Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Transkript

1 Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

2 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) innehåller ungefär frågor om ungdomars syn på fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Ljusdal riktades under hösten enkäten till de elever som gick i grundskolans skolår 8 och gymnasiets årskurs 2. Materialet har bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp. Syftet är att materialet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang, därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Föreliggande material ska även kunna vara en del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar, men även vid mer långsiktiga planeringar. Rapporten redovisar vad ungdomar i Ljusdal upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs som mindre bra. Eleverna besvarade enkäten klassvis under schemalagd lektionstid. Undersökningen har genomförts i samarbete med statliga Ungdomsstyrelsen, vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Motsvarande LUPP-enkät genomfördes vid samma tidpunkt i 32 andra kommuner. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa kommuner vilka är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Ljusdal. Eftersom Ljusdal genomförde enkäten också 06 går det att vid analys av års enkät även att göra jämförelser över tid. Av de som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen bland elever i grundskolan, skolår 8, 83 procent (185 st) och hos elever i gymnasiets årskurs 2 var den relativa svarsfrekvensen 74 procent (156 st). Därmed kan svarsfrekvensen betecknas som mycket god. Bortfall kan bland annat förklaras med elevers sjukdom samt att deltagande i enkäten bygger på frivillighet. Resultatet av LUPP finns lagrat och förhoppningen är att denna rapport ska fungera som en aptitretare som väcker nyfikenhet att jobba vidare med underlaget. Det går att göra nya körningar och utveckla analysen ytterligare då det finns mängder av spännande ansatser att fördjupa sig i. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan annat behöver hanteras gemensamt på en kommunövergripande nivå. Håkan Åström Utredare och konsult Lupprapport Foto: Marcel Köppe Text och grafisk design: Håkan Åström bild framsida: Anna Kjellander TRYCK: Gävle Offset UPPLAGA: 00 ex Ljusdals kommun 827 Ljusdal Kommentarer till de prioriteringar och avvägningar som gjorts under arbetet med analysen Syftet med rapporten är att den ska vara så lätttillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte kunnat redovisas i figurerna istället sammanfattats i textavsnitt i anslutning till figurerna. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte kunnat redovisas i figurerna - som talar för sig själva och kommenteras endast undantagsvis. Strävan har varit att åskådliggöra ungdomarnas svar så väl som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön, åldersgrupp eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa frågor har eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 0 procent. 2 3

3 FRITID FRITID Kapitlet fokuserar i första hand på hur elever i skolår 8 och i årskurs 2 på gymnasiet ser på sin fritid. Över hälften av alla elever tycker att de har lagom mycket fritid och det vanligaste sättet att tillbringa den på är att vistas utomhus, umgås med sina kompisar, surfa/chatta, spela datorspel eller utöva idrott i någon form. Jämfört med hur elever i hela riket svarat är elever i Ljusdal lika nöjda med sin fritid. Den vanligaste platsen att träffa sina kompisar på är hemma hos varandra. Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) Grundskoleelever mest nöjda med fritiden Här kan det ses stora skillnader mellan årsgrupperna. Betydligt större andelar i år 8, jämfört med år 2, som uppger att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Den skillnad som kan ses mellan könen återfinns i år 2 där bara någon enstaka procent tjejer mot 16 procent killar säger att det finns mycket att göra på fritiden. Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) För mycket Tjejer Killar Lagom För lite De flesta är nöjda med mängden fritid En mer än dubbelt så stor andel killar i år 8 och något fler killar i år 2 säger att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den - detta jämfört med tjejer. Ungefär tio procent färre killar, jämfört med tjejer år 8, tycker att de har lagom mycket fritid. En större andel tjejer i år 2 önskar att de hade mer fritid, detta jämfört med killar i samma årskurs. Jämfört med vid det tidigare undersökningstillfället för fyra år sedan har det skett en förskjutning av vad killar i år 8 tycker om den mängd fritid de förfogar över. Nu tycker en tio procent högre andel att de har för mycket fritid. Även killar i år 2 svarar nu annorlunda med en ökning av 15 procentenheter som anser att de har lagom mycket fritid. Andelen killar i år 2 som tycker att de har för mycket fritid har sjunkit och för killar i år 8 har den ökat. För tjejer visar jämförelsen mellan undersökningarna att i år 8 är det nu betydligt fler som anser att de har lagom mycket fritid, med en motsvarande minskning för de som anser att har för lite fritid. Även för tjejer i år 2 visar jämförelsen på en liknande tendens. Sett till hela riket är det något fler i grundskolan i Ljusdal som anser sig ha lagom mycket fritid och något fler i riket som uppger att de har för lite fritid. Jämförelsen mot riket för år 2 visar på samma mönster. Mycket Ganska Ganska Lite/ mycket lite ingenting Figur 3. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Hos varandra Café Fritidsgård Restaurang pub Sporthall idrott Utomhus 90 En jämförelse med hur man per årskurs svarade för fyra år sedan visar inte på några skillnader, förutom att tio procent fler elever i år 2 nu svarar att det finns ganska mycket att göra. En mindre motsvarande minskning kan ses på svarsalternativet, att det finns ganska lite att göra. Jämfört med riket är elever, år 8, i Ljusdal lika nöjda med fritidsutbudet. Däremot finns det skillnader i hur elever i år 2 ser på sina möjligheter att utöva sina fritidsintressen. 67 procent i riket mot 53 procent i Ljusdal säger att det finns väldigt eller ganska mycket att göra. Populärt att träffas hemma hos varandra I båda årskurserna är det absolut vanligast att träffas hemma hos varandra och allra vanligast är det bland elever i år 2. Fritidsgården besöks nästan uteslutande av grundskoleelever. En populär plats där de båda åldersgrupperna träffar sina kompisar är utomhus. Bland killar är det i allmänhet vanligare att träffas i en sporthall medan tjejer träffas i större utsträckning hemma hos varandra. Sett till svaren vid motsvarande undersökning 06 finns det bara mindre skillnader jämfört med årets enkät. Nu uppger en lägre andel i år 2 att de träffar sina kompisar i en sporthall eller i samband med sport. Fler i år 2 träffas utomhus men i övrigt svarar man likadant som tidigare år. Sett till riket är det tre gånger vanligare i år 8 att träffas på en fritidsgård. Samma jämförelse för år 2 visar att det är fyra gånger vanligare i riket att träffas på ett café. Det som höjer genomsnittet för riket är flickor år 2 där var fjärde oftast träffar sina kompisar på just ett café. I Ljusdal är det något vanligare att träffas hemma hos varandra eller utomhus. Förnamn Foto: Marcel Köppe 4 5

4 FRITID Tjäderjakt Figur 4. Jag gör följande varje vecka på min fritid. (%) Umgås med kompis Surfar, chattar Datorspel Tränar dans spelar teater Sjunger, spelar, gör musik Ute i naturen Stan med kompis Fritidsgård el likn Restaurang, pub, bar Går på café Deltar i förenings verksamhet Idrott/motion i klubb/förening Fiskar, jagar Åker skateboard/ snowboard Umgås med kompisar, sitta framför datorn eller idrotta är det som gäller Den allra vanligaste sysselsättningen är att umgås med kompisar eller att surfa och chatta på nätet. Datorspel, att vara ute i naturen, gå på stan med kompisar eller att idrotta i en förening är andra populära vanor. Jämfört med sina äldre kamrater spelar elever i årskurs 8 oftare datorspel, skapar musik, besöker fritidsgård eller utövar föreningsidrott eller spelar teater. För datorspel gäller det omvända med en dubbelt så stor andel killar som ägnar sig åt det. Som framgår av figuren är skateboardåkning särskilt vanligt bland elever i år 8. Från år 06 har följande förändringar inträffat för undersökta årskurser: Fler går på café. Fler går på pub eller bar. Ökningen gäller främst killar. Färre är ute i naturen. En dubbelt så stor andel sjunger och skapar musik. En ökning av de som spelar datorspel. Ökning av de som surfar och chattar. Fler åker skateboard/snowboard En minskning av de som idrottar eller motionerar i en klubb eller förening. Färre deltar i föreningsverksamhet. Fler går runt på stan med kompisar. En halvering av de som fiskar och jagar. Färre åker snowboard. Elever i Ljusdal, år 8, åker till större utsträckning skateboard/snowboard eller är ute i naturen och en dubbelt så stor andel besöker fritidsgården, detta jämfört med riket. Jämförelsen mot riket för år 2 visar att man i Ljusdal tillbringar sin fritid på ett liknande vis som i riket. Det som är betydligt vanligare i Ljusdal är att ungdomar fiskar/jagar och är ute i naturen medan det i riket är vanligare att idrotta i en klubb eller förening. Var sjätte elev i år 2 besöker en restaurang, pub eller bar varje vecka. En större andel killar jämfört med tjejer i år 2 är ute i naturen varje vecka och många gånger fler killar i båda grupperna fiskar eller jagar varje vecka. I år 8 ägnar sig en nästan dubbelt så stor andel tjejer åt att sjunga och skapa musik, i år 2 är förhållandet det omvända med den dubbla andelen killar. Förnamn En annan stor skillnad mellan könen är att i båda årskurserna är det tre gånger fler tjejer som dansar 6 7

