UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

Transkript

1 UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

2 Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet 5 Gymnasiet 5 SKOLA 10 Högstadiet 10 Gymnasiet 12 POLITIK, SAMHÄLLE, INFLYTANDE 14 Högstadiet 14 Gymnasiet 16 HÄLSA OCH TRYGGHET 19 Högstadiet 19 Gymnasiet 21 ARBETE 23 Högstadiet 23 Gymnasiet 24 FRAMTID 26 Högstadiet 26 Gymnasiet 28 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 31 REFERENSER 33 Samtliga tabeller för både högstadiet och gymnasiet finns på 1

3 Inledning Ungdomsstyrelsens Lupp-enkät har tagits fram för att kommuner ska kunna få kunskap om ungas situation och utifrån det skapa ett kunskapsbaserat underlag för arbetet med att förbättra ungas villkor. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. 1 Hösten 2012 genomförde Mora kommun för fjärde gången en luppundersökning på högstadiet och gymnasiet. Luppundersökningen har även genomförts 2004, 2006 och Enkäten består av ett antal områden såsom fritid, skola, politik och delaktighet, trygghet, arbete och framtid. Frågorna i enkäten skiljer sig något mellan de som är avsedda för högstadiet respektive gymnasiet. Syftet med att Mora regelbundet genomför undersökningen är att skapa ett kunskapsbaserat ungdomsarbete och att följa upp det arbete som skett inom kommunen. Hösten 2012 delades enkäten ut till samtliga elever på högstadiet och gymnasiet. Eleverna fick svara på Lupp-enkäten på en dator som är kopplad till Ungdomsstyrelsen server. Svarsfrekvensen är 67,5% (86 procent högstadiet och 49 procent gymnasiet) vilket är bra. Detta gör att svaren kan anses beskriva Moras ungdomar på ett tillfredsställande sätt. Högskolan Dalarna fick i uppdrag att sammanställa och bearbeta resultatet av enkätundersökningen. Ungdomsstyrelsen har tagit fram SPSS-filer som Högskolan Dalarna har bearbetat med hjälp av statistikprogrammet SPSS 20. Resultatet har främst analyserats utifrån bakgrundsfaktorn kön. I några fall då det varit relevant har resultatet även analyserats utifrån andra bakgrundsfaktorer exempelvis inriktning på gymnasieprogram. Resultatet har i stor utsträckning jämförts med ett riksgenomsnitt samt med Moras resultat från luppundersökningen från Som riksgenomsnitt resultatet från alla kommuner som genomfört luppundersökningen 2012 använts. De kommuner som genomfört luppundersökningen har en relativt stor spridning när det gäller kommunens storlek och geografiska placering vilket gör att det samlade resultatet bör kunna användas som ett riksgenomsnitt. Disposition Rapportens resultatdel är indelad efter rubrikerna; bakgrund, fritid, skola, politik, samhälle och inflytande, hälsa och trygghet, arbete samt framtid. Rubrikerna följer i stort sett de rubriker som används i luppenkäten. Efter resultaten kommer en sammanfattande diskussion. Som bilagor i rapporten finns svaren på samtliga frågor i enkäten

4 Bakgrund Mora kommun ligger i Dalarna och har drygt invånare varav omkring är under 20 år. År 2009 fick Mora Ungdomsstyrelsens utmärkelse Årets ungdomskommun. Bakgrunden är ett långsiktigt och målmedvetet arbete för ungas delaktighet och inflytande. Sedan 2001 har Mora ett ungdomsråd som på olika sätt arbetar för ungas delaktighet och inflytande, dessutom anordnas årligen en demokratidag där ungdomsrådet har en betydande roll. Demokratidagen följs upp av uppföljningsmöten där frågor som kommit fram under demokratidagen vidareutvecklas och diskuteras s av ungdomsrådet, ungdomar från elevråden, politiker och tjänstemän. I Mora arrangeras även elevvårdsdagar då viktiga frågor behöver diskuteras. Sedan 2011 finns ett kulturhus som kallas Rosa huset där ungdomar erbjuds aktiviteter av olika slag och där två ungdomsombud finns tillgängliga för att bland annat arbeta för ungas delaktighet och vara länkar mellan ungdomar, politiker och tjänstemän. 2 Lupp-enkäten 2012 genomfördes som en totalundersökning på högstadiet och gymnasiet. t besvarade 493 högstadie- och 432 gymnasieelever enkäten, Diagrammet nedan visar gymnasieelevernas fördelning mellan gymnasieprogrammens inriktning

5 Nöjdhet Ungdomarna får inledningsvis svara på hur nöjda de i största allmänhet är med sina liv inom följande områden; skolsituationen, sin hälsa, sina kompis- och familjerelationer, sin ekonomi, sin utbildning och livet i helhet. Ungdomarna har fått välja svarsalternativ där 5 är mycket nöjd och 1 mycket missnöjd. Resultatet i tabellerna nedan visar medelvärdet för samtliga högstadie- och gymnasieungdomar i Mora. Ett högt värde visar ett bra medelvärde och ett lågt värde visar ett lägre medelvärde, 5 är max och 1 minimum. Tabellen nedan visar resultatet för högstadiet vilket generellt är mycket positivt, framförallt inom områdena kompis- och familjerelationer. Minst nöjda verkar högstadieungdomarna vara med sin ekonomi. Av medelvärdena ser vi att killarna är generellt mer nöjda jämfört med tjejerna. Högstadiet Liv i sin Skolsituation Hälsa Kompisrelationer Familjerelationer Ekonomi Utbildning helhet tjej 3,96 4,02 4,45 4,33 3,83 4,00 4,17 kille 4,11 4,29 4,44 4,52 4,09 4,04 4,42 4,03 4,16 4,45 4,43 3,96 4,02 4,29 Tabellen nedan visar resultatet för gymnasiet. Även här är resultatet positivt, dock något lägre än för högstadiet. I likhet med högstadieeleverna är gymnasieungdomarna mest nöjda med sina kompis- och familjerelationer och minst nöjda med sin ekonomi. När ungdomarna har kommit upp i gymnasiet är skillnaderna mellan tjejer och killar mindre. Observera att killarnas resultat sjunker ganska mycket när det gäller sin skolsituation, bedömning av sin utbildning och synen på sin ekonomi. För tjejerna sjunker resultatet när det gäller nöjdheten med deras hälsa och ekonomi mest i jämförelse med högstadiet. Gymnasiet Liv i sin Skolsituation Hälsa Kompisrelationer Familjerelationer Ekonomi Utbildning helhet tjej 3,86 3,79 4,28 4,29 3,49 3,92 3,97 kille 3,71 4,04 4,26 4,35 3,63 3,78 4,09 3,77 3,94 4,27 4,32 3,57 3,84 4,04 4

