Ung i Marks kommun, Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Transkript

1 ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

2 Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel 1 Inledning 4 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 7 Kapitel 3 Ungdomars fritidssituation i Mark 10 Kapitel 4 Skola 19 Kapitel 5 Politik & inflytande 25 Kapitel 6 Trygghet & hälsa 35 Kapitel 7 Arbete 52 Kapitel 8 Framtid 55 Kapitel 9 Övriga kommentarer 59 Referenser 60 Om Splitvision Research 61-2-

3 Lupp, år 8 - Förord Förord Hur ser ungdomarna på sin tillvaro? Vad vill dagens ungdomar med sina liv? Är ungdomarna i Marks kommun nöjda med sin skola och fritid? Marks kommun genomför för första gången i samarbete med Ungdomsstyrelsen enkätundersökningen LUPP för att kunna söka svar på dessa frågor. LUPP, Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken, innehåller ett stort antal frågor som spänner över områdena skola, fritid, trygghet, hälsa, politik, inflytande, arbete och framtid. Vår planering är att denna enkätundersökning ska genomföras vart tredje år. Vi har valt att fråga elever i år 8, för att 2010 fråga samma elever i år 2 på gymnasiet och de nya eleverna i år 8. Detta för att kunna se om det sker en förändring av åsikter, tankar och idéer över tid bland kommunens unga medborgare. I år har vi också valt att fråga kommunens 24-åringar hur de ser på sina liv. Denna grupp av unga vuxna upplever vi vara en grupp som inte är så synlig, men där det händer väldigt mycket såsom familjebildning, bostadsanskaffning och yrkesutveckling. Vår förhoppning är att denna och kommande rapporter ska bli ett av flera underlag för spännande diskussioner bland ungdomar och vuxna kring vårt fortsatta samhällsbyggande. Tommy Lönn Kultur- och fritidsförvaltningen Enhetschef ungdomsenheten -3-

4 Lupp, år 8 - Inledning Kapitel 1 Inledning Ungdomars situation idag blir inte begriplig enbart genom att äldre erinrar sig sin ungdom. En sådan självbiografisk jämförelse är inte bara haltande, den är direkt vilseledande. Ovanstående citat kommer från ungdomsforskaren Tomas Ziehe. Följande rapport ger en bild av hur ungdomar i år 8 i Marks kommun upplever sin vardag. LUPP-undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en nationell undersökning där kommuner erbjuds möjlighet att delta för att kunna samla in kunskap om ungdomars egen situation. LUPP-undersökningen genomförs i samarbete med Ungdomsstyrelsen. LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av Ungdomsstyrelsen Mellan 2001 och 2007 har mer än 90 kommuner deltagit i LUPP. Samtliga rapporter finns att tillgå på Ungdomsstyrelsens webbsida: deltog totalt 20 kommuner i ungdomsenkäten LUPP. Undersökningen har sammanställts av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun. Tack alla ungdomar som fyllt i enkäten! Utan er insats hade denna beskrivning av er situation inte varit möjlig att genomföra. Metod Lupp-undersökningen genomfördes under vecka i form av pappersenkäter. Undersökningen berörde Marks ungdomar i år 8 samt 24-åringar. I denna rapport redovisas resultatet gällande ungdomarna i år 8. I en separat rapport redovisas resultatet gällande 24-åringarna. Totalt har 512 elever i årskurs 8 erbjudits möjlighet att besvara Lupp-undersökningen. Undersökningen har en svarsfrekvens på 89% (455 svar). Svarsfrekvensen är 89% för ungdomarna. Enkätundersökningen består av 76 frågor. Läsanvisningar Rapporten presenteras efter teman som i stort sett följer enkätens temaupplägg. Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. Olika sorters diagram och tabeller används i rapporten. -4-

5 Lupp, år 8 - Inledning Staplarna i nedanstående exempel på diagram utläses så här: När det gäller frågan Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan har 39% av tjejerna och 35% av killarna svarat detta alternativ. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 35% 39% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 45% 42% Kille år 8 Tjej år 8 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen 53% 59% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Exempel på diagram som återfinns i rapporten. Staplarna i nedanstående exempel på diagram utläses så här: När det gäller frågan Om ungdomarna är medlemmar i någon idrottsförening (översta stapeln i diagrammet) har 42% svarat att de inte är medlemmar, 6% att de är passiva medlemmar, 49% är aktiva medlemmar och 3% har ett förtroendeuppdrag. Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 42% 6% 82% 94% 71% 77% 77% 97% 97% 92% 89% 85% 49% 3% 7% 7% 4% 2% 3% 1% 15% 12% 4% 18% 4% 16% 2% 1% 2% 1% 2% 1% 1% 3% 4% 1% 4% 6% 1% 4% 9% 2% Exempel på diagram som återfinns i rapporten. Jag är inte medlem finns längst till vänster på stapeln, följt av Jag är passiv medlem, följt av Jag är aktiv medlem och Jag har ett förtroendeuppdrag finns längst till höger på stapeln. -5-

6 Lupp, år 8 - Inledning Nedanstående exempel på tabell utläses så här: När det gäller frågan Har försökt få sommarjobb utan att lyckas har 14% av tjejerna och 16% av killarna svarat detta. Tjej Kille Har försökt få sommarjobb utan att lyckas 14% 16% Exempel på tabell som återfinns i rapporten. Till denna rapport redovisas frekvenstabeller och korstabeller per kön i separat bilaga för årskurs 8. Begrepp När vi i rapporten skriver ungdomar åsyftas ungdomar i årskurs

7 Lupp, år 8 - Beskrivning av situationen Kapitel 2 Beskrivning av situationen I detta kapitel presenteras en bakgrund till situationen för ungdomar i årskurs 8 i Marks kommun. Nedan följer en beskrivning av skola, social bakgrund, sysselsättning och boendesituation. Fakta om målgruppen Totalt har 455 av 512 elever besvarat undersökningen. Huvuddelen av ungdomarna är födda Några enstaka personer är födda 1992 och Skola 36% av de svarande går på Ängskolan i Skene, 20% på Sätilaskolan i Sätila och 19% på Lyckeskolan i Kinna. Svarsfördelningen ligger nära hur fördelningen av elever per skola ser ut enligt statistik från Skolförvaltningen. Skola Lupp, 2007 Ängskolan, Skene 36% 35% Sätilaskolan, Sätila 20% 19% Statistik från skolförvaltningen, 2007 Lyckeskolan, Kinna 19% 20% Örbyskolan, Örby 15% 15% Fritslaskolan, Fritsla 8% 9% Marks Kristna skola, Horred 2% 2% Totalt antal besvarande elever Tabell 2:1 Fördelning per skola gällande ungdomarna i årskurs 8 som besvarat undersökningen. Alla elever har inte besvarat denna fråga. Jämförande statistik gällande november 2007 från Skolförvaltningen i Marks kommun. -7-

