Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Transkript

1 Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen

2 Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten ungdomar i årskurs åtta och 668 ungdomar i årskurs två på gymnasiet ar besvarat enkäten. I enkäten får ungdomarna besvara frågor kring bland annat fritid, arbete, hälsa, skola, framtidsplaner, inflytande och demokrati. Resultaten visar att Östersunds ungdomar är en heterogen och mångfacetterad grupp. Det finns viktiga kunskaper och lärdomar att dra av svaren i undersökningen. LUPP kan vara vägledande och användas som underlag för politiska beslut. Fritid Större delen av Östersunds ungdomar är nöjda med mängden fritid de har och känner att de hinner med det de vill på sin fritid. I den äldre årskullen, främst bland tjejerna, syns en tendens till att fler känner att de inte hinner med det dem önskar på fritiden. Majoriteten av ungdomarna anser också att det finns möjlighet att göra just de är intresserade av. När ungdomarna träffar sina kompisar på fritiden gör de oftast det hemma hos varandra eller utomhus. Bland gymnasietjejerna är det mycket vanligt att gå på café. Vad gör då kommunens ungdomar på sin fritid? Umgås med kompisar och surfa/chatta på Internet är det som mer eller mindre alla ungdomar gör en gång i veckan eller oftare. Många av ungdomarna hjälper till hemma med allt från snöskottning till matlagning. Killar i båda åldersgrupperna ägnar mycket tid till dator- och tv-spel. Läsa, skriva, idrotta, motionera, musik och vara ute i naturen år några av de saker som ungdomarna göra ofta. Ungdomarna som deltagit i enkäten har fått framföra om det är något de saknar på fritiden. Bland svaren finns bland annat önskemål om kvällsöppna caféer, ställen där ungdomar kan träffas, fler och bättre fotbollsplaner, fler kvällaktiviteter för ungdomar under 18 år. Ungdomarna efterfrågar även fler ställen att vara på: ungdomens hus, öppen idrottshall, ungdomshus som har öppet kvällar och helger, replokaler för band mm. Det vanligaste önskemålet är någon form av ungdomens hus, hängställe, centralt där det finns möjlighet att ägna sig åt olika aktiviteter och att bara ta det lugnt med kompisar. Många av ungdomarna är medlemmar och aktiva i idrottsföreningar. Utöver idrottsföreningar är föreningsengagemanget lågt bland Östersundsungdomarna i enkäten. Skola Majoriteten av ungdomarna i undersökningen tycker att skolmiljön och stämningen i skolan är ganska bra. Ungdomarna i årskurs åtta visar något högre missnöje än gymnasieungdomarna. Mobbning är ett större problem för ungdomarna i årskurs åtta än för gymnasieungdomarna. Det råder en viss osäkerhet på om skolan agerar eller inte när elever blir mobbade. Ungdomarna visar ett stort missnöje med skolmaten, medan schema och möjligheten att få extra stöd vid behov visar på positiva resultat. I båda åldersgrupperna förekommer skolk, bland gymnasieungdomarna skolkar mer än 50 procent av eleverna. Bilden av elevens möjlighet till inflytande i skolan är splittrad. Tydligt är att många elever inte känner till vilka möjligheter till inflytande de har eller inte upplever att skolan lyssnar på elevrådet.

3 Politik, samhälle och inflytande Intresset för politik bland ungdomarna är lågt. Samhällsfrågor är dock något som en större grupp intresserar sig för. Störst är intresset bland tjejerna på gymnasiet. Ungdomarna vill i stor utsträckning vara med och påverka i den egna kommunen. Det stora flertalet av ungdomarna tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Många av ungdomarna vet inte var de ska vända sig för att kunna påverka något i kommunen. Om ungdomarna själva vore politiker skulle de bland annat satsa på att skapa arbeten och bostäder för unga, skola och sjukvård. Majoriteten av ungdomarna tycker det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och ungdomar träffas och diskuterar, samtidigt vill det stora flertalet av ungdomarna inte själva träffa beslutsfattare. Ungdomarna själva ägnar sig bland annat åt att skriva på namninsamlingar, bära märken/symboler som uttrycker politiska åsikter, ta kontakt med politiker och skriva insändare för att påverka. Trygghet Cirka en fjärdedel av ungdomarna har under det senaste halvåret blivit utsatta för till exempel misshandel, stöld eller hot. Stöld är det som flest råkat ut för, men även hot och misshandel är vanligt. Trygghet upplever ungdomarna främst i hemmet, i det egna bostadsområdet på dagen och i skolan. Tjejerna i grundskolan upplever sig som otrygga i högre utsträckning än övriga grupper. Problemet med mobbning är störst bland tjejerna i årskurs åtta, där 21 procent har angett att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Mobbning förekommer främst på rasterna i skolan, i klassrummet, via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida och ute på stan. Hälsa Flertalet av ungdomarna bedömer själva sitt allmänna hälsotillstånd som mycket eller ganska bra. Samtidigt är det många av ungdomarna som svarar att de lider av att vara trött under dagarna, känna stress, sömnsvårigheter och andra besvär flera gånger i veckan eller oftare. Så hög andel som 70 procent bland gymnasietjejerna känner sig trötta under dagarna. Frågor om ungdomarnas kostvanor visar att cirka 30 procent av gymnasieungdomarna hoppar över frukosten. Mer än 90 procent av ungdomarna i årskurs åtta och mer än 80 procent av gymnasieungdomarna tränar så att de blir andfådda eller svettas en gång i veckan eller oftare. Det finns en liten grupp ungdomar som aldrig tränar. Enkäten behandlar frågor om ungdomarnas relation till tobak, alkohol och narkotika. I den äldre åldersgruppen är det mycket vanligare att röka, snusa och dricka alkohol än i den yngre gruppen. Knappt 20 procent i den äldre åldersgruppen dricker alkohol en gång i veckan eller oftare, motsvarande siffra för årskurs åtta är cirka fem procent. Mindre än tio procent av ungdomarna i årskurs åtta och cirka 25 procent av gymnasieungdomarna har haft möjlighet att prova narkotika. 16 procent av killarna och 12 procent av tjejerna på gymnasiet har provat hasch/marijuana minst en gång. Arbete Bland gymnasieungdomarna har en tredjedel av tjejerna och en femtedel av killarna extrajobb vid sidan av skolan. Motsvarande siffra för ungdomarna i årskurs åtta är drygt tio procent. Mer än fyra femtedelar av gymnasieungdomarna hade sommarjobb den senaste sommaren. Den höga

4 andelen med sommarjobb beror bland annat på att Östersunds kommun erbjuder feriepraktik för ungdomar i den åldersgruppen. Mer än hälften av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Framtid När ungdomarna får titta in i framtiden svarar gymnasieungdomarna att de om själva får välja vad de ska göra efter gymnasiet helst skulle vilja jobba någon annanstans i Sverige alternativt i den egna kommunen eller i närheten. De flesta tror dock att de kommer att studera på komvux eller högskola/universitet i Sverige. Många av ungdomarna tror att de kommer att flytta från den kommun de bor i nu, bland gymnasietjejerna så många som 73 procent. Jobb, studier och att få prova på något annat är de vanligaste orsakerna. På frågan var ungdomarna helst vill bo om tio år syns en markant skillnad mellan killar och tjejer, mer än dubbelt så många killar som tjejer vill helst bor där de bor nu. Östersunds ungdomar har en positiv syn på sin egen framtid. På en skala från 1-7 (där 1 är mycket positiv och 7 är mycket negativ) återfinns svaren från cirka 70 procent på ett och två på skalan.

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Undersökningsgruppen 6 2 Fritid Fritidsaktiviteter Föreningsliv Resor och internationell erfarenhet 24 3 Skola Skolmiljön Inflytande Information inför vidare studier 35 4 Politik, samhälle och inflytande 37 5 Trygghet Mobbning 44 6 Hälsa Tobak, alkohol och narkotika Orättvis behandling 54 7 Arbete Företagande 58 8 Framtid 60

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) är Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät. Detta är första gången undersökningen genomförs i Östersund. LUPP är ett verktyg för landets kommuner för att kunna ta reda på hur ungdomarna har det och vad de vill. Enkäten kan hjälpa landets kommuner att öka sina kunskaper om kommunens ungdomar och fungera som ett underlag för politiska beslut och för att utveckla ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen har arbetat med LUPP sedan Frågorna i enkäten spänner över flera olika politikområden fritid, arbete, hälsa, skola, framtidsplaner, inflytande och demokrati mm. Ungdomsstyrelsen ser gärna att enkäten följs upp med ny efter några år, för att se vilka resultat som olika satsningar och beslut har gett. Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: skolår 7-9, gymnasiet samt unga vuxna år. Östersund har valt att genomföra undersökningen på de två första grupperna. Ungdomar i årskurs åtta i grundskolan och årskurs två på gymnasiet har besvarat enkäten. Enkäten gick ut till ungdomarna via skolan under hösten Undersökningsgruppen Sammanlagt har 530 ungdomar i årskurs åtta och 668 ungdomar i årskurs två på gymnasiet besvarat enkäten. Könsfördelningen är i stort sett jämn i båda grupperna. Är du tjej eller kille? Grundskolan Gymnasiet Kille 48% % 341 Tjej 52% % 327 Totalt: Tabell 1 Är du tjej eller kille? Ungdomarna har även fått besvara frågor om var de själva och respektive deras föräldrar är födda. Mindre än åtta procent av ungdomarna är själva födda eller har föräldrar som är födda utanför Sverige. Statistiska analyser kan lätt bli felaktiga med så litet underlag, vilket gör att det i denna rapport främst är variablerna ålder och kön som används. Det är dock intressant att ha kunskap om ungdomarnas etnicitet med sig som bakgrundskunskap i den fortsatta rapporten. Var är du född? Grundskolan Gymnasiet Sverige 96% 98% 95% 96% Norden 2% 1% Europa 1% 1% 1% Utanför Europa 3% 2% 2% Totalt: Tabell 2 Var är du född? Var är din mamma född? Grundskolan Gymnasiet Sverige 94% 95% 93% 94% Norden 2% 2% 4% 2% Europa 1% 2% 1% 1% Utanför Europa 3% 2% 3% 3% Totalt: Tabell 3 Var är din mamma född?

7 Var är din pappa född? Grundskolan Gymnasiet Sverige 95% 94% 92% 97% Norden 1% 4% Europa 2% 2% 2% 1% Utanför Europa 4% 3% 2% 2% Totalt: Tabell 4 Var är din pappa född? Svaren på frågan om medborgarskap visar att 99 procent av ungdomarna som besvarat enkäten är svenska medborgare. Är du svensk medborgare? Grundskolan Gymnasiet Ja 99% 99% 99% 99% Nej 1% 1% 1% 2% Totalt: Tabell 5 Är du svensk medborgare? Ungdomarna har fått besvara frågor kring föräldrarnas nuvarande sysselsättning. Svaren visar att en klar majoritet är förvärvsarbetande. Utöver att vara förvärvsarbetande är de vanligaste sysselsättningarna bland mammorna att studera eller vara sjukskrivna. Bland papporna är pensionerad/förtidspensionerad och sjukskriven vanligaste sysselsättningar utöver att vara förvärvsarbetande. Vilken är din mammas nuvarande sysselsättning? Grundskolan Gymnasiet Arbetar 76% 77% 8 78% Studerar 7% 4% 3% 5% Mammaledig 2% 1% 1% 1% Arbetslös 3% 3% 3% 3% Pensionerad/förtidspensionerad 2% 2% 3% 3% Sjukskriven 5% 9% 8% Annat 1% 2% 1% 3% Vet inte 4% 2% 2% Totalt: % Tabell 6 Mammas sysselsättning Vilken är din pappas nuvarande sysselsättning? Grundskolan Gymnasiet Arbetar 83% 84% 84% 86% Studerar 3% 2% 1% 2% Pappaledig Arbetslös 3% 3% 2% 2% Pensionerad/förtidspensionerad 2% 3% 4% 5% Sjukskriven 4% 2% 4% 2% Annat 2% 3% 3% 2% Vet inte 3% 3% 3% 2% Totalt: Tabell 7 Pappas sysselsättning Gymnasieungdomarna har fått frågan vilken deras föräldrars högsta utbildningsnivå är och resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har föräldrar som har avslutat gymnasium eller högre utbildningsnivå. Cirka en fjärdedel av ungdomarna vet inte vilken deras föräldrars högsta utbildningsnivå är.