6 Fritid Idrott och motion är de vanligaste fritidssysselsättningarna bland ungdomarna i Mora. Många är också medlemmar i någon idrottsförening. Tjejerna, både på högstadiet och på gymnasiet, tycker att de har för lite fritid och att det finns lite att göra på fritiden i större utsträckning än killarna. Killarna är mer nöjda med fritidsutbudet. Gymnasieeleverna tycker generellt att de har mindre fritid än vad högstadieeleverna tycker. Högstadiet Tabellen nedan visar hur mycket fritid högstadieeleverna upplever att de har. Resultatet visar att störst andel, både bland tjejerna och bland killarna, upplever att de har lagom mycket fritid. Det är däremot en något större procentandel tjejer än killar som upplever att de har för lite fritid. Resultatet i Mora kommun stämmer väl överens med riksgenomsnittet där omkring 60 procent upplever att de har lagom mycket fritid. Riksgenomsnittet visar liksom i Mora att tjejer (34 procent) oftare bedömer att de har för lite fritid jämfört med killarna (25 procent). Även i Moras luppundersökning från 2009 kan man se att tjejerna upplever att de har för lite fritid i större utsträckning än killarna. Vid det tillfället visade resultatet en större skillnad mellan könen då 29 procent av tjejerna och 16 procent av killarna upplevde att de hade för lite fritid. Hur mycket fritid har du? Högstadiet tjej kille Hur mycket fritid har du? jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 7,4% 10,6% 9,0% jag känner att jag har lagom med fritid 62,4% 66,7% 64,5% jag känner ofta att jag har för lite fritid 30,2% 22,8% 26,4% 100,0% 100,0% 100,0% Tabellen nedan visar hur mycket högstadieeleverna tycker att det finns att göra på fritiden. Resultatet i Mora skiljer sig något mellan killar och tjejer då killarna verkar tycka att det finns mer att göra på fritiden än vad tjejerna tycker. Omkring 50 procent av tjejerna och nästan 70 procent av killarna tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Riksgenomsnitt visar att 68 procent av tjejerna och 74 procent av killarna tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Tjejerna i Mora verkar därmed tycka att det finns mindre att göra på fritiden jämfört med riksgenomsnittet. Samma tendenser när det gäller könsskillnader framträder även i resultatet 2009 i Mora. 5

7 Hur mycket finns det att göra på fritiden? Högstadiet tjej kille Hur mycket finns det att göra på fritiden? det finns väldigt mycket att göra 15,6% 20,4% 18,0% det finns ganska mycket att göra 34,6% 47,8% 41,2% det finns ganska lite att göra 40,3% 26,1% 33,2% det finns väldigt lite/ingenting att göra 9,5% 5,7% 7,6% 100,0% 100,0% 100,0% Fritidssysselsättningar Enkätresultatet för högstadieeleverna i Mora visar att de vanligaste fritidssysselsättningarna är idrott och motion, både i eller utanför någon förening, sjunga/spela instrument/skapa musik, dansa, spela teater, göra bilder och att läsa. Resultatet i Mora visar att tjejerna läser i större utsträckning och håller på med estetiska fritidssysselsättningar såsom att sjunga, hålla på med musik, bild och teater i större utsträckning än killarna medan killarna i större utsträckning är ute i naturen/fiskar/jagar och besöker sportevenemang. Generellt stämmer resultatet i Mora väl överens med riksgenomsnittet. När resultatet jämförs med luppundersökningen som gjordes 2009 kan man se att det framförallt är två områden som utmärker sig. Högstadieungdomarna skriver i mycket mindre utsträckning 2012 (tjejer 37 procent och killar 8 procent) än vad de gjorde 2009 (tjejer 66 procent och killar 48 procent). Vi kan även se att det är en större procentandel som besöker ungdomens hus, fritidsgård eller liknande minst varje vecka 2012 (tjejer 8 procent och killar 9 procent) jämfört med 2009 (tjejer 3 procent och killar 2 procent). Var träffas ungdomarna på fritiden? Högstadieeleverna har även fått svara på var de brukar vara när de umgås med sina kompisar på fritiden. Frågan är en flervalsfråga vilket gör att den totala procentandelen överstiger 100 procent. Vanligast är att ungdomarna träffas hemma hos varandra. 86 procent av tjejerna och 79 procent av killarna har svarat att de oftast gör det. Dessa siffror stämmer mycket väl överens med riksgenomsnittet (tjejerna 86 procent och killarna 76 procent). Andra vanliga ställen där högstadieungdomarna umgås är utomhus (tjejer 19 procent och killarna 35 procent), i en idrotts- /sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (tjejer 14 procent och killarna 29 procent), och i centrum/på stan (tjejer 45 procent och killarna 16 procent). Man kan även se att det finns könsskillnader när det gäller var ungdomarna umgås. Tjejerna träffas i större utsträckning i centrum/på stan och killarna träffas i större utsträckning utomhus eller i samband med idrott/i en idrottshall. När man jämför Mora med riksgenomsnittet ser man att resultatet stämmer väl överens. Mora utmärker sig dock genom att fler tjejer än riksgenomsnittet träffas på café eller i centrum/på stan. Ett område där Mora ligger något 6