8 Lupp, år 8 - Beskrivning av situationen Föräldrars nuvarande sysselsättning Flertalet ungdomar har föräldrar som arbetar, se tabell 2:2. Mamma Pappa Arbetar 84% 89% Studerar 4% 1% Föräldraledig 2% 1% Arbetslös 2% 1% Pensionerad/ förtidspensionerad 1% 2% Sjukskriven 3% 3% Annat 2% 3% Vet inte 2% 2% Tabell 2:2 Föräldrars nuvarande sysselsättning. Svenskt medborgarskap och födelseland 97% av ungdomarna är svenska medborgare. Majoriteten av ungdomarna är födda i Sverige (se tabell 2:3). Utanför Europa Europa Norden Sverige Var de studerande är födda Var deras mammor är födda Var deras pappor är födda 96% 1% 1% 2% 89% 4% 4% 4% 88% 3% 4% 4% Tabell 2:3 Var är du och dina föräldrar födda? -8-

9 Lupp, år 8 - Beskrivning av situationen Boende Bland ungdomarna bor 72% med båda sina föräldrar, 18% bor ibland hos pappa och ibland hos mamma, 8% bor enbart med en av sina föräldrar och 2% bor inte med någon av sina föräldrar (se diagram 2:1). Bland ungdomarna bor 72% med båda sina föräldrar, 18% bor växelvis hos sina föräldrar och 8% bor enbart med en av sina föräldrar. Bor med båda mina föräldrar 70% 75% Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 14% 22% Bor enbart med med en av mina föräldrar Bor inte med någon av mina föräldrar 6% 10% 2% 2% Kille år 8 Tjej år 8 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 2:1 Vem bor du tillsammans med? Per kön. 86% av ungdomarna uppger att de bor i villa, gård eller radhus, se diagram 2:2. 86% av ungdomarna bor i villa, gård eller radhus och 11% bor i lägenhet. Villa, gård eller radhus 84% 88% Lägenhet 12% 11% Inget alternativ stämmer för mitt boende 4% 1% Kille år 8 Tjej år 8 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 2:2 Hur bor du? Per kön. -9-

10 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Kapitel 3 Ungdomars fritidssituation i Mark Ungdomarna i Mark är generellt sett nöjda med sin fritid. Det ungdomarna i Mark främst efterfrågar är möjligheter att utöva sportaktiviteter samt tillgång till fler sociala mötesplatser som fritidsgårdar, caféer och Internetcaféer. I detta kapitel kommer vi att gå igenom hur mycket fritid ungdomar har, hur nöjda de är med sin fritidssituation, vilka fritidsmöjligheter de ser saknas, ungdomars föreningsengagemang samt resor och internationell erfarenhet. Hur mycket fritid har ungdomar? 63% av ungdomarna upplever att de har lagom med fritid. 7% av ungdomarna upplever att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. 30% av ungdomarna upplever att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med allt (se diagram 3:1). En majoritet av ungdomarna, 63%, upplever att de har lagom med fritid och att de hinner med att göra det de vill. Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 9% 6% Kille år 8 Tjej år 8 Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill 63% 63% Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill 28% 31% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 3:1 Hur mycket fritid har du? Per kön. -10-

11 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Nöjd med fritidssituation En majoritet, 77%, av ungdomarna menar att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av (se tabell 3:1). En majoritet av ungdomarna, 77%, upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. 23% av ungdomarna upplever att det finns ganska lite för dem att göra eller att det inte finns någonting för dem att göra (se tabell 3:1). Hur mycket finns att göra på fritiden? År 8 Det finns väldigt mycket att göra 24% Det finns ganska mycket att göra 53% Det finns ganska lite att göra 20% 77% uppger att det finns ganska mycket samt väldigt mycket att göra på fritiden Det finns väldigt lite/ingenting att göra 4% Tabell 3:1 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? På grund av avrundning blir summan av det finns ganska lite och väldigt lite att göra 23%. 12% av ungdomarna uppger att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av deras kön (se diagram 3:2). Det framgår dock inte av undersökningen vad ungdomarna inte gör. 12% av ungdomarna uppger att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av deras kön. Tjejer har i något högre grad än killar uppgett att det finns något som de skulle vilja göra på sin fritid som de inte gör på grund av deras kön (14% vs 9%). Ja 9% 14% Kille år 8 Tjej år 8 Nej 47% 46% Vet ej 39% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Diagram 3:2 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte gör pga att du är kille eller tjej? Per kön. -11-

12 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Hur ofta ungdomarna gör fritidsaktiviteter Det ungdomarna i högst grad (63%) uppger att de gör varje dag är surfar och chattar på Internet. 44% uppger att de skriver varje dag och 36% av ungdomarna umgås med kompisar varje dag, 34% av ungdomarna hjälper till hemma varje dag och 34% uppger att de läser varje dag (se tabell 3:2). Noterbart är att 21% av ungdomarna uppger att de är ute i naturen varje dag. Många ungdomar idrottar varje vecka (60% idrottar varje vecka i klubb och 43% idrottar varje vecka men inte i klubb). Killar spelar i högre grad dataspel varje dag än vad tjejer gör (54% vs 13%). Likaså uppger killar i högre omfattning än tjejer att de mekar med bilar varje dag (14% vs 2%). Tjejer sjunger och spelar instrument varje vecka eller oftare i högre utsträckning än killar (52% vs 31%). Tjejer uppger också i högre omfattning än killar att de skriver varje dag (52% vs 36%). 6% av killarna och 1% av tjejerna uppger att de spelar om pengar på Internet varje dag. Det är anmärkningsvärt att ungdomar överhuvudtaget spelar om pengar på Internet, då de är för unga för att lagligen få spela. Det ungdomarna gör i högst grad varje dag är surfar och chattar på Internet (63%). 44% av ungdomarna skriver varje dag. Cirka en tredjedel (34%) av ungdomarna hjälper till hemma varje dag. 17% av killarna och 3% av tjejerna uppger att de i någon omfattning spelar om pengar på Internet. För ungdomar under 18 år är det olagligt att spela om pengar på Internet. Spelar om pengar på Internet, spelar rollspel, tränar dans, spelar teater är aktiviteter som en mindre grupp ungdomar gör. Det är 4% av ungdomarna som uppger att de aldrig surfar/chattar på Internet. Det finns en risk att denna grupp har mindre eller ringa kunskap kring att kunna hämta information på Internet, men också att källkritiskt kunna förhålla sig till information på Internet. Det är viktigt att alla ungdomar har kunskap om detta då det är en viktig del i vårt demokratiska samhälle. -12-

