Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Transkript

1 Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, Dalarnas forskningsråd Arbetsrapport 2010

2 ISBN Dalarnas forskningsråd och författarna 2010 Dalarnas forskningsråd Myntgatan Falun info@dfr.se 2

3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Att samverka kring Lupp 6 Metod 7 Ungdomarnas bakgrunder 9 Fritid 11 Resor och internationell erfarenhet 20 Skola 23 Politik och inflytande 34 Hälsa och trygghet 41 Trygghet 41 Mobbing och utfrysning 44 Hälsa 45 Droger 48 Orättvis behandling 51 Arbete och framtid 54 Arbete 54 Framtid 56 Sammanfattande diskussion 64 Fritid 64 Skola 66 Politik 67 Hälsa och trygghet 67 Arbete och framtid 68 En kommun för alla unga 68 Referenser 70

4 Sammanfattning I den här rapporten sammanställs och analyseras svaren från den Lupp-enkät (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken) som under vintern genomförts bland högstadie- och gymnasieungdomar i Säters kommun. Enkäten har delats ut till samtliga årskurser på högstadiet med en svarsfrekvens på 92 procent. Totalt har 304 elever besvarat enkäten, 162 tjejer och 142 killar. På gymnasiet har enkäten delats ut till årskurs ett. Totalt har 41 elever besvarat enkäten, 30 tjejer och elva killar. Svarsfrekvensen på gymnasiet är 64 procent. Resultaten presenteras genom diagram och texter under fem huvudrubriker: fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid. I rapporten analyseras könsskillnader i materialet. Huvudfrågorna är: Hur uppfattar unga tjejer respektive unga killar i Säters kommun sina liv och framtider? Vilka könsskillnader kan iakttas i materialet och hur kan dessa förstås? Könsskillnader är i många avseenden tydliga när det gäller vad ungdomarna fyller sin fritid med, men det finns också områden där sådana skillnader inte är särskilt framträdande. De allra flesta ungdomar i Säter tycker att de har lagom mycket fritid. Något fler tjejer tycker att de har för lite fritid för att hinna med allt det vill göra. Omvänt tycker något fler killar att de har så mycket fritid att det inte vet hur de ska fylla den. Den vanligaste fritidssysselsättningen bland både tjejer och killar på högstadiet såväl som på gymnasiet är att surfa och chatta på Internet. Också idrott engagerar många, liksom att vara ute i naturen. Spontanidrott förekommer ofta många tränar på egen hand. Vad gäller övriga fritidssysselsättningar i Säter är tjejer överrepresenterade när det gäller att skriva, läsa, dansa, musicera, spela teater och hålla på med annan skapande verksamhet, och killar när det gäller att jaga, fiska och meka. Tjejerna orienterar sig också i högre grad mot en större omvärld, och uppger sig i större utsträckning än killarna vilja komma till andra länder för att arbeta, studera eller jobba som volontärer. Bara en mindre del av ungdomarna verkar uppfatta sådana könsskillnader som ett problem. De flesta anser inte att de avstår från att göra saker på grund av sitt kön. Många gillar skolmiljön och tycker stämningen i skolan är bra, men det finns också relativt många som säger motsatsen. Tjejerna är mer kritiska än killarna. En del av ungdomarna på högstadiet ser mobbing som ett problem i skolan, närmare bestämt 20 procent av tjejerna och 16 procent av killarna. Ingen av gymnasieeleverna, varken bland tjejerna eller bland killarna, tycker att mobbing är ett problem på skolan vilket skiljer Säter från de andra kommunerna i studien. Ungefär en av fyra elever på högstadiet är inte säkra på om skolan skulle ingripa vid fall av 4

5 mobbing. På gymnasiet bedömer alla killar att skolan skulle ingripa vid mobbing. Tre procent av tjejerna tror inte att skolan skulle göra det. En del elever upplever att främlingsfientlighet är ett problem på skolan, närmare bestämt 20 procent av tjejerna och 13 procent av killarna på högstadiet och tio procent av tjejerna och 18 procent av killarna på gymnasiet. 16 procent av tjejerna och elva procent av killarna på högstadiet tycket att sexuella trakasserier är ett problem på skolan. Ingen av eleverna på gymnasiet tycket att sexuella trakasserier är ett problem på skolan. En stor del av ungdomarna skulle vilja ha mer att säga till om vad gäller vardagens alla frågor, som skolmat, schema, skolmiljön etc. Flertalet ser ganska små möjligheter att kunna påverka. Intresset för politik är lågt bland ungdomarna i Säter. När frågan istället formuleras som Hur intresserad är du av samhällsfrågor? säger nästan en fjärdedel av högstadieungdomarna att de är ganska eller mycket intresserade. Merparten av högstadieungdomarna uttrycker dock ointresse även för samhällsfrågor. Intresset för samhällsfrågor är större på gymnasiet, något fler än hälften svarat att de är ganska eller mycket intresserade. Även om merparten av ungdomarna säger sig vara ointresserade av politik sammantaget ungefär en fjärdedel vara med och påverka i kommunen genom att träffa beslutsfattare för att diskutera med dem. De flesta ungdomar i Säter skattar sin hälsa som god, men det finns också en mindre grupp som inte alls mår bra. Både på högstadiet och gymnasiet är tjejer mer utsatta för trötthet, stress och sömnsvårigheter än killar. De känner heller inte lika stor trygghet. Mobbning förekommer både på högstadiet och på gymnasiet. Rasterna och klassrummet utgör arenor för mobbning. Tjejer är i högre grad än killar utsatta för mobbning och utfrysning via sms, e-post, hemsida eller telefon. Tänkvärt är att så pass få av ungdomarna uppfattar sig som eller erkänner att de är mobbare. Alkohol och drogvanor etableras i hög grad under högstadie- och gymnasieåren. Det gäller också rökning och snusande. Få ungdomar på högstadiet såväl som på gymnasiet i Säter säger att de har provat hasch och marijuana. Relativt få av högstadieungdomarna har haft arbete (sommar- eller extrajobb). Fler gymnasieelever än högstadieelever har haft sommarjobb. Ungefär hälften av ungdomarna kan tänka sig att starta företag i framtiden. De stor del av ungdomarna ser det som troligt att de kommer att lämna kommunen efter gymnasiet. Studier och arbete är den främsta anledningen till det. Släkt, familj och eventuella kommande barn är en vanlig anledning till att både killar och tjejer kan tänka sig för att flytta tillbaka. Värt att notera är att väldigt få av högstadieungdomarna helt avfärdar möjligheten att flytta tillbaka senare. Familj, släkt och uppväxtmiljön för eventuella kommande barn är det starkaste motivet för en återflytt bland både tjejer och killar. 5

6 Inledning Hur är det att vara ung i Säter år 2010? Hur ser tjejer och killar i kommunen på sina liv och framtider? En väl fungerande kommunal ungdomspolitik måste bygga på kunskap om hur ungdomars situation ser ut i den egna kommunen, men också i allmänhet. Den måste mäta och förstå hur de offentliga insatser som görs lokalt påverkar ungas liv. Ungdomsstyrelsens Lupp-enkät (som står för Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken) har utvecklats i samarbete med kommuner och forskare för att vara ett sådant verktyg. Enkätformulären, ett för högstadiet och ett för gymnasiet, spänner över områdena fritid, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och fritid. Frågorna tar med andra ord ett brett grepp på ungas livssituation. Fördelen med att använda denna enkät är att den dels är väl beprövad och dels öppnar möjligheter till jämförelser nationellt och regionalt. Den här rapporten syftar till att med hjälp av Lupp ge en bild av hur unga i Säters kommun ser på sin nuvarande situation och sina framtida möjligheter. Den ska också sätta in en del av resultaten i ett vidare socialt och kulturellt sammanhang och jämföra dem med resultat från några andra dalakommuner. Rapporten ska ses som en utgångspunkt för fortsatt arbete med att förstå och förbättra situationen för unga i kommunen. Det är ett arbete som självklart ska ske i dialog med ungdomarna själva. Utöver detta finns möjligheter till fortsatt fördjupning inom enkätens olika delområden. Rapporten kompletteras med en pdf-fil där svaren på de allra flesta enkätfrågorna finns sammanställda i tabeller eller diagram. Enkätsvaren finns också tillgängliga på Ungdomsstyrelsens hemsida tillsammans med ett enkelt webbaserat verktyg för bearbetning, vilket ger ännu större möjligheter till fortsatt fördjupning. Intresserade inom skolan, elevhälsan, föreningslivet och övriga kommunala förvaltningar kommer förhoppningsvis att vilja arbeta vidare med de delar av enkäten som är av störst intresse för respektive verksamhet. Att samverka kring Lupp Sedan Lupp kom till 2001 har ett hundratal svenska kommuner genomfört enkäten, däribland flera dalakommuner. Genom att upprepa undersökningen kontinuerligt blir det möjligt att följa utvecklingen i den egna kommunen över tid, och se utfallet av de insatser som görs. Den kommun som väljer att genomföra Lupp ansvarar själv för databearbetning och analys av det insamlade materialet. Kommunen kan välja att utföra arbetet internt, samarbeta med någon utomstående forskare eller välja en kombinationslösning. Ett problem är ofta att det blir för kostsamt att leja ut bearbetning och analys samtidigt som kvaliteten på analysen blir låg om den utförs 6

7 av lekmän. Dalarnas forskningsråd arbetar långsiktigt och i samarbete med andra regionala aktörer för att bygga upp forskning och utveckling kring regionens unga, deras situation och möjligheter. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av att ha arbetat med Lupp på kommunal och regional nivå ser vi stora vinster med en utökad samverkan kring den här typen av undersökningar. Den modell Dalarnas forskningsråd nu prövar, att bearbeta och analysera enkäter från flera kommuner samtidigt, håller inte bara nere kostnaderna utan ger också andra samordningsvinster. De senare består dels i att tid frigörs som kan användas för att göra en fördjupad analys, dels i möjligheter till jämförelser och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande kommunerna. Varje kommun får i och med det ut mer av undersökningen jämfört med om den genomförts enskilt. Metod Fyra dalakommuner deltar i detta samverkansprojekt: Malung-Sälen, Rättvik, Säter och Älvdalen. Var och en av de fyra deltagande kommunerna har under hösten 2009 och början av 2010 genomfört Lupp bland sina högstadie- och/eller gymnasieelever. Ett par av kommunerna har valt att göra en totalundersökning, medan de övriga valt att koncentrera sig på en eller ett par årskurser på respektive stadium. Respektive kommuns ungdomskonsulent har haft huvudansvaret för att i samarbete med skolorna genomföra enkätundersökningen i den egna kommunen. Enkäterna öppnades under oktober Ett första möte med de fyra kommunernas ungdomskonsulenter hölls i november samma år på Dalarnas forskningsråd. De medverkande kommunernas olika förutsättningar och förväntningar på Lupp diskuterades. Under januari och februari 2010 levererades enkätmaterialet av Ungdomsstyrelsen till DFR. En stor svårighet i de flesta enkätundersökningar är att få god svarsfrekvens. Att enkäterna genomförts på lektionstid har bidragit till att vi i det här projektet i de flesta fall fått en hög andel svarande. Likaså har den tid och det engagemang som ungdomssamordnare, rektorer och lärare i respektive kommun lagt ned på att skapa praktiska förutsättningar och motivera ungdomar att delta varit väl investerad. Om detta inte fungerar brukar det vara svårt eller rent av omöjligt att uppnå den svarsfrekvens som behövs för att materialet ska gå att analysera. I Säter har enkäten delats ut till samtliga årskurser på högstadiet med en svarsfrekvens på 92 procent. Totalt har 304 elever besvarat enkäten, 162 tjejer och 142 killar. På gymnasiet har enkäten delats ut till årskurs ett. Totalt har 41 elever besvarat enkäten, 30 tjejer och elva killar. Svarsfrekvensen på gymnasiet är 64 procent. Enkätmaterialet har bearbetas i statistikbearbetningsprogrammet SPSS. Resultatet av denna bearbetning har därefter analyserats mera ingående. Den pågående analysen presenterades för och diskuterades med ungdomskonsulenterna vid ett möte i mars Arbetet med bearbetning och analys har på Dalarnas 7