8 Föräldrarnas högsta avslutade utbildning 35% 3 25% 15% Mamma kille Mamma tjej Pappa kille Pappa tjej 5% Gick inte ut grundskolan Grundskola eller motsvarande Universitet eller högskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Vet inte Diagram 1 Föräldrarnas utbildningsnivå Knappt 70 procent av ungdomarna i årskurs åtta respektive knappt 60 procent av ungdomarna i årskurs två på gymnasiet bor i villa, gård eller radhus, vilket för båda grupperna är cirka 10 procent lägre än genomsnittet för de kommuner som genomförde LUPP Hur bor du? Grundskolan Gymnasiet Villa, gård eller radhus 68% 7 56% 58% Lägenhet 31% 3 Lägenhet med förstahandskontrakt 27% 3 Lägenhet i andra hand 5% 6% Studentrum/Studentlägenhet 3% 1% Inneboende/Inackorderad 6% 4% Inget alternativ stämmer för mitt boende 1% 3% 1% Totalt: Tabell 8 Hur bor du? I stort sett alla av ungdomarna i årskurs åtta bor med minst en utav föräldrarna. Bland gymnasieungdomarna bor majoriteten med minst en eller båda av föräldrarna, men här förekommer även de som bor själva, med kompisar eller med pojkvän/flickvän. Bland gymnasieungdomarna bor cirka 15 procent själva, vilket är dubbelt så stor andel än genomsnittet för LUPP Det kan bland annat förklaras av att många ungdomar som går på gymnasiet i Östersund har flyttat till staden från andra kommuner i Jämtland för att gå gymnasiet. Knappt 30 procent av gymnasieungdomarna i enkäten har flyttat för att kunna gå den skola de går i. Bland de ungdomar som bor själva bor cirka 60 procent i en lägenhet med förstahandskontrakt.

9 Vem bor du tillsammans med? Grundskolan Gymnasiet Bor med båda mina föräldrar 61% 65% 46% 53% Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 27% 14% 7% Bor enbart med en av mina föräldrar 12% 14% 14% 15% Bor inte med någon av mina föräldrar 1% Bor själv 15% 14% Bor med pojkvän/flickvän 3% 3% Bor med kompisar 4% 5% Inget alternativ stämmer för mitt boende 5% 3% Totalt: Tabell 9 Vem bor du tillsammans med? De ungdomar i årskurs åtta som besvarat enkäten går på nio olika skolor, där flest svarande finns på Kastalskolan och Lugnviksskolan har lägst andel svarande. Samtliga grundskolor som deltagit i enkäten drivs i kommunal regi. På vilken skola går du? 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% Kastalskolan Lugnviksskolan Parkskolan Storsjöskolan Torvallaskolan Treälvsskolan Vallaskolan Ängsmogården Östbergsskolan Grundskola Diagram 2 Grundskola - På vilken skola går du? Gymnasieeleverna som besvarat enkäten för fördelade på tre olika gymnasieskolor; Wargentinskolan, Palmcrantzskolan och VTC-gymnasiet, samtliga drivs av Jämtlands gymnasieförbund. På vilken skola går du? Gymnasiet Wargentinskolan Palmcrantzskolan VTC-gymnasiet Diagram 3 Gymnasiet På vilken skola går du?

10 Vilket gymnasieprogram går du? Annat program Teknik Samhällsvetenskap Omvårdnad Naturvetenskap Livsmedel International baccalaureate Industri Hotell- och restaurang kille tjej Hantverk Handel- och administration Fordon Estetiskt El Bygg Barn- och fritid Diagram 4 - Gymnasieprogram Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet går den stora majoriteten på Samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Det finns tydliga skillnader mellan killar och tjejers val av utbildning. Fordon, el, teknik och bygg är några av de gymnasieprogram där enbart eller i stort enbart killar är representerade. Omvårdnad, hantverk och handel- och administration är gymnasieprogram med det omvända förhållandet mellan tjejer och killar. Bor du i samma kommun du går i skola i? Ja Nej Diagram 5 Bor du i samma kommun som du går i skola i? Cirka en tredjedel av killarna och en fjärdedel av tjejerna på gymnasiet bor i en annan kommun än de går i skola i. Sammantaget för de kommuner som genomförde LUPP 2006 bor drygt 20 procent i samma kommun som de går i skola i. De som bor i annan kommun än Östersund bor främst i Krokom, Berg, Åre, Bräcke och Härjedalen. Samtliga är kommuner i Jämtlands län. Ett mindre antal ungdomar bor i kommuner utanför Jämtlands län, men går i skola i Östersunds kommun. Sammantaget är det cirka 190 ungdomar som besvarat enkäten som bor i annan kommun än de går 10

11 i skola i. Har du varit tvungen att flytta för att kunna gå i den skola du går i nu? Ja Nej Diagram 6 Har du varit tvungen att flytta för att kunna gå i den skola du går i nu? Diagram 6 visar att en så stor grupp som nästan 30 procent av ungdomarna i enkäten har fått flytta för att kunna gå den utbildning de går på gymnasiet. Det är mer än dubbelt så stor andel mot det sammantagna resultatet för de kommuner som genomförde LUPP De ungdomar som har flyttat för att kunna gå i den skola de går i nu har främst flyttat från Åre, Berg, Härjedalen, Bräcke och Krokom, alla kommuner i Jämtlands län. Sammantaget är det cirka 190 ungdomar som besvarat enkäten som har flyttat för att kunna gå i den skola de går i. Här kan noteras att en stor grupp ungdomar har svarat både att de har flyttat för att kunna gå i den skola de går i och att de bor i en annan kommun än de går i skola i. 11

12 2 Fritid Enkäten inleder frågorna om ungdomarnas fritid med övergripande frågor kring hur mycket fritid ungdomarna har och om de anser att det finns möjlighet att göra det de än intresserade av. På frågan om hur mycket fritid ungdomarna anser sig ha svarar majoriteten av ungdomarna att de är nöjda med mängden fritid och att de hinner göra det de vill göra. Bland killarna i båda åldersgrupperna svarar en dryg tiondel att det har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra av tiden. Många ungdomar svarar att de inte hinner med allt de vill göra på sin fritid. Med stigande ålder tycks ungdomarna ha svårare att få tiden att räcka till den fritid de önskar. Hur mycket fritid har du? Grundskolan Gymnasiet Jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra av min tid Jag har lagom med fritid och jag hinner det jag vill göra Jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Diagram 7 Enkäten fortsätter med frågan om ungdomarna anser att det finns möjlighet att göra det de är intresserade av på fritiden. Majoriteten tycks vara nöjd med det som finns att göra och svarar att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra. En liten grupp svarar att det finns väldigt lite/ingenting att göra. De äldre ungdomarna, och speciellt då tjejerna, upplever att det finns för lite att göra på fritiden. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Grundskolan Gymnasiet Det finns väldigt mycket att göra 31% 17% 22% 13% Det finns ganska mycket att göra 51% 61% 46% 45% Det finns ganska lite att göra 13% 23% 35% Det finns väldigt lite/ingenting att göra 4% 3% 9% 7% Totalt: Tabell 10 Enkäten lyfter även fram frågan om det finns något som ungdomarna väljer att inte göra på grund av kön. Majoriteten svarar nej på frågan och har alltså inte valt bort någon fritidssysselsättning på grund av att personen är kille eller tjej. Det är dock en grupp på 15 procent av killarna och 19 procent bland tjejerna i årskurs åtta som svarar ja på frågan, vilket innebär att de har valt bort fritidsintressen på grund av kön. Mellan procent av de svarande har kryssat alternativet Vet inte. 12

13 Finns det något du vill göra på din fritid som du inte gör på grund av att du är kille eller tjej? Ja Nej Vet inte Grundskolan Gymnasiet Diagram 8 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? Jag och mina kompisar umgås oftast på en restaurang, bar eller liknande Jag och mina kompisar umgås inte på någon av ovanstående platser Jag och mina kompisar umgås oftast i en föreningslokal Jag och mina kompisar umgås oftast på café Jag och mina kompisar umgås oftast på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Jag och mina kompisar umgås oftast i en idrottshall/sporthall eller på annat sätt i samband med idrott Jag och mina kompisar umgås oftast utomhus Jag och mina kompisar umgås oftast hemma hos varandra Diagram 9 Ungdomar i årskurs åtta träffar oftast sina kompisar hemma hos varandra eller utomhus, drygt 17 procent träffar kompisar i idrottshall/sporthall eller på annat sätt i samband med idrott. 7 procent av ungdomarna i årskurs åtta träffar sina kompisar på ett ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. I årskurs åtta är skillnaden mellan killar och tjejer liten. Noteras kan att en något större andel tjejer än killar träffas hemma hos varandra och att det omvända gäller för de som träffar kompisar utomhus. Även bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet är det vanligast att träffa kompisar hemma hos varandra och utomhus. Även om det är färre som träffar kompisar utomhus bland gymnasieungdomarna. Drygt en fjärdedel av tjejerna på gymnasiet har svarat att de träffar sina kompisar på café, medan bara knappt fyra procent av killarna träffar sina kompisar på café. Drygt 15 procent träffar kompisar i idrottshall/sporthall eller på annat sätt i samband med idrott, något fler killar än tjejer har angett detta alternativ. 13

14 2.1 Fritidsaktiviteter Vad gör kommunens ungdomar på sin fritid? Enkätsvaren ger ett underlag för att få reda på mer om vad ungdomarna gör på fritiden. Umgås med vänner och surfa/chatta på Internet är något som upptar mycket tid för de allra flesta ungdomarna i undersökningen. Vissa fritidsaktiviteter skiljer utövarna sig åt vad gäller ålder och/eller kön. Bland annat finns en tendens som visar att skillnaderna mellan könen är större i den äldre undersökningsgruppen än i den yngre. I undersökningen har ungdomarna fått ange hur ofta de utför en viss fritidsaktivitet. Diagram 10 visar de fritidsaktiveter som flest ungdomar gör dagligen eller varje vecka. Vad gör ungdomarna på sin fritid? Diagrammet visar vad ungdomarna gör varje dag eller varje vecka Umgås med kompisar Surfar/chattar på Internet Spelar datorspel/tv-spel Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil mm Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Idrottar/motionerar i klubb eller förening Läser Skriver Är ute i naturen Går runt på stan med kompisar Deltar i föreningsverksamhet Åker skateboard/snowboard (under säsongen) Sjunger/spelar instrument/skapar musik Mekar med bil/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Målar/syr eller annan skapande verksamhet Går på café Diagram 10 Vad gör ungdomarna på sin fritid? Internet har en stor betydelse för ungdomarna i båda åldersgrupperna. Det flest ungdomar gör på sin fritid är att surfa/chatta på Internet. Mer än 60 procent av ungdomarna i årskurs åtta surfar/ chattar på Internet dagligen. Det är ytterst få som aldrig surfar/chattar på Internet. Surfar/chattar på Internet Varje dag 61% 62% 6 53% Varje vecka 26% 28% 27% 36% Varje månad 9% 5% 8% 7% Varje år 2% 3% 1% 3% Aldrig 3% 2% 3% 2% Totalt: Tabell 11 Grundskolan Gymnasiet Frågan om ungdomarna spelar dator- eller tv-spel visar att det finns en stor skillnad mellan tjejer och killar. I årskurs åtta spelar mer än 50 procent av killarna dagligen, medan motsvarande siffra för tjejerna är 12 %. Bland killarna i båda åldersgrupperna är det ett fåtal som aldrig spelar datoreller tv-spel, medan det bland tjejerna är en knapp femtedel i årskurs åtta och en dryg tredjedel bland gymnasietjejerna som aldrig spelar. 14