13 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Varje Varje Aldrig dag vecka Idrottar i klubb 9% 60% 28% Idrottar, men ej i klubb 21% 43% 14% Sportevenemang utan att själv delta 1% 12% 30% Umgås med kompisar 36% 53% 2% Deltar i föreningsverksamhet 3% 21% 47% Går på café 1% 8% 18% Går på konsert <1% 1% 46% Ungdomens hus 1% 11% 62% Går på teater/musikal/dansuppvisning --- 1% 47% Går på museum/utställning <1% 1% 50% Går runt stan med kompisar 4% 17% 11% Går på fest 2% 9% 22% Besöker bibliotek (ej skoltid) 3% 4% 51% Åker skateboard/snowboard 5% 6% 62% Mekar med bilar/motorcyklar 8% 9% 56% Är ute i naturen 21% 33% 10% Fiskar/jagar 2% 8% 46% Sjunger/spelar instrument 21% 21% 39% Tränar dans/spelar teater 3% 17% 71% Målar/syr/annan skapande verksamhet 7% 21% 47% Läser 34% 30% 11% Skriver 44% 21% 15% Spelar datorspel 33% 35% 8% Surfar/chattar på Internet 63% 27% 4% Spelar om pengar på Internet 4% 2% 90% Spelar rollspel/levande rollspel 4% 5% 74% Hjälper till hemma 34% 43% 4% Tabell 3:2 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? I ovanstående tabell redovisas ej intervallerna varje månad och varje år, vilka utgör resterande procent upp till 100% per respektive svarsalternativ. -13-

14 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Var ungdomarna oftast träffar sina kompisar på fritiden Ungdomarna uppger i störst omfattning att de oftast brukar vara hemma hos varandra när de träffar sina kompisar på fritiden (86%). Därefter träffas de oftast utomhus (29%) och när de idrottar (19%). Ungdomarna uppger i störst omfattning (86%) att de oftast brukar vara hemma hos varandra när de träffat sina kompisar på fritiden. År 8 Hemma hos varandra 86% Utomhus 29% I en idrottshall 19% På ett ungdomens hus, fritidsgård 6% På ett café 5% På en restaurang, pub, bar 3% I en föreningslokal 1% Inte på någon av ovanstående platser 2% Tabell 3:3 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni OFTAST vara? Då frågan är en flervalsfråga överstiger summan 100%. Sett per kön skiljer det sig gällande hur ungdomarna umgås på fritiden, då tjejer i större omfattning träffar sina vänner hemma hos varandra än vad killar i samma årskurs gör samt att killar i högre omfattning träffar sina kompisar utomhus än vad tjejer i samma årskurs gör. Det ungdomarna efterfrågar när det gäller ställen att vara på för dem och deras kompisar är främst fler fritidsgårdar eller ställen man kan hänga på och caféer och Internetcaféer. Vissa av ungdomarna efterfrågar affärer eller köpcentra. Några ungdomar efterfrågar idrottshall, cykelpark och skejtpark. Fritidsmöjligheter som saknas Det ungdomarna framförallt nämner på temat fritidsmöjligheter de saknar är avsaknaden av olika sportmöjligheter. Flera personer nämner att de vill ha cykelpark, skejtpark, spela badminton och vissa önskar fler fotbollsplaner. Några ungdomar nämner att de vill ha hopptorn på Kaskad. Några nämner också BMX-bana, gokarthall. Utöver sportmöjligheter efterfrågar ungdomarna fler sociala mötesplatser i form av fler fritidsgårdar, caféer, Internetcaféer. Ett antal ungdomar efterfrågar även fler affärer att kunna handla i. Ungdomarna efterfrågar följande fritidsmöjligheter: Sportmöjligheter Fritidsgårdar Café/Internetcafé Affärer -14-

15 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Föreningsliv Föreningslivet fungerar som en mötesplats för sociala relationer. Dess medlemmar får bland annat möjlighet att utveckla kompetens och egenskaper som behövs för gemensamt beslutsfattande. Enligt Ungdomsstyrelsens Ung idag 2007 har föreningslivet en stark ställning bland de unga, men andelen unga som är medlemmar sjunker. 53% av ungdomarna uppger att de i någon omfattning deltar i föreningsverksamhet idag. 53% av ungdomarna uppger att de i någon omfattning deltar i föreningsverksamhet. Medlemskap i föreningsliv Många ungdomar i Mark (58% av ungdomarna) är medlemmar i idrottsföreningar. I övrigt är aktiviteten i föreningslivet låg. I minst omfattning verkar ungdomarna engagera sig i föreningar med samhällsinriktning och politisk inriktning. När det gäller medlemskap i föreningslivet är ungdomarna främst aktiva medlemmar. Få ungdomar har förtroendeuppdrag (se diagram 3:3). Jag är inte medlem Jag är passiv medlem Jag är aktiv medlem Jag har ett förtroendeuppdrag Idrottsförening Skolförening Friluftsförening Religiös förening Kulturförening Hobbyförening Politiskt parti Förening för samhällsfrågor Datorförening Supporterklubb Annan förening 42% 6% 82% 94% 71% 77% 77% 97% 97% 92% 89% 85% 49% 3% 7% 7% 4% 2% 3% 1% 15% 12% 4% 18% 4% 16% 2% 1% 2% 1% 2% 1% 1% 3% 4% 1% 4% 6% 1% 4% 9% 2% Diagram 3:3 Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? <1% har uppgett att de har ett förtroendeuppdrag för politiskt parti respektive för förening för samhällsfrågor. Ungdomarna är främst aktiva medlemmar i idrottsföreningar, kulturföreningar och hobbyföreningar. -15-