8 forskningsråd involverat flera personer. Helena Kåks har varit projektledare med ansvar för att samordna arbetet och skriva inledning och slutdiskussion. Johanna Jansson har ansvarat för de kommunvisa körningarna i SPSS och även skrivit resultatdelen av rapporten. Johan Kostela har förberett statistikkörningarna genom att skapa datormodeller (syntaxer) för bearbetningen. Resultaten presenteras genom diagram och texter under fem huvudrubriker, vilka täcker in de sju huvudområdena i enkätformuläret. Valet har fallit på att i första hand undersöka och analysera eventuella könsskillnader i materialet. De huvudfrågor vi ställer är: Hur uppfattar unga tjejer respektive unga killar i Säters kommun sina liv och framtider? Vilka könsskillnader kan iakttas i materialet och hur kan dessa förstås? Valet att göra en analys baserad på kön motiveras av ett behov av ökad kunskap på området. Av betydelse är också att kön är den enda bakgrundsfaktor som fullt ut låter sig hanteras inom ramen för Lupp. Exempelvis social bakgrund, som också är en tung bakgrundsfaktor, låter sig inte lika enkelt definieras utifrån enkätmaterialet. Resultatdelen följs av en avslutande del där de viktigaste resultaten sammanfattas och diskuteras. 8

9 Ungdomarnas bakgrunder Unga utgör ingen homogen grupp. Ökad kunskap om och förståelse för ungas situation förutsätter kunskap om deras bakgrunder i ekonomisk, social och kulturell mening. Inte minst har föräldrars yrkesval och värderingar stor betydelse för hur ungdomar väljer att forma sina liv. Lupp-enkäten ger viss sådan bakgrundsinformation. Högstadiet Av de ungdomar på högstadiet som deltagit i enkätstudien bor 68 procent med båda sina föräldrar. 19 procent bor ibland hos sin mamma och ibland hos sin pappa. Tolv procent bor enbart med en av sina föräldrar och två procent bor inte hos någon av sina föräldrar. De flesta bor i villa, gård eller radhus (88 procent). Tio procent bor i lägenhet och en procent uppger att inget svarsalternativ stämmer överens med deras boende. Den absolut största delen av ungdomarna är födda i Sverige (94 procent). 0,5 procent är födda i Norden, en procent i Europa och två procent utanför Europa. 96 procent är svenska medborgare. De flesta har svenskfödda föräldrar. 90 procent har en mamma som är född i Sverige och tre procent har en mamma som är född i Norden. En procent av mammorna är födda inom Europa och fyra procent utanför Europa. 92 procent har en pappa som är född i Sverige. Tre procent av papporna är födda i Norden. 0,5 procent av papporna är födda inom Europa och tre procent utanför Europa. De flesta högstdieungdomar har en mamma vars nuvarande sysselsättning är arbete (81 procent). Sju procent av mammorna studerar och fyra procent är sjukskrivna. Två procent är mammalediga och lika många är arbetslösa. En halv procent av mammorna är förtidspensionerade/pensionerade. En procent av mammorna har en nuvarande sysselsättning som inte stämmer överens med något av svarsalternativen. Två procent av eleverna vet inte vad deras mammas nuvarande sysselsättning är. En stor del av papporna arbetar (88 procent). En procent av papporna är arbetslösa och lika stor del studerar. Det är även en procent av papporna som är pensionerade/förtidspensionerade. En halv procent av papporna är pappalediga. Tre procent har pappor som är sjukskrivna och lika många har pappor med en nuvarande sysselsättning som inte stämmer överens med något av svarsalternativen. Två procent av eleverna vet inte vad deras pappas nuvarande sysselsättning är. Gymnasiet De flesta (73 procent) av dem som besvarat enkäten bor tillsammans med båda föräldrarna. Sju procent bor ibland hos sin mamma och ibland hos sin pappa. Tio 9

10 procent bor enbart med en av sina föräldrar. Fem procent bor själva och lika många har svarat att inget svarsalternativ stämmer med deras boende. 88 procent bor i villa, gård eller radhus. Fem procent bor i lägenhet med förstahandskontrakt och sju procent bor i studentrum/studentlägenhet. 95 procent av gymnasieeleverna är födda i Sverige och fem procent utanför Europa. De flesta har även Svenskfödda föräldrar. 90 procent av gymnasieeleverna har svarat att deras mamma är född i Sverige. Fem procent har en mamma som är född i Norden och lika många har en mamma som är född utanför Europa. 95 procent har en pappa som är född i Sverige och fem procent har en pappa som är född utanför Europa. 95 procent av gymnasieeleverna är svenska medborgare. Fem procent är det inte. 98 procent av dem som besvarat enkäten går på gymnasiet och två procent är föräldralediga. Fem procent av ungdomarna har svarat att de dessutom går någon utbildning på kvällar eller helger. De flesta gymnasieelever har en mamma som arbetar, närmare bestämt 71 procent. Fem procent har en mamma som studerar och lika många har en mamma som är mammaledig. Det är även fem procent som har en mamma som är arbetslös. Sju procent har en mamma som är pensionerad/förtidspensionerad och lika många har en mamma som är sjukskriven. Hela 93 procent av gymnasieeleverna har en pappa som arbetar. Två procent har en pappa som studerar och lika många har en pappa som är pensionerad/förtidspensionerad. Det är även två procent som har en pappa vars nuvarande sysselsättning är något annat än de alternativ som fanns att välja mellan i enkäten. Gymnasieungdomarna får även svara på vad som är deras mammors och pappors högsta avslutade utbildning. 37 procent har en mamma vars högsta avslutade utbildning är universitet eller högskola. 29 procent har en mamma som har gått gymnasieskola eller motsvarande. 22 procent av gymnasieeleverna har en mamma som läst någon yrkesutbildning efter gymnasiet. 12 procent vet inte vad som är deras mammas högsta avslutade utbildning. 34 procent har en pappa vars högsta avslutade utbildning är gymnasieskola eller motsvarande. 22 procent har en pappa vars högsta avslutade utbildning är universitet eller högskola. 17 procent av gymnasieeleverna har en pappa som läst någon yrkesutbildning efter gymnasiet. Sju procent har en pappa vars högsta avslutade utbildning är grundskola eller motsvarande. Två procent har en pappa som inte gick ut grundskolan. 17 procent vet inte vad deras pappas nuvarande sysselsättning är. 10

11 Fritid Att ha en innehållsrik fritid med möjligheter till föreningsaktiviteter, kulturupplevelser, fysisk aktivitet, gemenskap och tillfällen att utöva inflytande påverkar både den fysiska hälsan och upplevelsen av att må bra. Fritiden ger utrymme för det under tonåren så viktiga identitetsskapande och genererar erfarenheter och ett socialt kapital som kan påverka både yrkesval och framtida möjligheter i vidare mening. Fritiden värderas också högt av de flesta unga människor. Många unga är engagerade i föreningar av olika slag. Den andelen sjunker dock på riksnivå, en utveckling som har sammankopplats med ökade utbildningskrav och ett ökat medieutbud. Högstadiet I Lupp-enkäten får högstadieeleverna svara på hur mycket fritid de har. Svaren redovisas i tabellerna nedan uppdelat mellan tjejer och killar. Tabellen visar att de flesta, både tjejer och killar, tycker att de har lagom med fritid och att de hinner med att göra det de vill. Det är fler tjejer än killar som upplever att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill medan de är fler killar än tjejer som upplever att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. Figur 1: "Hur mycket fritid har du?" Högstadieungdomar fördelade på kön. 11

12 Tabellen nedan visat att de flesta, både tjejer och killar, tycker att det finns ganska mycket att göra på fritiden. Tabellen speglar ändå en könsskillnad där killarna i större utsträckning än tjejerna är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. Fler killar än tjejer har svarat att det finns väldigt mycket att göra på fritiden medan fler tjejer än killar tycker att det finns ganska lite att göra på fritiden. Figur 2: "Hur mycket, av det du är intresserad av, finns att göra på fritiden?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Den vanligaste fritidssysselsättningen bland högstadieeleverna i Säter är att surfa och chatta på Internet. 67 procent av tjejerna och lika stor del av killarna gör det varje dag. 24 procent av tjejerna och 23 procent av killarna gör det varje vecka. Den näst största fritidssysselsättningen är att umgås med kompisar, 42 procent av tjejerna och 41 procent av killarna gör det varje dag. 48 procent av tjejerna och 47 procent av killarna gör det varje vecka. Något fler än hälften av ungdomarna (59 procent av tjejerna och 55 procent av killarna) idrottar/motionerar i någon klubb eller förening minst en gång i veckan. 32 procent av tjejerna och 39 procent av killarna gör det aldrig. 67 procent av tjejerna och 50 procent av killarna idrottar/motionerar minst en gång i veckan utanför någon klubb eller förening. Elva procent av tjejerna och 19 procent av killarna gör det aldrig. 28 procent av tjejerna och 18 procent av killarna går på sportevenemang utan att själva delta varje månad. 35 procent av tjejerna och 25 procent av killarna 12

13 gör det varje år. Det är få som gör det minst en gång i veckan, åtta procent av tjejerna och 15 procent av killarna. 66 procent av tjejerna och 46 procent av killarna går på konsert varje år. Det är få som går på konsert oftare än så. 30 procent av tjejerna och 44 procent av killarna gör det aldrig. 35 procent av tjejerna och 61 procent av killarna går aldrig på teater/musikal/dansuppvisning. 56 procent av tjejerna och 35 procent av killarna gör det varje år. 54 procent av tjejerna och 49 procent av killarna går på museum/utställning varje år. 43 procent av tjejerna och 44 procent av killarna gör det aldrig. Det är fler tjejer (48 procent) än killar (30 procent) som sjunger, spelar instrument och skapar musik minst en gång i veckan. Det är fler killar (65 procent) än tjejer (42 procent) som aldrig gör det. Det är inte så många som tränar dans eller spelar teater, 15 procent av tjejerna och fem procent av killarna gör det minst en gång i veckan. 56 procent av tjejerna och 86 procent av killarna gör det aldrig. Det är fler tjejer (35 procent) än killar (9 procent) som målar, syr eller håller på med annan skapande verksamhet minst en gång i veckan. 35 procent av tjejerna och 32 procent av killarna deltar i föreningsverksamhet minst en gång i veckan. 33 procent av tjejerna och 39 procent av killarna gör det aldrig. Det är få som går på café minst en gång i veckan, närmare bestämt två procent av tjejerna och åtta procent av killarna. 47 procent av tjejerna gör det varje månad och 42 procent varje år. Bland killarna gör 37 procent det varje månad och 33 procent det varje år. Det är fler som går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande, tolv procent av tjejerna och 28 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. 32 procent av tjejerna gör det varje månad och 22 procent varje år. Bland killarna gör 23 procent det varje månad och 16 procent det varje år. En vanlig fritidssysselsättning bland både tjejer och killar är att gå runt på stan med kompisar, 48 procent av tjejerna och 50 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. Nio procent av tjejerna och elva procent av killarna går på fest minst en gång i veckan. Det är vanligare att man gör det varje månad eller varje år. 37 procent av tjejerna gör det varje månad och 41 procent varje år. Bland killarna gör 25 procent det varje månad och 38 procent varje år. Att vara ute i naturen regelbundet är vanligt bland högstadieungdomarna i Säter. 50 procent av tjejerna och 31 procent av killarna är det minst en gång i veckan. Det är inte så många som jagar/fiskar så ofta som minst en gång i veckan (2 procent av tjejerna och 8 procent av killarna). Det är vanligare att man gör det årligen. 44 procent av tjejerna och 50 procent av killarna gör det varje år. Tolv procent av tjejerna och 18 procent av killarna åker skateboard/snowboard minst en gång i veckan under säsong. 59 procent av tjejerna och 49 procent av killarna gör det aldrig. Fler killar (24 procent) än tjejer (4 procent) mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra tekniska saker minst en gång i veckan. 13

14 75 procent av tjejerna och lika stor del av killarna spelar aldrig rollspel. 17 procent av tjejerna och elva procent av killarna gör det varje år. Det är få som gör det oftare än så. Det är många som spelar datorspel eller tv-spel på fritiden och det är fler killar (83 procent) än tjejer (48 procent) som gör det minst en gång i veckan. Det är däremot få som spelar om pengar på Internet. 96 procent av tjejerna och 91 procent av killarna gör det aldrig. Det är många av högstadieeleverna som skriver på fritiden, 65 procent av tjejerna och 40 procent av killarna gör det minst en gång i veckan. Något fler läser minst en gång i veckan, närmare bestämt 67 procent av tjejerna och 51 procent av killarna. Det är däremot inte så många som går på bibliotek (inte på skoltid) minst en gång i veckan, endast sex procent av tjejerna och fem procent av killarna. 24 procent av tjejerna och 16 procent av killarna gör det varje månad. Det är något fler tjejer (85 procent) än killar (70 procent) som hjälper till hemma minst en gång i veckan. I enkäten tillfrågas högstadieeleverna om det finns något de skulle vilja göra på sin fritid men som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej. 45 procent av tjejerna och 50 procent av killarna svarar att det inte finns det. 14 procent av tjejerna och nio procent av killarna svarar däremot att det finns det. 41 procent av tjejerna och 42 procent av killarna vet inte om det finns det eller inte. FÖRENINGSENGAGEMANG I enkäten ställs även en fråga om ungdomarnas medlemskap i olika föreningar. Engagemanget i idrottsklubb/förening är relativt stort i Säter. 52 procent av tjejerna och 45 procent av killarna är aktiva medlemmar i någon idrottsförening eller klubb. 17 procent av tjejerna och åtta procent av killarna är aktiva medlemmar i någon hobbyförening. Färre är aktiva medlemmar i någon friluftsförening, endast fyra procent av tjejerna och lika stor del av killarna. En procent av tjejerna och tre procent av killarna är aktiva medlemmar i datoreller spelförening. Nio procent av tjejerna och fem procent av killarna är aktiva medlemmar i någon religiös förening eller församling. 17 procent av tjejerna och 13 procent av killarna är aktiva medlemmar i kulturförening. Engagemanget i politiskt parti eller ungdomsförbund är inte så stort bland högstadieeleverna i Säter. Ingen av tjejerna är aktiva medlemmar i något politiskt parti eller ungdomsförbund medan en procent av killarna är det. Ingen är heller medlem i någon förening eller organisation för samhällsfrågor, varken bland tjejerna eller bland killarna. Engagemanget i skolföreningar är något större, åtta procent av tjejerna och tio procent av killarna är aktiva medlemmar. Två procent av tjejerna och fyra procent av killarna är aktiva medlemmar i någon supporterklubb. Nio procent av tjejerna och elva procent av killarna är aktiva medlemmar i någon annan slags klubb/förening som inte finns representerad bland svarsalternativen i enkäten. 14