5 SKOLA En stor majoritet av alla elever upplever att det är bra stämning på skolan. Minst dubbelt så många, i förhållande till den andel som anser sig ha det, önskar större möjligheter till påverkan inom skolområdet. Jämfört med riket är mobbning och att själv mobbas något vanligare i årskurs 8 i Ljusdal medan denna skillnad inte kan ses för år 2. Skolket i år 2 har ökat sedan den förra mätningen 06. Överlag är man tämligen nöjd med sin skola och tycker att man får den hjälp man behöver och är särskilt nöjda med skolmiljön. Figur 5. Hur upplever du din skola? (%) Bra stämning Skolan agerar på mobbning God stämning på skolan Det allra största flertalet elever tycker att det råder en bra stämning på skolan. Noteras kan att den andelen är lägre bland elever i år 8. Överlag tycker fler flickor att stämningen är bra eller ganska bra. Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Elever/lärare visar respekt 90 0 Fler elever i år 8 tycker att skolan agerar på mobbning. Då det gäller främlingsfientlighet och sexuella trakasserier anser en större andel av de yngre eleverna att detta förekommer. Större andelar tjejer i båda grupperna tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Jämfört med år 06 är det nu en lägre andel i år 8 som anser att det råder en bra stämning på skolan. I år 2 är det en högre andel, jämfört med tidigare, som tycker att stämningen är bra. Fler elever än tidigare i år 8 tycker också att skolan agerar på mobbning medan de sexuella trakasserierna i år 2 tycks ha ökat. Båda årskuserna svarar till större utsträckning än tidigare att elever och lärare visar varandra respekt. Jämförelsen mot riket för år 8 visar att tio procent fler i Ljusdal anser att främlingsfientlighet är ett problem och en något lägre andel att stämningen på skolan är god. Figur 6. Möjlighet och önskan att påverka i skolan. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema Figur 7. Möjlighet och önskan att påverka i skolan. (%) Får Vill 90 0 Önskan att påverka i skolan Önskan om att vara delaktig i de beslut som påverkar inom skolområdet kan i allmänhet sägas vara minst dubbelt så stor jämfört med hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att delta i denna påverkansprocess. De största skillnaderna mellan könen i år 8 är att tre av fyra tjejer, mot hälften av killarna, vill vara med och påverka schemat, skolmaten, läxorna och reglerna. På samma frågor för år 2 var skillnaderna ännu större. Enkäten visar att tjejer i båda åldersgrupperna, i högre grad än killar, uttrycker en önskan om att vara med och bestämma hur vardagen i skolan ska utformas. Överlag var viljan i år 8 att vara med och påverka större i riket jämfört med Ljusdal. Störst var skillnaden på frågorna om schema och arbetssätt. Enda skillnaden för år 2 var att fler i riket vill ha inflytande över vilka läromedel som används i skolan. För år 2 visar samma jämförelse att främlingsfientligheten på skolan upplevs som något större i Ljusdal och att respekten mellan lärare och elever är något mer utbredd då man ser till genomsnittet för riket. Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Får Vill Möjlighet att påverka i skolan Då det gäller de egna möjligheterna att vara med och påverka visar svaren att en större andel pojkar i år 8, jämfört med flickor, på de flesta frågor svarar att de har möjlighet att vara med och påverka. De största skillnaderna mellan könen återfinns på frågorna om schema, läxor och vad de får lära sig. Förnamn Läxor Prov Mat Schema 90 0 I år 2 är förhållandet något annorlunda och här är svaren mer jämnt fördelade mellan könen. Tjejer i år 2 tycker, till större andel än killar, att de får vara med och påverka arbetssätt och vad de lär sig i skolan. Jämfört med riket svarar större andelar elever i både år 8 och år 2 på de allra flesta frågor att de får vara med och bestämma. 8 9

6 SKOLA SKOLA Figur 8. Brukar du skolka? (%) Skolket mer utbrett bland gymnasieelever Skolk är klart vanligare bland de äldre eleverna med 71 procent i år 8 mot 56 procent i år 2 som uppger att de aldrig skolkar. Skillnaden mellan könen i de båda årskurserna är inte särskilt stor men ändå värd att notera för år 8 där tolv procent fler killar svarar att de brukar skolka. Nej Någon gång/ termin Figur. Har du blivit mobbad eller utfryst det senast halvåret? och år 2. (%) Någon gång/ månad Flera ggr/ månad Flera ggr/ vecka Figur 9. Jag tycker mycket eller ganska bra om de här sakerna på min skola. (%) Hjälp och stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön 90 0 Figur 11. Har du själv deltagit i mobbing det senast halvåret? och år 2. (%) En jämförelse mellan undersökningarna 06 och visar att den andel elever i år 8 som aldrig skolkar sjunkit något medan andelen för år 2 stigit med hela procent. Vid båda undersökningarna var skolket särskilt utbrett i år 2. Nöjda med skolmiljön men mindre nöjd med maten Elever i år 8 var något mer nöjda med hjälp, stöd och schemat medan år 2 tycker lite bättre om biblioteket och skolmiljön. Tjejer i år 8, jämfört med killar, var betydligt mer nöjda med sitt schema, biblioteket och skolmiljön. För år 2 fanns inte dessa skillnader. På samtliga frågor svarar till procent av alla elever att de tycker mycket eller ganska bra om uppräknade saker på sin skola. Bara skolmaten kom strax under femtio procent. Jämfört med den tidigare undersökningen tycker nu en andel på