8 under riksgenomsnittet är ungdomens hus, fritidsgård eller likande. 5 procent av tjejerna och 2 procent av killarna träffas där jämfört med riksgenomsnittet som visar att 8 procent av tjejerna och 12 procent av killarna träffas där. Däremot kan man se att ungdomarna i Mora träffas på ungdomens hus i större utsträckning 2012 än vad de gjorde 2009 då 1 procent av tjejerna och 2 procent av killarna träffades där. En annan förändring som skett över tid är att högstadieträffades utomhus ungdomarna i mindre utsträckning träffas utomhus. 36 procent av tjejerna 2009 och 19 procent gör det 2012, 41 procent av killarna träffades utomhus 2009 och 35 procent gjorde det Utöver det har det inte skett några anmärkningsvärda skillnader när det gäller var ungdomarna träffas på fritiden sedan förra luppundersökningen Föreningsengagemang Omkring 60 procent av högstadieungdomarna, något större andel tjejer än killar, är medlem i någon förening vilket diagrammet till höger visar. Resultatet stämmer väl överens med riksgenomsnittet som visar att omkring 65 procent är medlemmar i någonn förening. Vanligast förekommande är att högstadieung- idrottsförening. domarna är medlemmar i någon 54 procent av tjejerna och 50 procent av killarna i Mora var medlemmar i någonn idrottsförening vilket stämmer bra överens med riket i övrigt (52 procent av tjejerna och 55 procent av killarna). Det är ett stort glapp till hobbyföreningar vilket är den näst vanligaste föreningen högstadieungdomarna är medlemmar i (111 procent av tjejerna och 7 procent av killarna) där resultatet ligger mycket nära riksgenomsnittet (9 procent av tjejerna och 8 procent av killarna). Resultatet visar även att det är fler killar (10 procent) än tjejer (2 procent) som är medlemmar dator- eller spelförening. Även detta stämmer mycket väl överens med riket (1 procent av tjejerna och 9 procent av killarna). Gymnasiet Tabellen nedan visar att omkring hälften av gymnasieungdomarna upplever att de har lagom mycket fritid och nästan lika stor andel att de har för lite fritid. I jämförelsee med riksgenomsnittet utmärker sig killarna i Mora då de upplever att de har för lite fritid i större utsträckning än riksgenomsnittet på 29 procent. Det är med andra ord mindre skillnad mellan tjejernas och killarnas svar i Mora än riksgenomsnittet. Det har inte skett någon anmärkningsvärd förändring av Moras resultat i jämförelse med luppundersökningen som genomfördes

9 Hur mycket fritid har du? Gymnasiet tjej kille Hur mycket fritid har du? jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 3,4% 8,3% 6,3% jag känner att jag har lagom med fritid 48,9% 51,6% 50,5% jag känner ofta att jag har för lite fritid 47,7% 40,1% 43,2% 100,0% 100,0% 100,0% Tabellen nedan visar hur mycket gymnasieeleverna bedömer att det finns att göra på fritiden. I jämförelse med riksgenomsnittet verkar en något större andel i Mora tycka att det finns lite att göra på fritiden. I Mora är det 52 procent av tjejerna och 47 procent av killarna som tycker att det finns ganska- eller väldigt lite/ingenting att göra på fritiden. Motsvarande siffror enligt riksgenomsnittet är 43 procent för tjejerna och 37 procent för killarna. Moras resultat 2012 stämmer väl överens med resultatet från 2009 vilket tyder på att ungdomarnas uppfattning om hur mycket som finns att göra på fritiden inte har förändrats under tidsperioden. Hur mycket finns det att göra på fritiden? Gymnasiet tjej kille Hur mycket finns det att göra på fritiden? det finns väldigt mycket att göra 10,2% 19,5% 15,7% det finns ganska mycket att göra 37,5% 33,5% 35,1% det finns ganska lite att göra 40,9% 35,9% 37,9% det finns väldigt lite/ingenting att göra 11,4% 11,2% 11,2% 100,0% 100,0% 100,0% Fritidssysselsättningar Resultatet av Lupp-undersökningen visar att de vanligaste fritidssysselsättningarna är att idrotta, både i och utanför idrottsklubb. Omkring hälften av ungdomarna (55 procent av tjejerna och 49 procent av killarna) idrottar eller motionerar i klubb eller förening. Något fler har svarat att de idrottar eller motionerar utanför någon klubb eller förening (66 procent av tjejerna och 62 procent av killarna). Idrott och motion är även de vanligaste fritidssysselsättningarna om man ser till riksgenomsnittet. Andra vanliga fritidssysselsättningar är att läsa samt estetiska intressen såsom att sjunga, skapa musik, dansa, spela teater osv. Tjejerna skriver och håller på med estetiska saker i större utsträckning än killarna. Killarna besöker däremot sportevenemang och är ute i naturen, fiskar eller jagar i större utsträckning än tjejerna. Även detta syns i riksgenomsnittet. Mora skiljer sig från riksgenomsnittet främst när det gäller att besöka bibliotek, vilket Moraungdomarna gör i något mindre utsträckning än riksgenomsnittet samt när det gäller att besöka sportevenemang vilket framförallt Moratjejerna gör något oftare än övriga tjejer. Resultatet har inte förändrats i någon större utsträckning sedan undersökningen

10 Var träffas ungdomarna på fritiden? Gymnasieeleverna har även fått svara på var de brukar vara när de umgås med sina kompisar på fritiden. Frågan är en flervalsfråga vilket gör att den totala procentandelen överstiger 100 procent. När gymnasieungdomarna umgås på fritiden träffas de oftast hemma hos varandra. 81 procent av tjejerna och 74 procent av killarna träffar sina kompisar hemma hos varandra. Det resultatett stämmer mycket väl överens med riksgenomsnittet och med resultatet från luppundersökningen i Mora Enkätundersökningen visar även att ungdomarna i Mora ofta träffas i idrottshall eller på annat ställe i samband med idrott (27 procent av killarna och 32 procent av tjejerna). Tjejerna träffas i större utsträckning på café (21 procent) eller i centrum (35 procent) än vad killarna gör (6 procent av killarna träffas på café och 16 procent i centrum). Killarna (23 procent) träffas däremot i större utsträckning utomhus än tjejerna (11 procent). I jämförelse med riksgenomsnittet visar resultatet att tjejerna i Mora (27 procent) träffar sina kompisar i idrottshall eller i samband med idrott i större utsträckning än tjejerna i riksgenomsnittet (13 procent). I övrigt stämmer Moras resultat anmärkningsvärt väl överens med riksgenomsnittet. I jämförelse med resultatet från Moras luppundersökning 2009 visar resultatet att det är något fler killar som besöker fritidsgård eller ungdomens hus 2012 (6 procent) jämfört med 2009 (1 procent). I övrigt verkar tjejerna träffas i idrottshall eller i samband med idrott i större utsträckning 2012 (27 procent) än 2009 (17 procent). I övrigt stämmer resultaten väl överens med resultatet från Föreningsengagemang Diagrammet till höger visar att omkring 60 procent av gymnasieungdomarna är medlemmar i någon förening. Tjejerna är medlemmar i något större utsträckning än killarna. Riksgenomsnittet visar att omkring 50 procent är medlemmar i någon förening, något fler killar (55 procent) än tjejer (50 procent). Detta tyder på att Moraungdomarna är något mer föreningsaktiva än riksgenomsnittet. Enkätresultatet visar att störst andel av de föreningsaktiva är medlemmar i någon idrottsförening. Omkring hälften, 53 procent av tjejerna och 48 procent av killarna är medlemmar i idrottsförening. Det är något högre än riksgenomsnittet som visar att omkring 40 procent är medlemmar i idrottsförening. Den näst vanligaste föreningen ungdomarna är medlemmar i är hobbyförening där 7 procent, både bland killarna och bland tjejerna är medlemmar. Riksgenomsnittett ligger mycket nära och visar att 5 procent av tjejerna och 6 procent av killarna är medlemmar i hobbyförening. Andra föreningar såsom exempelvis friluftsföreningar, religiösa föreningar, politiska partier/ungdomsförbund är ungdomarna medlemmar i liten utsträckning vilket även stämmer överens med riksgenomsnittet. sskillnader framträder när det gäller spelföreningar där 6 procent av killarna är medlemmar jämfört med 1 procent av tjejerna. Dessa siffror är exakt detsamma som i riket. 9