16 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Ungdomars inflytande i föreningsverksamheten 43% av ungdomarna anger att de har tillräckligt med inflytande i den förening de är mest aktiva i. Lite drygt var tredje person (36%) uppger att de inte vill påverka föreningens verksamhet och 21% uppger att de vill ha ett ökat inflytande i föreningsverksamheten (det gäller främst idrottsföreningar, men även religiösa föreningar, kulturföreningar och hobbyföreningar). Resor och internationell erfarenhet Bland ungdomarna uppger 50% att de har gjort någon semesterresa eller nöjesresa utomlands och 35% att de har gjort någon semesterresa eller nöjesresa inom Sverige under de senaste 12 månaderna, se diagram 3:4. För denna fråga förekommer inga skillnader per kön. 50% av ungdomarna har gjort någon semesterresa utomlands och 35% har gjort någon semesterresa inom Sverige under de senaste 12 månaderna. Vi kan se att 20% av ungdomarna inte har gjort någon semesterresa eller nöjesresa under de senaste 12 månaderna. År 8 Nej 20% Ja, utomlands 50% Ja, inom Sverige 35% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 3:4 Har gjort någon semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka under de senaste 12 månaderna. Då frågan är en flervalsfråga överstiger summan 100%. 37% av ungdomarna uppger att de har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar. Killar uppger detta i något större grad än tjejer, men skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen. 63% av ungdomarna uppger att de aldrig har det (68% av tjejerna och 58% av killarna uppger detta). 37% av ungdomarna uppger att de har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar. -16-

17 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Ja, mer än 6 ggr Ja, 5 6 ggr Ja, 3 4 ggr Ja,1 2 ggr 6% 4% 3% 2% 7% 5% Kille år 8 Tjej år 8 24% 21% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Diagram 3:5 Har varit utanför Sverige utan sällskap av sina föräldrar. Per kön. Ungdomarna har främst varit på semester, följt av besökt släkt eller vänner och annat när de varit utomlands, se diagram 3:6. Inga nämnvärda skillnader föreligger per kön, förutom när det gäller arbeta utomlands som 7% av killarna och inga tjejer uppger att de har gjort. Ungdomarna har främst varit på semester eller besökt släkt eller vänner när de har varit utomlands. 7% Arbetat Kille År 8 Studerat 3% 6% Tjej År 8 Varit volontär Varit på ungdomsutbyte Varit på semester 72% 77% Besökt släkt eller vänner Annat 34% 37% 24% 28% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 3:6 Vilket av följande har du gjort när du varit utomlands? Per kön. Då frågan är en flervalsfråga överstiger summan 100%. -17-

18 Lupp, år 8 - Fritidssituationen Bland de ungdomar som inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsutbyte utomlands anmärker flest att de skulle behöva mer pengar för att göra det (29%) och därefter svarar ungdomarna att de skulle önska att deras föräldrar tillåter det för att de ska kunna komma iväg (27%). 26% svarar att de inte är intresserade och 23% att de skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg, se diagram 3:7. Tjejer uppger i högre grad än killar att de skulle behöva mer pengar (36% vs 22%), att de önskar att deras föräldrar tillåter det för att de ska kunna komma iväg (34% vs 21%) samt att de skulle behöva mer information om hur de ska göra för att komma iväg (29% vs 17%). De ungdomar som inte varit utomlands uppger främst att de skulle behöva mer pengar för att åka utomlands (29%). I andra hand svarar de att de skulle önska att deras föräldrar tillåter det för att de ska kunna komma iväg (27%) och därefter att det inte spelar någon roll för de är inte intresserade (26%). Killar uppger i högre grad än tjejer att de inte är intresserade av att åka utomlands för att arbeta, studera, vara volontär eller åka på ungdomsbyte (35% vs 17%). Jag skulle behöva mer pengar 22% 36% Kille år 8 Jag skulle behöva information om hur jag ska göra för att komma iväg 17% 29% Tjej år 8 Att mina föräldrar tillåter det 21% 34% Annat Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av något av det 14% 14% 17% 35% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Diagram 3:7 Om du inte har arbetat, studerat, varit volontär eller varit på ungdomsbyte utomlands, vad behövs för att du ska göra det? Per kön. Då frågan är en flervalsfråga överstiger summan 100%. -18-

19 Lupp, år 8 - Skola Kapitel 4 Skola Skolan är den plats där ungdomarna tillbringar störst sammanhängande del av sin vakna tid och den utgör en viktig del av ungdomarnas liv. I skolan skall ungdomarna få lära sig kunskap. Men skolan har också en roll när det gäller att förmedla grundläggande samhällsvärderingar. I läroplanen, Lpo 94, står det bland annat att skolan skall främja förståelse för andra människor och medmänsklighet. I Läroplanen, Lpo 94, står det att skolan ska främja förståelse för andra människor och medmänsklighet. Generellt uppger Marks ungdomar att det är bra stämning i skolan och att elever och lärare bemöter varandra med respekt. I avsnitten som följer kommer vi att gå igenom hur ungdomarna uppfattar sin skolmiljö samt hur de ser på inflytande i skolan. Skolmiljö En majoritet av ungdomarna uppger att det är en bra stämning i skolan (66%). Endast 52% av ungdomarna uppger att elever och lärare bemöter varandra med respekt, se diagram 4:1. En majoritet av ungdomarna uppger att det är bra stämning i skolan (66%). 52% av ungdomarna uppger att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Det är bra stämning i skolan 68% 64% Kille år 8 Tjej år 8 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 52% 53% 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 4:1 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per kön. -19-

20 Lupp, år 8 - Skola Endast 48% av ungdomarna uppger att om en lärare kränker en elev agerar skolan. 22% av ungdomarna uppger att främlingsfientlighet är ett problem i skolan och 18% uppger att sexuella trakasserier är ett problem i skolan. Killar uppger i högre grad än tjejer att både främlingsfientlighet och sexuella trakasserier är ett problem i skolan, se diagram 4:2. Endast 48% av ungdomarna uppger att om en lärare kränker en elev agerar skolan. 22% av ungdomarna uppger att främlingsfientlighet är ett problem i skolan. Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 16% 27% Kille år 8 Tjej år 8 18% uppger att sexuella trakasserier är ett problem i skolan. Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 22% 14% Om en lärare kränker en elev agerar skolan 48% 48% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 4:2 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per kön. I kapitlet om Framtid ser vi tydliga samband kring hur kränkningar, mobbning och otrygghet påverkar ens möjligheter att se positivt på framtiden för egen del. Det handlar om att ungdomars framtid blir förstörd genom att mobbning förekommer. Det är här viktigt att skolan agerar, att vuxenvärlden tar sitt ansvar. -20-