15 Spelar datorspel/tv-spel Grundskolan Gymnasiet Varje dag 52% 12% 38% 4% Varje vecka 32% 27% Varje månad 9% 31% 19% 25% Varje år 5% 19% 9% 26% Aldrig 3% 19% 7% 35% Totalt: Tabell 12 Enkätsvaren visar att det är ett fåtal bland ungdomarna som spelar om pengar på Internet. Fyra procent av killarna i årskurs åtta och åtta procent av killarna på gymnasiet spelar dagligen eller varje vecka om pengar på Internet. Det är ett fåtal, men viktigt att lyfta fram. Spelar om pengar på Internet Grundskolan Gymnasiet Varje dag 3% 3% Varje vecka 1% 1% 5% Varje månad 3% 4% 2% Varje år 5% 7% 1% Aldrig 89% 98% 82% 97% Totalt: Tabell 13 Bland Östersunds ungdomar finns ett stort intresse för att läsa och skriva. I årskurs åtta läser majoriteten av ungdomarna varje dag eller varje vecka. I årskurs två på gymnasiet är andelen som läser lägre. Störst andel som aldrig läser eller skriver finns bland killarna i båda åldersgrupperna. Intresset för att skriva är stort i båda åldersgrupperna, men bland tjejerna är det något fler som skriver. Läser Grundskolan Gymnasiet Varje dag 28% 28% 18% 23% Varje vecka % 27% Varje månad 15% 17% 21% 26% Varje år 13% 11% 29% Aldrig 15% 4% 18% 4% Totalt: Tabell 14 Skriver Grundskolan Gymnasiet Varje dag 35% 43% 26% Varje vecka 3 17% 26% Varje månad 12% 12% 13% 23% Varje år 9% 15% Aldrig 24% 6% 31% 11% Totalt: Tabell 15 Många av Östersunds ungdomar idrottar och motionerar. I årskurs åtta tränar 65 procent av killarna och 71 procent av tjejerna varje dag eller varje vecka i klubb eller förening. En dryg fjärdedel av ungdomarna i årskurs åtta anger att de aldrig tränar i klubb eller förening. Bland gymnasieeleverna är det fler som tränar varje dag eller varje vecka utan att vara med i någon klubb eller förening, cirka två tredjedelar. Resultatet kan tolkas som att en stor del av killarna lämnar den organiserade idrotten någon gång mellan årskurs åtta och gymnasiet. 15

16 Idrottar/motionerar i klubb eller förening Grundskolan Gymnasiet Varje dag 21% 9% 11% Varje vecka 44% 62% 26% 42% Varje månad 2% 2% 3% 4% Varje år 2% 2% 6% 3% Aldrig 31% 25% 53% 4 Totalt: Tabell 16 Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Grundskolan Gymnasiet Varje dag 23% 16% 11% 12% Varje vecka 43% 42% 54% 55% Varje månad 12% 17% 13% Varje år 3% 7% 6% 6% Aldrig 19% 19% 17% 7% Totalt: Tabell 17 Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Majoriteten av deltagarna i enkäten umgås ofta med sina kompisar, mer än 90 procent av ungdomarna i båda åldersgrupperna umgås med kompisar varje dag eller varje vecka. Några få procent umgås aldrig eller någon gång per år med vänner. Umgås med kompisar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 61% 57% 6 51% Varje vecka 32% 33% 36% 44% Varje månad 4% 8% 4% 4% Varje år 2% 1% Aldrig 2% 1% 1% Totalt: Tabell 18 Umgås med kompisar Många av ungdomarna går på olika typer av sportevenemang. I den yngre åldersgruppen är det fler tjejer (59 %) än killar (44 %) som går på sportevenemang varje månad eller varje år. Cirka en tredjedel av ungdomarna går aldrig på sportevenemang. Går på sportevenemang utan att delta själv Grundskolan Gymnasiet Varje dag 3% 1% 1% Varje vecka 11% 7% 6% 6% Varje månad 19% 23% 19% 24% Varje år 25% 36% 41% 4 Aldrig 42% 33% 33% 3 Totalt: Tabell 19 Går på sportevenemang utan att delta själv Mer än 50 procent av ungdomarna på gymnasiet och två femtedelar i den yngre åldersgruppen deltar inte i föreningsverksamhet. Det är något högre andel i årskurs åtta än bland gymnasieungdomarna som deltar i föreningsverksamhet varje dag eller varje vecka. 16

17 Deltar i föreningsverksamhet Grundskolan Gymnasiet Varje dag 11% 6% 6% 3% Varje vecka 24% 28% 17% 18% Varje månad 9% 16% 8% 12% Varje år 12% 13% 16% 16% Aldrig 44% 37% 54% 51% Totalt: Tabell 20 Deltar i föreningsverksamhet Tjejer i båda åldersgrupperna går oftare på café än killar. Bland dem som går i årskurs två på gymnasiet går 53 procent av killarna på café varje vecka eller varje månad och motsvarande siffra för tjejerna är 81 procent. Som nämnts tidigare är café en utav de vanligaste platserna för tjejer i årskurs två på gymnasiet att umgås med sina kompisar på. Går på café Grundskolan Gymnasiet Varje dag 3% 2% 2% 2% Varje vecka 7% 12% 16% 29% Varje månad 35% 42% 37% 52% Varje år 3 37% 31% 16% Aldrig 25% 8% 15% 2% Totalt: Tabell 21 Går på café Närbesläktat med att gå på café är att besöka restaurang/pub/bar. 20 procent av killarna i årskurs två på gymnasiet går på restaurang/pub/bar varje dag eller varje vecka, i övriga grupper går mindre än 10 procent varje dag eller varje vecka. Det stora flertalet av de svarande går på restaurang/pub/ bar åtminstone en gång per år. Går på restaurang/pub/bar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 2% 1% 1% Varje vecka 5% 3% 19% 6% Varje månad 35% 32% 49% 5 Varje år 37% 51% 23% 38% Aldrig 13% 9% 6% Totalt: Tabell 22 Går på restaurang/pub/bar Bland ungdomarna i årskurs åtta går knappt 60 procent på fritidsgård eller liknande minst en gång om året. Det stora flertalet bland gymnasieungdomarna besöker inte fritidsgård eller liknande överhuvudtaget. 25 procent av killarna och 17 procent av tjejerna i årskurs åtta går på fritidsgård eller liknande varje dag eller varje vecka. Att fritidsgårdar/ungdomens hus inte är så välbesökta som kan önskas kan givetvis bero på många olika orsaker. Viktigt att notera är dock att det med stor sannolikhet inte är fritidsgårdar/ungdomens hus i sig som inte lockar, utan det är viktigt att innehåll och aktiviteter anpassas till vad ungdomarna efterfrågar i den mån det är möjligt. Här kan noteras att det på andra ställen i denna undersökning visas tydligt att ungdomarna i båda åldersgrupperna efterfrågar ett ungdomens hus eller hängställe. 17

18 Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Grundskolan Gymnasiet Varje dag 8% 1% 1% Varje vecka 17% 16% 6% 1% Varje månad 16% 19% 8% 5% Varje år 18% 22% 19% 15% Aldrig 42% 42% 67% 79% Totalt: Tabell 23 Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Många ungdomar går runt på stan med kompisar på fritiden. I årskurs åtta går 37 procent av killarna och 59 procent av tjejerna runt på stan med kompisar varje dag eller varje vecka. På gymnasiet är motsvarande siffror 67 procent för killar och 79 procent för tjejer. Ett fåtal går aldrig runt på stan med kompisar. Killarna i årskurs åtta är de som minst ägnar sig åt att gå på stan med kompisar på sin fritid. Går runt på stan med kompisar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 5% 8% 15% Varje vecka 32% 51% 52% 59% Varje månad 38% 32% 25% 17% Varje år 17% 7% 5% 3% Aldrig 8% 2% 3% 1% Totalt: Tabell 24 Går runt på stan med kompisar Bland gymnasieungdomar är det mycket vanligt att gå på fest, cirka tre fjärdedelar går på fest varje vecka eller varje månad. I båda åldersgrupperna är det något vanligare bland tjejerna än bland killarna att gå på fest minst en gång om året. Bland grundskoleeleverna går cirka en tredjedel på fest en gång i månaden eller oftare. Går på fest Grundskolan Gymnasiet Varje dag 4% 1% 3% 1% Varje vecka 3% 7% 28% 28% Varje månad 23% 25% 45% 47% Varje år 42% 49% 13% 19% Aldrig 27% 18% 12% 5% Totalt: Tabell 25 Går på fest Svaren visar att det generellt sätt är vanligare bland tjejer att gå på konsert, teater, musikal, dansuppvisning och museum än bland killar. Majoriteten av ungdomarna går på konsert minst en gång om året. 75 procent av tjejerna på gymnasiet går på teater, musikal eller dansuppvisning minst en gång om året, bland killarna i samma åldersgrupp är motsvarande andel 47 procent. Går på konsert Grundskolan Gymnasiet Varje dag 1% 1% Varje vecka 1% 1% 1% Varje månad 4% 7% 11% 9% Varje år 47% 67% 6 73% Aldrig 47% 25% 27% 18% Totalt: Tabell 26 Går på konsert 18

19 Går på teater/musikal/dansuppvisning Grundskolan Gymnasiet Varje dag 1% 1% Varje vecka 2% 2% 1% Varje månad 5% 6% 6% Varje år 24% 54% 39% 69% Aldrig 73% 39% 53% 25% Totalt: Tabell 27 Går på teater/musikal/dansuppvisning Går på museum/utställning Grundskolan Gymnasiet Varje dag 1% 1% Varje vecka 1% Varje månad 4% 4% 3% 4% Varje år 43% 47% 35% 47% Aldrig 52% 48% 61% 48% Totalt: Tabell 28 Går på museum/utställning Tittar vi närmare på frågorna om att själv utöva kulturella fritidsaktiviteter som t ex att sjunga, spela instrument, skapa musik, träna dans, spela teater, måla, sy eller annan skapande verksamhet visar dessa svar att det även här är vanligare bland tjejer än bland killar att ägna sig åt den här typen av verksamheter. Sjunger/spelar instrument/skapar musik Grundskolan Gymnasiet Varje dag 16% 16% 13% Varje vecka 12% 22% 11% 11% Varje månad 8% 5% Varje år 9% 16% 14% 17% Aldrig 56% 36% 58% 43% Totalt: Tabell 29 Sjunger/spelar instrument/skapar musik Tränar dans/spelar teater Grundskolan Gymnasiet Varje dag 4% 6% 2% 7% Varje vecka 2% 28% 3% 21% Varje månad 2% 5% 2% 6% Varje år 8% 9% 7% 11% Aldrig 85% 53% 85% 57% Totalt: Tabell 30 Tränar dans/spelar teater Målar/syr eller annan skapande verksamhet Grundskolan Gymnasiet Varje dag 2% 6% 4% 5% Varje vecka 14% 25% 9% 17% Varje månad 6% 18% Varje år 12% 11% 26% Aldrig 62% 3 69% 35% Totalt: Tabell 31 Målar/syr eller annan skapande verksamhet Det är mycket vanligt bland kommunens ungdomar att hjälpa till hemma med allt ifrån matlagning till snöskottning. Bland tjejerna på gymnasiet hjälper 45 procent av tjejerna till hemma dagligen, medan motsvarande siffra för killarna på gymnasiet är 28 procent. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna hjälper till hemma varje dag eller varje vecka. 19

20 Hjälper till hemma med Grundskolan Gymnasiet mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil mm Varje dag 3 34% 28% 45% Varje vecka 46% 45% 49% 39% Varje månad 16% 17% 15% 11% Varje år 4% 3% 4% 4% Aldrig 4% 2% 4% 2% Totalt: Tabell 32 Hjälper till hemma Att vara ute i naturen är ett stort fritidsintresse för många ungdomar. 39 procent av killarna och 42 procent av tjejerna i årskurs åtta är ute i naturen varje dag eller varje vecka. En något lägre andel av ungdomarna i årskurs två på gymnasiet har svarat att de är ute i skogen dagligen eller varje vecka, 32 procent av killarna och 36 procent av tjejerna. Är ute i naturen Grundskolan Gymnasiet Varje dag 15% 14% 4% 8% Varje vecka 24% 28% 28% 28% Varje månad 29% 27% 35% 38% Varje år 22% 24% 22% 22% Aldrig 7% 11% 4% Totalt: Tabell 33 Är ute i naturen Att fiska och/eller jaga är något som fler killar än tjejer utövar på sin fritid. Cirka 50 procent av tjejerna i båda åldersgrupperna jagar/fiskar aldrig. Cirka två femtedelar av ungdomarna fiskar/ jagar någon gång per år. Bland killarna är det fler som jagar/fiskar mer regelbundet, 19 procent av killarna fiskar/jagar varje månad, medan motsvarande siffra för tjejerna är mindre än 10 procent. Fiskar/jagar Grundskolan Gymnasiet Varje dag 2% 1% 1% Varje vecka 9% 2% 7% 1% Varje månad 19% 7% 19% 5% Varje år 45% 43% 44% 41% Aldrig 25% 46% 3 53% Totalt: Tabell 34 Fiskar/jagar Att meka med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker tycks främst vara ett intresse för killar. 43 procent av killarna i årskurs åtta och 46 procent av killarna i årskurs två på gymnasiet ägnar sig åt denna fritidssysselsättning en gång i månaden eller oftare. Intresset bland tjejer för att meka med bilar, andra fordon eller tekniska saker är mycket litet, cirka 80 procent av tjejerna gör det aldrig. Mekar med bil/motorcyklar/båtar/skotrar/andra Grundskolan Gymnasiet tekniska saker Varje dag 9% 1% 8% 1% Varje vecka 16% 2% 18% 1% Varje månad 18% 5% 2% Varje år 14% 25% 13% Aldrig 37% 78% 3 83% Totalt: Tabell 35 Mekar med bil/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker 20

