Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017

Transkript

1 1(25) Att vara ung i 17 Lokal uppfo ljning av ungdomspolitiken LUPP Jag vet inte vad jag kan påverka något om jag kan gör det men jag vill att våra miljö blir mer bättre än det är nu. Jag vill ha koll på de viktiga grejerna som rör i min kommun. Att ungdomarna ska få jobb i helgen.

2 2(25) Innehåll Att vara ung i Innehåll... 2 Bakgrund/Metod/Syfte... 3 Jämförelser och avgränsning... 3 Bakgrundsfrågor... 4 Fritid... 5 Skola... Politik och Inflytande Trygghet och Hälsa Arbete och framtid... 22

3 3(25) Bakgrund/Metod/Syfte LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomförs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och innehåller frågor om ungdomars syn på Fritid, Skola, Politik, Inflytande, Trygghet, Hälsa, Arbete och framtid samt för i år, 2 gemensamma frågor med Västra Götalandsregionen. Lupp-enkäten har genomförts i Bengtsfors sedan 5 i årskurs 8 på högstadiet och bland de som går andra året på gymnasiet. Folkhälsorådet beslutade 11 att Lupp-enkäten i ska genomföras med 3-årsintervall. Under hösten 17 var Bengtsfors en av 24 kommuner runt om i landet som genomförde LUPP. 139 elever i Bengtsfors besvarade enkäten varav 97 elever från årskurs 8 och 42 elever från gymnasiet år fanns Lupp-enkäten tillgänglig på svenska, engelska, arabiska, dari och somaliska. Enkäten genomfördes under oktober till december. Lupp-enkäten är elektroniskt och genomfördes på skoltid. Folkhälsostrategen och /eller ungdomssamordnaren fanns på plats under ifyllandet för att instruera och kunna svara på frågor. Enkätsvaren har gått direkt till MUCF som har sammanställt resultatet och skickat det tillbaka till kommunen för bearbetning och analys. Materialet har bearbetats med hjälp av MUCFs nätbaserade analysverktyg. MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. (Sveriges ungdomspolitiska mål, prop. 13/14:191, s. 16). Jämförelser och avgränsning Totalt skickades enkäten ut till 114 elever i årskurs elever svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 85 %. Totalt var det 49 st elever i årskurs 2 på Strömkullegymnasiet som fick enkäten. 42 elever svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 86 %. Eleverna erbjöds 2 lektionstillfällen för genomförandet av enkäten. Tjejer och killar är lika väl representerade i de två svarsunderlagen. Undersökningen är gjord på ganska få individer vilket gör att enstaka ungdomar kan påverka resultatet i positiv eller negativ riktning. Detta innebär att viss försiktighet ska iakttas när det gäller att dra slutsatser av förändringar mellan de olika åren. Däremot kan förändringar indikera en trend. Resultat när svarsantalet understiger 4 individer redovisas inte. Materialet är stort och därför har inte alla resultat redovisats i form av diagram. I vissa fall har också olika svarsalternativ slagits ihop, t.ex. frekvenserna mycket bra och ganska bra. På vissa frågor har eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga procent. Könsfördelningen hos ungdomarna som svarat på enkäten är ungefär hälften tjejer och hälften killar. Under några avsnitt i rapporten beskrivs också en jämförelse med rikssnittet för Lupp.

4 4(25) Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar de kommuner som deltog i Lupp år 17. Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara fördelaktigt att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext. Bakgrundsfrågor 78% av ungdomarna i årskurs 8 och 64 % av år 2 är födda i Sverige och resterande fördelade på Norden, Europa eller utomeuropeiska länder. De ungdomar som svarade att de inte är födda i Sverige fick svara på en följdfråga om hur länge de bott i Sverige. Totalt hade 35% av ungdomar bott här -3 år, 41% av ungdomar bott här 4-9 år och 24% av ungdomar bott här år eller längre. Den största andelen av ungdomarna uppgav att deras föräldrar jobbade eller var i studier. En liten andel av ungdomarna, totalt 11 %, uppgav att det var oroliga eller mycket oroliga för sina föräldrars ekonomi.

