Wass, folkhälsoutvecklare Göran Ohlsson, politiker En levande skärgårdskommun med människan i centrum Kort om Öckerö kommun
Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära
Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2
Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29
X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga
1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4
Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2
Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval
Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF
LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
För litet fritidsutbud: åk8
För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting
Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks
LUPP om Trygghet och hälsa
LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Vad tycker Tjörns unga?
Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare:
Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj
Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt.
Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas
TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11
Lupp Lokal ungdomspolitisk uppföljning. Ludvika kommun
Lupp 2017 Lokal ungdomspolitisk uppföljning Ludvika kommun Titel: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Rapport skapad av:: Enkätfabriken Uppdragsgivare: Ludvika kommun Datum: 09/02/2018 Ludvika Lupp 2017