21 Lupp, år 8 - Skola Vad ungdomarna tycker om skolmiljön, skolmaten och schemat i skolan 53% av ungdomarna uppger att skolmiljön är ganska bra eller mycket bra. 53% av ungdomarna uppger att skolmiljön är ganska bra eller mycket bra. I högst omfattning uppges skolmaten vara ganska dålig eller mycket dålig (54% i år 8), se tabell 4:1. Vad tycker du om följande saker i din skola? Mycket bra Ganska bra Varken bra / dåligt Ganska dåligt Skolmiljön 9% 45% 22% 15% 9% Skolbiblioteket 33% 47% 11% 5% 4% Mycket dåligt Skolmaten 4% 22% 20% 20% 34% Ditt schema 10% 35% 28% 17% 11% Möjligheten att få extra stöd 30% 43% 20% 4% 4% Tabell 4:1 Vad tycker du om följande saker i din skola? Jämlikhet Killar anser i högre grad än tjejer att flickor får bättre möjligheter än pojkar, se diagram 4:3. När det gäller frågan om pojkar får bättre möjligheter än flickor skiljer det sig inte mellan könen, 11% av vardera killar och tjejer svarar detta. Killar anser att flickor får bättre möjligheter än pojkar. Pojkar får bättre möjligheter än flickor 11% 11% Kille år 8 Tjej år 8 Flickor får bättre möjligheter än pojkar 7% 32% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Diagram 4:3 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per kön. -21-

22 Lupp, år 8 - Skola Skolk Killar skolkar i något högre utsträckning än tjejer (24% vs 19%). 7% av ungdomarna skolkar någon gång i månaden eller oftare. 4% Ja, flera gånger i veckan 2% Kille år 8 Ja, flera gånger i månaden 0% 2% Tjej år 8 Ja, någon gång i månaden 4% 2% Ja, någon gång per termin 13% 17% 0% 5% 10% 15% 20% Diagram 4:4 Brukar du skolka? Per kön. Mobbning 28% av ungdomarna upplever att mobbning är ett problem i skolan. Något fler killar än tjejer upplever att mobbning är ett problem i skolan (29% vs 26%). Något fler killar uppger också att det inte stämmer att mobbning är ett problem i skolan (42% vs 36%). Mobbning tas även upp i kapitel 6 om Trygghet och hälsa. 28% av ungdomarna uppger att mobbning är ett problem i skolan. Mobbning är ett problem i Tjej Kille skolan år 8 år 8 Stämmer mycket bra 6% 11% Stämmer ganska bra 20% 18% 26% Tjej år 8 29% Kille i år 8 Stämmer varken bra eller dåligt 38% 29% Stämmer ganska dåligt 27% 26% Stämmer mycket dåligt 9% 16% Tabell 4:2 Mobbning är ett problem i skolan. Per årskurs. Bland ungdomarna anser bara hälften (51%) att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Drygt en femtedel (22%) anser att skolan inte agerar i tillräcklig utsträckning om en elev mobbar en annan elev (se tabell 4:3). Det finns inte någon nämnvärd skillnad mellan hur killar och tjejer har svarat på denna fråga, se tabell 4:3. Drygt en femtedel, 22%, av ungdomarna anser att skolan inte agerar i tillräcklig utsträckning om en elev mobbar en annan. -22-

23 Lupp, år 8 - Skola Om en elev mobbar en annan Tjej Kille elev agerar skolan Stämmer mycket bra 19% 21% Stämmer ganska bra 31% 31% Stämmer varken bra eller dåligt 28% 26% Stämmer ganska dåligt 15% 11% Stämmer mycket dåligt 7% 11% 22% Tjej år 8 22% Kille år 8 Tabell 4:3 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan. Per kön. Inflytande i skolan I läroplanen, Lpo 94, står det att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. För att ungdomarna ska ha möjlighet att påverka i skolan behöver de veta hur och i vilka sammanhang de har möjlighet att påverka. 56% av ungdomarna uppger att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Tjejerna uppger detta i något högre grad än killarna (59% vs 53%), se diagram 4:5. 44% av ungdomarna uppger att skolan uppmuntrar till aktiv medverkan i klassråd och elevråd. 37% av ungdomarna uppger att de har fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan. 56% av ungdomarna uppger att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. 44% av ungdomarna uppger att skolan uppmuntrar till aktiv medverkan i klassråd och elevråd. 37% av ungdomarna uppger att de har fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 35% 39% Kille år 8 Tjej år 8 Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 45% 42% Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen 53% 59% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 4:5 Andel ungdomar som anser att följande påståenden stämmer mycket bra eller ganska bra. Per kön. En stor del av ungdomarna vill gärna vara med och påverka vad som händer i skolan. Hur de ska arbeta, skolmaten samt läxorna och schemat är de områden som ungdomarna främst vill vara med Vilka läromedel de ska ha vill ungdomarna i minst grad vara med och bestämma om. -23-

24 Lupp, år 8 - Skola och bestämma om. Vilka läromedel de ska ha är ungdomarna minst intresserade av att vara med och bestämma om, se diagram 4:6. Ser man till vad ungdomarna upplever att de får vara med och bestämma om är det främst hur de ska arbeta, vad de får lära sig, skolmiljön inne samt läxorna. Dock inte i lika hög omfattning som andelen som vill vara med och bestämma, se diagram 4:6. Ungdomarna VILL bestämma om: Hur de ska arbeta Skolmaten Läxorna och schemat Vad jag får lära mig Vilka läromedel vi ska ha Hur vi ska arbeta Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna 28% 12% 36% 28% 22% 18% 25% 50% 68% 76% 67% 56% 60% 71% Vill vara med och bestämma om Får vara med och bestämma om Ungdomarna FÅR bestämma om: Hur de ska arbeta Vad de får lära sig samt skolmiljön inne Läxorna Proven 24% 67% Skolmaten 22% 73% Schemat 10% 71% 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 4:6 Hur mycket vill (och får) du vara med och bestämma om? Andel som angett väldigt mycket eller ganska mycket. Information om vidare studier 21% av killarna och 13% av tjejerna anser att informationen de fick inför valet av gymnasieprogram var ganska bra eller mycket bra. Betydligt fler tjejer än killar uppger att de inte har fått någon information inför valet av gymnasieprogram (72% vs 57%), se tabell 4:4. Vad tycker du om den information Tjej Kille du fått inför valet av gymnasieprogram? Mycket bra 5% 9% Ganska bra 8% 12% 13% Tjej år 8 21% Kille år 8 Varken bra eller dålig 9% 9% Ganska dålig 5% 9% Mycket dålig 1% 4% Jag har inte fått någon information 72% 57% Tabell 4:4 Vad tycker du om den information du fått inför valet av gymnasieprogram? -24-