nästan procent fler i år 2 att skolmiljön är bra medan färre elever i båda årsgrupperna tycker att skolbiblioteket är bra. Elever i år 8 är, jämfört med riket, på samtliga frågor mer nöjda. För år 2 gäller att i riket upplevs möjligheten till hjälp och stöd större och i Ljusdal är man mer nöjd med maten. Vanligare att tjejer mobbas Att bli mobbad är vanligare bland tjejer än bland killar. Tjugofem procent av tjejerna och sjutton procent av killarna i år 8 uppger att det blivit mobbade under det senaste halvåret. Till år 2 har andelarna sjunkit till motsvarande nio och sex procent. Detta framgår inte av figuren till vänster som av praktiska skäl redovisar tjejer och killar Tjejer Killar 15 5 Tjejer Killar Sedan 06 har mobbningen ökat något hos båda könen. Jämfört med riket svarar sju procent fler i Ljusdal att de blivit mobbade. Att mobba andra är vanligare i grundskolan Det är något vanligare att killar mobbar andra elever. Även här utmärker sig år 8 där var femte av alla elever deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret och därmed är det tre gånger vanligare än bland elever i år 2. Jämfört med tidigare undersökning är det inte vanligare att tjejer mobbar andra medan andelen bland killar har ökat med några procent. Åtta procent fler i år 8 uppger att de deltagit i mobbning, jämfört med riket. Något mindre mobbning i år 2 jmf med riket. 11

7 INFLYTANDE Var tredje elev i grundskolan och något fler i gymnasiet vill vara med och påverka i kommunen. Av de som inte vill vara med uppger ungefär hälften av alla tillfrågade att de inte är intresserade eller inte vet vem de ska vända sig till. En majoritet tycker att det är mycket eller ganska viktigt att ungdomar och politiker träffas för att diskutera olika frågor. Om man själv vore politiker och bestämde i kommunen skiljer det en hel del mellan vad man i de olika årskurserna skulle välja att satsa på. Många skulle kunna tänka sig att visa sin uppfattning i någon fråga genom att skriva på en namninsamling, insändare eller genom att kontakta en politiker. Figur 12. Jag vill vara med och påverka frågor som berör Ljusdals kommun? (%) Intresset för att vara med och påverka ökar Intresset för att vara med och påverka är i allmänhet något större bland elever i år 2. Jämfört med killar vill åtta procent fler tjejer i år 8 och fem procent färre tjejer i år 2 vara med och påverka. Från 06 har den andel av samtliga elever i år 8 som vill vara med och påverka ökat. Inga skillnader mot riket för någon av årskurserna. Figur 13. Av vilken anledning vill du inte vara med och påverka? (%) Kan för lite Ointresserad Har inte tid Ingen lyssnar Ska flytta Annat Ointresse främsta skälet till att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. Möjlighet har funnits till fler än ett svarsalternativ. En större andel i år 8, jämfört med år 2, uppger ointresse som ett skäl för att inte vilja vara med och påverka och det är också den enskilt största orsaken till att man avstår. Det är också här den största skillnaden mellan könen visar sig med 14 procent fler tjejer i år 8 och 19 procent fler tjejer i år 2 som anger det som skäl för att avstå. En större andel av alla elever i år 2, jämfört med år 8, uppger att de bestämt sig för att flytta från kommunen. Jämfört med svaren från Lupp-undersökningen 06 är det nu bara ungefär en hälften så stor andel i år 8 som tror att ingen lyssnar. Vid samma jämförelse är det också betydligt mindre andelar i båda grupperna som svarar att de kan för lite för att vilja vara med och påverka i kommunen. Svaren för hela riket, jämfört med år 8, visar att fler i riket tror att de som bestämmer inte kommer att lyssna på dem eller att de kan för lite. I Ljusdal svarar fler i år 8 att de inte har tid. För gymnasiet visar jämförelsen att fler i riket uppger att de inte är tillräckligt intresserade eller kan för lite. I Ljusdal svarar högre andelar annat, att de är på väg att flytta eller tidsbrist som skäl för att inte vilja vara med och påverka kommunen. Figur 14. Frågor om inflytande. (%) Intresserad av politik Har möjligheter få politiker att lyssna Vill träffa kommunala beslutsfattare Intresserad av samhällsfrågor Intresserad av händelser i andra länder Större intresse för inflytande bland gymnasieelever På alla frågor som gäller inflytande, utom då det gäller möjligheterna att få politiker att lyssna, visar år 2 på ett större engagemang jämfört med år 8. Killar i båda grupperna visar på ett större politiskt intresse jämfört med tjejer i samma ålder och i år 2 är detta intresse dubbelt så stort. Även intresset för samhällsfrågor är betydligt större i år 2 men här kan inte ses några skillnader mellan könen. Av killar i år 2 upplevde bara var tionde att de hade möjligheter att få en politiker att lyssna, mot var femte för alla andra tillfrågade. Vid en jämförelse mot 06 är det nu nästan en dubbelt så stor andel i år 8 som tycker att de har möjligheter att få politiker att lyssna. Ingen skillnad för år 2. Däremot är det nu färre i båda grupperna som vill träffa kommunala beslutsfattare. I hela riket svarar en något högre andel elever i år 8 på samtliga frågor att de är intresserade. I år 2 på gymnasiet, riket, är intresset för vad som händer i andra länder och intresset för samhällsfrågor ungefär procent större än för motsvarande åldersgrupp i Ljusdal. Figur 15. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Någon jag känner Politiskt parti ungdomsförb. Förening organisation Medierna Tjänstemän politiker Ungdomsråd Annat Vet inte Hälften vet inte vem de ska vända sig till Ungefär hälften av alla tillfrågade vet inte vem de ska vända sig till om de vill påverka i Ljusdals kommun. Något anmärkningsvärt gav tio procent fler av gymnasieeleverna det svaret, samtidigt som en större andel av gymnasiegruppen svarade att de skulle vända sig till någon de känner för att föra fram sina åsikter. Jämfört med hela riket svarar eleverna i båda årskurserna i det närmaste till identiskt lika andelar likadant på samtliga frågor

8 INFLYTANDE Figur 16. Hur viktigt tycker du det är att beslutsfattare och unga träffas för att diskutera? (%) Figur 17. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på (%) Figur 18. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? (%) Mycket Ganska Varken/ eller Inte särskilt Inte alls Många vill prata med beslutsfattare En dubbelt så stor andel elever på gymnasiet, jämfört med elever i grundskolan, tycker att det är mycket viktigt att träffa politiker för att diskutera. Fyra av tio i år 8 och sex av tio i år 2 anser det som mycket eller ganska viktigt, och bara två av tio av alla undersökta elever tycker att det är helt oviktigt. Nästan en dubbelt så stor andel tjejer, jämfört med killar i båda grupperna, ansåg att det var mycket eller ganska viktigt. Jämfört med resultatet från undersökningen år 06 har eleverna svarat i stort sett likadant. Något fler i riket, jämfört med elever år 8 i Ljusdal, tycker att det är viktigt att träffa beslutsfattare för att diskutera. För år 2 gäller det omvända förhållandet. Kriminaliteten Rasism Bostäder för unga Idrottsanläggning Arbetsmiljö skola Arbete för miljön Gator, vägar etc Lika lön för lika arbete kv/män Kollektivtrafik Alkohol/drogfrågor för unga Arbeten för unga Mötesplatser för unga Stöd till kultur för unga Sjukvård Skola Barnomsorg Äldreomsorg Fritidsaktiviteter Stora skillnader mellan hur olika åldrar vill satsa Önskemål om samhällssatsningar varierar i ett brett spektra från att motverka kriminalitet till att vilja satsa på fritidsaktiviteter och sjukvård. Frågan besvaras något olika av tjejer och killar. Fler tjejerna vill satsa på ställen där unga kan träffas, lika lön för lika arbete och bostäder för unga medan killarna skulle prioritera fritidsaktiviteter, idrottsanläggningar och arbete mot krimina-litet. Sett till åldergrupperna prioriteras arbete mot rasism och lika lön för lika arbete högst hos elever i grundskolan medan elever i gymnasiet hellre skulle satsa på bostäder och arbeten för unga samt sjukvården. De största skillnaderna vad man skulle satsa på i år 8, jämfört med riket, är på frågan om arbete mot främlingsfientlighet med tio procent fler i Ljusdal. Av svarande i hela riket säger nio procent fler där att de skulle vilja arbeta mot kriminalitet. För år 2 visar jämförelsen att i Ljusdal vore man mer villiga att satsa på fritidsaktiviteter och i riket skulle man i högra grad satsa inom skolan. Skriva på namninsamling Ta kontakt med politiker Skriva insändare Bära märke med åsikt Delta i bojkott/köpstrejk Laglig demonstration Medlem politiskt parti Chatta om politik Olaglig demonstration Måla slagord på väggar Ockupera byggnader Skada egendom i protest Större samhällsengagemang hos gymnasieelever Som framgår av figuren vore elever i år 2 beredda att på samtliga frågor gå längre än elever i år 8. Killar uttrycker i allmänhet en större benägenhet till olagliga aktiviteter för att föra fram en åsikt. En dubbelt så stor andel killar i båda grupperna kan tänka sig att skada annans egendom, ockupera byggnader eller delta i en olaglig demonstration medan betydligt fler tjejer kan tänka sig att delta i bojkotter, bära märken eller skriva på namninsamlingar. Jämförelsen mot riket för år 8 visar bara på marginella skillnader i hur man besvarat frågorna. På följande frågor visar elever i år 2 på ett större engagemang än genomsnittet för riket: skada annans egendom i protest, ockupera byggnader, måla politiska slagord på allmän plats och delta i olaglig demonstration. Dubbelt så många killar, jämfört med tjejer, förklarar sig beredda till dessa typer av aktiviteter