5 5(25) Fritid Fritiden har en stor betydelse för ungdomar. Den är en viktig arena för att ungdomar ska kunna känna inflytande över sitt eget liv. Årskurs 8 upplever att det finns saker att göra på fritiden. Faktorer som kostnad och avstånd påverkar ungdomarna i sitt val av fritidsaktiviteter. Största andelen av både årskurs 8 och år 2 på gymnasiet träffar kompisar på fritiden, gärna hemma hos varandra eller på sociala medier. Andelen medlemar i föreningar har minskat över tid för båda årkullarna. Fritidssituation och utbud av fritidsaktiviteter 57 % av eleverna i årskurs 8 upplever att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden killarna i något högre grad än tjejerna. 33 % av eleverna i år 2 upplever detsamma. Sen 14 har det blivit några fler i åk 8 som upplever att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden men för gymnasieelever i år 2 har det blivit några färre Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Åk 8 Tjejerna både i årskurs 8 och år 2 upplever mer än killarna att det delvis finns saker att göra men det kostar för mycket. På frågan Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit svarade 25% av årskurs 8 och 34% av år 2 på gymnasiet att detta delvis stämmer.

6 6(25) Åk 8, Påståenden - Det finns saker att göra - Det finns saker att göra men inget som intresserar men min familj säger nej mig - Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit - Det finns saker att göra men det kostar för mycket Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt År2, Påståenden - Det finns saker att göra - Det finns saker att göra men inget som intresserar men min familj säger nej mig - Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit - Det finns saker att göra men det kostar för mycket Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt I årskurs 8 ägnar man sig åt träning, spela online-, data- eller tv-spel och annat flera gånger i veckan. Detta speglas även av svaren i riket för åringar. För år 2 på gymnasiet ägnar man sig åt att spela online-, data- eller tv-spel, tränar och är ute i naturen flera gånger i veckan. När det gäller åldrarna år i riket, ägnar de sig mest åt träning, spela online-, data- eller tv-spel och/eller annat.

7 7(25) Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Åk 8 Annat Går på match eller annat idrottsevenemang Går på museum eller utställning Går på teater, musikal eller dansuppvisning Går på konsert Går på ungdomens hus, fritidsgård eller Är ute i naturen Besöker bibliotek Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar Spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel Håller på med foto eller film, tecknar/målar, Spelar teater, skapar musik eller dansar Tränar/idrottar Flera gånger i veckan Engång i veckan Någon gång i månaden Någon gång per år Aldrig Hur ofta gör du följande saker på din fritid? År2 Annat Går på match eller annat idrottsevenemang Går på museum eller utställning Går på teater, musikal eller dansuppvisning Går på konsert Går på ungdomens hus, fritidsgård eller Är ute i naturen Besöker bibliotek Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar Spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel Håller på med foto eller film, tecknar/målar, Spelar teater, skapar musik eller dansar Tränar/idrottar Flera gånger i veckan Engång i veckan Någon gång i månaden Någon gång per år Aldrig Annat för eleverna i årkurs 8 i Bengtsfors uppges t.ex. att man tränar på gym /tränar hemma, kör traktor motocross/ enduro, skriver en berättelse, är med vänner/familj, käkar mat/ lagar mat, rider/är med djur m m.