11 Skola Både högstadie- och gymnasieeleverna tycker generellt att det är bra stämning i skolan och de flesta är nöjda med undervisningen. Däremot upplever killarna att tjejerna får bättre möjligheter än dem i skolan. Ungdomarna i Mora vill helst vara med och bestämma om skolmaten, läxorna, schemat och hur de ska arbeta. Högstadiet Enkätresultatet för Moras högstadieungdomar visar att 73 procent av tjejerna och 72 procent av killarna tycker att det är mycket eller ganska bra stämning i skolan. Det är något högre än riksgenomsnittet på 68 procent för både killarna och tjejerna. Resultatet av luppundersökningen 2012 ligger nära resultatet från samma undersökning som genomfördes Det som utmärker sig i resultatet är att killarna upplever att tjejerna får bättre möjligheter än dem i skolan. Det är ett resultat som sticker ut genomgående, både enligt riksgenomsnittet och Moras resultat från Tabellen nedan visar i vilken utsträckning högstadieeleverna tycker att mobbing är ett problem i skolan. Omkring 15 procent av tjejerna och 12 procent av killarna har svarat att de tycker att påståendet om att mobbing är ett problem i skolan stämmer mycket eller ganska bra. Moras resultat sticker inte ut i förhållande till riksgenomsnittet där motsvarande siffror är 17 procent bland tjejerna och 16 procent bland killarna. Mora ligger till och med något lägre, framförallt när det gäller killarnas bedömning. När resultatet i Mora jämförs med resultatet från 2009 kan man se att det verkar ha skett en liten förbättring upplevde 20 procent av tjejerna och 22 procent av killarna att mobbing är ett problem. Mobbning är ett problem i skolan Högstadiet tjej kille Påståenden skolan: Mobbning är ett problem i skolan Stämmer mycket bra 4,1% 3,3% 3,7% Stämmer ganska bra 10,8% 8,3% 9,6% Stämmer varken bra eller dåligt 14,9% 21,7% 18,3% Stämmer ganska dåligt 17,8% 12,5% 15,2% Stämmer mycket dåligt 14,5% 14,2% 14,3% Vet inte 37,8% 40,0% 38,9% 100,0% 100,0% 100,0% 10

12 Tabellen nedan visar vad högstadieungdomarna tycker om undervisningen. Resultatet utmärker sig inte i jämförelse med riksgenomsnittet. I denna fråga går det inte att göra någon jämförelse över tid eftersom frågan inte ställdes i 2009-års rapport. Undervisningen Högstadiet tjej kille Undervisningen Mycket bra 18,9% 21,7% 20,3% Ganska bra 58,0% 52,5% 55,2% Varken bra eller dåligt 16,4% 18,8% 17,6% Ganska dåligt 2,5% 3,3% 2,9% Mycket dåligt 1,7% 1,3% 1,5% Vet inte 2,5% 2,5% 2,5% 100,0% 100,0% 100,0% Tabellen nedan visar att omkring en fjärdedel tycker att möjligheten att få extra hjälp och stöd vid behov är mycket bra. Riksgenomsnittet visar att 29 procent, både bland killar och bland tjejer tycker att det finns mycket bra möjligheter att få extra stöd och hjälp vid behov vilket är något högre än Moras resultat. Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det Högstadiet tjej kille Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det Mycket bra 23,2% 26,3% 24,7% Ganska bra 35,7% 40,8% 38,3% Varken bra eller dåligt 15,4% 12,5% 13,9% Ganska dåligt 6,6% 4,2% 5,4% Mycket dåligt 4,6% 4,2% 4,4% Vet inte 14,5% 12,1% 13,3% 100,0% 100,0% 100,0% Högstadieeleverna får ta ställning till hur mycket de vill vara med och bestämma om när det gäller vad de får lära sig, vilka läromedel de ska ha, hur de ska arbeta, skolmiljön både inne och ute, reglerna i skolan, läxorna, proven, skolmaten och schemat. Resultatet visar att ungdomarna främst vill vara med och bestämma om skolmaten, sedan läxorna och därefter schemat. Därefter får ungdomarna ta ställning till hur mycket de får vara med och bestämma om inom ovanstående områden. Resultatet visar att de områden de upplever att de får vara med och bestämma om i störst utsträckning är vad de får lära sig, reglerna i skolan och skolmiljön inne. 11

13 Gymnasiet Gymnasieeleverna tycker generellt att det är bra stämning i skolan. 82 procent av tjejerna och 77 procent av killarna tycker att det är mycket eller ganska bra stämning. Detta resultat ligger relativt nära resultatet från Värt att lyfta är dock att tjejerna i Mora verkar uppleva att det är bra stämning i skolan i större utsträckning än riksgenomsnittet där 61 procent har svarat att det är mycket eller ganska bra stämning i skolan. Killarnas resultat stämmer däremot bättre överens med riksgenomsnittet. Utmärkande är dock att killarna, liksom på högstadiet, upplever att tjejerna får bättre möjligheter än dem i skolan. Detta stämmer väl överens med riksgenomsnittet och Moras resultat från Tabellen nedan visar huruvida gymnasieeleverna upplever att mobbing är ett problem i skolan. Andelen som tycker att påståendet om att mobbing är ett problem i skolan stämmer mycket bra eller ganska bra i Mora ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Jämfört med resultatet från undersökningen 2009 har det skett en positiv utveckling då det är en lägre andel som upplever att mobbing är ett problem Andelen tjejer som upplever att mobbing är ett problem har sjunkit med omkring 5 procentenheter bland tjejerna och 3 procentenheter bland killarna. Mobbning är ett problem i skolan Gymnasiet tjej kille Påståenden skolan: Mobbning är ett problem i skolan Stämmer mycket bra 1,1% 4,4% 3,1% Stämmer ganska bra 5,1% 3,2% 4,0% Stämmer varken bra eller dåligt 17,6% 10,4% 13,4% Stämmer ganska dåligt 19,3% 11,2% 14,6% Stämmer mycket dåligt 15,9% 20,0% 18,3% Vet inte 40,9% 50,8% 46,7% 100,0% 100,0% 100,0% Tabellen nedan visar vad gymnasieungdomarna tycker om undervisningen. Moras resultat utmärker sig något då andelen tjejer som tycker att undervisningen är mycket bra är något lägre än riksgenomsnittet på 22 procent. Killarnas resultat stämmer bättre överens med riksgenomsnittet. Det har inte gått att göra jämförelser över tid då frågan inte fanns med i enkäten från