15 Tabellen nedan visar i hur stor utsträckning högstadieeleverna upplever att de kan vara med och påverka föreningens verksamhet. Resultatet visar relativt stora skillnader mellan könen. Fler tjejer än killar upplever att de kan vara med och påverka i den utsträckning de vill. Fler killar än tjejer har svarat att de inte vill påverka föreningens verksamhet. Figur 3: "I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Gymnasiet Liksom högstadieeleverna fick gymnasieeleverna svara på hur mycket fritid de har. Tabellen nedan visar att det är betydligt fler tjejer än killar som känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill. Fler killar än tjejer känner att de har lagom mycket fritid och att de hinner med att göra det de vill. 15

16 Figur 4: "Hur mycket fritid har du?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Tabellen nedan visar att tjejerna i större utsträckning än killarna tycker att det finns väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. Samtidigt är det enbart tjejer som har svarat att det finns väldigt lite/ingenting att göra. Tjejernas uppfattning om hur mycket av det de är intresserade av som finns att tillgå på fritiden skiljer sig i större utsträckning än killarnas uppfattning. 16

17 Figur 5: "Hur mycket, av det du är intresserad av, finns att göra på fritiden?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. De två vanligaste fritidssysselsättningarna i Säters kommun bland gymnasieungdomarna är att umgås med kompisar och att surfa/chatta på Internet. Alla killar och 73 procent av tjejerna umgås med kompisar varje vecka. 93 procent av tjejerna och 91 procent av killarna surfar/chattar på Internet varje vecka. Det är däremot få som spelar om pengar på Internet. Ingen av tjejerna men nio procent av killarna har svarat att de gör det varje vecka. Något fler än hälften av gymnasieungdomarna idrottar utanför någon klubb eller förening varje vecka, närmare bestämt 63 procent av tjejerna och 64 procent av killarna. Det är något färre som idrottar/motionerar i klubb eller förening varje vecka, framförallt bland killarna. 53 procent av tjejerna och 36 procent av killarna har svarat att de gör det. Sju procent av tjejerna men ingen av killarna går på sportevenemang utan att själva delta varje vecka. 23 procent av tjejerna och 18 procent av killarna har svarat att de deltar i föreningsverksamhet varje vecka. Tre procent av tjejerna går på café varje vecka. Ingen av killarna har svarat att de gör det så ofta som varje vecka. Tre procent av tjejerna besöker ungdomens hus, fritidsgård eller liknande varje vecka. Ingen av killarna har svarat att de gör det så ofta men nio procent har svarat att de gör det varje månad. Ingen av de gymnasieelever som har svarat på enkäten går på restaurang/pub/bar så ofta som varje vecka. 30 procent av tjejerna och 55 procent av killarna gör det varje månad. Tre procent av tjejerna och 18 procent av killarna går på fest varje vecka och 37 17

18 procent av tjejerna och 45 procent av killarna går runt på stan med kompisar varje vecka. Det är vanligt att vara ute i naturen på fritiden bland gymnasieeleverna. 40 procent av tjejerna och 64 procent av killarna är det varje vecka. Intresset för jakt/fiske är inte lika stort. Nio procent av killarna men ingen av tjejerna gör det så ofta som varje vecka. Det är fler tjejer än killar som åker snowboard eller skateboard under säsong i Säter. Sju procent av tjejerna men ingen av killarna gör det så ofta som varje vecka. Sju procent av tjejerna och nio procent av killarna mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar eller andra tekniska saker varje vecka. Tre procent av tjejerna och nio procent av killarna spelar rollspel/levande rollspel varje vecka. Intresset för datorspel/tv-spel är betydligt större bland killarna. 23 procent av tjejerna och hela 82 procent bland killarna spelar datorspel/tv-spel varje vecka. 30 procent av tjejerna och 36 procent av killarna sjunger/spelar instrument/skapar musik på fritiden så ofta som varje vecka. Det är färre som tränar dans eller spelar teater, tio procent av tjejerna och nio procent av killarna gör det varje vecka. 17 procent av tjejerna och nio procent av killarna målar/syr eller sysslar med annan skapande verksamhet varje vecka. Ingen av tjejerna går på konsert så ofta som varje vecka men nio procent av killarna har svarat att de gör det. Ingen har svarat att de går på museum/utställning oftare än varje år. 33 procent av tjejerna och 35 procent av killarna har svarat att de gör det varje år. 43 procent av tjejerna och 45 procent av killarna har svarat att de går på teater/musikal/dansuppvisning varje år. Ingen av killarna har svarat att de gör det oftare än så. Tre procent av tjejerna gör det varje månad men ingen oftare än så. Att skriva är en vanlig fritidssysselsättning, framförallt bland tjejerna. 60 procent av tjejerna och 46 procent av killarna skriver på fritiden varje vecka. 77 procent av tjejerna och 46 procent av killarna läser på fritiden varje vecka. Det är däremot inte så många som besöker bibliotek utanför skoltid. Tre procent av tjejerna, men ingen av killarna gör det så ofta som varje vecka. 87 procent av tjejerna och 73 procent av killarna hjälper till hemma på fritiden. I enkäten får eleverna frågan om det finns någonting de skulle vilja göra på fritiden men som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej. 23 procent av tjejerna och 18 procent av killarna har svarat att det gör det. FÖRENINGSENGAGEMANG I enkäten ställs även en fråga om ungdomarnas medlemskap i föreningar. Fler tjejer (43 procent) än killar (27 procent) är aktiva medlemmar i någon idrottsförening eller klubb. Tio procent av tjejerna är aktiva medlemmar i någon hobbyförening. Ingen av killarna är medlemmar i någon sådan förening. Sju procent av tjejerna är aktiva medlemmar i någon friluftsförening. Ingen av killarna är medlemmar i någon sådan förening. Ingen, varken bland killarna eller bland tjejerna, är medlem i någon datorförening/spelförening. Tio procent av tjejerna men ingen av killarna är aktiva 18

19 medlemmar i kulturförening. Sju procent bland tjejerna men ingen av killarna är aktiva medlemmar i någon religiös förening/församling. 13 procent av tjejerna men ingen av killarna har svarat att de är aktiva medlemmar i någon skolförening. Tre procent av tjejerna är aktiva medlemmar i politiskt parti/ungdomsförbund. Ingen av killarna är medlem i någon sådan förening. Ingen av killarna är medlem i förening/organisation för samhällsfrågor. Tre procent av tjejerna är medlemmar i sådan förening, fast då som passiva medlemmar. Tre procent av tjejerna är aktiva i supporterklubb. Ingen av killarna är medlemmar i någon sådan förening. Tre procent av tjejerna men ingen av killarna har svarat att de är aktiva medlemmar i någon annan klubb/förening. Tabellen nedan visar i hur stor utsträckning gymnasieeleverna upplever att de kan vara med och påverka i föreningens verksamhet. Resultatet visar att tjejer i större utsträckning än killar upplever att de kan vara med och påverka i den utsträckning de vill. Figur 6: "I hur stor utsträckning upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. 19

20 Resor och internationell erfarenhet Högstadiet I detta avsnitt i enkäten tillfrågas eleverna bland annat om ifall de har varit på semester- eller nöjesresa som varat minst en vecka under de senaste tolv månaderna. 41 procent av tjejerna och 38 procent av killarna har svarat att de har varit på någon sådan resa utomlands. Något fler, 43 procent av tjejerna och 42 procent av killarna, har gjort motsvarande resa inom Sverige. 17 procent av tjejerna och 19 procent av killarna inte varit på någon resa som varat så länge under samma tidsperiod. Tabellen nedan visar om högstadieeleverna varit utanför Sverige utan sällskap av föräldrarna. En stor del har aldrig varit det. Figur 7: "Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Bland dem som varit utomlands var syftet med resan semester för 51 procent av tjejerna och 58 procent av killarna. För 16 procent av tjejerna och 15 procent av killarna var syftet med resan att hälsa på släkt eller vänner. Två procent av tjejerna och tre procent av killarna har studerat utomlands (ex. språkresa) och två procent av tjejerna och en procent av killarna har varit volontärer. En procent av tjejerna har arbetat utomlands och nio procent av killarna har varit på ungdomsutbyte. 16 procent av tjejerna och 14 procent av killarna har gjort något annat utomlands än de alternativ som fanns i enkäten. 20

21 De som inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands har tillfrågats vad som behövs för att de skulle göra det. 26 procent av tjejerna skulle behöva tillåtelse från föräldrarna, nästan lika många, 25 procent skulle behöva mer pengar. 23 procent skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg. 14 procent av tjejerna svarar att det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av det. 12 procent uppger att det beror på något annat än svarsalternativen i enkäten. Bland killarna svarar den största delen (36 procent) att det inte spelar någon roll eftersom de inte är intresserade av det. 20 procent skulle behöva mer pengar. 15 procent skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg och lika många har svarat att det behövs något annat än svarsalternativen i enkäten. 15 procent behöver även tillåtelse från föräldrarna. Gymnasiet I enkäten fick gymnasieeleverna svara på om de hade varit på någon semesterresa eller nöjesresa under de senaste tolv månaderna som vara minst en vecka. 39 procent av tjejerna hade varit på någon sådan resa inom Sverige. 36 procent har varit på motsvarande resa utomlands. 26 procent har inte varit på någon semester eller nöjesresa alls som varat minst en vecka. 33 procent av killarna hade gjort motsvarande resa inom Sverige och 42 procent utomlands. 25 procent hade inte varit på någon sådan resa de senaste tolv månaderna. Tabellen visar om, och i så fall hur många gånger, eleverna i årskurs två på gymnasiet varit utomlands utan sällskap av sina föräldrar. 21

22 Figur 8: "Har du varit utanför Sverige utan sällskap av dina föräldrar?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Gymnasieeleverna fick även svara på vad de gjorde när de var utomlands. För 50 procent av tjejerna var syftet med utlandsresan semester. 22 procent hade varit på ungdomsutbyte. 16 procent hade besökt släkt och vänner och 13 procent svarade att de gjorde annat utomlands. För 42 procent av killarna var syftet med utlandsresan semester. 25 procent hade varit på ungdomsutbyte. 17 procent hade besökt släkt eller vänner och lika många hade svarat att de gjort något annat utomlands. De som inte hade arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands fick svara på vad som skulle behövas för att de skulle göra det. 38 procent av tjejerna svarade att de skulle behöva mer pengar. 31 procent svarade att de skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg. 16 procent skulle behöva tillåtelse från föräldrarna. 13 procent svarade att det inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av det. Tre procent hade valt svarsalternativet annat. 40 procent av killarna hade svarat att det skulle behöva mer pengar för att göra något av det. 20 procent svarade att de skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg. Lika många skulle behöva tillåtelse från föräldrarna. Tio procent svarade att de inte spelar någon roll eftersom de ändå inte är intresserade av det. Lika många hade valt svarsalternativet annat. 22