25 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Kapitel 5 Politik & inflytande Ungdomar lever i nuet och skapar sitt normsystem i nuet. Detta gör att ungdomar i högre grad än vuxna ser systemets brister och svagheter. Ungdomars politiska beteende ger oss vuxna en inblick i de samtida samhälleliga utvecklingstrenderna. Hur ser ungdomar på samhällsfrågor och politik? Vad är det för samhällsfrågor de vill lyfta? Var någonstans uttrycker de dessa frågor och hur? Ovanstående tre punkter är viktiga att inhämta kunskap om för dem som idag arbetar med samhällsfrågor. Att förringa ungdomsprotester och ungdomsengagemang till att handla om ungdomars sätt att revoltera mot vuxenvärlden är att göra sig själv en otjänst. Ungdomsprotester är informationsbärare för rådande systems strukturella problem och svagheter. Ungdomsprotester är informationsbärare för rådande systems strukturella problem och svagheter. Etablissemanget (politiker och ansvariga) har mycket att vinna på att anpassa sig till ungdomars sätt att föra debatt, istället för att kräva att ungdomar anpassar sig till etablissemangets debattstruktur. Notera särskilt i slutet av detta kapitel ungdomarnas inställning till och deltagande i parlamentariska aktiviteter och utomparlamentariska aktiviteter. Intresserade av politik & samhällsfrågor 12% av ungdomarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av politik. 30% av ungdomarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. 58% av ungdomarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder. Killar är mer intresserade av politik än tjejer och tjejer är generellt mer intresserade av vad som händer i andra länder än killar. Andra länder 55% 61% 12% av ungdomarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av politik. 30% av ungdomarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. 58% av ungdomarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i andra länder. Samhällsfrågor 29% 31% Politik 8% 15% Kille år 8 Tjej år 8 0% 20% 40% 60% 80% Diagram 5:1 Är mycket eller ganska intresserad av Per kön. -25-

26 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Samhällsfrågor vs politik En intressant fråga att ställa sig är vad det ligger i skillnaderna för ungdomar mellan att vara intresserad av politik vs samhällsfrågor vs vad som händer i andra länder. Kontakt mellan ungdomar & politiker En stor grupp av ungdomarna (65%) tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att ungdomar och politiker träffas och diskuterar. En högre andel tjejer än killar tycker att det är viktigt att ungdomar och politiker träffas och diskuterar, se diagram 5:2. Mer än hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att ungdomar & politiker träffas & diskuterar. 21% Inte särskilt viktigt till inte alls viktigt 14% Killar år 8 6% Tjejer år 8 Varken viktigt eller oviktigt 20% 23% Mycket viktigt till ganska viktigt 59% 71% 65% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 5:2. Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Per kön. 29% av ungdomarna vill själva träffa en beslutfattare. Marks kommun har satt upp en policy antagen den 13 december 2005 som ska verka för ett tillvaratagande av ungdomars (13-25 år) intressen. Kommunfullmäktige ansvarar för att anta och följa upp policyn. Kommunstyrelsen ansvarar för att anta och följa upp riktlinjerna. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att bereda ärendet. 29% av ungdomarna vill träffa en beslutsfattare. Riktlinjerna ska fungera som stöd vid konkret handlande. De är indelade på sex identifierade områden: inflytande, kultur och fritid, kommunikationer, skola, arbete, hälsa och bostäder. För närvarande finns det inte något ungdomsråd i Marks kommun, utan dialogen mellan ungdomar och politiker och tjänstemän i kommunen regleras genom ovan nämnda policy. -26-

27 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Till vem skulle du vända dig? 47% av ungdomarna vet inte vart eller till vem de skulle vända sig om de vill påverka något i Marks kommun. 10% har svarat att de inte vill påverka. Personlig kontakt (21%) är det som de flesta av ungdomarna har svarat att de skulle vända sig till om de vill påverka i Marks kommun. De övriga kanalerna ligger alla inom 5-7% (politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund, förening eller organisation, tjänstemän och politiker, någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande), se diagram 5:3. 47% av ungdomarna vet inte vart eller till vem de skulle vända sig om de vill påverka något i Marks kommun Vet inte Annat Vill inte påverka Någon organiserad ungdomsgrupp som Tjänstemän eller politiker Medierna Förening eller organsiation Politisk parti eller politiskt Personlig kontakt 5% 10% 6% 6% 5% 7% 7% 21% År 8 47% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Diagram 5:3 Till vem eller vart vänder du sig om du vill påverka något i din kommun? Detta skulle jag satsa på om jag var politiker Ungdomarna fick ange fyra områden som de skulle satsa på om de var politiker, se diagram 5:4. Ungdomarna skulle främst satsa på: Lika lön för lika arbete för kvinnor och män (36%) Arbeta mot kriminalitet (32%) Sjukvård (29%) Skola (27%) De områden som ungdomarna skulle satsa på är av ideologisk karaktär, det som rör deras vardag, men kanske främst är det områden som berör hela samhället. I de områden som berör samtliga medborgare som ungdomarna skulle satsa på om de var politiker är med stor sannolikhet de områden där störst strukturellt problem föreligger. Ungdomars klarsynthet kan vara till stor hjälp i att identifiera rådande strukturella systems svagheter och brister. Ungdomarna skulle främst satsa på: Lika lön för kvinnor och män Arbeta mot kriminalitet Sjukvård Skola -27-

28 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Stöd för kulturverksamhet för unga 1% År 8 5% 7% Stöd för föreningar Barnomsorg Ungas psykiska hälsa Gator, vägar & cykelbanor Kollektivtrafiken tex bussar & tåg Äldreomsorg Arbeta för miljön Djurens rättigheter Arbetsmiljö i skolorna Bostäder för unga Arbeta mot främlingsfientlighet och rasism Fritidsaktiviteter Ställen där ungdomar träffas Skapa arbete för unga Idrottsanläggningar Arbeta för att minska användandet av alkohol Skola Sjukvård Arbeta mot kriminalitet Lika lön för lika arbete för kvinnor och män 11% 11% 12% 13% 13% 14% 15% 18% 18% 19% 20% 22% 22% 25% 27% 29% 32% 36% 0% 10% 20% 30% 40% Diagram 5:4 De områden som ungdomar själva skulle satsa på om de var politiker. Killarna och tjejerna skulle delvis prioritera olika områden om de var politiker. Tjejerna skulle främst satsa på lika lön för lika arbete för kvinnor och män (46%), sjukvård (33%) och skola (31%). Killarna skulle främst satsa på arbete mot kriminalitet (39%), idrottsanläggningar (31%) och skola (31%). I många av övriga områden skiljer det sig också åt mellan killarna och tjejerna, se diagram 5:

29 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Lika lön för lika arbete för kvinnor och män Arbeta mot kriminalitet Sjukvård Skola Arbete för att minska användandet av alkohol Idrottsanläggningar Skapa arbete för unga Ställen där ungdomar kan träffas Fritidsaktiviteter Arbeta mot främlingsfientlighet och rasism Bostäder för unga Arbetsmiljö i skolorna Djurens rättigheter Arbeta för miljön Äldreomsorg Kollektivtrafiken tex buss & tåg Gator, vägar, & cykelbanor Ungas psykiska hälsa Barnomsorg Stöd för föreningar Stöd till kulturverksamhet för unga 26% 46% 39% 24% 26% 33% 31% 31% 23% 26% 31% 13% 24% 19% 22% 18% 23% 15% 17% 19% 16% 21% 13% 18% 8% 20% 13% 14% 10% 16% 15% 8% 15% 7% Kille År 8 7% 15% Tjej År 8 6% 7% 6% 3% 2% 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Diagram 5:5 De områden som ungdomar själva skulle satsa på om de var politiker. Per kön. Aktivt deltagande 21% av både tjejer och killar vill vara med och påverka de frågor som rör Marks kommun, se diagram 5:6. Vill inte vara med & påverka i frågor som rör Marks kommun Vill vara med & påverka i frågor som rör Marks kommun 21% 79% 21% av ungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör Marks kommun. 0% 10%20%30%40%50%60%70%80%90% Diagram 5:6 Vill du vara med & påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Det som ungdomar framförallt vill vara med och påverka (enligt deras egna svar) är: Frågor som rör skolan, bättre skolmiljö, få bort mobbning från skolan, lika behandling Allt som rör Marks kommun Kollektivtrafik, miljö, mötesplatser på fritiden för ungdomar, idrottsarenor -29-

30 Lupp, år 8 - Politik & inflytande De som inte vill vara med och påverka har framförallt angett följade anledningar till varför: Är inte tillräckligt intresserade (55%) Kan för lite om hur jag ska göra (37%) Tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar inte i alla fall (28%) En politisk handling Den vanligaste politiska aktiviteten som ungdomar gör är att skriva på en namninsamling. 24% av ungdomarna har svarat att de har gjort detta. Näst vanligaste aktiviteten är att bära märke eller symbol som uttrycker en åsikt, vilket 13% av ungdomarna har. Att skriva på en namninsamling eller att bära ett märke eller en symbol som uttrycker en åsikt behöver inte alltid vara en direkt politisk handling utan kan vara en del i ett identitetsskapande, ett bekräftande på att man tillhör en grupp (bortanför det egentliga politiska budskapet för det man skriver under eller det symbolen/knappen står för). På tredje plats kommer att delta i lagliga demonstrationer som 6% av ungdomarna har gjort, se diagram 5:6. Det är nästan lika många killar som har deltagit i utomparlamentariska aktiviteter som har deltagit i en laglig demonstration, se nästa avsnitt. De vanligaste politiska aktiviteterna för ungdomarna: Skriva på en namninsamling Bära märke eller symbol Delta i lagliga demonstrationer En något högre andel killar än tjejer än har genomfört politiska handlingar, se diagram 5:7. Chatta/debattera politik på Internet Vara medlem i ett politiskt parti Delta i lagliga demonstrationer Delta i bojkotter/köpstrejker Bära märke/symboler som uttrycker Skriva insändare Ta kontakt med någon politiker Skriva på en namninsamling 2% 6% 2% 5% 4% 8% 1% 4% 5% 4% 2% 5% 14% 12% Killar år 8 Tjejer år 8 23% 25% 0% 10% 20% 30% Diagram 5:7 Har du någon gång under det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter? Per kön. Ser vi till de politiska aktiviteter som ungdomarna skulle tänka sig att göra men som de ännu inte har gjort, så hamnar många av aktiviteterna relativt högt som exempelvis skriva på en namninsamling, skriva insändare, delta i lagliga demonstrationer. Tjejer har generellt i högre grad än killar svarat att de kan tänka sig göra dessa handlingar, se diagram 5:8. Främst skulle ungdomarna kunna tänka sig att skriva på en namninsamling, skriva insändare och delta i lagliga demonstrationer. -30-

31 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Chatta/debattera politik på Internet 23% 24% Killar år 8 21% Tjejer år 8 Vara medlem i ett politiskt parti 18% Delta i lagliga demonstrationer 36% 41% Delta i bojkotter/köpstrejker 30% 25% Bära märke/symboler som uttrycker en 28% 38% Skriva insändare 35% 50% Ta kontakt med någon politiker 27% 29% Skriva på en namninsamling 41% 54% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 5:8 Skulle du kunna tänka dig att delta i någon av följande aktiviteter om du inte redan har gjort det? Per kön. Vara medlem i ett politiskt parti, chatta/debattera politik på Internet, delta i bojkotter/köpstrejker eller att ta kontakt med någon politiker är aktiviteter som de flesta ungdomar inte kan tänka sig göra. Killar skulle i högre grad än tjejer inte kunna tänka sig skriva på en namninsamling och skriva insändare. Tjejer skulle i högre grad än killar inte kunna tänka sig delta i bojkotter/köpstrejker, se diagram 5:9. Vara medlem i ett politiskt parti är något som de flesta ungdomar inte kan tänka sig att vara. Chatta/debattera politik på Internet Vara medlem i ett politiskt parti Delta i lagliga demonstrationer Delta i bojkotter/köpstrejker Bära märke/symboler som Skriva insändare Ta kontakt med någon politiker Skriva på en namninsamling 21% Killar år 8 Tjejer år 8 71% 74% 75% 80% 56% 56% 67% 74% 57% 50% 60% 46% 68% 68% 36% 0% 50% 100% Diagram 5:9 Skulle inte kunna tänka dig att delta i någon av följande aktiviteter? Per kön. -31-