21 Mer än hälften av ungdomarna åker skateboard/snowboard en gång om året eller oftare. Killarna i båda åldersgrupperna ägnar sig åt denna fritidssysselsättning oftare än tjejer. 33 procent av killarna och 19 procent av tjejerna i årskurs åtta och 24 procent av killarna och 18 procent av tjejerna i årskurs två på gymnasiet åker skateboard/snowboard varje dag eller varje vecka. Åker skateboard/snow board (under säsongen) Grundskolan Gymnasiet Varje dag 12% 1% 6% 2% Varje vecka 21% 18% 18% 16% Varje månad 12% 17% 15% 19% Varje år 15% 19% 17% 25% Aldrig 4 45% 45% 39% Totalt: Tabell 36 Åker skateboard/snowboard Spela rollspel/levande rollspel, släktforska och besöka bibliotek är något som ytterst få i båda åldersgrupperna ägnar sig åt. Ungdomarna har fått besvara en öppen fråga om sina fritidsmöjligheter: Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? Svaren är skiftande. Det flest efterlyser är kvällsöppna fik, fler mötesplatser för unga och fler ungdomsgårdar. Speciellt tydligt är detta bland gymnasieungdomarna som efterlyser ställen att träffas på och aktiviteter för ungdomar år. Många efterlyser olika former av fler eller bättre idrottsanläggningar för t ex fotboll, bandy basket. Här följer några av de svar som finns i enkäten: Åk 8, grundskolan ett cafe där folk kan träffas på kvällarna ställen där man kan umgås och träffa nya människor istället för ute på stan, det ska anordnas mer fester, det ska också anordas mer evangemang Göra bättre fotbollsplaner och fler. en skateboardramp fler klädaffärer och fler roliga aktiviteter istället för tex. fotboll Åk 2. gymnasiet mer roliga aktiviteter på kvällar för ungdomar under 18 år ett ställe där ungdomar som inte är 18 kan gå ut på kvällen och träffas Paintball Mer musik tillställningar fler intressanta kvällskurser för ungdomar Ungdomarna har även fått ge svar på frågan Tycker du att det saknas ställen att vara på för dig och dina kompisar? Skriv i så fall vilka. Denna fråga hänger samman med frågan som beskrivs ovan, svaren liknar varandra. Här framgår ännu tydligare att ungdomarna saknar platser att umgås på kvällar och helger. Många efterlyser caféer, uteställen, ungdomshus centralt som har öppet för ungdomar under 18 år på kvällar/helger. Här följer några av svaren från enkäten: 21

22 Åk 8, grundskolan borde finnas ett ungdomshus En öppen idotts hall som man kan vara inne i nästan gämt Replokal för band ett ställe där man kan vara å göra vad man vill, och bara gå ut å in som man vill utan kostnad fler mysiga cafén Åk 2, gymnasiet ungdomshus på stan som har öppet på kvällar och nätter (på helgerna) Ställen där man bara kan vara och umgås utan att det kostar pengar ett ställe där det finns lite allt möjligt att göra ja ett ställe på stan på kvällarna som man kan gå och ta en fika på 22

23 2.2 Föreningsliv Enkäten tar upp frågor kring ungdomarnas föreningsanslutning och aktivitet. En stor del av ungdomarna är medlem i idrottsförening/klubb, utöver det är det mycket få ungdomar som är medlemmar i någon förening överhuvudtaget. Tabell 37 visar de ungdomar som har svarat att de är aktiva medlemmar i en förening och den kursiva siffran anger andel ungdomar som har markerat att de har ett förtroendeuppdrag i föreningen. Svaren visar att killar i något större utsträckning än tjejer innehar förtroendeuppdrag i föreningar, samtidigt som andelen tjejer som är medlem i de olika föreningarna generellt är högre än andelen killar som har angett att de är medlem i någon av dessa föreningar. Är du just nu medlem i någon/några av följande Grundskolan Gymnasiet föreningar? Idrottsförening/klubb 48% / 7% 57% / 2% 28% / 6% 38% / 3% Skolförening 9% / 7% 15% / 4 % 4% / 5% 5% / 3% Friluftsförening 5% / 4% 4% / 1% / 4 % 2% / 1% Religiös förening/församling 6% / 4 % 11% / 2 % 2 % / 4 % 1% / 1% Kulturförening 8% / 4% 22% / 3% 3% / 4% 14% / 1% Hobbyförening 7% / 3% 13% / 3% 5% / 4% 5% / 2% Politiskt parti/ungdomsförbund 1% / 4% 1% / 1% 3% / 3% 1% /1% Förening/organisation för samhällsfrågor 1% / 4% / 2% 2% / 4% 1% / 1% Datorförening/spelförening 5% / 4% / 1% 5% / 5% / 1% Supporterklubb 3% / 3% 1% / 1% 3% / 4% 2 % / 1% Annan 7% / 5% 8% / 3% / 6% 5% / 2% Tabell 37 Är du medlem i någon av dessa föreningar? Ungdomarna har fått besvara en fråga om i hur stor utsträckning de kan påverka verksamheten i den förening de är mest aktiva i. En dryg femtedel av ungdomarna önskar att de kunde påverka föreningens verksamhet mer. Cirka en tredjedel av ungdomarna vill inte påverka föreningens verksamhet. Många är nöjda med det inflytande de har i föreningen och anser att de kan påverka i den utsträckning de vill. I hur stor utsträckning upplever du att du kan Grundskolan Gymnasiet påverka föreningens verksamhet? I den utsträckning jag vill 38% 5 49% 44% I mindre utsträckning än vad jag vill 23% 21% 23% Jag vill inte påverka föreningens verksamhet 39% 29% 31% 33% Totalt: Tabell 38 Kan du påverka föreningens verksamhet? 23

24 2.3 Resor och internationell erfarenhet Avsnittet om ungdomarnas fritid avslutas med frågor om ungdomarnas resor och internationella erfarenhet. Den stora majoriteten av ungdomarna har under de senaste 12 månaderna varit på semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka i Sverige och/eller utomlands. Av tjejerna i årskurs två på gymnasiet har 54 procent åkt utomlands, medan motsvarande siffra för killarna i samma åldersgrupp är 39 procent. Tjejerna på gymnasiet åker utomlands i högre utsträckning än inom Sverige, vilket är utskiljande för denna grupp. Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka? Ja, inom Sverige Ja, utomlands Nej Grundskolan Gymnasiet Diagram 11 Har du gjort semester- eller nöjesresa? Den vanligaste orsaken till utlandsresan är semester, 80 procent eller fler av ungdomarna har angett detta som anledning till utlandsvistelsen. Många besöker också släkt och vänner. Dubbelt så stor andel tjejer än killar på gymnasiet har studerat eller varit på ungdomsutbyte utomlands. Vilket av följande har du gjort när du har varit utomlands? Grundskolan Gymnasiet Arbetat 3% 1% 4% 1% Studerat (även språkresa eller kort kurs) 3% 5% 6% 12% Varit volontär 1% 2% 1% Varit på ungdomsutbyte 1% 3% 4% 8% Varit på semester 85% 87% 8 81% Besökt släkt eller vänner 31% 32% 21% 32% Annat 27% 27% 29% 31% Tabell 39 Vad har du gjort när du varit utomlands? Enkäten undersöker vad som krävs för att de ungdomar som ännu inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands ska göra det. Bland killarna är andelen som inte är intresserade av detta 36 procent i grundskolan och 26 procent på gymnasiet, vilket är mycket högre andel än tjejerna. 22 procent av killarna och 38 procent av tjejerna i årskurs åtta anger att de skulle göra detta om deras föräldrar skulle tillåta, den andelen är mycket lägre på gymnasiet, vilket borde kunna förklaras av att ungdomarna tillåts att göra mer och mer saker på egen hand ju äldre ungdomarna blir. 24

25 Om du inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på Grundskolan Gymnasiet ungdomsutbyte utomlands, vad behövs för att du ska göra det? Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad 36% 16% 26% 9% Jag skulle behöva mer pengar 34% 43% 47% 62% Jag skulle behöva mer information om hur jag ska göra 14% 38% 25% 41% Att mina föräldrar tillåter det 22% 38% 6% 14% Annat 13% 13% 14% 12% Tabell 40 Tittar vi närmare på hur många ungdomar som varit utomlands utan sällskap av sina föräldrar visar resultatet att majoriteten av ungdomarna i årskurs åtta inte har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar. Bland gymnasieungdomarna har majoriteten varit utanför Sverige utan föräldrarna minst en gång. 45 procent av tjejerna i årskurs två på gymnasiet har varit utomlands på egen hand 1-2 gånger. Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar? Gr undskolan kille Gr undskolan t jej Gy mnasiet kille Gy mnasi et t jej Ja, mer än 6 gånger Ja, 5-6 gånger Ja, 3-4 gånger Ja, 1-2 gånger Nej, aldr ig Diagram 12 Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar? 25

26 3 Skola Skolan är ungdomarnas arbetsplats och tiden i skolan har betydelse på många olika sätt. Frågorna i LUPP-enkäten fokuserar främst på elevernas upplevelse av skolmiljön, såväl psykosocial som fysisk samt elevernas vilja och möjlighet till inflytande. 3.1 Skolmiljön I enkäten har ungdomarna fått besvara frågan om vad de tycker om skolmiljön i stort. Det stora flertalet tycker att skolmiljön är Ganska bra. Cirka 15 procent av ungdomarna på gymnasiet upplever skolmiljön som Mycket bra. Cirka en femtedel av ungdomarna i årskurs åtta anser att skolmiljön är Ganska dålig eller Mycket dålig. En jämförelse med frågan Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? visar att en dryg tredjedel av ungdomarna som anser att skolmiljön är ganska eller mycket dålig har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret. Vad tycker du om skolmiljön? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Diagram 13 Skolmiljön Ungdomarna har fått besvara i hur hög grad de instämmer med olika påståenden. Påståendet Det är bra stämning i skolan ger en bild av att de allra flesta av ungdomarna i enkäten trivs i skolan. Bland gymnasieeleverna har mer än en tredjedel svarat mycket bra. Ett litet antal instämmer inte alls med påståendet utan har valt alternativen ganska dåligt eller mycket dåligt. Värt att notera är också att det är fler bland ungdomarna i årskurs åtta än bland gymnasieeleverna som inte instämmer med påståendet. 26

27 Det är bra stämning i skolan mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 14 Stämningen i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 15 Elever och lärare bemöter varandra med respekt Svaren på påståendet Elever och lärare bemöter varandra med respekt visar att en majoritet av ungdomarna anser att det stämmer mycket eller ganska bra. Fler bland ungdomarna i årskurs åtta än på gymnasiet instämmer inte i påståendet. Eleverna i årskurs åtta upplever att det finns mindre respekt i relationen mellan lärare och elever än de äldre ungdomarna. Gymnasieungdomarna tycks ha bättre erfarenheter vad gäller båda dessa påståenden ovan, än ungdomarna i årskurs åtta. 27

28 Om en lärare kränker en elev agerar skolan 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 16 Om en lärare kränker en elev agerar skolan Det förekommer att elever på olika sätt blir kränkta av lärare i skolan. I enkäten har ungdomarna fått värdera påståendet Om en lärare kränker en elev agerar skolan. Svaren ger en skiftande bild, inget entydigt svar kan uttydas. Cirka en femtedel av killarna i båda årsgrupperna har svarat mycket dåligt, vilket är allvarligt. Mobbning är ett problem i skolan 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 17 Mobbning är ett problem i skolan Mobbning tycks ständigt finnas och pågå i olika stor utsträckning och då inte minst i skolan, där ungdomarna tillbringar stor del av sin tid. På påståendet Mobbning är ett problem i skolan återfinns de flesta svaren i mittenalternativet varken bra eller dåligt. Fler ungdomar i den yngre än i den äldre årskullen svarar mycket bra eller ganska bra på påståendet, vilket tyder på att mobbning är ett större problem bland grundskoleungdomarna än bland gymnasieungdomarna i enkäten. 28