23 Skola Ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. Grundskolan är obligatorisk och gymnasieskolan har i praktiken kommit att uppfattas så, även om bara tre av fyra går ut gymnasiet med godkända betyg. Skolans betydelse har i realiteten ökat i och med att allt fler i förlängningen går och förväntas gå vidare till högskolan. Samtidigt har skolan också utpekats som den arena där mycket av den ökade stress uppkommer som många unga känner, och då särskilt unga kvinnor. Skolan har ett tydligt uppdrag vad gäller att arbeta för ökad demokrati. Den ska ge kunskaper om det demokratiska systemet samt genom att verka i demokratiska former ge eleverna verktyg för att delta i demokratiska processer. Skolverket har kunnat konstatera stora brister i landet vad gäller elevinflytande, men också en minskad vilja hos många ungdomar att utöva inflytande. Högstadiet I enkäten följde en rad påståenden om skolan som eleverna fick ta ställning till. Det är bra stämning i skolan var det första påståendet. 72 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 17 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. Elva procent tycker att det stämmer dåligt. Av killarna tycker 67 procent att påståendet stämmer bra. 20 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 13 procent tycker att det stämmer dåligt. Nästa påstående var mobbing är ett problem på skolan. 41 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 38 procent tycker att det varken stämmer bra eller dåligt och 20 procent tycker att det stämmer bra. 51 procent bland killarna tycker att påståendet stämmer dåligt. 29 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 16 procent tycker att det stämmer bra. Nästa påstående var om en elev mobbar en annan elev agerar skolan. 39 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 30 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 27 procent tycker att påståendet stämmer dåligt. 50 procent av killarna har svarat att det stämmer bra. 22 procent har svarat att det stämmer varken bra eller dåligt och 25 procent tycker att det stämmer dåligt. Främlingsfientlighet är ett problem på skolan, var nästa påstående. 38 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 35 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 20 procent tycker att det stämmer bra. 44 procent av killarna tycker att det stämmer dåligt. 35 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 13 procent tycker att det stämmer bra. Nästa påstående var sexuella trakasserier är ett problem i skolan. 61 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 20 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 16 procent tycker att det stämmer bra. 67 procent av killarna 23

24 tycker att det stämmer dåligt. 19 procent svarar att det stämmer varken bra eller dåligt. Elva procent tycker att det stämmer bra. Ungdomarna fick även ta ställning till påståendet elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. 54 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 24 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 22 procent tycker att det stämmer dåligt. Bland killarna tycker 49 procent att påståendet stämmer bra. 26 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 23 procent tycker att det stämmer dåligt. Nästa påstående var om en lärare kränker en elev agerar skolan. Tjejerna har delade meningar i den frågan. 27 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 36 procent tycker att det stämmer bra. 35 procent tycker att det stämmer dåligt. Även killarna har olika åsikter i frågan. 20 procent tycker at det stämmer varken bra eller dåligt. 39 procent tycker att det stämmer bra och 37 procent tycker att det stämmer dåligt. Pojkar får bättre möjligheter än flickor var nästa påstående. 48 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 43 procent tycker att det varken stämmer bra eller dåligt. Nio procent tycker att det stämmer bra. 59 procent av killarna tycker att påståendet stämmer dåligt. 35 procent har svarat att det stämmer varken bra eller dåligt. Fem procent tycker att det stämmer bra. Vad gäller det motsatta, att flickor får bättre möjligheter än pojkar var följande påstående. 48 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 44 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Sex procent tycker att det stämmer bra. 42 procent av killarna tycker att påståendet stämmer dåligt. 36 procent av killarna tycker att påståendet varken stämmer bra eller dåligt. 20 procent tycker att det stämmer bra. Nästa påstående var jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. 38 procent av tjejerna tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 32 procent tycker att det stämmer bra och 24 procent tycker att det stämmer dåligt. 38 procent av killarna tycker att påståendet stämmer varken bra eller dåligt. 37 procent tycker att det stämmer bra och 20 procent tycker att det stämmer dåligt. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd var nästa påstående. 38 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 28 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 31 procent tycker att det stämmer dåligt. Bland killarna tycker 36 procent att det stämmer bra. 30 procent tycker att det stämmer varken bra eller dålig och 30 procent tycker att det stämmer dåligt. Det näst sista påståendet var elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. 46 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 25 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 26 procent tycker att det stämmer dåligt. 48 procent av killarna tycker att påståendet stämmer bra. 23 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. 23 procent tycker också att det stämmer dåligt. 24

25 Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet var det sista påståendet. 53 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 18 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 28 procent tycker att det stämmer dåligt. 54 procent av killarna tycker att det stämmer bra. 25 procent tycker att det varken stämmer bra eller dåligt och 18 procent tycker att det stämmer dåligt. Eleverna får även ta ställning till följande områden inom skolan: Skolmiljön, skolbiblioteket, skolmaten, schemat och möjligheten att få extra hjälp och stöd om de behöver det. Den största delen av eleverna, både bland tjejerna (54 procent) och bland killarna (54 procent) tycker att skolmiljön är bra. 19 procent av tjejerna och 21 procent av killarna tycker att skolmiljön är varken bra eller dålig. 26 procent av tjejerna och 24 procent av killarna tycker att den är dåligt. Vad gäller skolbiblioteket tycker tjejerna och killarna relativt lika. Den största gruppen tycker att det är bra (66 procent av tjejerna och 62 procent av killarna). 20 procent av tjejerna och 21 procent av killarna tycker att det är varken bra eller dåligt. 14 procent av tjejerna och 16 procent av killarna tycker att det är dåligt. Högstadieeleverna i Säter är inte så nöjda med skolmaten. 76 procent av tjejerna och 68 procent av killarna tycker att den är dålig. 15 procent av tjejerna och 17 procent av killarna tycker att maten varken är bra eller dålig. Åtta procent av tjejerna och 15 procent av killarna tycker att den är bra. 47 procent av tjejerna och 47 procent av killarna tycker att schemat är bra. 24 procent av tjejerna och 21 procent av killarna tycker att schemat varken är bra eller dåligt. 28 procent av tjejerna och 32 procent av killarna tycker att det är dåligt. Möjligheten att få extra hjälp och stöd vid behov upplever 62 procent av tjejerna och 59 procent av killarna vara bra. 18 procent av tjejerna och 25 procent av killarna upplever sina möjligheter till extra hjälp och stöd som varken bra eller dåliga. 20 procent av tjejerna och 13 procent av killarna upplever den möjligheten som dålig. I enkäten får ungdomarna ta ställning till hur mycket de vill och hur mycket de får påverka inom en rad områden i skolan. Resultatet visar att det är stor könsskillnad mellan vad de får och vill bestämma om när det gäller skolmaten vilket följande diagram visar. 25

26 Figur 9: "Hur mycket får och vill högstadieeleverna vara med och bestämma om vad gäller skolmaten?" Högstadieungdomar fördelade efter kön. Relativt liten skillnad mellan vad högstadieeleverna vill och får vara med och bestämma om framträder inom området hur de ska arbeta i exempelvis grupparbeten eller projektarbeten. Detta illustreras i diagrammet nedan. 26

27 Figur 10: "Hur mycket får och vill högstadieeleverna vara med och bestämma om vad gäller hur de ska arbeta?" Högstadieungdomar fördelade efter kön. En stor skillnad mellan vad högstadieeleverna upplever att de får och vill vara med och bestämma om syns vad gäller schemat. 27

28 Figur 11: "Hur mycket får och vill högstadieeleverna vara med och bestämma om vad gäller schemat?" Högstadieungdomar fördelade efter kön. De flesta högstadieungdomarna i Säter skolkar inte (84 procent av tjejerna och 82 procent av killarna). Tolv procent av tjejerna och 13 procent av killarna skolkar någon gång per termin. En procent av tjejerna och fyra procent av killarna skolkar någon gång i månaden. Två procent av tjejerna och en procent av killarna skolkar flera gånger i månaden medan en procent av tjejerna och lika stor del av killarna skolkar fler gånger i veckan. I enkäten tillfrågas eleverna om vad de tycker om den information de fått inför gymnasievalet. Här har vi skiljt ut de elever som går i årskurs nio. Bland tjejerna i årskurs nio uppger 38 procent att de inte fått någon information inför gymnasievalet medan 33 procent uppger att de fått ganska bra information. Sju procent tycker att de fått mycket bra information inför gymnasievalet. Sju procent tycker att informationen varit varken bra eller dålig. Nio procent tycker att den varit ganska dålig och tre procent att den varit mycket dålig. 30 procent av killarna uppger att de inte fått någon information inför gymnasievalet. 29 procent tycker att informationen varit ganska bra och 18 procent att den varit mycket bra. 14 procent tycker informationen varit varken bra eller dålig. Fem procent tycker att informationen varit ganska dålig och tre procent att den varit mycket dålig. Gymnasiet Gymnasieeleverna får svara på om de bor i samma kommun som de studerar i. 27 procent av tjejerna har svarat att de gör det medan 70 procent har svarat att de bor i 28

29 någon annan kommun än den de studerar i. Nio procent av killarna bor i den kommun som de studerar i, 91 procent gör det inte. Tio procent av tjejerna och nio procent av killarna har varit tvungna att flytta för att kunna gå i den skola de går i. Gymnasieeleverna fick liksom högstadieeleverna ta ställning till en rad påståenden om skolan. Det första påståendet är det är bra stämning i skolan. Alla tjejer som besvarat frågan tycker att påståendet stämmer bra. 82 procent av killarna tycker att det stämmer bra och 18 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Ingen av killarna tycker att påståendet stämmer dåligt. Nästa påstående var mobbing är ett problem på skolan. Ingen av tjejerna tycker att det stämmer bra. Sju procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 90 procent tycker att det stämmer dåligt. Ingen av killarna tycker att påståendet stämmer bra. 18 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 82 procent tycker att det stämmer dåligt. Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan var nästa påstående. 73 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 13 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och tre procent tycker att det stämmer dåligt. 91 procent av killarna tycker att det stämmer bra och nio procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Ingen tycker att det stämmer dåligt. Nästa påstående att ta ställning till var främlingsfientlighet är ett problem på skolan. 73 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt. 13 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och tio procent tycker att det stämmer bra. 55 procent av killarna tycker att det stämmer dåligt. 27 procent tycker att påståendet stämmer varken bra eller dåligt och 18 procent att det stämmer bra. Det femte påståendet att ta ställning till var sexuella trakasserier är ett problem på skolan. 93 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt och tre procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Ingen har svarat att det stämmer bra. 91 procent av killarna har svarat att det stämmer dåligt och nio procent att det stämmer varken bra eller dåligt. Ingen har svarat att påståendet stämmer bra. Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan var nästa påstående. 80 procent av tjejerna har svarat att det stämmer bra. Tio procent har svarat att det stämmer varken bra eller dåligt och sju procent att det stämmer dåligt. 82 procent av killarna tycker att påståendet stämmer bra. Nio procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och lika stor andel att det stämmer dåligt. Nästa påstående var om en lärare kränker en elev agerar skolan. 57 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 23 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och tio procent att det stämmer dåligt. 64 procent av killarna tycker att påståendet stämmer bra. 18 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och lika många tycker att det stämmer dåligt. Pojkar får bättre möjligheter än flickor var nästa påstående. 70 procent av tjejerna tycker att det stämmer dåligt och 23 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. Ingen har svarat att det stämmer bra. 82 procent av killarna har svarat att 29

30 det stämmer dåligt och 18 procent att det stämmer varken bra eller dåligt. Ingen tycker att påståendet stämmer bra. Vad gäller det omvända, om flickor får bättre möjligheter än pojkar, tycker 77 procent av tjejerna att det stämmer dåligt. 20 procent tycker att det varken stämmer bra eller dåligt och ingen tycker att det stämmer bra. 64 procent av killarna tycker att det stämmer dåligt och 27 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt. Ingen av killarna tycker att påståendet stämmer bra. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan var nästa påstående att ta ställning till. 43 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 30 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 20 procent tycker att det stämmer dåligt. 64 procent av killarna tycker att det stämmer bra. 18 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och nio procent tycker att det stämmer dåligt. Nästa påstående var skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd. 57 procent av tjejerna tycker att påståendet stämmer bra. 17 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och 23 procent tycker att det stämmer dåligt. 73 procent av killarna tycker att det stämmer bra. 18 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och nio procent tycker att det stämmer dåligt. Det näst sista påståendet var elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen på skolan. 80 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 13 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och ingen tycker att det stämmer dåligt. 82 procent av killarna tycker att det stämmer bra och 18 procent att det stämmer dåligt. Ingen har svarat att påståendet stämmer varken bra eller dåligt. Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella valet var det sista påståendet som ungdomarna skulle ta ställning till. 67 procent av tjejerna tycker att det stämmer bra. 20 procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och sju procent tycker att det stämmer dåligt. 82 procent av killarna tycker att påståendet stämmer bra. Nio procent tycker att det stämmer varken bra eller dåligt och lika många tycker att det stämmer dåligt. Eleverna fick även ta ställning till följande områden inom skolan: Skolmiljön, skolbiblioteket, skolmaten, schemat och möjligheten att då extra hjälp och stöd om de behöver det. 83 procent av tjejerna tycker att skolmiljön är bra. Tre procent har svarat att den varken är bra eller dålig och tio procent tycker att den är dålig. 82 procent av killarna har svarat att skolmiljön är bra. 18 procent tycker att den är varken bra eller dålig och ingen har svarat att den är dålig. 66 procent av tjejerna tycker att skolbiblioteket är bra. Tio procent tycker att det är varken bra eller dåligt och 17 procent tycker att det är dåligt. 55 procent av killarna tycker att skolbiblioteket är bra. 18 procent tycker att det är varken bra eller dåligt och lika många tycker att det är dåligt. 60 procent av tjejerna tycker att skolmaten är bra. 20 procent tycker att den varken är bra eller dålig och 17 procent tycker att den är dålig. 64 procent av killarna 30