32 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Utomparlamentariska aktiviteter 45% av ungdomarna upplever att de har ganska eller mycket små eller inga möjligheter att själva föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 10% av ungdomarna upplever att de har mycket stora möjligheter eller ganska stor möjligheter att själva föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen, se diagram 5:10. 45% av ungdomarna upplever att de har ganska eller mycket små eller inga möjligheter att själva föra fram sina åsikter till beslutsfattare i kommunen. Mycket stora möjligheter Ganska stora möjligheter Ganska små möjligheter Mycket små möjligheter/ inga möjligheter alls Vet inte År 8 2% 8% 21% 24% 45% Diagram 5:10 Hur stora möjligheter tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Utomparlamentariska aktiviteter som i denna undersökning innefattar delta i olagliga demonstrationer/aktioner, måla politiska slagord på offentlig plats, ockupera byggnader och skada andras/allmän egendom i protest, får sin grogrund när människor inte känner sig hörda. Utomparlamentarism är motsatsen till parlamentarism, vilket innebär att aktioner genomförs direkt i samhället av de berörda, istället för att processen/besluten genomdrivs av politiska organ som exempelvis kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, riksdagen eller regeringen. Politiska förändringar försöker skapas genom aktioner av fredlig eller militant karaktär. I intervjuer vi genomfört med ungdomar (ej ungdomar boende i Marks kommun) som deltagit i utomparlamentariska handlingar säger ungdomarna att deras röst inte hade blivit hörd om dessa aktiviteter inte hade gjorts. Media eller politiker lyssnar först till oss efter att vi tagit till dessa handlingar. Inte sällan hör man i intervjuer av politiker och ungdomar i samband med en ockupation eller demonstration att politiker säger att de bjudit in ungdomarna för att föra en diskussion, men att ungdomarna inte är villiga att delta. Ungdomarna å sin sida uttrycker att politikerna inte vill diskutera och att det inte finns något forum att mötas. -32-

33 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Deltagit i utomparlamentarisk aktivitet De flesta ungdomar har inte deltagit i någon utomparlamentarisk aktivitet. Däremot är det några fler som skulle kunna tänka sig att göra det än som gjort det, se diagram 5:11 och 5:12. Det är fler killar än tjejer (procentuellt) som har deltagit i dessa aktiviteter och det är också fler killar än tjejer (procentuellt) som kan tänka sig att göra detta. Det som är värt att ta i beaktande är att det är fler killar som har deltagit i utomparlamentariska aktiviteter än som är medlemmar i ett politiskt parti, som chattar/debatterar politik på Internet, har deltagit i bojkotter/köpstrejker, har skrivit insändare eller tagit kontakt med någon politiker (se diagram 5:7). Det är med endast 2 procentenheters skillnad som lagliga demonstrationer är vanligare än olagliga demonstrationer för killar. Det är endast med 1 procentenhets skillnad som fler killar har deltagit i lagliga demonstrationer än har varit med och ockuperat hus. De flesta ungdomar har inte deltagit i någon utomparlamentarisk aktivitet. Det är fler killar som deltagit i utomparlamentariska aktiviteter än som är medlemmar i ett politiskt parti, som chattar/debatterar politik på Internet, har deltagit i bojkotter/köpstrejker, har skrivit insändare eller tagit kontakt med någon politiker. Skada andras/allmän egendom i protest Ockupera byggnader 1% 1% Killar år 8 Tjejer år 8 6% 7% Måla politiska slagord på allmän plats 2% 5% Delta i olagliga demonstrationer/aktioner 1% 6% 0% 2% 4% 6% 8% Diagram 5:11 Har någon gång under det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter. Per kön. Skada andras/allmän egendom i protest 2% 15% Killar år 8 Tjejer år 8 Ockupera byggnader Måla politiska slagord på allmän plats 6% 6% 14% 16% Delta i olagliga demonstrationer/aktioner 9% 21% 0% 10% 20% 30% Diagram 5:12 Skulle kunna tänka sig att delta i någon av följande aktiviteter om de inte redan har gjort det. Per kön. -33-

34 Lupp, år 8 - Politik & inflytande Majoriteten av ungdomar kan inte tänka sig att utföra någon utomparlamentarisk aktivitet, se diagram 5:13. Skada andras/allmän egendom i protest Ockupera byggnader Måla politiska slagord på allmän plats Delta i olagliga demonstrationer/aktioner 80% 97% 78% 94% 82% 92% 73% 90% Killar år 8 Tjejer år 8 0% 50% 100% 150% Diagram 5:13 Skulle inte kunna tänka sig att delta i någon av följande aktiviteter. Per kön. -34-

35 Lupp, år 8 - Trygghet & hälsa Kapitel 6 Trygghet & hälsa Trygghet Trygghet handlar om att känna sig säker på olika platser och i olika situationer. Trygghet handlar också om att känna sig respekterad och accepterad av sina kompisar och vuxna i ens närhet. Först då har man som ung människa möjlighet att växa och lära fullt ut. Denna del kommer att handla om hur trygga ungdomarna känner sig i olika situationer, om de har haft några otrygga upplevelser och om de har utsatts för mobbning eller andra kränkningar. Otrygga situationer och platser 22% av ungdomarna har upplevt minst en otrygg situation. Av följande otrygga situationer har flest ungdomar varit utsatta för hot (se diagram 6:1). 22% av ungdomarna har upplevt minst en otrygg situation under det senaste halvåret. Jag har inte vågat gå ut 6% Den otrygga situation som flest ungdomar har upplevt är hot. Jag har blivit utsatt för hot 11% Jag har blivit bestulen 9% Jag har blivit utsatt för misshandel 2% Jag har blivit utsatt för sexuellt våld 2% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Diagram 6:1 Vilka av följande situationer har du upplevt under det senaste halvåret? Diagrammet baserar sig på de ungdomar som upplevt otrygga situationer. Det förekommer inga större skillnader mellan könen vad gäller upplevda otrygga situationer. Ungdomarna känner sig överlag trygga på de ställen de rör sig på. Minst trygga känner de sig på offentliga platser som diskotek och andra nöjesställen, ute på stan och på allmän plats, på buss och tåg och utomhus i bostadsområdet på kvällen. 6% av ungdomarna känner sig inte trygga på dessa ställen. Platser knutna till hemmet och skolan upplevs som mest trygga: hemmet (94% alltid trygga), bostadsområdet på dagen (88%), på väg till och från skolan (85%) och klassrummet (82%). Dock är det Flertalet ungdomar känner sig alltid eller oftast trygga på de ställen de rör sig på. Platser som är knutna till hemmet och skolan upplevs som mest trygga. Offentliga platser upplevs som mindre trygga. -35-