8 8(25) Platser man träffar kompisar på Drygt 8 % av både årskurs 8 och år 2 träffar sina kompisar hemma hos varandra på fritiden, vilket liknar det som uppgavs för båda årskullarna år 14. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? Hemma hos varandra På sociala medier på internet På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande I en föreningslokal I en idrottshall/sporthall eller på annat idrott ställe På ett café I galleria eller i köpcentrum I centrum/på stan Utomhus Någon annanstans *På en restaurang, pub, bar eller liknande * Detta alternativ har enbart år 2 på gymnasiet fått i enkäten Åk 8 Både årskurs 8 (82 %) och år 2 (88 %), använder sociala medier mest för att ha kontakt med sina vänner. Därefter för att ha koll på vad som händer. Vad använder du sociala medier mest till? Markera högst två alternativ. Jag använder inte sociala medier Annat Musik Spel Ha koll på vad som händer Följa andra Sprida och dela saker Ta reda på saker Kontakt med vänner Åk 8 Medlemskap 6 8 I årskurs 8 uppger 51% av eleverna att dom är medlemmar i någon förening medan 48% av eleverna i årskurs 8 uppger att dom inte är medlemmar i någon förening.

9 9(25) För eleverna i år 2 är det % som är medlem i någon förening, tjejerna i något högre grad än killarna. 6% är inte medlemmar i någon förening. Sen 8 har medlemskap i förening minskat med 17% för årskurs 8 och 7% för år 2 gymnasiet. Förändringen ska dock tolkas med försiktighet då enkätfrågans konstruktion har ändrats sedan dess på ett sätt som möjligen kan bidra till nedgången. Är du medlem i någon förening? Till exempel religiös förening eller församling, kultur- eller idrottsförening, politiskt ungdomsförbund, frilufts-, data- eller spelförening m.m Åk 8 Nej Ja, jag är medlem i en förening Fritidsaktiviteter de saknar De fritidsaktiviteter som ungdomarna saknar i är skatepark, bowlinghall, badhus, basketplan, volleyboll och hockey.

10 (25) Skola Möjlighet till inflytande och delaktighet är viktigt för att ungdomarna ska trivas i skolan. De svarande eleverna trivs med stämmingen på skolan. Eleverna gillar att ha tillgång till datorn, men också underviningen och lärarna. Ett gap finns i vad eleverna vill vara med och bestämma om och får vara med och bestämma om i olika skolfrågor. Klimat i skolan Största andelen elever i både årkurs 8 och år 2 gymnasiet trivs till stor del med stämningen i sin skola; killarna i något högre grad än tjejerna. Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan stämmer till stor del för årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. År 14 uppgav eleverna att elever och lärare bemöter varandra med respekt samt att det råder en god stämning i skolan. Påståenden om skolan. Åk 8 Stämmer inte alls/stämmer till viss del Stämmer till stor del/stämmer helt Vet inte Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Våld förekommer i min skola Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Sexuella trakasserier förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola Jag trivs med stämningen i min skola 28 68

11 11(25) Påståenden om skolan. Stämmer inte alls/stämmer till viss del Stämmer till stor del/stämmer helt Vet inte Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Våld förekommer i min skola Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Sexuella trakasserier förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola Jag trivs med stämningen i min skola Upplevelse av skolan Möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om man behöver anser 77 % av ungdomarna i årskurs 8 och 87 % av eleverna år 2 är ganska eller mycket bra. Ungdomarna i årskurs 8 tycker mycket om tillgång till dator (91%) och undervisningen (83%). Ungdomarna år 2 tycker också mycket om tillgång till dator (97%) och lärarna på (97%). Mer än hälften av ungdomarna tycker mycket bra och/eller ganska bra om elevhälsan, skolmiljön och skolbiblioteket. År 14 tyckte eleverna i årskurs 8 mycket om att få extra hjälp och stöd om man behöver det samt undervisningen. Gymnasieeleverna uppgav då som nu, att tillgången till datorer samt lärarna är mycket eller ganska bra. I riket tycker 39% av ungdomarna i åldrarna år och 47% i åldrarna år mycket bra och ganska bra om skolmaten. I Bengtsfors är det några fler, 46%, i årskurs 8 som tycker mycket bra och ganska bra om skolmaten och några färre, 32 %, av ungdomarna år 2. Bestämma i skolan Det finns ett brett intresse av att vilja vara med och bestämma i olika skolfrågor för årskurs 8 såsom grupparbete/projektarbete, skolmaten och vad de får lära sig. Men det finns ett gap till vad ungdomarna upplever att man får vara med och bestämma som i skolmaten, proven och läxorna där differensen är störst. År 14 ville 8 % av ungdomarna vara med och bestämma om skolmaten. Ungefär hälften av eleverna tycker att de får vara med och bestämma hur man ska arbeta i grupparbeten.