29 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 18 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan En viktig fråga när det handlar om mobbning i skolan är om skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Cirka hälften av ungdomarna i årskurs åtta har svarat mycket bra eller ganska bra på påståendet. Bland gymnasieungdomarna återfinns flest svar i mitten varken bra eller dåligt. 10 procent av ungdomarna i årskurs åtta anser inte att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 19 Främlingsfientlighet är ett problem i skolan En klar majoritet anser inte att främlingsfientlighet är ett problem i skolan. En knapp femtedel av killarna i årskurs åtta har svarat mycket bra eller ganska bra, vilket ändock visar att det finns en relativt stor grupp som ser främlingsfientlighet som ett problem. Tjejerna i årskurs två på gymnasiet är den grupp där lägst andel ser främlingsfientlighet som ett problem i skolan. 29

30 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 20 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Påståendet Sexuella trakasserier är ett problem i skolan visar att de allra flesta inte anser att det är ett problem. Problemet tycks vara störst för ungdomarna i årskurs åtta. 15 procent av killarna och 14 procent av tjejerna i årskurs åtta har svarat stämmer mycket eller ganska bra. 5 procent av tjejerna på gymnasiet har gett samma svar. Pojkar får bättre möjligheter än flickor mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 21 Pojkar får bättre möjligheter än flickor Ungdomarna har fått bemöta påståenden om flickor eller pojkar har bättre möjligheter än det andra könet. Svaren ger en intressant bild. Majoriteten anser inte att något av dessa två påståenden stämmer. 14 procent av tjejerna i årskurs åtta och 11 procent av tjejerna på gymnasiet har svarat stämmer mycket eller ganska bra på påståendet: Pojkar får bättre möjligheter än flickor. I det motsatta påståendet, Flickor får bättre möjligheter än pojkar, svarar 26 procent av killarna i årskurs åtta och på gymnasiet stämmer mycket eller ganska bra. Det finns en viss tendens att både tjejer och killar upplever att det andra könet än ens eget får bättre möjligheter. 30

31 Flickor får bättre möjligheter än pojkar 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 22 Flickor får bättre möjligheter än pojkar En klar majoritet av ungdomarna i undersökningen anser att skolbiblioteket är mycket eller ganska bra. Något fler killar än tjejer anser att skolbiblioteket är ganska eller mycket dåligt. Skolbiblioteket Grundskolan Gymnasiet Mycket bra 27% 27% 24% 33% Ganska bra 37% 47% 43% 53% Varken bra eller dåligt 19% 15% 19% 11% Ganska dåligt 8% 4% 3% Mycket dåligt 8% 3% 11% 1% Totalt Tabell 41 - Skolbiblioteket Skolmaten är ett område där många av ungdomarna i enkäten är missnöjda. Knappt 50 procent av ungdomarna i årskurs åtta har svarat att de anser att skolmaten är ganska eller mycket dålig, medan mindre än 10 procent har svarat att skolmaten är mycket bra i samma årskull. Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet är killarna mest missnöjda, 59 procent anser att skolmaten är ganska eller mycket dålig. Skolmaten Grundskolan Gymnasiet Mycket bra 8% 4% 6% 5% Ganska bra 26% 25% 17% 28% Varken bra eller dåligt 17% 23% 18% 23% Ganska dåligt 22% 23% 23% 23% Mycket dåligt 27% 24% 36% Totalt Tabell 42 Skolmaten Gymnasieungdomarna i undersökningen är mer nöjda med sina scheman än ungdomarna i årskurs åtta. 48 procent av killarna och 54 procent av tjejerna på gymnasiet anser att deras schema är mycket eller ganska bra. Motsvarande siffror för ungdomarna i årskurs åtta är 38 procent av killarna och 45 procent av tjejerna. 31

32 Schema Grundskolan Gymnasiet Mycket bra 9% 9% 16% 13% Ganska bra 29% 36% 32% 41% Varken bra eller dåligt 21% 21% 24% 25% Ganska dåligt 18% 21% 17% 17% Mycket dåligt 23% 13% 11% 4% Totalt Tabell 43 - Schema Alla elever har olika behov för att kunna lära sig på bästa sätt. I enkäten ställs frågan om ungdomarna anser att det finns möjlighet att få extra hjälp och stöd vid behov. Mer än 60 procent av ungdomarna i årskurs åtta och mer än 50 procent av ungdomarna på gymnasiet har besvarat frågan med mycket eller ganska bra. Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du Grundskolan Gymnasiet behöver det Mycket bra 3 24% 19% 14% Ganska bra 38% 37% 37% 38% Varken bra eller dåligt 26% 28% 29% Ganska dåligt 4% 6% 9% 13% Mycket dåligt 7% 8% 8% 6% Totalt Tabell 44 Möjligheten att få extra hjälp och stöd Brukar du skolka? Nej Ja, någon gång per termin Ja, någon gång i månaden Ja, flera gånger i månaden Ja, flera gånger i vecka Diagram 23 Skolk Ungdomarna har fått besvara frågan Brukar du skolka. Svaren visar att skolk är mycket vanligare bland gymnasieungdomarna än bland ungdomarna i årskurs åtta. Mer än hälften av gymnasieungdomarna skolkar minst en gång per termin. Av de som skolkar gör flest det någon gång per termin eller någon gång i månaden. En mindre grupp skolkar fler gånger i månaden eller flera gånger i veckan. I årskurs åtta är skolk något vanligare bland tjejerna och bland gymnasieungdomarna skolkar killarna i något högre utsträckning än tjejerna. 32

33 3.2 Inflytande Det finns stora möjligheter för eleverna i skolan att ha inflytande över skolan och utbildningen. I enkäten får ungdomarna ta ställning till påståenden som rör elevinflytandet. Jag har fått veta vad eleverna ska ha för inflytande i skolan 45% 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 24 Jag har fått veta vad eleverna ska ha för inflytande i skolan Påståendet Jag har fått veta vad eleverna ska ha för inflytande i skolan ger till stor del spridda svar. Flest svar återfinns på alternativet varken bra eller dåligt. Ungdomarna i årskurs åtta har i något högre utsträckning än ungdomarna i årskurs två på gymnasiet svar mycket bra eller ganska bra. Klassråd och elevråd är viktiga forum för eleverna att utöva inflytande på och genom. Eleverna har i enkäten fått bemöta påståendet Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd. Svaren visar att en majoritet instämmer mer eller mindre i påståendet. Drygt 20 procent i båda åldersgrupperna instämmer dock inte med påståendet, utan anser att det inte stämmer. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i Grundskolan Gymnasiet klassråd och elevråd mycket bra 24% 15% 16% ganska bra 35% 31% 31% 33% varken bra eller dåligt 22% 23% 31% 29% ganska dåligt 15% 13% 13% mycket dåligt 13% 7% 9% Totalt Tabell 45 Skolan uppmuntrar till aktivt medverkande i klassråd och elevråd Ungdomarna har även fått ta ställning till påståendet Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. En klar majoritet instämmer i påståendet, dock är svaret från killarna på gymnasiet inte lika tydligt som de övriga gruppernas. Det finns även ett antal elever i båda åldersgrupperna som inte instämmer i påståendet. 33

34 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av Grundskolan Gymnasiet personalen i skolan mycket bra 28% 27% 13% 14% ganska bra 29% 36% 3 38% varken bra eller dåligt 23% 24% 36% 34% ganska dåligt 8% 12% 8% mycket dåligt 11% 6% 9% 5% Totalt Tabell 46 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen på skolan Ungdomarna har möjlighet att välja individuellt val/elevens val bland ett antal ämnen. I enkäten får ungdomarna bemöta påståendet Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet. Tjejerna i årskurs två på gymnasiet är mest missnöjda och ungdomarna i årskurs åtta är generellt sett mest nöjda med antalet ämnen som finns att välja på. Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet 4 35% 3 25% 15% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 25 Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet Ungdomarna har fått ta ställning till hur mycket de vill och får vara med och bestämma om i skolan. Entydigt är det så att eleverna vill få vara med och bestämma mer än vad de upplever att de får inom samtliga områden. I båda årskullarna vill mer än 80 procent få vara med och påverka hur de ska arbeta. 44 procent av ungdomarna i årskurs åtta och 47 procent av gymnasieungdomarna anser att de får vara med och påverka hur de ska arbeta. Skolmaten är det området där det är störst skillnad mellan viljan att vara med och bestämma och upplevelsen att få göra det. Diagram 26 visar svaren från de ungdomar som har markerat alternativen väldigt mycket och ganska mycket. 34

35 Hur mycket VILL och FÅR ungdomarna vara med och bestämma om i skolan? Schemat Skolmaten Proven Läxorna Reglerna i skolan Skolmiljön ute, t ex skolgården Gymnasiet Får Gymnasiet Vill Grundskolan Får Grundskolan Vill Skolmiljön inne, t ex klassrum och uppehållsrum Hur vi ska arbeta t ex grupparbete/projektarbete Vilka böcker/läromedel vi ska ha Vad jag får lära mig Diagram 26 Hur mycket VILL och FÅR ungdomarna vara med och bestämma om i skolan? Närmare studier av svaren på frågan om vad ungdomarna vill och får vara med och bestämma om i skolan visar att killarna i årskurs åtta i högre utsträckning än de övriga grupperna anser att de får vara med och bestämma inom samtliga områden. 3.3 Information inför vidare studier Ungdomarna i båda åldersgrupperna har fått besvara frågan Vad tycker du om den information du fått inför valet av gymnasieprogram. Bland ungdomarna i årskurs åtta svarar majoriteten att de inte fått någon information. Anmärkningsvärt är också att några procent av ungdomarna i årskurs två på gymnasiet har angett att de inte fått någon information. Vad tycker du om den information du fått inför valet av gymnasieprogram? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Jag har inte fått någon information Diagram 27 Information inför valet av gymnasieprogram Gymnasieungdomarna har även fått besvara frågan Vad tycker du om den information du fått om 35

36 fortsatta studier på universitet och val av yrke?. Svaren visar en skiftande bild mellan tjejer och killar. 43 procent av tjejerna har svarat att de inte har fått någon information, medan motsvarande siffra för killarna är 25 procent. Killarna är i högre utsträckning än tjejerna nöjda med den information som har getts. Information inför fortsatta studier och val av yrke? 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Jag har inte fått någon information Diagram 28 Information inför fortsatta studier och val av yrke? 36

37 4 Politik, samhälle och inflytande Detta avsnitt inleds med frågan Hur intresserad är du av politik? och resultatet visar att det stora flertalets intresse för politik är lågt. Mellan 4-7 procent av ungdomarna i enkäten har svarat att de är mycket intresserade av politik. Det är något fler som är mycket eller ganska intresserade av politik bland gymnasieungdomarna jämfört med ungdomarna i årskurs åtta. En jämförelse med frågan om ungdomarna är medlem i ett politiskt parti/ungdomsförbund visar att 40 procent av gymnasieungdomarna som svarat att de är mycket intresserade av politik innehar ett förtroendeuppdrag i ett politiskt parti/ungdomsförbund och 39 procent är aktiva medlemmar. Hur intresserad är du av politik? Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Diagram 29 Intresset för politik Hur intresserad är du av samhällsfrågor? 5 45% 4 35% 3 25% 15% 5% Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Diagram 30 Intresset för samhällsfrågor Intresset för samhällsfrågor är större än intresset för politik. Killarna i grundskolan är mest ointresserade och gymnasietjejerna är mest intresserade av samhällsfrågor. 37

38 Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder? Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Diagram 31 Intresset för vad som händer i andra länder? Intresset för vad som händer i andra länder är störst bland gymnasietjejerna. Killarna i båda åldersgrupperna är i högre utsträckning än tjejerna inte intresserade av vad som händer i andra länder. Sammankopplat med denna fråga är även andra frågor tidigare i rapporten om ungdomarnas resande och internationella erfarenheter. Där visar svaren att tjejerna reser och vill resa mer än killarna. Trots det relativt låga intresset för samhällsfrågor och politik vill många av ungdomarna vara med och påverka den egna kommunen. Två tredjedelar av killarna och drygt hälften av tjejerna i grundskolan svarar ja på denna fråga. Motsvarande siffror för gymnasiet är drygt hälften av killarna och knappt hälften av tjejerna. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den Grundskolan Gymnasiet kommun där du bor? Ja 6 53% 56% 47% Nej 4 47% 44% 53% Totalt Tabell 47 Påverka den egna kommunen De som har svarat nej på ovanstående fråga har fått möjlighet att fördjupa sitt svar. Det vanligaste motivet är att ungdomarna inte är tillräckligt intresserade. Viktigt att notera är dock att en mycket stor andel i samtliga grupper anger att de inte vet hur de ska göra för att kunna påverka. 38