14 Undervisningen Gymnasiet tjej kille Undervisningen Mycket bra 14,9% 21,7% 18,9% Ganska bra 56,0% 44,6% 49,3% Varken bra eller dåligt 20,6% 21,3% 21,0% Ganska dåligt 5,1% 7,2% 6,4% Mycket dåligt 1,1% 2,0% 1,7% Vet inte 2,3% 3,2% 2,8% 100,0% 100,0% 100,0% Omkring 20 procent av gymnasieeleverna tycker att de får mycket bra möjligheter till extra hjälp och stöd vid behov enligt tabellen nedan. Det är en något lägre andel jämfört med undersökningen 2009 då 24 procent av tjejerna och 28 procent av killarna tyckte att det fanns mycket bra möjligheter att få extra hjälp och stöd. I jämförelse med riket stämmer årets resultat väl överens när det gäller killarna. Tjejernas resultat ligger däremot något lägre då 24 procent upplever att de har mycket bra möjlighet till extra hjälp och stöd vid behov. Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det Gymnasiet tjej kille Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det Mycket bra 18,8% 23,9% 21,8% Ganska bra 39,8% 38,6% 39,1% Varken bra eller dåligt 14,8% 14,7% 14,8% Ganska dåligt 13,6% 8,0% 10,3% Mycket dåligt 3,4% 3,6% 3,5% Vet inte 9,7% 11,2% 10,5% 100,0% 100,0% 100,0% Gymnasieeleverna får ta ställning till hur mycket de vill vara med och bestämma om när det gäller vad de får lära sig, vilka läromedel de ska ha, hur de ska arbeta, skolmiljön både inne och ute, reglerna i skolan, läxorna, proven, skolmaten och schemat. Resultatet visar att ungdomarna främst vill vara med och bestämma om skolmaten, schemat och hur de ska arbeta. Därefter får de ta ställning till hur mycket de får vara med och bestämma om inom ovanstående områden. Resultatet visar att de områden de upplever att de får vara med och bestämma om i störst utsträckning är hur de ska arbeta, vad de får lära sig och proven. 13

15 Politik, samhälle och inflytande Intresset för samhällsfrågor är större än intresset för politik. Intresset för politik har ändå ökat bland högstadieeleverna och bland killarna på gymnasiet sedan förra luppundersökningen Gymnasietjejernas resultat ligger däremot kvar på samma nivå som På högstadiet vill tjejerna vara med och påverka i frågor som rör kommunen i större utsträckning än killarna. På gymnasiet gäller det omvända. Bland de som inte vill vara med och påverka är förklaringarna till varför ofta att de inte är tillräckligt intresserade, att de inte tror att det spelar någon eftersom ingen troligen lyssnar och att de kan för lite om hur de ska göra för att vara med och påverka. Högstadiet Bland högstadieeleverna har 22 procent av tjejerna och 24 procent av killarna svarat att de är mycket eller ganska intresserade av politik vilket är ett resultat som ligger nära riksgenomsnittet. Anmärkningsvärt är däremot att intresset för politik verkar vara större 2012 än vad det var svarade 10 procent av tjejerna och 15 procent av killarna att de var mycket eller ganska intresserade av politik. Intresset för samhällsfrågor är större än intresset för politik. 41 procent av tjejerna och 31 procent av killarna hade svarat att de var mycket eller ganska intresserade. Tjejernas resultat ligger något över riksgenomsnittet på 36 procent medan killarnas ligger väldigt nära med ett riksgenomsnitt på 30 procent. Även när det gäller samhällsfrågor verkar intresset vara större 2012 än svarade 29 procent av tjejerna och 22 procent av killarna att det var mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. Möjlighet och vilja till att påverka Diagrammet nedan visar hur stor möjlighet högstadieungdomarna tycker att de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Resultatet i Mora visar att det är en större grupp som upplever att de har ganska små möjligheter eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen än vad det är som tycker att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till det. Det är även en stor grupp som har svarat att de inte vet om de har möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen eller inte. Resultatet i Mora kommun ligger mycket nära riksgenomsnittet. Intressant är däremot att det skett en positiv utveckling av resultatet i Mora. Det är 5 procentenheter fler som upplever att det har mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen än det var Det är även 8 procentenheter färre som har svarat vet inte jämfört med

16 Hur stora möjligheter tror du själv att du har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Tabellen nedan visar om ungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor. I denna fråga har det inte skett någon förändring sedan Resultatet utmärker sig inte heller i förhållande till riksgenomsnittet. 15

17 De som har svarat att de inte vill vara med och påverka i kommunen där de bor får svara på varför. Störst andel har svarat att de inte är tillräckligt intresserade. 44 procent av tjejerna och 30 procent av killarna har svarat att de kan för lite om hur de ska göra. Jämfört med undersökningen 2009 visar resultatet att det är 8 procentenheter fler år som svarat att de kan för lite om hur de ska göra vilket tyder på en negativ utveckling när det gäller ungas kunskaper om detta. Resultatet i Mora 2012 stämmer däremot väl överens med riksgenomsnittet samma år. Gymnasiet Bland ungdomarna på gymnasiet har 19 procent av tjejerna och 31 procent av killarna svarat att de är mycket eller ganska intresserade av politik. Motsvarande siffror för riksgenomsnittet är 26 procent bland tjejerna och 33 procent bland killarna. Tjejerna i Moras resultat ligger därmed något under riksgenomsnittet medan killarnas resultat ligger närmare. När resultatet jämförs med undersökningen från 2009 kan man se att tjejernas resultat ligger på samma nivå. Killarna verkar däremot blivit mer intresserade då resultatet ökat med 10 procentenheter. I diagrammet till höger har resultatet delats upp utifrån gymnasieprogram. Resultatet visar att ungdomarna som läser studieförberedande program verkar vara intresserade av politik i något större utsträckning än övriga. Luppundersökningen visar att det är en högre andel gymnasieungdomar som är intresserade av samhälls- politik. 41 procent av tjejerna och frågor jämfört med intresset för 36 procent av killarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. Det är något lägre än riksgenom- är snittet där motsvarande siffrorr 46 procent av tjejerna och 42 procent av killarna. Resultatet visar även att intresset för samhällsfrågor har minskat något sedan 2009 då 48 procent av tjejerna och 40 procent av killarna svarade att de var mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. Diagrammet till höger visar resultatet uppdelat på inriktning av gymnasieprogram. Resultatet visar att det är en högre andel ungdomar som läser på studieförberedande program som är intresserade av samhällsfrågor. 16