12 12(25) Möjlighet och önskan att påverka i skolan. Åk 8. (%) Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna *Hur vi ska arbeta Vad jag får lära mig Får Vill *till exempel grupparbete/projektarbete. Intresset är stort hos ungdomarna i år 2 att vilja vara med och bestämma i olika skolfrågor, men även för dem finns ett gap mellan Vill och upplever att de Får. Den största differensen mellan upplevt och önskat inflytande är när det gäller skolmaten, vad de får lära sig samt läxor. I riket vill 72% av ungdomarna i åldrarna år vara med och påverka när det gäller maten men bara 15 % upplever att det får vara med och bestämma. I åldrarna år är det 75% som vill vara med och påverka skolmaten och bara 17% som upplever att det får vara med och bestämma. För Bengtsfors är det 75% i årskurs 8 som vill vara med och bestämma om skolmaten och 16 % som upplever att det får och för år 2 på gymnasiet är det 67% som vill påverka maten och % som upplever att det får detta. År 14 fanns det största intresset att vilja vara med och bestämma om schema, prov samt läxor. Två tredjedelar av gymnasieeleverna tycker då att de fick vara med och bestämma om proven. Möjlighet och önskan att påverka i skolan.. (%) Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Får Vill Läxorna *Hur vi ska arbeta Vad jag får lära mig *till exempel grupparbete/projektarbete.

13 13(25) Politik och Inflytande I ett demokratiskt samhälle bör alla människor få känna delaktighet och ha möjligheter till inflytande inom alla områden som berör dem. (Wågman 11). Många av ungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Vanligast är att man vänder sig till någon man känner för att påverka något i kommunen. Fler elever vet inte eller upplever sig ha ganska små möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Andelningen till att man inte vill vara med och bestämma är för många att man inte är tillräckligt intresserad. Möjligheter att själv framföra åsikter till styrande i kommunen 48% av eleverna i årskurs 8 och 59% av eleverna år 2 vet inte eller anser sig ha ganska små möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. I riket är motsvarande siffror 56 % samt 57% Mycket stora möjligheter Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Ganska stora möjligheter Ganska små möjligheter Mycket små möjligheter/inga möjligheter Vet inte Åk8 Endast 18% av eleverna i årskurs 8 och 14% av eleverna i år 2 anser sig ha ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Detta är en minskning sedan 14 då 27% av grundskoleeleverna och 21% av eleverna på gymnasiet tyckte att de har ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter.

14 14(25) Vilja att vara med och påverka frågor i kommunen där de bor Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 8 6 Åk 8 Ja Nej Nästan % av årskurs 8 och 43% av år 2 på gymnasiet vill vara med och påverka i frågor som rör sin kommun vilket är lite högre än rikssnittet på 47% för årskurs 8 och lite lägre än rikets % för år 2. Detta har över tid ändrats mest för år 2 i gymnasiet som gått från 52% till 43% som vill vara med och påverka i frågan Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Åk Ja Nej

15 15(25) Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Ja Nej I årskurs 8 och år 2 vänder man sig till någon man känner om man vill påverka något i kommunen. Tidigare år 14, har vet inte fått högst procent och där efter har till någon man känner kommit som alternativ till vart man vänder sig om man vill påverka något i sin kommun Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Åk 8 *till exempel ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige.