31 tycker att skolmaten är bra. 18 procent tycker att den är varken bra eller dålig och lika många tycker att den är dålig. 67 procent av tjejerna tycker att deras schema är bra. 28 procent tycker att det är varken bra eller dåligt. Tre procent tycker att det är dåligt. 82 procent av killarna tycker att schemat är bra. Nio procent tycker att det varken är bra eller dåligt och lika stor andel tycker att det är dåligt. Vad gäller möjligheten att få extra hjälp och stöd vid behov tycker 77 procent av tjejerna att de har god möjlighet till det. Tio procent tycker att de har varken bra eller dåligt möjlighet till det. Lika många tycker att de har dålig möjlighet till det. 91 procent av killarna tycker att de har god möjlighet att få extra hjälp och stöd om de behöver det. Nio procent tycker att de har dålig möjlighet till det och ingen har svarat varken eller. I enkäten får ungdomarna ta ställning till hur mycket de vill och hur mycket de får påverka inom en rad områden i skolan. Enkätresultatet visar att det är störst könsskillnad mellan vad gymnasieeleverna får och vill vara med och bestämma om vad gäller skolmiljön inne. Figur 12: "Hur mycket får och vill gymnasieeleverna vara med och bestämma om vad gäller skolmiljön inne?" Gymnasieungdomar fördelade efter kön. Det är minst skillnad mellan vad eleverna upplever att de får och vill bestämma vad gäller proven. 31

32 Figur 13: "Hur mycket får och vill gymnasieeleverna vara med och bestämma om vad gäller proven?" Gymnasieungdomar fördelade efter kön. Följande diagram visar att schemat är det område där det är störst skillnad mellan vad gymnasieungdomarna upplever att de vill och får vara med och bestämma om. 32

33 Figur 14: "Hur mycket får och vill gymnasieeleverna vara med och bestämma om vad gäller schemat?" Gymnasieungdomar fördelade efter kön. Skolk är inte ett så stort problem bland gymnasieeleverna i Säter. 67 procent av tjejerna har svarat att de inte skolkar. 17 procent skolkar någon gång per termin och 13 procent skolkar någon gång i månaden. Ingen har svarat att de skolkar oftare än så. 46 procent av killarna skolkar inte. 36 procent gör det någon gång per termin och nio procent någon gång i månaden. Nio procent har svarat att de skolkar flera gånger i månaden. Gymnasieeleverna fick svara på vad de tyckte om den information de fick inför valet av gymnasieprogram. 57 procent av tjejerna tyckte att informationen var ganska bra och 27 procent tyckte att den var mycket bra. Tio procent tyckte att informationen var varken bra eller dålig. Tre procent tyckte att den var ganska dålig och lika många tyckte att den var mycket dålig. Bland killarna tycker 46 procent att informationen var mycket bra och 27 procent att den var ganska bra. Nio procent tyckte att den varken var bra eller dålig och 18 procent att den var ganska dålig. Ingen av killarna tyckte att informationen var mycket dålig. Nästa fråga i enkäten gäller den information de fått om fortsatta studier på universitetet och val av yrke. Eftersom det är elever i årskurs ett som besvarat enkäten i Säter så har vi valt att inte redovisa resultatet för denna fråga. Rimligtvis har eleverna under första terminen på gymnasiet ännu inte hunnit få någon information om detta. 33

34 Politik och inflytande Av rapporten Unga medborgare (2003) framgår det att personlig övertygelse om att den politiska utvecklingen går att påverka är avhängig kunskap om demokrati och samhällsfrågor. Sådan tilltro hos unga påverkas också starkt av föräldrars attityder, vilka i sin tur hänger samman med utbildningsnivå och bakgrund. Antalet medlemmar i de politiska partierna har minskat nationellt under senare årtionden. Det är en trend som märks i alla åldersgrupper, men som är mest markant bland unga män. Det minskade medlemskapet i politiska partier utgör ett problem eftersom rekryteringsbasen av unga politiker till kommun, landsting och riksdag samtidigt minskar. Det finns en spridd uppfattning om att unga hellre engagerar sig för sakfrågor än partipolitik. Detta förhållande stämmer, men är inte unikt för kategorin ungdomar utan gäller för alla åldersgrupper. Nationella undersökningar visar att en relativt stor andel unga vill vara med och påverka utvecklingen, men trots detta tar få kontakt med politiker. Unga kvinnor och unga med högutbildade föräldrar är här något mer aktiva. Högstadiet Högstadieeleverna i Säter har ett lågt intresse för politik. 53 procent av tjejerna och 63 procent av killarna uppger att de inte alls är intresserade av politik. 38 procent av tjejerna och 28 procent av killarna är inte särskilt intresserade av politik. Sju procent av tjejerna och nio procent av killarna är ganska intresserade av politik. Endast två procent av killarna och en procent av tjejerna är mycket intresserade av politik. Enkäten innehåller även en fråga om hur stor möjlighet ungdomarna tycker att de själva har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 40 procent av tjejerna vet inte hur stor möjlighet de har att göra det. 27 procent uppskattar att de har ganska små möjligheter till det och 22 procent att de har små eller inga möjligheter alls att göra det. Sju procent upplever att de har ganska stora möjligheter och en procent att de har mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Bland killarna är det 37 procent som inte vet hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 23 procent upplever att de har mycket små eller inga möjligheter alls att föra fram sina åsikter medan 22 procent upplever att de har ganska små möjligheter att göra det. 13 procent upplever att de har ganska stora möjligheter och en procent att de har mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 34

35 VIKTIGT ATT TRÄFFA POLITIKER - MEN FÅ VILL GÖRA DET Av tjejerna skulle 30 procent vilja träffa beslutsfattare i kommunen. 69 procent skulle inte vilja det. Av killarna är det 19 procent som skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. 78 procent vill det inte. Den största gruppen ungdomar (64 procent) vill inte vara med och påverka i frågor som rör kommunen de bor i. 35 procent uppger däremot att de vill det. Trots att en stor del av ungdomarna inte själva vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen tycker en stor del att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas för att diskutera. Av tjejerna tycker 40 procent att det är ganska viktigt att beslutsfattare träffar grupper av ungdomar för att diskutera medan 18 procent tycker att det är mycket viktigt. 28 procent har svarat att det är varken viktigt eller oviktigt. Sex procent har svarat att det inte är särskilt viktigt och lika stor del att det inte alls är viktigt. Bland killarna tycker 32 procent att det är ganska viktigt och 19 procent att det är mycket viktigt. 27 procent tycker att det är varken är viktigt eller oviktigt. Elva procent tycker att det inte är särskilt viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas för att diskutera medan sex procent inte tycker att det är viktigt alls. Tabellen nedan visar anledningar till att högstadieeleverna inte vill vara med och påverka. Den vanligaste anledningen är att de inte är tillräckligt intresserade av det. Näst vanligast är att de kan för lite om hur de ska göra. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och Tjej Kille påverka? jag kan för lite om hur jag ska göra 19,7% 20,5% jag är inte tillräckligt intresserad 36,2% 36,0% jag har inte tid 15,8% 16,1% jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar 17,8% 15,5% nog inte i alla fall jag är på väg att flytta från kommunen,7% 3,7% annat 9,9% 8,1% Nedanstående tabell visar vart högstadieungdomarna vänder sig om det är något de vill påverka i kommunen. De flesta har svarat att de inte vet vart de skulle vända sig. Näst vanligast är att vända sig till någon personlig kontakt eller någon de känner. 35

36 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka Tjej Kille något i din kommun? politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 4,9% 4,3% personlig kontakt/någon jag känner 15,8% 23,0% förening eller organisation 4,4% 3,7% medierna 1,6% 4,3% tjänstemän eller politiker 3,3% 6,8% någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande 4,4% 3,7% (exempelvis ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige) vill inte påverka 7,7% 9,3% annat 6,0% 5,0% vet inte 51,9% 39,8% Tabellen nedan visar intresset för samhällsfrågor. Resultatet visar att de flesta är inte särskilt intresserade, varken bland tjejerna eller bland killarna. Figur 15: "Hur intresserad är du av samhällsfrågor?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Tabellen nedan visar intresset för vad som händer i andra länder. Ett intresse som är större än intresset för samhällsfrågor, både bland tjejerna och bland killarna. 36

37 Figur 16: "Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Gymnasiet Under rubriken politik, samhälle och inflytande får gymnasieeleverna svara på hur intresserade de är av politik. 47 procent av tjejerna har svarat att de inte alls är intresserade av politik. 37 procent har svarat att de inte är särskilt intresserade av politik och 13 procent att de är ganska intresserade av politik. Ingen har svarat att de är mycket intresserade av politik. 73 procent av killarna har svarat att de inte alls är intresserade av politik och 27 procent att de inte är särskilt intresserade av politik. Ingen har svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik. Gymnasieeleverna får även svara på hur stora möjligheter de tycker att de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 47 procent av tjejerna har svarat att de tycker att de har mycket små möjligheter eller inga möjligheter alls att föra fram sina åsikter. Sju procent att de har ganska små möjligheter att göra det. 33 procent av tjejerna har svarat att det inte vet hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Tio procent tycker att de har ganska stora möjligheter till det. 46 procent av killarna har svarat att de inte vet vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 27 procent har svarat att de tycker att de har små möjligheter till det och 18 procent att de har ganska stora möjligheter till. Nio procent tycker att de har mycket små 37

38 möjligheter eller inga möjligheter alls att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. VART VÄNDER MAN SIG OM MAN VILL PÅVERKA? En stor del av gymnasieungdomarna tycker att det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. 47 procent av tjejerna har svarat att det är mycket viktigt och 23 procent att det är ganska viktigt. 13 procent har svarat att det är varken viktigt eller oviktigt. Sju procent har svarat att det inte alls är viktigt och tre procent att det inte är särskilt viktigt. 36 procent av killarna har svarat att det är mycket viktigt och 55 procent att det är ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Nio procent av killarna har svarat att det är varken viktigt eller oviktigt. Trots att ungdomarna tycker att det är viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas vill inte alla själva träffa beslutsfattare. 57 procent av tjejerna och 64 procent av killarna har svarat att de inte skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. 33 procent av tjejerna och 36 procent av killarna skulle däremot vilja träffa beslutsfattare i kommunen. I enkäten får ungdomarna svara på om de vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor. 52 procent av tjejerna och 45 procent av killarna har svarat att de vill det. 48 procent av tjejerna och 55 procent av killarna har svarat att de inte vill det. Tabellen nedan visar anledningar till varför gymnasieeleverna inte vill vara med och påverka. Den vanligaste anledningen är att de inte ät tillräckligt intresserade. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och Tjej Kille påverka? jag kan för lite om hur jag ska göra 25,0% 23,1% jag är inte tillräckligt intresserad 37,5% 38,5% jag har inte tid 16,7% 15,4% jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer 16,7% 15,4% lyssnar nog inte i alla fall jag är på väg att flytta från kommunen 4,2% 7,7% Tabellen nedan visar till vem eller vart ungdomarna vänder sig om de vill påverka något i kommunen. De flesta har svarat att de inte vet till vem eller vart de skulle vända sig. 38

39 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka Tjej Kille något i din kommun? personlig kontakt/någon jag känner 13,8% 6,7% tjänstemän eller politiker 3,4% 13,3% någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med 10,3% 20,0% inflytande (exempelvis ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige) vill inte påverka 3,4% 0,0% politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 0,0% 6,7% förening eller organisation 0,0% 13,3% annat 3,4% 6,7% vet inte 65,5% 33,3% Diagrammet nedan visar gymnasieelevernas intresse för samhällsfrågor. Diagrammet speglar stora könsskillnader, det är fler tjejer än killar som är intresserade av samhällsfrågor. Figur 17: "Hur intresserad är du av samhällsfrågor?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Diagrammet nedan visar intresset för vad som händer i andra länder. Det är fler som har svarat att de är mycket intresserade av vad som händer i andra länder än som är intresserade av samhällsfrågor, framförallt bland tjejerna. 39