18 Möjlighet och vilja att påverka Diagrammet till vänster visar hur stor möjlighet gymnasietycker att de har att ungdomarna föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Moras resultat ligger mycket nära riksgenomsnittet och det har inte skett någon anmärkningsvärd utveckling om man jämför med resultatet från luppundersökningen Gymnasieungdomarna får även svara på om de vill vara med och påverka i frågor som berör kommunen de bor i. Diagrammet till höger visar att svaren skiljer sig något mellan killar och tjejer. Killarna har svarat att de vill vara med och påverka i något större utsträckning än tjejerna. Det är en förändring från undersökningen Då var resultatet det omvända och visade att tjejer (40 procent) ville vara med och påverka i större utsträckning än killarna (31 procent). Moratjejernas resultat 2012 utmärker sig i negativ riktning i förhållande till riksgenomsnittet där 45 procent har svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. Killarnas resultat ligger exakt på samma siffra som riksgenomsnittet. Diagrammet till vänster visar samma fråga som ovan men med bakgrund i gymnasieinriktning. Resultatet visar att gymnasieinriktning inte verkar ha någon betydelse när det gäller viljan att vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. Diagrammet visar ingen betydande skillnad mellan gymnasieprogrammen. 17

19 De som har svarat att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen de bor i får ange varför. Störst andel 59 procent har svarat att de inte är tillräckligt intresserade. Det resultatet stämmer även väl överens med riksgenomsnittet. Värt att notera är att omkring 30 procent både i Mora och enligt riksgenomsnittet har svarat att de inte tror att det spelar någon roll eftersom nog inte lyssnar i alla fall. 35 procent av tjejerna och 22 procent av killarna har svarat att de kan för lite om hur de ska göra. Resultatet från 2012 utmärker sig inte på något anmärkningsvärt sätt från resultatet från

20 Hälsa och trygghet Hälsa och trygghet är ett område där Mora utmärker sig på ett positivt sätt jämfört med riksgenomsnittet, framförallt på gymnasiet när det gäller träning och motion samt rökning och alkoholanvändning. Resultatet i Mora visar dock, i likhet med riksgenomsnittet, att tjejerna generellt skattar sin egen hälsa som sämre än killarna, både på högstadiet och på gymnasiet. Högstadiet Diagrammet till höger visar hur högstadieeleverna har bedömt att deras hälsa har varit under det senaste halvåret. Resultatet visar skillnader mellan hur killar och tjejer bedömer det. Även riksgenomsnittet visar att tjejerna skattar sin egen hälsa som sämre än vad killarna gör. Moras resultat ligger mycket nära riksgenomsnittet. Resultatet är svårt att jämföra med undersökningen från 2009 då frågan var formulerad annorlunda vid det tillfället. Träning och motion Tabellen nedan visar i vilken utsträckning högstadieeleverna tränar. Resultatet visar att en stor andel tränar minst en gång i veckan. Det har inte skett några anmärkningsvärda förändringen sedan 2009 och resultatet stämmer relativt väl överens med riksgenomsnittet. Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Högstadiet tjej kille Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Varje dag 10,5% 13,4% 11,9% Flera gånger i veckan 47,7% 54,8% 51,3% En gång i veckan 21,3% 15,5% 18,4% Någon gång i månaden 14,6% 8,4% 11,5% Mer sällan eller aldrig 5,9% 7,9% 6,9% 100,0% 100,0% 100,0% 19

21 Tobak och alkohol 87 procent av tjejerna och 91 procent av killarna röker aldrig. 6 procent av tjejerna och 3 procent av killarna röker flera gånger i veckan eller varje dag. Resultatet visar därmed att tjejer verkar röka i större utsträckning än killarna. När resultatet jämförs med riksgenomsnittet kan man se att tjejernas resultat ligger i samma nivå medan killarna verkar röka i något mindre utsträckning i Mora. Likande gäller då resultatet jämför med undersökningen från Tjejerna ligger på samma nivå men killarna verkar röka i mindre omfattning Bland tjejerna i Mora har 97 procent svarat att de aldrig snusar. Bland killarna har 91 procent angivit det svarsalternativet. 0,8 procent av tjejerna och 2,5 procent av killarna snusar flera gånger i veckan eller varje dag. Killarna snusar därmed i större utsträckning än tjejerna. Resultatet ligger nära riksgenomsnittet med en förändring verkar ha skett sedan undersökningen snusade 2 procent av tjejerna och 9 procent av killarna flera gånger i veckan eller varje dag vilket är en större andel än Diagrammet ovan visar hur ofta högstadieungdomarna dricker alkohol. Resultatet visar att tjejerna verkar dricka alkohol regelbundet i större utsträckning än killarna. Det är även betydligt större andel killar än tjejer som aldrig dricker alkohol så att de blir berusade. Riksgenomsnittet visar att tjejer er dricker sig berusade i större utsträckning än killarna vilket stämmer överens med resultatet i Mora. Däremot kan man se att Moras högstadietjejer dricker något oftare än riksgenomsnittet tet och att Moras pojkar dricker något mer sällan än riksgenomsnittet. Det är alltså tydligare könsskillnader när det gäller alkoholkonsumtion i Mora än i riket totalt sett. Jämför man över tid verkar tjejerna dricka oftare och killarna mer sällan vad de gjorde Trygghet Diagrammet till höger visar om något av följande har hänt högstadieeleverna det senaste halvåret; inte vågat gå ut, blivit hotad, bestulen, utsatt för misshandel, utsatt för sexuellt våld/utnyttjande eller att inget av detta hänt. Resultatet i Mora är generellt något bättre än både riksgenomsnittet och resultatet i Mora