39 Varför vill du inte vara med och påverka den egna kommunen? Annat Jag är på väg att flytta från kommunen Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall Jag har inte tid Jag är inte tillräckligt intresserad Jag kan för lite om hur jag ska göra Diagram 32 Varför vill du inte vara med och påverka? Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 45% 4 35% 3 25% 15% 5% Mycket stora möjligheter Ganska stora möjligheter Ganska små möjligheter Mycket små möjligheter/inga möjligheter alls Vet inte Diagram 33 Möjligheten att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen Det stora flertalet av ungdomarna tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Ett mycket litet antal anser att de har mycket stora möjligheter. Många av ungdomarna är osäkra och har angett Vet inte som svar på frågan. Var vänder sig då ungdomarna om de vill påverka något i kommunen? Den största gruppen vet inte var de ska vända sig. Cirka hälften av gymnasieungdomarna vet inte var eller till vem de ska vända sig för att kunna påverka något i kommunen. Bland de som vill påverka och vet var eller till vem de sak vända sig väljer ungdomarna i årskurs åtta främst personlig kontakt, likaså gör killarna på gymnasiet, tjejerna på gymnasiet väljer främst att vända sig till ett politiskt parti/ungdomsförbund eller organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande. 39

40 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka Grundskolan Gymnasiet något i din kommun? Personlig kontakt/någon jag känner 16% 14% 17% 11% Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 8% 12% 12% Förening eller organisation 6% 7% 5% Medierna 4% 6% 9% 7% Tjänsteman eller politiker 9% 3% 6% Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar 7% 7% 6% 12% med inflytande (t ex ungdomsråd) Vill inte påverka 18% 8% 9% 6% Annat 12% 8% 7% 4% Vet inte 36% 57% 46% 55% Tabell 48 Vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Ungdomarna har fått frågan om vad de skulle satsa på om de var politiker i den egna kommunen. De frågor som hamnar fem-i-topp är de som framträder i listorna här nedan. Ungdomarna vill i det stora hela satsa på samma områden. Några skillnader finns dock mellan grupperna. Killarna i årskurs åtta skulle göra en satsning på idrottsanläggningar. Killarna i båda åldersgrupperna vill satsa på arbete mot kriminalitet, killarna i årskurs åtta prioriterar detta högst. Tjejerna i båda åldersgrupperna vill satsa på lika lön för lika arbeta för män och kvinnor, vilket prioriteras mycket lägre av killarna. Topp 5 - Grundskolan Killar Tjejer 1) Arbete mot kriminalitet 1) Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 1) Idrottsanläggningar 2) Skola 1) Sjukvård 3) Sjukvård 4) Skola 4) Skapa arbeten för unga 5) Skapa arbeten för unga 5) Bostäder för unga Tabell 49 Vad skulle du satsa på om du var politiker i den kommun där du bor? Topp 5 - Gymnasiet Killar Tjejer 1) Skapa arbeten för unga 1) Skapa arbeten för unga 2) Bostäder för unga 2) Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 3) Skola 3) Sjukvård 4) Sjukvård 4) Bostäder för unga 5) Arbete mot kriminalitet (24 %) 5) Skola Tabell 50 Vad skulle du satsa på om du var politiker i den kommun där du bor? 40

41 Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Mycket viktigt Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Diagram 34 Hur viktigt är det att beslutsfattare i kommunen och ungdomar möts? Ungdomarna har ett tydligt intresse av att kommunens beslutsfattare möter ungdomar i kommunen. Mer än 60 procent av ungdomarna vill inte personligen träffa beslutsfattare i kommunen, men majoriteten av ungdomarna anser att det är mycket eller ganska viktigt att ungdomar och kommunens beslutsfattare träffas och diskuterar. Tjejerna på gymnasiet sticker ut lite extra drygt 40 procent i denna grupp anser att det är mycket viktigt att grupper av ungdomar och beslutsfattare i kommunen träffas. Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Ja Nej Diagram 35 Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Ungdomarna har fått svara på frågor som berör om och i så fall vilka politiska aktiviteter de har deltagit i det senaste året. För båda åldersgrupperna är de aktiviteter som flest deltagit i det senaste året: skrivit på namninsamling, burit märken/symboler som uttrycker en politisk åsikt samt tagit kontakt med någon politiker. Det finns vissa skillnader mellan könen med avseende på politisk aktivitet. Bland gymnasieungdomarna finns en tendens till att killarna i högre utsträckning än tjejerna ägnar sig åt mer direkta, ofta olagliga, politiska aktiviteter, så som att delta i olagliga demonstrationer och måla politiska slagord. Den stora majoriteten av ungdomar ägnar sig inte åt denna typ av olagliga aktiviteter som metod för att föra fram sin åsikt. Tjejerna i båda åldersgrupperna ägnar sig i högre utsträckning än killarna åt politiska aktiviteter av mjukare karaktär som till exempel att bära märken/symboler som uttrycker en politisk åsikt eller skriva insändare. 41

42 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av dessa aktiviteter? Skadat andras/allmän egendom i protest Ockuperat byggnader Målat politiska slagord på allmän plats Deltagit i olagliga demonstrationer/aktioner Chattat/debatterat politik på internet Varit medlem i ett politiskt parti Deltagit i lagliga demonstrationer Kan tänka mig att göra Tjej Kan tänka mig att göra Kille Har gjort Tjej Har gjort Kille Deltagit i bojkotter/köpstrejker Burit märken/symboler som uttrycker en politisk åsikt Skrivit insändare Tagit kontakt med någon politiker Skrivit på en namninsamling Diagram 36 Grundskoleelevernas politiska aktiviteter Har du någong gång det senaste året deltagit någon av dessa aktiviteter? Skadat andras/allmän egendom i protest Ockuperat byggnader Målat politiska slagord på allmän plats Deltagit i olagliga demonstrationer/aktioner Chattat/debatterat politik på internet Varit medlem i ett politiskt parti Deltagit i lagliga demonstrationer Kan tänka mig att göra Tjej Kan tänka mig att göra Kille Har gjort Tjej Har gjort Kille Deltagit i bojkotter/köpstrejker Burit märken/symboler som uttrycker en politisk åsikt Skrivit insändare Tagit kontakt med någon politiker Skrivit på en namninsamling? Diagram 37 Gymnasieelevernas politiska aktiviteter 42

43 5 Trygghet Alla har vi rätt att få känna trygghet. I det ideala samhället blir ingen utsatt för mobbning, våld eller hot. Rätten att få känna sig trygg gäller människor i alla åldrar. Svaren i denna undersökning visar att det finns en stor grupp ungdomar som upplever otrygghet i olika miljöer, många blir utsatta för mobbning. Undersökningen visar även att många ungdomar deltar i mobbning och utfrysning. Ungdomarna har fått besvara frågor om de har blivit utsatta för t ex misshandel, stöld eller hot under det senaste halvåret. Svaren visar att tre fjärdedelar av ungdomarna inte har blivit det, men det innebär att en fjärdedel har blivit utsatta, vilket är allvarligt. Stöld är det som flest har råkat ut för och här är flickorna i årskurs åtta mest utsatta. Tjejer i båda årskullarna har inte vågat gå ut i större utsträckning än killarna. Killar har blivit utsatta för misshandel i större utsträckning än tjejer. Bland killarna i årskurs två på gymnasiet har 13 procent blivit utsatta för hot. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Grundskolan Gymnasiet Jag har inte vågat gå ut 3% 9% 3% 7% Någon har hotat mig 8% 13% 9% Någon har stulit från mig 7% 14% 13% Jag har blivit utsatt för misshandel 7% 3% 6% 3% Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 2% 3% 2% 4% Inget av detta har hänt mig 76% 74% 76% 78% Tabell 51 Har något av detta hänt dig? Tittar vi närmare på var ungdomar känner och inte känner trygghet visar svaren att generellt upplever sig tjejerna i båda åldersgrupperna mindre trygga än killarna. Den plats där flest upplever trygghet är i hemmet och den plats där flest upplever otrygghet är på diskotek eller annat nöjesställe. Tjejer i båda åldersgrupperna känner sig i stor utsträckning otrygga i sitt eget bostadsområde på kvällen, på dagen upplever de flesta sig som trygga på samma plats. Jag känner mig trygg på följande ställen Jag känner mig trygg i hemmet Jag känner mig trygg på buss, tåg, tunnelbana eller liknande Jag känner mig trygg ute på stan, på allmän plats Jag känner mig trygg på diskotek eller annat nöjesställe Jag känner mig trygg på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Jag känner mig trygg på rasterna i skolan Jag känner mig trygg i klassrummet Jag känner mig trygg på väg till eller från skolan Jag känner mig trygg i mitt bostadsområde på kvällen Jag känner mig trygg i mitt bostadsområde på dagen Diagram 38 43

44 Tjejerna i grundskolan upplever sig som otrygga i större utsträckning än övriga svarande och tittar vi närmare på den gruppen svar visar sig följande bild. Det övre diagrammet visar att tjejerna i denna åldersgrupp upplever sig som mindre trygga och diagrammet nedan ger en bild som är något mer nyanserad. Många svarar att de oftast känner sig trygga och gruppen som alltid känner sig helt otrygga på olika platser är liten. De platser där flest i denna åldersgrupp upplever otrygghet är i det egna bostadsområdet på kvällen, på diskotek, och på fritidsgårdar. Känner du dig trygg på följande ställen (tjejer årskurs åtta) Jag känner mig trygg i hemmet Jag känner mig trygg på buss, tåg, tunnelbana eller liknande Jag känner mig trygg ute på stan, på allmän plats Jag känner mig trygg på diskotek eller annat nöjesställe Jag känner mig trygg på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Jag känner mig trygg på rasterna i skolan Nej Ja, oftast Ja, alltid Jag känner mig trygg i klassrummet Jag känner mig trygg på väg till eller från skolan Jag känner mig trygg i mitt bostadsområde på kvällen Jag känner mig trygg i mitt bostadsområde på dagen Diagram Mobbning Mobbning förekommer i hela samhället, i alla åldersgrupper. Ungdomarna i enkäten är inget undantag. Åtta procent av gymnasieungdomarna anger att de har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret och något högre andel bland killarna i årskurs åtta. Betydligt fler, 21 procent, av tjejerna i årskurs åtta har svarat ja på frågan om de har blivit mobbade eller utfrysta. Omräknat i antal personer motsvarar 10 procent av killarna i årskurs åtta cirka 25 personer, och motsvarande antal personer för tjejerna i årskurs åtta är cirka 50 personer. Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste Grundskolan Gymnasiet halvåret? Nej 9 79% 92% 92% Ja 21% 8% 8% Totalt: Tabell 52 Har du blivit mobbad eller utfryst? De som har svarat ja på frågan om de har blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret har fått fördjupa sitt svar genom att svara på var detta skedde. På rasterna i skolan är det svar som flest ungdomar har angett att de har blivit mobbade eller utfrysta på. De tre svarsalternativ som är kopplade till skolan är de platser och sammanhang där mobbning oftast sker enligt svaren i enkäten. Mobbning och utfrysning via sms, e-post och hemsidor är vanligt och sker i högre utsträckning bland gymnasieungdomarna än bland ungdomarna i årskurs åtta. 44

45 Var blev du mobbad eller utfryst? Grundskolan Gymnasiet Utomhus i mitt bostadsområde på dagen 12% 9% 7% Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 12% 12% 7% 4% På väg till eller från skolan 23% 16% 14% 11% I klassrummet 35% 45% 21% 37% På rasterna i skolan 46% 6 45% 52% På träningen 12% 14% 14% 4% I en föreningslokal 12% 9% 3% 4% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 12% 14% 7% På diskotek eller annat nöjesställe 12% 7% 14% 11% Ute på stan, på allmän plats 12% 21% 14% 19% På buss, tåg, tunnelbana eller liknande 12% 7% 4% I hemmet 8% 7% 19% I någon annans bostad 12% 7% 7% Via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida 19% 26% 31% 3 Annat 15% 21% 24% 7% Tabell 53 Var blev du mobbad eller utfryst? Ungdomarna har fått besvara frågan om de själva har deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. 18 procent av tjejerna och 13 procent av killarna i årskurs åtta svarar ja på frågan. På gymnasiet är det en större andel killar (16 procent) än tjejer (7 procent) som svarar att de själva deltagit i mobbning/utfrysning det senaste halvåret. Har du själv deltagit i mobbning eller utfrysning det Grundskolan Gymnasiet senaste halvåret? Nej 87% 82% 84% 93% Ja 13% 18% 16% 7% Totalt: Tabell 54 Har du deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret? 45