40 Figur 18: "Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. 40

41 Hälsa och trygghet Många unga skattar i nationella undersökningar den egna hälsan som god, men det finns också många som säger sig må dåligt. Unga kvinnor skattar sin hälsa som sämre än vad unga män gör. Under de två senaste decennierna har psykiska problem blivit allt vanligare bland unga, något som ofta tolkas som ett tecken på ökad stress. Mest utsatta är unga kvinnor. År 1989 gav 9 procent av dessa i en undersökning uttryck för oro, ängslan och stress. År 2005 hade andelen ökat till 30 procent. Enligt utredningen Ungdomar och stress och psykisk ohälsa (2006) framkallas mycket av denna stress i skolan, där allt för mycket skolarbete utom skoltid går ut över ungdomars möjligheter till fritidsaktiviteter och umgänge med kompisar. Unga kvinnor uttrycker också i högre grad en känsla av otrygghet när det gäller att vistas i offentliga miljöer, och då särskilt kvällstid. Också ungdomars alkoholkonsumtion har ökat betydligt sedan början av talet. Ökningen är störst bland unga kvinnor, även om unga män fortfarande dricker mer. Rökning ökat sedan 1970-talet och unga kvinnor röker mer än unga män. Det går att skönja en svag ökning av unga som behandlas för narkotikamissbruk, något som är lite vanligare bland unga män. Trygghet Högstadiet Det femte kapitlet i Lupp-enkäten handlar om trygghet, våld och mobbing. Syftet är att visa hur vanligt förekommande det är i ungdomarnas vardag. Högstadieeleverna får svara på om något av det som redovisas i tabellen nedan har hänt dem. De flesta har svarat att inget av följande hade hänt dem. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har Tjej Kille något av följande hänt dig? inget av detta har hänt mig 71,7% 77,0% jag har inte vågat gå ut 4,6%,7% någon har hotat mig 12,1% 9,5% någon har stulit från mig 9,8% 8,1% jag har blivit utsatt för misshandel 1,2% 3,4% jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande,6% 1,4% I enkäten får högstadieeleverna svara på om de är trygga på följande ställen: utomhus i deras bostadsområde på dagen samt på kvällen, på väg till eller från 41

42 skolan, i klassrummet, på rasterna i skolan, på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande, på diskotek eller annat nöjesställe, ute på stan på allmän plats, på buss, tåg, tunnelbana eller liknande och i hemmet. 85 procent av tjejerna känner sig alltid trygga i sitt bostadsområde på dagen. 14 procent gör det oftast och en procent gör det inte. Bland killarna är det 88 procent som alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Sju procent gör det oftast medan fyra procent inte gör det. Ungdomarna känner sig inte lika trygga i sitt bostadsområde på kvällen. 46 procent av tjejerna känner sig alltid trygga i sitt bostadsområde på kvällen och 44 procent gör det oftast. Nio procent av tjejerna gör det inte. Bland killarna är det 66 procent som alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen och 28 procent gör det oftast. Fem procent av killarna gör det inte. På väg till eller från skolan känner sig 79 procent av tjejerna alltid trygga. 19 procent gör det oftast medan en procent inte gör det. Resultatet bland killarna visar att 82 procent alltid känner sig trygga på väg till eller från skolan medan 13 procent oftast gör det. Tre procent gör det inte. I klassrummet känner sig 85 procent av tjejerna alltid trygga och tolv procent känner sig oftast trygga. Två procent av tjejerna känner sig inte trygga där. 82 procent av killarna känner sig alltid trygga i klassrummet medan elva procent oftast gör det. Sex procent gör det inte. På rasterna i skolan känner sig 74 procent av tjejerna alltid trygga medan 23 procent oftast gör det. Två procent av tjejerna gör det inte. 70 procent av killarna känner sig alltid trygga på rasterna i skolan och 24 procent gör det oftast. Fem procent gör det inte. På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande känner sig 57 procent av tjejerna sig alltid trygga och 33 procent känner sig oftast trygga. Sex procent av tjejerna känner sig inte trygga där. 61 procent av killarna känner sig alltid trygga på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande och 30 procent gör det oftast. Sju procent gör det inte. På diskotek eller annat nöjesställe känner sig 45 procent av tjejerna alltid trygga och 46 procent gör det oftast. Sju procent av tjejerna gör det inte. 50 procent av killarna känner sig alltid trygga på diskotek eller annat nöjesställe och 40 procent gör det oftast. Sex procent gör det inte. Ute på stan, på allmän plats känner sig 45 procent av tjejerna alltid trygga och 51 procent känner sig oftast trygga. Två procent känner sig inte trygga där. 56 procent av killarna känner sig alltid trygga ute på stan på allmän plats. 36 procent gör det oftast medan sju procent inte gör det. På buss, tåg, tunnelbana eller liknande känner sig 38 procent av tjejerna alltid trygga och 54 procent känner sig oftast trygga. Sex procent känner sig inte trygga i den situationen. 55 procent av killarna känner sig alltid trygga där och 36 procent gör det oftast. Fem procent av killarna gör det inte. 42

43 I hemmet känner sig 91 procent av tjejerna alltid trygga och sju procent känner sig oftast trygga. En procent av tjejerna känner sig inte trygga där. Lika stor del av killarna som tjejerna (91 procent) känner sig alltid trygga i hemmet. Fyra procent känner sig oftast trygga där och tre procent gör det inte. Gymnasiet I enkäten får gymnasieeleverna liksom högstadieeleverna svara på om något av det som redovisas i tabellen nedan har hänt dem. De flesta har svarat att inget av följande hänt dem. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något Tjej Kille av följande hänt dig? jag har inte vågat gå ut 12,5% 0,0% någon har hotat mig 3,1% 30,8% någon har stulit från mig 18,8% 7,7% jag har blivit utsatt för misshandel 3,1% 7,7% inget av detta har hänt mig 62,5% 53,8% I enkäten får eleverna på gymnasiet svara på om de är trygga på följande ställen: Utomhus i deras bostadsområde på dagen samt på kvällen, på väg till eller från skolan, i klassrummet, på rasterna i skolan, på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande, på diskotek eller annat nöjesställe, ute på stan på allmän plats, på buss, tåg, tunnelbana eller liknande och i hemmet. Ingen av gymnasieeleverna i Säter, varken bland tjejerna eller bland killarna, har svarat att de känner sig otrygga utomhus i deras bostadsområde på dagen. Det är inte heller någon som känner sig otrygg i sitt bostadsområde på kvällen. I hemmet är det inte heller någon, varken bland tjejerna eller bland killarna, som känner sig otrygga. Det är ingen av de gymnasieelever som besvarat enkäten som känner sig otrygga på väg till eller ifrån skolan. Det samma gäller i klassrummet, ingen känner sig otrygg där. Ingen känner sig heller otrygga på rasterna i skolan. Tre procent av tjejerna har svarat att de känner sig otrygga på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. Ingen av killarna har svarat att de känner sig otrygga där. Sex procent av tjejerna känner sig inte trygga på diskotek eller annat nöjesställe. Ingen kille känner sig otrygg där. Ingen som besvarat enkäten har svarat att de känner sig otrygga ute på stan på allmän plats. Tre procent av tjejerna känner sig inte trygga på buss, tåg, tunnelbana eller liknande. Ingen av killarna känner sig otrygg i den situationen. 43

44 Mobbing och utfrysning Högstadiet 80 procent av tjejerna och 86 procent av killarna har inte blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret medan 19 procent av tjejerna och 12 procent av killarna har blivit det. Bland tjejerna är det vanligast att mobbingen skett på rasterna i skolan (31 procent). För 19 procent har det skett i klassrummet. 13 procent av tjejerna har blivit mobbade eller utfrysta via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida. Nio procent har blivit det på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. Fyra procent har blivit det på väg till eller från skolan och lika många i hemmet. Tre procent har blivit mobbade eller utfrysta på träningen. Följande svarsalternativ har en svarsfrekvens på två procent vardera: utomhus i mitt bostadsområde på dagen, utomhus i mitt bostadsområde på kvällen, på diskotek eller annat nöjesställe, ute på stan på allmän plats, på buss, tåg, tunnelbana eller liknande och i någon annans bostad. Även bland killarna har mobbingen och utfrysningen främst skett på rasterna i skolan (26 procent). För 16 procent har det skett i klassrummet. Elva procent har uppgett att det skett på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande och lika stor del att det skett via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida. Sex procent har blivit mobbade eller utfrysta på väg till eller från skolan. Följande svarsalternativ har en svarsfrekvens på fyra procent vardera: utomhus i mitt bostadsområde på dagen, utomhus i mitt bostadsområde på kvällen, ute på stan på allmän plats, på buss, tåg, tunnelbana eller liknande och i någon annans bostad. Två procent har blivit mobbad på diskotek eller annat nöjesställe, på träningen eller i en föreningslokal. Sju procent av tjejerna och lika stor del av killarna har uppgett att de blivit mobbade eller utfrysta på något annat ställe än dem som gick att välja mellan i enkäten. De flesta har svarat att de inte deltagit i mobbing eller utfrysning det senaste halvåret, närmare bestämt 91 procent av tjejerna och 87 procent av killarna. Gymnasiet I enkäten får eleverna svara på om de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. De flesta har svarat att de inte blivit det, närmare bestämt 87 procent av tjejerna och 91 procent av killarna. Tio procent av tjejerna och nio procent av killarna har däremot svarat att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Av dem som svarat att de blivit mobbade eller utfrysta har 25 procent av tjejerna blivit det på väg till eller från skolan. Lika många har blivit det i klassrummet samt ute på stan, på allmän plats. 13 procent av tjejerna har blivit mobbade eller utfrysta på rasterna i skolan och lika många via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida. Bland de killar som blivit mobbade eller utfrysta har hälften blivit det på rasterna i skolan. Den andra hälften har blivit det på träningen. 44

45 Eleverna får även svara på om de själva deltagit i mobbing eller utfrysning det senaste halvåret. Ingen av tjejerna har svarat att de har det. 27 procent av killarna har svarat att de har det och 73 procent att de inte har det. Hälsa Högstadiet I enkäten får eleverna skatta sitt allmänna hälsotillstånd vilket visas i diagrammet nedan. Figur 19: "Hur bedömmer du ditt allmänna hälsotillstånd?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Diagrammet visar att de flesta bedömer att deras egna allmänna hälsotillstånd är mycket bra eller ganska bra. Högstadieeleverna får även svara på hur ofta de tycker att de är sjuka i förhållande till andra. 44 procent av tjejerna och 53 procent av killarna bedömer att de inte är sjuka lika ofta som andra. 47 procent av tjejerna och 40 procent av killarna bedömer att de är sjuka ungefär lika ofta som andra medan nio procent av tjejerna och fem procent av killarna bedömer att de är det oftare än andra. I enkäten tillfrågas ungdomarna om de har besvär med följande: huvudvärk, ont i magen, svårt att somna, känt sig stressad, trött under dagarna och sovit dåligt på natten. Resultatet visar att tjejerna i högre grad än killarna lider av detta. 45

46 44 procent av tjejerna och 23 procent av killarna har huvudvärk minst en gång i veckan. 32 procent av tjejerna och 13 procent av killarna har ont i magen minst en gång i veckan. 45 procent av tjejerna och 31 procent av killarna har svårt att somna minst en gång i veckan. Betydligt fler tjejer (68 procent) än killar (37 procent) känner sig stressade minst en gång i veckan. Hela 80 procent av tjejerna och 68 procent av killarna känner sig trötta under dagarna minst en gång i veckan. 48 procent av tjejerna och 40 procent av killarna sover dåligt på nätterna minst en gång i veckan. Högstadieeleverna får även svara på hur ofta följande händer: att de hoppar över frukosten, att de hoppar över lunchen, att de äter snabbmat, att de äter godis eller snacks. 32 procent av tjejerna och 30 procent av killarna hoppar över frukosten minst en gång i veckan. 30 procent av tjejerna och 32 procent av killarna hoppar över lunchen minst en gång i veckan. 28 procent av tjejerna och 37 procent av killarna äter snabbmat minst en gång i veckan. 79 procent av tjejerna och 82 procent av killarna äter godis eller snacks minst en gång i veckan. Det är relativt många högstadieungdomar i Säter som tränar så pass hårt att de blir andfådda eller svettas regelbundet. 57 procent av tjejerna gör det flera gånger i veckan och åtta procent gör det varje dag. 25 procent av tjejerna gör det en gång i veckan. Sex procent gör det någon gång i månaden och fyra procent mer sällan eller aldrig. Bland killarna tränar 52 procent så hårt att de blir andfådda eller svettas flera gånger i veckan och elva procent gör det varje dag. 17 procent gör det en gång i veckan. Nio procent gör det någon gång i månaden och lika stor del mer sällan eller aldrig. Gymnasiet Gymnasieeleverna får liksom högstadieeleverna skatta sitt eget hälsotillstånd vilket visas i diagrammet nedan. Diagrammet visar könsskillnader. Det är fler killar än tjejer som har svarat att deras hälsotillstånd är mycket bra och fler tjejer än killar som har svarat att deras hälsotillstånd är någorlunda. 46