9 HÄLSA TRYGGHET De allra flesta ungdomar i Ljusdal mår bra men samtidigt finns det individer som upplever stress och trötthet. Nästan alla elever säger sig ha bra eller någorlunda bra hälsa medan framförallt tjejer uppger att de lider av stress, huvudvärk eller att de har ont i magen. Sju av tio elever i år 8 tränar varje dag eller flera gånger i veckan, elever i år 2 något mer sällan. Alkoholkonsumtionenen för ungdomar i skolåldern är densamma som för hela riket och tryggheten är god, men minskar något på allmänn plats som diskotek, buss, tåg eller på stan. Figur 19. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (%) 90 Bra Någorlunda Dåligt Killar säger att de mår mycket bra, tjejer ganska bra I de tillfrågade grupperna säger killar i högre grad än tjejer att de mår mycket bra. I år 2 säger en dubbelt så stor andel killar det och samma jämförelse för år 2 visar att tjejer i högre grad än killar uppger sig må ganska bra. Detta sammantaget betyder att av alla som är positiva till sitt allmänna hälsotillstånd är andelarna lika stora hos båda kön och för alla åldrar, med en liten övervikt för killar i år 2 - i jämförelse med jämnåriga tjejer. De skillnader som kan ses är mellan åldersgrupperna där den största andelen som uppger sig må bra är elever i år 8 medan en motsvarande större andel i år 2 säger sig må någorlunda. Någon procentenhet fler på gymnasiet uppger att de mår dåligt. Jämfört med 06 svarar nu något fler elever i år 2 att de bedömer sitt hälsotillstånd som någorlunda, med en motsvarande minskning för de som uppger sig må ganska eller mycket dåligt. Lika stora andelar inom båda årskurserna i Ljusdal, jämfört med riket, bedömer sin hälsa som god, någorlunda god eller dålig. Foto: Mirja Nilsson Figur. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret. (%) 90 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Stress Trött på dagen Sovit dåligt Besvär något större bland gymnasieelever Elever i år 2 har på samliga frågor något mer besvär än elever i år 8, bortsett från på frågan Svårt att somna där en marginellt större andel i år 8 svarat att så är fallet. På samtliga frågor har större andelar tjejer i båda undersökningsgrupperna haft besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret, jämfört med jämnåriga killar. De största skillnaderna mellan samtliga tjejer och killar kan ses på frågorna om stress, huvudvärk och ont i magen. Elever i år 8 och år 2 svarar på liknande sätt som i riket. Foto: Niklas Henriksson Figur 21. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? (%) Mer fysisk aktivitet bland elever i grundskolan Figuren visar att elever i år 8 är fysiskt mer aktiva än elever i år 2. Nästan femton procent fler av de yngre eleverna tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Av elever i år 8 tränar 66 procent av tjejerna och 64 procent av killarna varje dag eller flera gånger i veckan. I år 2 är motsvarande siffror 42 procent tjejer och 63 procent killar. I övrigt ses inga större skillnader mellan könen inom de olika åldersgrupperna. Var tjugonde tillfrågad tränar mer sällan eller aldrig, med undantag för killar i år 2 där mer än var tionde ger det svaret. Varje dag/ flera ggr veckan En gång/ vecka Någon gång i månaden/ aldrig Inga skillnder för någon av årskurserna jämfört med svarande i hela riket

10 HÄLSA TRYGGHET Figur 22. Jag gör följande minst en gång i veckan. (%) som röker varje dag är i årskurs 8 fyra procent och i årskurs 2 tio procent. Vid en jämförelse med enkäten från 06 kan konstateras att konsumtionen av starkare alkohol än folköl ökat med fyra procent för svarande i år 2. Däremot har snusningen minskat till hälften inom båda åldrersgrupperna medan andelen rökare ökat med några procent. Jämfört med riket är det något fler, år 8 Ljusdal, som röker och i år 2 några procent fler som snusar eller dricker folköl minst en gång i veckan (främst killar). Figur 23. Hur får du vanligen tag på alkohol (%) Figur 24. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret. (%) 90 Tryggheten mycket god, men inte total Cirka procent av samtliga tillfrågade uppger att de inte har drabbats av någon form av trakasserier det senaste halvåret. Av de som varit utsatta svarar en större andel tjejer än killar i år 8 på samtliga alternativ att något hänt. En betydligt större andel tjejer har inte vågat gå ut (11 mot 4 %) eller blivit utnyttjade (6 mot 1 %). För elever i år 2 är det tvärtom fler killar som på alla frågor till högre andel svarar att de är drabbade. Bland annat uppger sju procent av killarna att de blivit misshandlade det senaste halvåret (0 % tjejer) och elva procent att något hotat dem (5 % tjejer). Röker Snusar Dricker folköl Dricker starköl, vin, sprit Nyttjande av alkohol och tobak (folköl inom parentes) Av elever, år 8, bosatta i Ljusdal dricker 65 () procent av tjejerna och 74 (73) procent av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit. I år 2 på gymnasiet har den andel som inte dricker minskat och nu är det 24 () procent tjejer mot 16 (36) procent killar som aldrig dricker starköl eller starkare alkohol. Ett par procent av båda könen i år 8 snusar dagligen eller flera gånger i veckan. I år 2 har andelen snusande tjejer fördubblats, och för killarna har snusandet ökat med tio gånger till 23 procent som nu snusar varje dag. Åtta av tio elever i år 8 har aldrig rökt en cigarrett, i år 2 är motsvarande siffra sex av tio. Vanerökarna Restaurang, pub el. liknande Köper själv folköl Från syskon Kompisar, deras syskon Egna föräldrar (med lov) Annan vuxen, >18 år bjuder Annan vuxen, >18 år köper ut På annat sätt Så här skaffar jag alkohol Figuren visar den andel elever som svarat att de dricker alkohol. De som inte dricker har inte svarat på frågan. Det vanligaste sättet att skaffa alkohol för samtliga tillfrågade är genom kompisar eller kompisars syskon, att en person över 18 år köper ut eller på annat sätt. Inte vågat gå ut Någon har hotat mig Blivit bestulen Sexuellt våld/utnyttjad Misshandlad Figur 25. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen? (%) Utomhus där jag bor dagtid Utomhus där jag bor kvällar Diskotek, nöjesställe På stan, allmän plats Buss, tåg Hemmet 94 Inget har hänt Några procent fler, år 8 Ljusdal, jämfört med riket, har blivit hotade eller inte vågat gå ut. Den skillnad som ses för år 2 är att i Ljusdal svarar 81 procent jämfört med 75 procent för riket att inget av detta har hänt. Trygga, men inte alltid och överallt Undersökningen visar att tryggheten är i allmänhet god, men också att det finns platser där den är sämre. Utomhus där man bor, buss/tåg och diskotek är sådana platser. Anmärkningsvärt är att bara 83 procent tjejer i år 8 alltid känner sig trygga i hemmet och att 11 procent svarar att de oftast känner sig trygga där. Killar från båda skolstadierna känner sig, jämfört med tjejer, mer otrygga på diskotek. Tjejer från båda grupperna känner sig mer otrygga i sitt bostadsområde under kvällstid. Jämfört med riket är tryggheten i hemmet inte lika god för tjejer i år 8. Däremot är tjejer, år 8 riket, inte lika trygga på diskotek. Bland tjejer i grundskolan är det dubbelt så vanligt, jämfört med killar, att en person 18 år eller äldre köper ut åt dem. Vidare är det många gånger vanligare att en person som är 18 år eller äldre bjuder eller att tjejer i år 8 tar alkohol från föräldrar utan lov, och dubbelt så vanligt att kompisar eller kompisars syskon köper ut till dem. Noteras bör att det handlar om relativt låga procentandelar. Jämförelsen mot riket för år 2 visar inte på dessa skillnader. Bara någon enstaka elever i år 8 dricker alkohol på pub eller liknande. Bland de svarande på gymnasiet är det dubbelt så vanligt bland tjejer, jämfört med killar, att en vuxen köper ut. Bland killar är det tre gånger vanligare att man dricker alkohol på restaurang eller pub. Sju procent killar mot noll för tjejer tillverkar själva. I övrigt svarar elever av båda kön i stort sett likadant och skillnader från grundskolan kan inte ses här. Foto: Anna Kjellander 18 19

11 HÄLSA TRYGGHET FRAMTID ARBETE De som besvarat enkäten ser positivt på den egna framtiden, samtidigt som det finns individer som är negativa eller tveksamt inställda till hur framtiden kommer att bli. Mer än hälften av alla tillfrågade tror att de kommer ta steget till att flytta från Ljusdal. Den uppfattningen är vanligare hos tjejer än bland killar. Samtidigt tror en stor andel att närhet till släkt och vänner, flick/pokvän eller jobb skulle kunna få dem att flytta tillbaka. En större andel tjejer planerar för en akademisk utbildning. Figur 26. Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? (%) 90 Positivt Varken/ eller Negativt Tron på framtiden fortsatt stor, men den har minskat En stor andel av alla tillfrågade ser ljust på framtiden, medan ungefär var femte är tveksam eller negativ till hur den egna framtiden kommer att gestalta sig. Bland elever i år 8 skiljer det mellan tjejer och killars förväntningar på framtiden, med 22 procent tjejer som tror varken/eller eller är negativa, för killarna är motsvarande siffra 14 procent. I gymnasieåldern finns det inga skillnader mellan könen. Nämnas kan att i år 8 är de som uttrycker sig mycket negativt om framtiden endast två procent och i år 2 endast en halv procent. Från 06 har andelen elever i år 8 som ser positivt på framtiden sjunkit med tio procent och den grupp i år 8 som svarar varken/eller har fördubblats. Genomsnittet för hur elever i år 8 Ljusdal ser på framtiden ligger på samma nivåer som för motsvarande elever i hela riket. För år 2 visar jämförelsen att ungdomar i Ljusdal har en marginellt ljusare syn på sin framtid jämfört med genomsnittet för riket. Figur 27. Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om år (%) Där jag bor nu Storstad Sverige Småstad Sverige Landsbygden Utomlands Vet inte Här vill jag bo om tio år Det varierar var man inom de båda åldersgrupperna svarar att man helst skulle vilja bo om tio år. Av alla tillfrågade killar vill många gånger fler bo kvar i Ljusdal medan en större andel av alla tjejer skulle föredra att bo i en mindre stad eller tätort någonstans i Sverige. Dessutom vill nästan dubbelt så många tjejer i år 2 flytta utomlands, detta jämfört med killar. Jämfört med riket, år 8, tror bara en hälften så stor andel i Ljusdal att de bor kvar på orten om tio år. Den största skillnaden bland gymnasieelever är att en dubbelt så stor andel killar i Ljusdal, jämfört med killar i riket, skulle vilja bo på landsbygden och att elva procent fler Ljusdalstjejer skulle vilja bo utomlands om tio år. Tjejer vill plugga vidare i högre grad än killar Ungefär hälften av alla elever i år 2 planerar för en universitetsutbildning medan motsvarande siffra för de yngre eleverna är var fjärde som planerar för högskolestudier. 