46 6 Hälsa Bedömningen och uppfattningen om det egna hälsotillståndet är en viktig indikator på människor hälsa. Ungdomarna har fått göra en bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd och det visar att mer än femtio procent av killarna i grundskolan bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra, bland tjejerna i samma åldersgrupp är det en dryg tredjedel som gör samma bedömning. Bland tjejerna på gymnasiet är det bara en dryg fjärdedel som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket bra. Svaren visar att det bara är ett fåtal av ungdomarna som bedömer sitt hälsotillstånd som ganska eller mycket dåligt. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra Ganska bra Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt Diagram 40 Allmänt hälsotillstånd Hur ofta är du sjuk? Jag är inte sjuk lika ofta som andra Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra Jag är sjuk oftare än andra Diagram 41 Hur ofta är du sjuk? Ungdomarna har fått göra en bedömning av hur ofta de är sjuka i förhållande till andra. Bland killarna anger mer än 50 procent att de är sjuka mer sällan än andra. 17 procent av tjejerna på gymnasiet anger att de är sjuka oftare än andra, vilket är mer än dubbelt så många än i de övriga grupperna. Tjejerna i båda åldersgrupperna ser sitt allmänna hälsotillstånd som något sämre än killarnas och de anger även i högre utsträckning att de är sjukare ofta än andra. Ungdomarna har fått ta ställning till frågor som rör hur ofta de lider av besvär som till exempel huvudvärk, stress, sömnsvårigheter och ont i magen. 46

47 Hur ofta har du följande besvär? Andel som svarat flera gånger i veckan eller varje dag Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten Diagram 42 Hur ofta har du besvär av huvudvärk, stress mm? Resultatet visar tydligt att tjejerna i respektive årskull har besvären oftare än killarna. Bland gymnasietjejerna är det så hög andel som 70 procent som känner sig trötta under dagarna flera gånger i veckan eller oftare. Att vara trött under dagarna och att känna sig stressad är de två besvär som flest lider av oftast. Tjejerna i båda åldersgrupperna är i mycket högre utsträckning än killarna stressade. Kost och motion är essentiella för hälsan. Ungdomarna har i enkäten fått besvara frågor kring hur ofta, om någonsin, hoppar över frukost, lunch, äter snabbmat och dricker läsk. Det är vanligast bland gymnasieungdomarna att hoppa över frukosten. En tredjedel av killarna och knappt 30 procent av tjejerna på gymnasiet hoppar över frukosten flera gånger i veckan eller oftare. Tre femtedelar av ungdomarna i årskurs åtta hoppar sällan eller aldrig över frukosten. En jämförelse med frågan om hur ofta ungdomarna lider av huvudvärk, stress, ont i magen och liknande besvär visar att de som hoppar över frukosten ofta i högre utsträckning än andra ungdomar har huvudvärk och är trötta under dagarna. Hur ofta händer det att du hoppar över frukosten? Grundskolan Gymnasiet Varje dag 6% 6% 13% 9% Flera gånger i veckan 11% 14% En gång i veckan 8% 9% 11% 9% Någon gång i månaden 13% 12% 12% 14% Mer sällan eller aldrig 62% 59% 44% 48% Totalt Tabell 55 Frukostvanor Det är mindre vanligt att hoppa över lunchen än frukosten. Mellan 10 och 16 procent av ungdomarna hoppar över lunchen flera gånger i veckan eller oftare. En mycket liten grupp hoppar över lunchen varje dag. Många av de som hoppar över lunchen ofta hoppar även ofta över frukosten. 47

48 Hur ofta händer det att du hoppar över lunchen? Grundskolan Gymnasiet Varje dag 1% 3% 2% 3% Flera gånger i veckan 9% 11% 11% 13% En gång i veckan 11% 13% 12% 15% Någon gång i månaden 18% 21% 23% Mer sällan eller aldrig 6 55% 54% 47% Totalt Tabell 56 Lunchvanor De flesta av ungdomarna i enkäten äter snabbmat någon gång i månaden, mer sällan eller aldrig. Bland gymnasieungdomarna är det något vanligare än bland ungdomarna i årskurs åtta att äta snabbmat en gång i veckan eller oftare. Killarna på gymnasiet är den grupp som äter snabbmat oftast. Hur ofta händer det att du äter snabbmat? Grundskolan Gymnasiet Varje dag 3% 3% 3% 2% Flera gånger i veckan 7% 4% 15% 8% En gång i veckan 16% 14% 29% 16% Någon gång i månaden 58% 55% 46% 48% Mer sällan eller aldrig 16% 24% 7% 26% Totalt Tabell 57 Hur ofta äter du snabbmat? Knappt hälften av killarna i årskurs åtta dricker läsk som inte är light flera gånger i veckan eller oftare. Tjejerna i båda åldersgrupperna dricker läsk som inte är light mycket mer sällan än killarna. Hur ofta händer det att du dricker läsk som inte är Grundskolan Gymnasiet light? Varje dag 12% 6% 7% 5% Flera gånger i veckan 36% 13% 23% En gång i veckan 25% 23% 37% 27% Någon gång i månaden 17% 3 21% 36% Mer sällan eller aldrig 9% 28% 12% 23% Totalt Tabell 58 - Läskvanor Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig Diagram 43 Hur ofta tränar du? 48

49 De flesta ungdomarna i enkäten tränar så att de svettas eller blir andfådda regelbundet. Mer än 90 procent av ungdomarna i årskurs åtta och mer än 80 procent av ungdomarna i årskurs två på gymnasiet tränar en gång i veckan eller oftare. Det är vanligare bland gymnasieungdomarna än bland ungdomarna i årskurs åtta att sällan eller aldrig träna. Har du någon funktionsnedsättning? Ja Nej Diagram 44 Funktionsnedsättning Mellan 12 och 16 procent av ungdomarna i enkäten har någon form av funktionsnedsättning. De vanligaste funktionsnedsättningarna bland ungdomarna i årskurs åtta i undersökningen är astma, allergier av olika slag och ledproblem. Bland gymnasieungdomarna i undersökningen är astma, ledproblem, ryggont och koncentrationssvårigheter några av de vanligaste funktionsnedsättningarna. 49

50 6.1 Tobak, alkohol och narkotika Ungdomars relation till, syn på och konsumtion av tobak, alkohol och narkotika är ständigt aktuella ämnen. I LUPP-undersökningen har ungdomarna fått besvara frågor om hur ofta, om någonsin, de röker cigaretter, dricker alkohol mm. Hur ofta brukar du röka cigaretter? Aldrig En gång om året eller mer sällan Några gånger per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Diagram 45 - Rökning Rökning är betydligt vanligare bland gymnasieungdomarna än bland ungdomarna i årskurs åtta. Mer än 80 procent av ungdomarna i årskurs åtta har aldrig rökt, motsvarande siffra bland gymnasieungdomarna är drygt 50 procent. Knappt 10 procent av gymnasieungdomarna röker dagligen. Det finns vissa skillnader mellan tjejer och killar i båda årskullarna, dessa är dock små. Hur ofta brukar du snusa? Aldrig En gång om året eller mer sällan Några gånger per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Diagram 46 - Snusning Tittar vi närmare på svaren om snusning så är det så många som cirka 90 procent av ungdomarna i årskurs åtta som aldrig har snusat. På gymnasiet är det 57 procent av killarna och 75 procent av tjejerna som aldrig har snusat. Killarna på gymnasiet är den grupp som snusar mest 26 procent snusar flera gånger i veckan eller oftare. 50

51 Hur ofta brukar du dricka folköl? Aldrig En gång om året eller mer sällan Några gånger per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Diagram 47 Hur ofta dricker du folköl? Undersökningen behandlar frågor om ungdomarnas alkoholkonsumtion. Det kommer ständigt larm om ungdomars ökande och många gånger höga alkoholkonsumtion. Svaren i undersökningen visar att mer än 80 procent aldrig dricker folköl och cirka 70 procent aldrig dricker starköl/ starkcider/alkoläsk/vin/sprit av ungdomarna i årskurs åtta. Ett mycket litet antal ungdomar i denna åldersgrupp dricker folköl och/eller andra alkoholhaltiga drycker en gång i veckan eller oftare. Hur ofta brukar du dricka starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit? Aldrig En gång om året eller mer sällan Några gånger per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Diagram 48 Hur ofta dricker du starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit? Bland gymnasieungdomarna är alkoholkonsumtionen mer frekvent, i den åldersgruppen finns även vissa skillnader mellan killar och tjejers konsumtion. I denna åldersgrupp konsumeras starköl/ starkcider/alkoläsk/vin/sprit i högre utsträckning än folköl. 12 procent av tjejerna och 17 procent av killarna i årskurs två på gymnasiet dricker aldrig starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit. Det kan jämföras med att 17 procent av tjejerna och 20 procent av killarna i denna åldersgrupp dricker alkohol en gång i veckan eller oftare. Bland gymnasieungdomarna dricker killarna mer folköl än tjejerna och tjejerna dricker mer starkare alkoholhaltiga dricker än killarna. De flesta av ungdomarna i enkäten är under 18 år och får alltså inte själva köpa vare sig folköl i vanliga matbutiker eller andra alkoholhaltiga drycker på Systembolaget. Det innebär att ungdomarna behöver få tag på alkoholen på annat sätt, ofta via andra. Bland ungdomarna i båda 51

52 årskullarna är de vanligaste sätten att få tag på alkohol genom kompisar eller kompisars syskon och från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut. Bland gymnasieungdomarna är det också vanligt att föräldrarna köper ut eller att annan vuxen bjuder på alkohol. Hur får du vanligen tag på alkohol? Grundskolan Gymnasiet Dricker inte alkohol 8% 9% 2% 2% Köper själv på systemet 2% Köper själv folköl 1% 5% 2% Från syskon 1% 3% 9% 8% Från kompisar eller kompisars syskon 6% 12% 41% 53% Från egna föräldrar (med lov) 3% 4% 16% 12% Från egna föräldrar (utan lov) 2% 6% 2% 2% Från annan vuxen (18 år eller äldre) som bjuder 2% 6% 11% 19% Från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut 4% 7% 36% 47% åt mig På restaurang, pub eller liknande 6% 6% Tillverkar själv 1% 1% 8% 1% Handlar i ett grannland (Danmark, Norge eller 5% 1% Finland) På annat sätt 4% 7% 13% 8% Tabell 59 Hur får du tag på alkhol? Hur vanligt är det då med berusning bland ungdomarna? Gymnasieungdomarna är berusade oftare och mer än ungdomarna i årskurs åtta. 32 procent av killarna och 26 procent av tjejerna på gymnasiet dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade ett par gånger i månaden eller oftare. Bland de ungdomar i årskurs åtta som någon gång dricker sig berusade är det vanligast att detta händer några gånger per år eller mer sällan. Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? Aldrig En gång om året eller mer sällan Några gånger per år Någon gång i månaden Ett par gånger i månaden Någon gång i veckan Diagram 49 Hur ofta dricker du dig berusad? 52

53 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Ja Nej Vet inte Diagram 50 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Föräldrar har olika förhållningssätt till de egna barnens alkoholkonsumtion. Ungdomarna har fått frågan om de får dricka alkohol för sina föräldrar. 72 procent av killarna och 81 procent av tjejerna på gymnasiet får inte dricka alkohol för sina föräldrar. En stor grupp av ungdomarna i båda åldersgrupperna vet inte om de får dricka alkohol för sina föräldrar eller inte, vilket kan tyda på en viss otydlighet från föräldrarna. Knappt hälften av ungdomarna på gymnasiet får dricka alkohol för sina föräldrar, killarna i något högre utsträckning än tjejerna. Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? Ja Nej Vet inte Diagram 51 Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? Ungdomarna har fått besvara en fråga om huruvida de har haft möjlighet att prova narkotika eller inte. Att de har haft möjligheten att prova innebär inte att alla dessa har provat. En knapp tiondel av ungdomarna i årskurs åtta anger att de har haft möjlighet att prova narkotika. Bland gymnasieungdomarna är det cirka en fjärdedel av tjejerna och tre tiondelar av killarna som har haft möjlighet att prova narkotika. Cirka en tiondel av ungdomarna är osäkra på om de har haft möjligheten. Frågorna om ungdomarnas erfarenhet av att själva ha använt narkotika ger ytterligare kunskap om ungdomarnas förhållande till narkotika. 16 procent av killarna och 12 procent av tjejerna på gymnasiet har använt hasch eller marijuana minst en gång. Fyra procent av gymnasiekillarna har använt hasch eller marijuana mer än 20 gånger. Bland grundskoleeleverna är det färre som har 53