47 Figur 20: "Hur bedömmer du ditt allmänna hälsotillstånd?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Gymnasieeleverna får även svara på hur ofta de bedömer att de är sjuka. Resultatet visar att tjejerna bedömer att de är oftare är sjuka än killarna. 33 procent av tjejerna upplever att de inte är sjuka lika ofta som andra. 47 procent har svarat att de är sjuka ungefär lika ofta som andra och 20 procent att de är sjuka oftare än andra. 73 procent av killarna har svarat att de inte är sjuka lika ofta som andra. 18 procent har svarat att de är sjuka ungefär lika ofta som andra och nio procent att de är sjuka oftare än andra. I enkäten tillfrågas ungdomarna även om de har haft besvär med följande: huvudvärk, ont i magen, svårt att somna, känt sig stressad, trött under dagarna och sovit dåligt på natten. Ungefär hälften av gymnasieungdomarna har huvudvärk minst en gång i veckan, närmare bestämt 50 procent av tjejerna och 54 procent av killarna. 33 procent av tjejerna och 27 procent av killarna har ont i magen minst en gång i veckan. 43 procent av tjejerna och 36 procent av killarna har svårt att somna minst en gång i veckan. Det är fler tjejer än killar som känner sig stressade minst en gång i veckan, närmare bestämt 57 procent av tjejerna och 27 procent av killarna. 87 procent av tjejerna och 83 procent av killarna är trötta under dagarna minst en gång i veckan. 47 procent av tjejerna och 46 procent av killarna sover dåligt på natten minst en gång i veckan. Högstadieeleverna får även svara på hur ofta följande händer: Att de hoppar över frukosten, att de hoppar över lunchen, att de äter snabbmat, att de äter godis eller snacks. 47

48 40 procent av tjejerna och nio procent av killarna hoppar över frukosten minst en gång i veckan. 13 procent av tjejerna och nio procent av killarna hoppar över lunchen minst en gång i veckan. 13 procent av tjejerna och 46 procent av killarna äter snabbmat minst en gång i veckan. 70 procent av tjejerna och 73 procent av killarna äter godis/snacks minst en gång i veckan. En stor del av gymnasieungdomarna tränar regelbundet. 40 procent av tjejerna tränar så att de blir andfådda en gång i veckan och 53 procent gör det flera gånger i veckan. 18 procent av killarna tränar så att de blir andfådda en gång i veckan och 55 procent gör det flera gånger i veckan. Droger Högstadiet I enkäten tillfrågas högstadieeleverna hur ofta de gör följande: röker cigaretter, snusar, dricker folköl, dricker starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit. 78 procent av tjejerna och 86 procent av killarna har svarat att de aldrig röker cigaretter. Fyra procent av tjejerna och tre procent av killarna gör det varje dag. 92 procent av tjejerna och 85 procent av killarna snusar aldrig. Ingen av tjejerna med fyra procent av killarna snusar varje dag. En procent av tjejerna har svarat att de snusar flera gånger i veckan. 82 procent av tjejerna och 75 procent av killarna dricker aldrig folköl. En procent av killarna men ingen av tjejerna har svarat att de gör det varje dag. En procent av tjejerna har svarat att de gör det en gång i veckan. 67 procent av tjejerna och 69 procent av killarna dricker aldrig starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit. En procent av killarna har svarat att det gör det varje dag och lika många att de gör det flera gånger i veckan. Fyra procent av tjejerna har svarat att de gör det en gång i veckan. Ingen av tjejerna har svarat att de gör det oftare än så. Enkäten innehåller även en fråga om hur ungdomarna vanligast får tag på alkohol. Bland tjejerna får 24 procent av tjejerna tag på alkohol från kompisar eller kompisars syskon och lika många från någon annan vuxen som köper ut. 13 procent tar från sina föräldrar utan lov och elva procent från någon annan vuxen som bjuder. Nio procent får tag på alkohol på något annat sätt än de svarsalternativ som finns representerade i enkäten. Sju procent får från sina föräldrar med lov. Sex procent får alkohol från sina syskon och en lika stor del uppger att de inte dricker alkohol. Det är fler killar än tjejer som uppger att de inte dricker alkohol (20 procent). 20 procent av killarna får alkohol från kompisar eller kompisars syskon. 18 procent får tag på alkohol på något annat sätt än de svarsalternativ som finns representerade i enkäten. 15 procent får tag på alkohol från någon annan vuxen som köper ut och åtta procent från någon annan vuxen som bjuder. Sex procent tar från föräldrarna utan lov. Fem procent får från föräldrarna med lov och lika många från 48

49 syskon. Två procent köper själv folköl och lika många tillverkar själv. Två procent handlar alkohol i ett grannland. Tabellen nedan visar hur ofta högstadieeleverna dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade. Figur 21: "Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad?" Högstadieungdomar fördelade på kön. 73 procent har svarat att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar medan sex procent har svarat att de får det. 18 procent vet inte om de får det eller inte. 96 procent av tjejerna har svarat att de inte har använt hasch eller marijuana. Tre procent har svarat att de gjort det en gång och en procent att de gjort det mer än 20 gånger. Bland killarna har 94 procent inte använt hasch eller marijuana. En procent har gjort det en gång och lika stor del har gjort det 2-10 gånger. Det är även en procent som gjort det gånger. Tre procent av killarna har använt hasch eller marijuana mer än 20 gånger. 98 procent av tjejerna har inte använt annan narkotika än hasch eller marijuana. En procent har gjort det en gång och lika stor andel mer än 20 gånger. Bland killarna har 97 procent aldrig använt annan narkotika än hasch eller marijuana. En procent har gjort det en gång och två procent mer än 20 gånger. 72 procent av tjejerna och 73 procent av killarna har aldrig druckit sig berusade. 49

50 Gymnasiet I enkäten tillfrågas gymnasieeleverna hur ofta de gör följande: röker cigaretter, snusar, dricker folköl eller dricker starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit. 73 procent av tjejerna har svarat att de aldrig röker och tre procent har svarat att de röker varje dag. 46 procent av killarna röker aldrig och nio procent gör det varje dag. 87 procent av tjejerna snusar aldrig och ingen gör det varje dag. 73 procent av killarna snusar aldrig och nio procent gör det dagligen. 73 procent av tjejerna har svarat att de aldrig dricker folköl. Sju procent av tjejerna gör det någon gång i månaden men ingen har svarat att de gör det oftare än så. 46 procent av killarna dricker aldrig folköl. 18 procent har svarat att de gör det någon gång i månaden men ingen gör det oftare än så. Det är vanligare att eleverna dricker starköl/cider/alkoläsk/vin/sprit än att de dricker folköl. 43 procent av tjejerna dricker aldrig starköl/cider/alkoläsk/vin/sprit. 33 procent gör det någon gång i månaden men ingen har svarat att de gör det oftare än så. 36 procent av killarna dricker aldrig starköl/cider/alkoläsk/vin/sprit. 27 procent gör det någon gång i månaden. Nio procent av killarna gör det en gång i veckan. Det vanligaste sättet för tjejerna att få tag på alkohol är från kompisar eller kompisars syskon (38 procent). Det näst vanligaste sättet är att få det från någon annan vuxen som köper ut (24 procent). 14 procent får alkohol från någon annan vuxen som bjuder. 10 procent får med lov från föräldrarna och sju procent har svarat att de får tag på alkohol på något annat sätt. Tre procent får från restaurang, pub eller liknande och lika många får från syskon. De vanligaste sätten bland killarna att få tag på alkohol är från kompisar eller kompisars syskon, med lov från föräldrarna samt från annan vuxen som köper ut. 17 procent har angivit dessa svarsalternativ. Åtta procent har angivit följande svarsalternativ: från syskon, köper själv på systemet, tillverkar själv, handlar i ett grannland och på annat sätt. Åtta procent har även svarat att de inte dricker alkohol. Tabellen nedan visar hur ofta gymnasieeleverna dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade. 50

51 Figur 22: "Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. 50 procent av tjejerna har svarat att de inte får dricka alkohol för föräldrarna. 13 procent har svarat att de får det och 33 procent att de inte vet om de får det eller inte. 55 procent av killarna har svarat att de att de inte får dricka alkohol för föräldrarna och 18 procent att de får det. 27 procent vet inte om de får dricka alkohol eller inte. Gymnasieeleverna fick även svara på om de använt droger och hur ofta de gjorde det i så fall. Ingen av tjejerna hade någon gång använt hasch eller marijuana. Bland killarna är det en person som svarat att han använt hasch eller marijuana en gång. Vad gäller annan narkotika än hasch eller marijuana så har ingen kille svarat att de använt det någon gång. Bland tjejerna är det en person som svarat att de använt annan narkotika än hasch eller marijuana en gång. Orättvis behandling Högstadiet Under det senaste halvåret har 37 procent av tjejerna någon gång upplevt att de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de känt sig kränkta. Nio procent har blivit det flera gånger och 54 procent har aldrig blivit det. Bland killarna har 32 51

52 procent blivit det någon gång och sju procent flera gånger. 56 procent har aldrig blivit det. Ungdomarna har fått svara på vem de har blivit orättvist behandlade av. Bland tjejerna har 29 procent blivit orättvist behandlade av skolans personal och 23 procent av andra elever. 19 procent har blivit det av någon inom den egna familjen och tio procent av någon annan privatperson. Åtta procent har valt svarsalternativet annat. Fyra procent har blivit orättvist behandlade av socialtjänsten och tre procent av polisen/rättsväsendet. Två procent har blivit det av sjukvården. En procent har blivit orättvist behandlad av restaurang/diskotek och lika många av organisation eller förening. Bland killarna har 29 procent blivit orättvist behandlade av skolans personal och 23 procent av andra elever. 14 procent har valt svarsalternativet annat. Elva procent har blivit orättvist behandlade av någon annan privatperson och sju procent av någon i den egna familjen. Fem procent har blivit orättvist behandlade av restaurang/diskotek och fyra procent av organisation eller förening. Två procent har blivit orättvist behandlade av polisen/rättsväsendet och lika många av sjukvården. Två procent har även blivit orättvist behandlade av socialtjänsten. Enkäten innehåller även en fråga om varför ungdomarna blivit orättvist behandlade. Bland tjejerna har störst andel svarat att det blivit orättvist behandlade av någon annan orsak än de svarsalternativ som finns i enkäten (39 procent). 22 procent vet inte varför de blivit orättvist behandlade. 20 procent har blivit det för sitt utseende. Åtta procent har blivit illa behandlade för sin ålder och fem procent på grund av sitt kön. Två procent har blivit det för utländsk bakgrund/hudfärg och lika stor andel för sin religion. En procent har blivit det för sin sexuella läggning och lika stor andel för funktionsnedsättning. Bland killarna har störst andel svarat att det blivit orättvist behandlade av någon annan orsak än de svarsalternativ som finns i enkäten (27 procent). 18 procent vet inte varför de blivit orättvist behandlade. 23 procent har blivit orättvist behandlade för sitt utseende och 14 procent för sin ålder. Åtta procent har blivit det på grund av funktionsnedsättning och fem procent på grund av sin religion. Tre procent har blivit orättvist behandlade för utländsk bakgrund/hudfärg. Två procent har blivit det på grund av kön och lika många för sin sexuella läggning. Gymnasiet Under det senaste halvåret har 37 procent av gymnasietjejerna någon gång blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta. Sju procent har svarat att de blivit det flera gånger. Ungefär hälften (53 procent) av tjejerna har svarat att de inte blivit det. Bland killarna har 55 procent svarat att de någon gång under det senaste halvåret blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta. 45 procent har inte blivit det. Av de tjejer som svarat att de blivit orättvist behandlade hade de flesta blivit det av någon i deras egen familj (29 procent). 24 procent hade blivit orättvist 52

53 behandlade av andra elever och 19 procent av sjukvården. Tio procent hade blivit orättvist behandlade av skolans personal och lika många av någon annan anledning än de svarsalternativ som gick att välja mellan i enkäten. Fem procent hade blivit orättvist behandlade av någon annan privatperson och lika många av restaurang/diskotek/pub/bar. Bland killarna hade 22 procent blivit orättvist behandlade av skolans personal och lika många av andra elever. Elva procent hade blivit orättvist behandlade av sjukvården och lika många av polisen/rättsväsendet. Elva procent hade även blivit orättvist behandlade av någon i deras egen familj och lika många av någon annan privatperson. Elva procent hade valt svarsalternativet annat. I enkäten får ungdomarna även svara på varför de blivit orättvist behandlade. 46 procent av tjejerna har svarat att de blivit orättvist behandlade av någon annan anledning än de svarsalternativ som fanns att välja mellan i enkäten. 15 procent har blivit orättvist behandlade på grund av sitt utseende och lika många vet inte varför de blivit orättvist behandlade. Åtta procent har blivit det på grund av utländsk bakgrund/hudfärg och lika många på grund av funktionsnedsättning. Det är även åtta procent som blivit orättvist behandlade på grund av sitt kön. Sju procent har blivit det på grund av sin religion. Av killarna har 50 procent blivit orättvist behandlade av någon annan anledning än de svarsalternativ som fanns att välja mellan i enkäten. 17 procent har blivit orättvist behandlade på grund av utländsk bakgrund/hudfärg och lika många har blivit det på grund av sin sexuella läggning. Det är även 17 procent som blivit orättvist behandlade på grund av ålder och lika många vet inte varför de blivit orättvist behandlade. 53