22 Gymnasiet Diagrammet till höger visar hur gymnasieeleverna har bedömt deras egen hälsa under det senaste halvåret. De flesta bedömer att deras hälsa är god. Resultatet visar dock att killarna i större utsträckning har svarat att deras hälsa är mycket bra medan tjejerna i större utsträckning svarat att den är ganska bra. Det är en större andel tjejer än killar som har svarat att deras hälsa är mycket dålig. Moras resultat ligger något bättre till än riksgenomsnittet, framförallt bland tjejerna där omkring 10 procent fler i Mora har svarat att deras hälsa varit mycket eller ganska bra. Resultatet är svårt att jämföra med undersökningen från 2009 då frågan var formulerad annorlunda vid det tillfället. Träning och motion Tabellen nedan visar hur ofta gymnasieungdomarna tränar. Resultatet visar att de flesta tränar minst en gång i veckan. Gymnasieungdomarna tränar i större omfattning 2012 än 2009 och tjejerna ligger även över riksgenomsnittet som visar att 55 procent av tjejerna och 65 procent av killarna tränar flera gånger i veckan eller varje dag. Motsvarande siffror i Mora är 68 procent av tjejerna och 64 procent av killarna. Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Gymnasiet tjej kille Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? varje dag 21,0% 29,7% 26,1% flera gånger i veckan 47,3% 34,7% 39,9% en gång i veckan 15,0% 22,6% 19,5% någon gång i månaden 10,8% 6,7% 8,4% mer sällan eller aldrig 6,0% 6,3% 6,2% 100,0% 100,0% 100,0% Tobak och alkohol 71 procent av tjejerna och 78 procent av killarna röker aldrig. 10 procent av tjejerna och 9 procent av killarna röker flera gånger i veckan eller varje dag. Det är något bättre än riksgenomsnittet som visar att 14 procent av tjejerna och 15 procent av killarna röker flera gånger i veckan eller varje dag. Det är ungefär lika stor andel som röker regelbundet

23 Det är vanligare att killar än tjejer snusar. 89 procent av tjejerna och 78 procent av killarna har svarat att de aldrig snusar. 2 procent av tjejerna och 10 procent av killarna snusar flera gånger i veckan eller varje dag. Det verkar ha skett en positiv utveckling sedan 2009 då 5 procent av tjejerna och 17 procent av killarna snusade flera gånger i veckan eller varje dag. Moras resultat från 2012 ligger även bättre till än riksgenomsnittet som visar att 4 procent av tjejerna och 19 procent av killarna snusar flera gånger i veckan eller varje dag. Diagrammet till höger visar hur ofta gymnasieeleverna dricker sig berusade av alkohol. Resultatet visar att ungdomarna i Mora blir berusade av alkoholl i mindre utsträckning än riksgenomsnittet. 14 procent av tjejerna och 11 procent av killarna dricker så att de blir berusade någon gång i veckan eller ett par gånger i månaden. Motsvarande siffror för riksgenomsnittet är 18 procent bland tjejerna och 24 procent bland killarna. Det har även skett en positiv utveckling sedan 2009 då ungdomarna svarat att de druckit sig berusade oftare än vad de gjorde drack 16 procent av tjejerna och 23 procent av tjejerna så att de blev berusade någon gång i veckan eller ett par gånger i månaden. Trygghet Diagrammet till vänster visar om något av följande har hänt högstadieeleverna det senaste halvåret; inte vågat gå ut, blivit hotad, bestulen, utsatt för misshandel, utsatt för sexuellt våld/utnyttjande eller att inget av detta hänt. Resultatet ligger i nivå med riksgenomsnittet. Däremot verkar det ha skett en liten för bättring sedan luppundersökningen

24 Arbete Gymnasieeleverna har sommar- och extrajobb i större utsträckning än högstadieeleverna. På gymnasiet är det större andel tjejer än killar som har sommar- och extrajobb. På högstadiet går det inte att se lika tydliga skillnader mellan killarna och tjejerna när det gäller arbete. Omkring hälften av gymnasieeleverna och något lägre andel bland högstadieeleverna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Ungdomarnas syn på att starta eget företag i framtiden verkar påverkas av om föräldrarna har eget företag. Högstadiet 9 procent av tjejerna och 10 procent av killarna på högstadiet har extrajobb. Det är något lägre andel än riksgenomsnittet som visar att 11 procent av tjejerna och 14 procent av killarna hade extrajobb. 19 procent av tjejerna och 24 procent av killarna hade sommarjobb i somras vilket är samma siffror som riksgenomsnittet. Resultatet visar däremot att det skett en minskning av andelen som har sommaroch/eller extrajobb hade 23 procent av tjejerna och 28 procent av killarna sommarjobb och 13 procent av tjejerna och 16 procent av killarna extrajobb. Starta eget företag Högstadieeleverna får svara på om de skulle kunna tänka sig att starta eget företag i framtiden. Riksgenomsnittet visar att 47 procent av tjejerna 46 av killarna kan tänka sig det. Det betyder att killarna i Mora ligger nära riksgenomsnittet samtidigt men att tjejerna ligger något under. Resultatet i Mora har dock förbättrats med omkring tre procentenheter sedan undersökningen Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Högstadiet tjej kille Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 43,3% 45,6% 44,5% nej 7,1% 9,1% 8,1% vet inte 49,6% 45,2% 47,4% 100,0% 100,0% 100,0% 23

25 Tabellen nedan visar om ungdomarnas vilja att starta eget företag påverkas av om föräldrarna har eget företag. Resultatet visar att de som har föräldrar med eget företag är mer positiva till att själva starta eget företag i framtiden. Egna tankar om att starta eget företag i förhållande till om föräldrarna driver eget företag Har någon av dina föräldrar ett eget företag? ja nej vet inte tjej Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 54,5% 39,5% 36,4% 43,5% nej 4,5% 8,0% 9,1% 7,1% vet inte 40,9% 52,5% 54,5% 49,4% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% kille Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 50,8% 44,1% 41,2% 45,6% nej 7,9% 9,9% 5,9% 9,1% vet inte 41,3% 46,0% 52,9% 45,2% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 52,7% 41,8% 39,3% 44,6% nej 6,2% 9,0% 7,1% 8,1% vet inte 41,1% 49,2% 53,6% 47,3% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Gymnasiet Enkätundersökningen visar att 38 procent av tjejerna och 15 procent av killarna har extrajobb och 76 procent av tjejerna och 71 procent av killarna hade sommarjobb i somras. Resultatet skiljer sig något från riksgenomsnittet där något färre har sommar jobb, 69 procent av tjejerna och 67 procent av killarna. När det gäller extrajobb ligger tjejerna i Mora något över riksgenomsnittet på 30 procent medan killarna ligger något under riksgenomsnittet som visar 21 procent. När det gäller sommarjobb verkar det ha skett en positiv utveckling sedan Andelen med sommarjobb hade ökat med 15 procentenheter för tjejerna och 7 procentenheter för killarna mellan 2009 och Starta eget företag Tabellen nedan visar om gymnasieungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Killarna verkar kunna tänka sig att starta eget företag i något större utsträckning än tjejerna. Resultatet ligger något under riksgenomsnittet som visar att 51 procent av tjejerna och 56 procent av killarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Anmärkningsvärt är att andelen som kan tänka sig att starta eget företag i framtiden ligger på en lägre nivå än 2009 då 52 procent av tjejerna och 62 procent av killarna svarade att de kunde tänka sig att starta eget företag i framtiden. 24