54 använt hasch eller marijuana, fem procent av killarna och tre procent av tjejerna har provat hasch eller marijuana minst en gång. Har du någon gång använt hasch eller marijuana? Grundskolan Gymnasiet Nej 95% 97% 84% 88% Ja, en gång 2% 1% 8% 6% Ja, 2-10 gånger 1% 3% 4% Ja, gånger 1% 1% Ja, mer än 20 gånger 2% 2% 4% 1% Totalt Tabell 60 Har du använt hasch eller marijuana? Vad är då ungdomarnas erfarenheter av andra typer av narkotika än hasch och marijuana. Generellt är det färre av ungdomarna som använt andra former av narkotika. Tre procent av pojkarna och fyra procent av flickorna i årskurs åtta har någon gång använt annan narkotika än hasch eller marijuana. Killarna på gymnasiet är den grupp där flest använt annan narkotika, 7 procent. Har du någon gång använt annan narkotika än Grundskolan Gymnasiet hasch eller marijuana? Nej 97% 96% 93% 96% Ja, en gång 1% 2% 2% 2% Ja, 2-10 gånger 1% 2% 1% Ja, gånger Ja, mer än 20 gånger 2% 2% 2% 1% Totalt Tabell 61 Har du använt annan narkotika än hasch eller marijuana? 6.2 Orättvis behandling Avsnittet om hälsa tar också upp frågor om ungdomarna har upplevt att de blivit orättvist behandlade det senaste halvåret. Bland tjejerna i båda åldersgrupperna är det så många som hälften som upplevt sig orättvist behandlade någon gång eller oftare. Mellan sex och sju procent av ungdomarna i enkäten har upplevt sig orättvist behandlade flera gånger det senaste halvåret. Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger Diagram 52 Orättvis behandling 54

55 Av vilken orsak blev du orättvist behandlad? Utseende Ålder Kön Utländsk bakgrund/hudfärg Sexuell läggning Religion Funktionsnedsättning Annat Vet inte Diagram 53 Orsak till orättvis behandling Ungdomarna har fått ange vilken som var orsaken till att de upplevde sig orättvist behandlade. Flest svar återfinns på annat och vet inte. Utöver dessa är utseende och ålder de två alternativ som flest angett. De ungdomar som har svarat att det har blivit orättvist behandlade har fått besvara var detta har skett. Bland gymnasieungdomarna är det vanligast att de upplevt sig orättvist behandlade i kontakt med skolans personal. Ungdomarna i årskurs åtta har oftast blivit orättvist behandlade av andra elever, men även i denna grupp är det vanligt att ungdomarna upplever sig orättvist behandlade av skolans personal. Bland tjejerna i båda åldersgrupperna är det cirka 30 procent som har upplevt sig orättvist behandlade av någon i den egna familjen. Jag blev orättvist behandlad i kontakt med: Grundskolan Gymnasiet Skolans personal 34% 37% 48% 34% Andra elever/studenter 37% 43% 23% 32% Annan privatperson 8% 7% 21% 18% Polisen/rättsväsendet 11% 5% 18% 4% Någon i min familj 14% 31% 13% 29% Sjukvården 8% 7% 11% Socialtjänsten 6% 5% 8% 4% Försäkringskassan 7% 1% Organisation eller förening 8% 4% 5% 5% Restaurang/diskotek 6% 4% 5% 4% Arbetsgivare - - 3% 8% Arbetsförmedlingen - - 3% 1% Arbetskamrater - - 3% 2% Annat 23% 23% 21% Tabell 62 Jag blev orättvist behandlad i kontakt med 55

56 7 Arbete Många ungdomar arbetar vid sidan av skolan för att få extra pengar. Drygt 10 procent av ungdomarna i årskurs åtta har ett extrajobb. Bland gymnasieungdomarna är det en tredjedel av tjejerna och en femtedel av killarna som har ett extrajobb. Har du något extrajobb just nu? Ja Nej Diagram 54 Har du extrajobb? Många fler än de som har extrajobb vill ha ett extrajobb. Drygt 10 procent av ungdomarna i årskurs åtta som inte har något extrajobb anger att de har sökt extrajobb, men inte lyckats få något. Bland gymnasieungdomarna har 30 procent av killarna och 46 procent av tjejerna sökt extrajobb utan att få något. Har du försökt få extrajobb utan att lyckas? Ja Nej Diagram 55 Har du försökt få extrajobb utan att lyckas? 56

57 Hade du ett sommarjobb i somras? Ja Nej Diagram 56 Hade du ett sommarjobb i somras? Ungdomarna har fått frågan om de hade ett sommarjobb den senaste sommaren. Bland ungdomarna i årskurs åtta hade en knapp fjärdedel av killarna och 15 procent av tjejerna sommarjobb. Bland gymnasieungdomarna är det desto vanligare med sommarjobb. Mer än fyra femtedelar av gymnasieungdomarna hade sommarjobb den senaste sommaren. Den höga andelen beror bland annat på att Östersunds kommun erbjuder feriepraktik för en stor andel av kommunens ungdomar. Hur fick du ditt sommarjobb? På annat sätt Genom arbetsförmedlingen Sökte utannonserad tjänst Genom annan släkting eller folk jag känner Kontaktade själv arbetsplatsen Genom någon i min egen familj Genom kommunen Diagram 57 Hur fick du ditt sommarjobb? 57

58 Ungdomarna som har haft sommarjobb har fått besvara frågan hur de fick sommarjobbet. Bland ungdomarna i årskurs åtta som har haft sommarjobb är det främst genom familjen, släkt eller någon de känner som de har fått sommarjobb. Bland gymnasieungdomarna har flest fått sommarjobb genom kommunen och genom någon i familjen. Fler tjejer än killar på gymnasiet fick jobb genom kommunen. Har du försökt få ett sommarjobb utan att lyckas? Ja Nej Diagram 58 Har du försökt få ett sommarjobb utan att lyckas? De som inte hade något sommarjobb den senaste sommaren fick besvara frågan om de hade sökt ett sommarjobb, men inte fått något. Bland ungdomarna i årskurs åtta har majoriteten inte sökt något sommarjobb. 10 procent av killarna och 14 procent av tjejerna i denna åldersgrupp har sökt, men inte fått sommarjobb. Bland gymnasieungdomarna är det knappt hälften som har sökt, men inte fått sommarjobb. 7.1 Företagande Hur ser ungdomarna på företagande? Kan ungdomarna tänka sig att bli företagare i framtiden? En stor andel av ungdomarna kan tänka sig att i framtiden starta eget företag. Drygt hälften av ungdomarna i årskurs åtta och drygt 60 procent av gymnasieungdomarna kan tänka sig att starta företag. Många av ungdomarna är osäkra och har valt svarsalternativet Vet inte. Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag? Ja Nej Vet inte Diagram 59 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag? 58

59 Har någon av dina föräldrar eget företag? Ja Nej Vet inte Diagram 60 Har någon av dina föräldrar eget företag? Cirka en fjärdedel av ungdomarna i årskurs åtta har föräldrar som har eget företag. Det är vanligare bland gymnasieungdomarna att föräldrarna har eget företag. I denna åldersgrupp har cirka 35 procent av ungdomarna föräldrar som har eget företag. Bland de ungdomar som har föräldrar som har eget företag är det en högre andel som kan tänka sig att starta företag, än bland de vars föräldrar inte har eget företag. 59

60 8 Framtid Hur ser ungdomarna i Östersund på framtiden och vad vill de ta sig för i framtiden? Om ungdomarna i årskurs åtta fick välja skulle det stora flertalet välja att gå en gymnasieutbildning i den kommun där de bor efter grundskolan. 10 procent av tjejerna och 16 procent av killarna skulle vilja börja jobba direkt efter grundskolan. Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då helst göra efter grundskolan? Vet inte Annat Börja jobba Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun Gå en gymnasieutbildning i den kommun där jag bor Diagram 61 Vad vill du helst göra efter grundskolan? Gymnasieungdomarna har fått frågan om vad de helst vill göra direkt efter gymnasiet. Tjejerna skulle helst vilja jobba någon annanstans i Sverige (43 procent) eller jobb i kommunen eller i en kommun i närheten (18 procent). Bland killarna väljer också flest att jobba någon annanstans i Sverige (24 procent) och på andra plats kommer att studera på komvux (18 procent). Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Vad tror du att du gör direkt efter gymnasiet? Studera på högskola eller universitet i Sverige 12% 14% 15% 15% Studera utomlands 7% 1% 6% Studera på komvux 18% 4% 28% 21% Studera på folkhögskola 8% 5% 11% 11% Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 14% 18% 7% 13% Jobba någon annanstans i Sverige 24% 43% 11% 18% Jobba utomlands 3% 8% 5% Åka ut och resa 5% 3% 5% 3% Bo kvar hemma och bara ta det lugnt, sedan får jag se 8% 2% 11% 7% vad jag ska göra Annat 1% 2% Vet inte 1% 1% 1% Totalt Tabell 63 Vad vill och tror du att du gör direkt efter gymnasiet? Det man vill är inte alltid så det blir. Gymnasieungdomarna har fått besvara frågan om vad de tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet. Bland tjejerna tror flest att de kommer att studera på komvux (21 procent) och jobba någon annanstans i Sverige (18 procent). Bland killarna tror 28 procent att de kommer studera på komvux och 15 procent att de kommer studera på högskola/ universitet i Sverige. 60

61 Tror du att du kommer flytta från kommunen där du bor? Ja Nej Vet inte Diagram 62 Tror du att du kommer flytta från kommunen där du bor? Bland grundskoleungdomarna tror drygt 40 procent att de kommer att flytta från kommunen där de bor, något färre i denna åldersgrupp är osäkra och har valt svarsalternativet Vet inte. Bland gymnasieungdomarna är tjejerna mest flyttbenägna, 73 procent av tjejerna tror att de kommer att flytta från den kommun där de bor. 55 procent av killarna tror att de kommer att flytta. Varför kan du tänka dig att flytta från kommunen? Jobb Studier Flick- /pojkvän eller kompisar Vill prova på något nytt Annat Vet inte Diagram 63 Varför kan du tänka dig att flytta från kommunen? De som tror att de kommer att flytta från kommunen har fått ange vad de tror kommer att vara orsaken till att de flyttar. Tjejerna i båda åldersgrupperna anger i första hand att de vill prova något nytt. Killarna i båda åldersgrupperna tror att de kommer att flytta från kommunen på grund av jobb. 61

62 Vad tror du skulle kunna få dig att flytta tillbaka? Jobb Studier Flick-/pojkvän eller kompisar Närheten till släkt och familj Bostadssituationen i kommunen Bättre miljö för mina barn att växa Annat Vet inte Ingenting kan få mig att flytta Diagram 64 Vad skulle kunna få dig att flytta tillbaka? Om ungdomarna skulle återvända till kommunen, vad skulle då få dem att flytta tillbaka? Närheten till släkt och familj är den orsak som alla grupperna sätter främst, förutom killarna på gymnasiet som i första hand anger jobb. Killarna i årskurs åtta anger främst närheten till släkt och familj och flick-/pojkvän eller kompisar. För tjejerna i samma åldergrupp är närheten till släkt och familj den klart vanligaste anledningen. Var vill du helst bo om tio år? 4 35% 3 25% 15% 5% Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet inte Diagram 65 Var vill du helst bo om tio år? Om ungdomarna får välja fritt kommer killarna i båda åldersgrupperna att bo där de bor nu eller utomlands. Tjejerna vill helst bo utomlands eller i en storstad i Sverige. Killarna vill i mycket högre utsträckning än tjejerna bo kvar där de bor nu. 62

63 Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Grundskola eller motsvarande Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet efter högskola Annan utbildning Vet inte Diagram 66 Vilken högsta utbildning planerar du att gå? Svaren på denna frågar visar att många av ungdomarna i enkäten tycker att utbildning är viktigt. Två tredjedelar av gymnasietjejerna planerar att gå på universitet eller högskola. Även gymnasiekillarna planerar i stor utsträckning för universitets- eller högskolestudier, två femtedelar i denna grupp planerar för detta. Killarna på gymnasiet och ungdomarna i årskurs åtta planerar i högre utsträckning än gymnasietjejerna att gymnasieskolan kommer att bli den högsta utbildningsnivån. En stor grupp av ungdomarna i årskurs åtta är osäkra på vad deras högsta utbildningsnivå kommer att bli. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Är mycket positiv Varken eller Är mycket negativ Diagram 67 Framtidssyn Avsnittet om framtid avslutas med en fråga om ungdomarnas allmänna syn på deras egen framtid. Resultatet visar att Östersunds ungdomar har en positiv syn på framtiden. Mer än hälften av killarna i årskurs åtta och drygt 40 procent av övriga ungdomar är mycket positiva för framtiden. Ett fåtal ungdomar har svarat att de är mycket negativa i sin syn på framtiden. 63

64 Kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, Östersund. Tel vx.