28 procent av alla elever i år 8, 56 procent tjejer samt 42 procent killar i år 2 planerar att studera vidare på ett universitet. Bara någon enstaka procent av samtliga elever tänker avsluta sin utbildning direkt efter grundskolan. Ju äldre de tillfrågade blivit, i desto högre grad planerar man för högskolan. Figur 28. Vilken är den högsta utbildning som du planerar att gå? (%) Var fjärde av samtliga killar tänker avsluta sin utbildning direkt efter gymnasiet. Den största skillnaden mellan könen är huruvida man tänker avsluta sina studier efter gymnasiet där nio procent av tjejerna och 21 procent av killarna i år 2 svarar att de tänker i de banorna. Vid en jämförelse mot riket är det fler i Ljusdal, år 8, som tänker avsluta sina studier direkt efter gymnasiet. Det är därmed också färre i Ljusdal som planerar för högskolestudier. Den stora skillnaden här är tjejer, år 8 riket, där 13 procent fler än jämnåriga tjejer i Ljusdal planerar för högskolan. Yrkesutbildning Gymnasium Universitet Grundskola Annan skola Vet inte Gymnasieelever, år 2 Ljusdal, är något mindre benägna till högskolestudier, detta jämfört med riket. Skillnaden på fem procent gäller för båda kön. 21

12 FRAMTID ARBETE Figur 29. Jag tror att jag kommer att flytta från Ljusdal? (%) Figur. Vad skulle kunna få dig att flytta tillbaka till kommunen (%) Jobb Studier Flick-/pojkvän, kompis, maka/make Närhet till släkt familj Bostadssituationen i kommunen Miljön för mina barn Vet inte Ingenting Fler av killarna tänker stanna kvar i Ljusdal Av alla undersökta tror en procentuellt större andel tjejer, jämfört med killar, att de kommer flytta från Ljusdal. Skillnaden ligger på ungefär tjugo procent. Jämfört med 06 svarar elever i år 8 på ett liknande sätt. svarar 79 procent i år 2 att de kommer flytta från Ljusdal, vilket innebär att den andel elever i år 2 som tror att de kommer flytta har minskat. Sett till hela riket, år 8, är det tolv procent fler tjejer i Ljusdal som tror att de kommer flytta från kommunen. Killar i Ljusdal svarar till 45 procent att de kommer stanna kvar, vilket är samma andel som för riket. Jämfört med riket är det fler av båda könen, år 2, som tror att de kommer flytta. Skillnaden ligger på sex procent. Släkt, vänner eller jobb starka skäl för flytta tillbaka Som främsta skäl till vad som skulle kunna få dem att återvända till Ljusdal anger en dubbelt så stor andel av samtliga tjejer, jämfört med killar, att släkt och familj, pojk/flickvän eller maka/make etc. skulle kunna utgöra sådana faktorer. Det är tydligt att jobb spelar en allt större betydelse ju äldre man blir men sett till kön har tjejer och killar i år 8 svarat i det närmaste identiskt bortsett från på alternativet om närhet till släkt och vänner skulle kunna påverka beslutet. Här har hälften av tjejerna och en fjärdel av killarna svarat att så är fallet. I år 2 spretar svaren lite mer. Det som i högre grad skulle kunna påverka för tjejer är en bättre miljö för barnen och närheten till släkt och vänner. För killar skulle jobben kunna fälla avgörandet. Gymnasieelever i Ljusdal svarar ungefär på samma sätt som jämnåriga i riket. I Ljusdal vore dock närhet till släkt och familj ett starkare skäl för att återvända till kommunen. Figur 31. Arbetsrelaterade frågor (%) Någon av mina föräldrar har eget företag Kan tänka mig att starta eget företag Hade jobb i somras Har misslyckats skaffa extrajobb Många startar gärna ett eget företag Hälften av alla tillfrågade kan tänka sig att starta ett eget företag i framtiden och en tredjedel har minst en förälder med eget företag. Som framgår av figuren hade tre fjärdedelar av gymnasieeleverna jobb i somras, jämfört med bara var tredje i grundskolan. En större andel av gymnasieeleverna hade misslyckats med att skaffa extrajobb. Orsaken kan vara att man i år 2 i större utsträckning försökt skaffa sig ett sådant. En betydligt större andel tjejer i år 2, jämfört med både tjejer i år 8 och jämnåriga killar, hade misslyckats med att skaffa ett extrajobb. En skillnad mellan könen i de båda åldersgrupperna är att i år 8 skulle fler tjejer kunna tänka sig att starta eget, mot i år 2 där fler av pojkarna kan tänka sig det. En jämförelse mot undersökningen år 06 visar att det inte inträffat några anmärkningsvärda attitydförändringar på de fyra åren vare sig mellan kön eller ålder, och att man på arbetsrelaterade frågor ger ungefär samma svar som tidigare. Vid en jämförelse av år 8 i Ljusdal mot riket visar det sig att 35 procent i Ljusdal hade sommarjobb mot 24 procent för riket. Lika andelar i båda grupperna kan tänka sig att starta ett eget företag, medan tio procent fler av åttondeklassarna i Ljusdal har minst en förälder med ett eget företag. Elever, år 2 i Ljusdal, skulle till större andel vilja starta eget, detta jämfört med hur man svarat i hela riket. I båda grupperna är det en tydlig övervikt för killar. Foto: Fredrik Fransson 22 23

13 LUPP rapport Ljusdal Foto:?????????????