26 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Gymnasiet Är du..? tjej kille Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 46,1% 53,6% 50,5% nej 9,0% 11,9% 10,7% vet inte 44,9% 34,5% 38,8% 100,0% 100,0% 100,0% Tabellen nedan visar huruvida ungdomarna påverkas av om föräldrarna har eget företag när det gäller om de själva kan tänka sig att göra det i framtiden. Resultatet visar att de som har föräldrar med eget företag är något mer positiva till att själva starta eget företag i framtiden. Egna tankar om att starta eget företag i förhållande till om föräldrarna driver eget företag Har någon av dina föräldrar ett eget företag? ja nej vet inte tjej Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 50,0% 45,2% 33,3% 46,1% nej 8,7% 8,7% 16,7% 9,0% vet inte 41,3% 46,1% 50,0% 44,9% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% kille Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 61,8% 52,6% 23,1% 53,6% nej 10,3% 13,0% 7,7% 11,9% vet inte 27,9% 34,4% 69,2% 34,5% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? ja 57,0% 49,4% 26,3% 50,5% nej 9,6% 11,2% 10,5% 10,7% vet inte 33,3% 39,4% 63,2% 38,8% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 25

27 Framtid En stor del av ungdomarna har en positiv syn på framtiden. De flesta högstadieelever vill börja studera på ett gymnasieprogram efter grundskolan. Gymnasieeleverna vill istället studera vidare på universitet eller högskola i stor utsträckning. Det är fler gymnasieelever än högstadieelever som tror att de kommer att flytta från kommunen där de bor och tjejerna tror att de kommer att göra det i större utsträckning än killarna. Vanliga anledningar till att flytta från kommunen är jobb och studier och vanliga anledningar till att vilja flytta tillbaka är närhet till släkt och familj. Högstadiet Diagrammet till höger visar vad högstadieungdomarna vill göra direkt efter grundskolan. Helst vill ungdomarna studera på gymnasiet, antingen i den egna kommunen eller i någon annan kommun. Mora kommun skiljer sig något mot riksgenomsnittet genom att något fler vill läsa på gymnasiet i någon annan kommun (riksgenomsnittet visar att 44 procent av tjejerna och 33 av killarna vill läsa på gymnasiet i någon annan kommun och att 37 procent av tjejerna och 36 procent av killarna vill läsa på gymnasiet i kommunen de bor i) var frågan något annorlunda formulerad men resultatet visar liksom 2012 att det var något fler som ville studera på gymnasiet i någon annan kommun än de bor i. Flytta eller stanna Diagrammet till vänster visar att omkring hälften av högstadieungdomarna tror att de kommer att flytta från kommunen de bor i nu. Något fler killar än tjejer tror att de kommer att göra det. Resultatet ligger mycket nära riksgenomsnittet och utmärker sig inte jämfört med resultatet från

28 Diagrammet ovan visar anledningar till varför högstadieungdomarna kan tänka sig att flytta från kommunen. Resultatet visar att tjejer och killar tycker olika i frågan. Tjejerna kan i större utsträckning tänka sig att flytta på grund av jobb och möjlighet att utöva fritidsaktiviteter. Killarna har svarat att de inte vet i större utsträckning än tjejerna. Mora sticker ut i jämförelse med riksgenomsnittet när det gäller fritidsaktiviteter. 9 procent av tjejerna och 8 procent av killarna kan enligt riksgenomsnittet tänka sig att flytta av den anledningen. Siffran är betydligt högre i Mora, framförallt bland tjejerna. De vanligaste anledningarna till att högstadieungdomarna vill varaa kvar i kommunen är familj och släkt samt flick-/pojkvän eller kompisar. Högstadieungdomarnas syn på sin egen framtid I enkäten får ungdomarna svara på hur de ser på framtiden för egen del. Resultatet visar att de flesta är positiva till sin egen framtid och ligger därmed relativt högt på skalan vilket är positivt. Resultatet skiljer sig varken från riksgenomsnittet eller från år 2009 i någon betydande utsträckning. 27

29 Gymnasiet Diagrammet nedan visar vad gymnasieungdomarna helst vill göra efter gymnasiet. Resultatet visar att det vanligaste svaret är att studera vidare på högskola/universitet. Resultatet ligger generellt nära riksgenomsnittet. Det är dock en något lägre andel som svarat att de vill ut och resa i förhållande till riksgenomsnittet. Det är även en lägre andel som angivit det svars- alternativet jämfört med 2009 då 31 procent av tjejerna och 13 procent av killarna gjorde det. Tabellen nedan visar vad högstadieeleverna tror att de kommer att göra efter gymnasiet. Resultatet visar att en stor andel tror att de kommer att studera på universitet eller högskola vilket stämmer överens med vad många vill göra vilket illustreras i diagrammet ovan. 28

30 Flytta eller stanna Diagrammet till höger visar om gymnasieung- flytta från domarna tror att de kommer att kommunen. En stor andel tror att de kommer att göra det, framförallt bland tjejerna. Resultatet ligger något över riksgenomsnittet som visar att 67 procent av tjejerna och 57 procent av killarna tror att de kommer att flytta från kommunen. Det har inte skett någon anmärkningsvärd skillnad sedan luppundersökningen Diagrammet nedan visar varför ungdomarna kan tänka sig att flytta från kommunen. Vanliga anledningar är jobb och studier. Dessa svarsalternativ är även de vanligast förekommande enligt riksgenomsnittet och i studien från Tabellen nedan visar vad som skulle kunna få gymnasieungdomarna att flytta tillbaka. Närhet till släkt och vänner är det vanligast förekommande svarsalternativet. Det är även det vanligaste svarsalternativet enligt riksgenomsnittet och i undersökningen från