54 Arbete och framtid Det tar allt längre tid för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Den relativt linjära process det tidigare var fråga om har allt högre utsträckning ersatts av jojoövergångar där unga går mellan utbildning, tillfälliga arbeten, arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, utlandsvistelser etc. För vissa är den utdragna processen ofrivillig, för andra närmast ett ideal. På sikt är det naturligtvis viktigt att etablera sig på arbetsmarknaden, eftersom arbetet är den arena som i stor utsträckning ger tillträde till andra arenor förknippade med vuxenlivet, som ett eget boende, möjligheter att försörja en familj etc. Erfarenheter av extraarbete eller sommarjobb kan betyda mycket för den som är ung genom att det ger en viss ekonomisk självständighet och ökar självkänslan, men även genom att det ger erfarenheter och kontakter som kan vara till nytta senare. Framtidsplaner formas både i relation till ärvda värderingar och till impulser från andra håll. För en enskild ung människa innebär ökade valmöjligheter inte minst när det gäller utbildning och arbete också ett ökat antal möjliga framtider eller åtminstone framtider som är möjliga att föreställa sig. De ökade valmöjligheterna innebär ökad frihet, men också ett tvång. Var och en förväntas göra fler aktiva val. Arbete Högstadiet I enkäten ställdes frågan om ungdomarna hade något extrajobb vid tillfället. De flesta hade det inte, närmare bestämt 89 procent av tjejerna och 83 procent av killarna. Elva procent av tjejerna och 13 procent av killarna hade det. Fyra procent av tjejerna arbetade minst en gång i veckan och tre procent minst en gång i månaden. Fyra procent arbetade mindre än en gång i månaden. Sju procent av killarna arbetade minst en gång i veckan och fyra procent minst en gång i månaden. En procent arbetade mindre än en gång i månaden. 78 procent av tjejerna och 69 procent av killarna har inte sökt extrajobb utan att lyckas medan elva procent av tjejerna och 14 procent av killarna har det. 80 procent av tjejerna och 66 procent av killarna hade inget sommarjobb föregående sommar medan 20 procent av tjejerna och 30 procent av killarna hade det. Av tjejerna hade åtta procent fått jobbet genom någon i den egna familjen och fyra procent genom någon annan släkting eller folk de känner. Fyra procent kontaktade själva arbetsplatsen och lika många fick jobbet på något annat sätt än svarsalternativen i enkäten. En procent av tjejerna fick det genom att söka utannonserad tjänst. 13 procent av killarna hade fått jobbet genom någon inom den 54

55 egna familjen och nio procent genom någon annan släkting eller folk de känner. Fem procent fick det genom att själva kontakta arbetsplatsen och tre procent på något annat sätt än svarsalternativen i enkäten. 67 procent av tjejerna och 57 procent av killarna har inte försökt få ett sommarjobb utan att lyckas medan elva procent av tjejerna och sju procent av killarna har det. 48 procent av tjejerna och 46 procent av killarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden medan sju procent av tjejerna och elva procent av killarna inte kan tänka sig det. 45 procent av tjejerna och 38 procent av killarna vet inte om de kan tänka sig det eller inte. 22 procent av tjejerna och 31 procent av killarna har föräldrar där någon av dem har eget företag. 75 procent av tjejerna och 61 procent av killarna har det däremot inte. Tre procent av tjejerna och lika stor del av killarna vet inte om någon av föräldrarna har eget företag. Gymnasiet Gymnasieeleverna får svara på om de har något extrajobb. En stor del har det inte, närmare bestämt 83 procent av tjejerna och 91 procent av killarna. 17 procent av tjejerna och nio procent av killarna har svarat att de har extrajobb. Gymnasieeleverna får frågan om de har sökt extrajobb utan att lyckas. 23 procent av tjejerna hade gjort det medan 60 procent inte hade det. 27 procent av killarna hade sökt extrajobb utan att lyckas och 64 procent hade det inte. Betydligt fler tjejer (80 procent) än killar (55 procent) hade ett sommarjobb föregående sommar. 57 procent av tjejerna fick sommarjobbet genom kommunen. Tio procent fick det genom att själva kontakta arbetsplatsen och lika många hade svarat att det fick jobbet på något annat sätt än de svarsalternativ som gick att välja mellan i enkäten. Tre procent av gymnasietjejerna hade fått sommarjobbet genom någon annan släkting eller folk de känner. 36 procent av killarna fick sommarjobbet genom kommunen. Nio procent fick det genom någon i deras egen familj och lika många kontaktade själva arbetsplatsen. Tre procent av tjejerna och 18 procent av killarna hade försökt att få ett sommarjobb utan att lyckas. Gymnasieeleverna fick även svara på om de skulle kunna tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. 43 procent av tjejerna och 55 procent av killarna skulle kunna tänka sig det. 40 procent av tjejerna och 18 procent av killarna har någon förälder med eget företag. 55

56 Framtid Högstadiet Diagrammet visar vad eleverna helst skulle vilja göra efter skolan om de hade alla möjligheter. De allra flesta skulle helst gå en gymnasieutbildning i en annan kommun. Figur 23: "Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då helst göra direkt efter grundskolan?" Högstadieungdomar fördelade på kön. 57 procent av tjejerna tror att de kommer att flytta från kommunen i framtiden och sju procent tror inte att de kommer att göra det. 35 procent vet inte om de kommer att göra det eller inte. Bland killarna tror 54 procent att de kommer att flytta från kommunen och tio procent att de inte kommer att göra det. 31 procent vet inte om de kommer att göra det eller inte. Enkäten innehåller också en fråga om varför ungdomarna kan tänka sig att flytta från kommunen. 26 procent av tjejerna kan tänka sig att flytta från kommunen på grund av studier och 23 procent på grund av jobb. 22 procent kan tänka sig att flytta för att prova på något nytt och 18 procent kan tänka sig att göra det på grund av flick-/pojkvän eller kompisar. Sju procent vet inte varför de kan tänka sig att flytta och fem procent har uppgett att det beror på något annat än svarsalternativen de kunde välja mellan. Bland killarna kan 37 procent tänka sig att flytta på grund av jobb och 23 procent på grund av studier. 21 procent kan tänka sig att flytta på grund av flick-/pojkvän eller kompisar och tio procent för att prova på något nytt. Fem 56

57 procent vet inte varför de kan tänka sig att flytta och fyra procent har uppgett att det beror på något annat än svarsalternativen de kunde välja mellan i enkäten. Ungdomarna får även svara på vad som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. Bland tjejerna kan 31 procent tänka sig att flytta tillbaka till kommunen på grund av närheten till släkt och familj och 20 procent på grund av flick-/pojkvän eller kompisar. För 15 procent kan jobb vara en anledning till att flytta tillbaka och tolv procent vet inte varför de kan tänka sig att flytta tillbaka. Åtta procent kan tänka sig att flytta tillbaka för att få en bättre miljö för sina barn att växa upp i. Sex procent svarar att de kan tänka sig att flytta tillbaka av någon anledning som inte finns representerad bland svarsalternativen i enkäten. Fyra procent kan tänka sig att flytta tillbaka på grund av studier och lika stor del svarar att ingenting kan få dem att flytta tillbaka. En procent uppger att bostadssituationen kan vara en anledning att flytta tillbaka. Bland killarna svarar 26 procent att närheten till släkt och familj är en anledning att flytta tillbaka. 21 procent ser jobb som en anledning att flytta tillbaka och för 17 procent kan flick-/pojkvän eller kompisar vara det. Elva procent vet inte varför de kan tänka sig att flytta tillbaka. Nio procent kan tänka sig att flytta tillbaka på grund av att det är en bättre miljö för deras barn att växa upp i och sex procent kan tänka sig att göra det på grund av studier. Fem procent svarar att de kan tänka sig att flytta tillbaka av någon anledning som inte finns representerad bland svarsalternativen i enkäten. Fyra procent har svarat att ingenting kan få dem att flytta tillbaka. För en procent kan även bostadssituationen i kommunen vara en anledning till att göra det. Tabellen nedan visar var de högstadieelever som besvarat enkäten helst skulle vilja bo om tio år. Det är betydligt fler killar än tjejer som skulle vilja bo där de bor nu om tio år. 57

58 Figur 24: "Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om tio år?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Tabellen nedan visar den högsta utbildningen som eleverna planerar att gå. Störst andel har svarat att universitet eller högskola är den högsta utbildning de planerar att gå. Det är även en stor del som har svarat att de inte vet vad som är den högsta utbildningen de planerar att gå. 58

59 Figur 25: "Vilken är den högsta utbildningen du planerar att gå?" Högstadieungdomar fördelade på kön. Gymnasiet Gymnasieeleverna har fått svara på vad de helst skulle göra efter gymnasiet om de hade alla möjligheter. 59

60 Figur 26: "Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då helst göra direkt efter gymnasiet?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Följande diagram visar vad ungdomarna tror att de kommer att göra efter gymnasiet. 60

61 Figur 27: "Vad tror du att du kommer att göra direkt efter gymnasiet?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Gymnasieungdomarna får svara på om de tror att de kommer att flytta från kommunen där de bor. 70 procent av tjejerna tror att de kommer att göra det. Sju procent tror inte att de kommer att göra det och 20 procent vet inte. 73 procent av killarna tror att de kommer att flytta från kommunen. Nio procent tror inte att de kommer att göra det och 18 procent vet inte. 40 procent av tjejerna kan tänka sig att flytta från kommunen på grund av jobb och 24 procent kan tänka sig att göra det på grund av studier. 20 procent har svarat att de kan tänka sig att flytta från kommunen för att prova på något nytt. Nio procent kan tänka sig göra det på grund av flick-/pojkvän eller kompisar. Fyra procent har svarat att de kan tänka sig att flytta av någon annan anledning än de svarsalternativ de kunde välja mellan i enkäten. Två procent har svarat att de inte vet varför de kan tänka sig att flytta. Även bland killarna är jobb den vanligaste anledningen till att gymnasieungdomarna kan tänka sig att flytta. 35 procent har uppgivit den anledningen. 29 procent kan tänka sig att flytta för att prova på något nytt. Tolv procent kan tänka sig att flytta på grund av studier och lika många på grund av flick-/pojkvän eller kompisar. Tolv procent har svarat att de kan tänka sig att flytta av någon annan anledning än de svarsalternativ de kunde välja mellan i enkäten. Eleverna får även svara på vad de tror skulle kunna få dem att flytta tillbaka. Närheten till släkt och familj är det vanligaste svaret bland tjejerna (37 procent). Det 61

62 näst vanligaste svaret är att det tycker att det är en bättre miljö för deras barn att växa (22 procent). 15 procent har svarat att jobb skulle kunna få dem att flytta tillbaka och tolv procent att flick-/pojkvän eller kompisar skulle kunna få dem att göra det. Sju procent har svarat att ingenting skulle kunna få dem att flytta tillbaka och fem procent att de inte vet vad som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. Två procent har svarat att bostadssituationen i kommunen skulle kunna få dem att flytta tillbaka. Bland killarna är de vanligaste svaren flick-/pojkvän eller kompisar (24 procent) och jobb (24 procent). Tolv procent har svarat att närheten till släkt och familj är en anledning som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. Tolv procent har svarat att bostadssituationen i kommunen skulle kunna få dem att flytta tillbaka och lika många att det är en bättre miljö att växa upp i. Sex procent har svarat att studier skulle kunna få dem att flytta tillbaka och lika många att ingenting skulle kunna få dem att göra det. Sex procent har även svarat att de inte vet vad som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. Tabellen nedan visar var de gymnasieelever som besvarat enkäten helst skulle vilja bo om tio år. Det är fler killar än tjejer som skulle vilja bo där de bor nu om tio år. Figur 28: "Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om tio år?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. Tabellen nedan visar den högsta utbildningen som eleverna planerar att gå. En relativt stor del, både bland killarna och bland tjejerna har svarat att de planerar att läsa vidare på universitet eller högskola. 62

63 Figur 29: "Vilken är den högsta utbildning som du planerar att gå?" Gymnasieungdomar fördelade på kön. 63