16 16(25) Anledningar till att inte vilja vara med och påverka i kommunen Att man inte är tillräckligt intresserad anses vara den vanligaste anledningen för både årskurs 8 och år 2 att man inte vill vara med och påverka i sin kommun, vilket också stämmer överens med riket Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad Jag har inte tid Jag tror inte att det spelar någon roll Annat Åk 8

17 17(25) Trygghet och Hälsa Upplevelsen av trygghet är avgörande för var vi rör oss och hur vi rör oss. I flera olika arenor upplever de svarande ungdomarna att det är tryggt att vara. Föräldrar och kompisar är vanligast att man vänder sig till när man behöver prata eller behöver stöd. Flera av de svarande ungdomarna upplever att de mår bra fast att stressen har ökat över åren. Ungefär hälften av ungdomarna tränar flera gånger i veckan och hoppar sällan över att äta lunch och middag. Den största andelen av de svarande varken röker, snusar eller dricker alkohol. Av de som uppger att de röker, ses en positiv utveckling av antalet även om kommunen i jämförelse med riket ligger högt. Av de som uppger att de dricker någon gång, svarar ungdomarna att de får tag på alkohol via kompisar, kompisars syskon eller flickvän/pojkvän. Platser man känner sig trygg på De allra flesta känner sig alltid eller ofta trygga i hemmet och i bostadsområdet- killar i högre grad än tjejer. År 14 uppgav ungdomarna i både årskurs 8 och år 2 att det var tryggt i bostadsområdet dagtid men också i hemmet. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen? På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet På internet På buss, tåg eller liknande På stan eller i centrum I skolan Åk 8 På väg till eller från skolan I mitt bostadsområde I hemmet Råkat ut för obehagliga händelser senaste halvåret % i årskurs 8 och 19% i år 2 angav att de under de senaste 6 månaderna har blivit utsatta för mobbing, trakasserier eller utfrysning. Detta har främst varit i skolan och på internet/i mobilen. I riket är motsvarande siffror % i åldersgruppen år och % i åldrarna år. Precis som för ungdomarna i Bengtsfors har det främst varit på skolan.

18 18(25) På frågan Har du de senaste sex månaderna, upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått dåligt? svarade 56% av årskurs 8 och 36% av ungdomarna år 2 att de upplevt detta. Det är främst andra elever eller ungdomar som man upplever behandlat en orättvist. Någon att prata med om det du tycker är viktigt eller behöver stöd Har du någon du kan prata med om det du tycker är viktigt eller när du behöver stöd? ( Kan markera flera alternativ). Nej, jag har ingen jag kan prata med Ja, via ungdomsmottagningen/bup Ja, personer jag inte känner via forum på nätet/sociala Ja, kompis/kompisar Ja, syskon Ja, annan vuxen Ja, fritidsledare/ungdomsarbetare Ja, lärare eller annan skolpersonal Ja, förälder/föräldrar/vårdnadshavare Åk Föräldrar och kompisar vänder man sig till i hög grad när man tycker att man behöver prata eller är i behov av stöd. Hälsa Självuppskattad hälsa De allra flesta ungdomar i Bengtsfors mår bra. Det är en minskning jämfört med 14 då 87% i åk 8 och 71% för eleverna i år 2 uppgav att de bedömde sin hälsa mycket bra/ganska bra. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Åk 8 Mycket bra/ Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt/mycket dåligt Hälsorelaterade besvär

19 19(25) Det senast 6 månaderna har 59% av elever i årskurs 8 känt sig stressade, vilket också känns igen i rikets LUPP för åldrarna år. Sedan 8 syns en ökande trend i huvudvärk, ont i magen, sovit dåligt på natten och känt sig stressad, där den sistnämnda har haft störst ökning för eleverna i årskurs 8 i. Åk 8. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Sovit dåligt på natten Svårt att somna Känt dig nedstämd (deppig eller nere) Känt dig stressad Ont i magen En gång i veckan/flera gånger i veckan/i stort sett varje dag Sällan eller aldrig/ Någon eller några gånger i månaden/ Huvudvärk % av gymnasieeleverna i år 2 uppger att de varit stressade under det senaste 6 månaderna. Även för eleverna i år 2 finns en tydlig ökad trend sedan 8 i huvudvärk, ont i magen, sovit dåligt på natten och känt sig stressad, där den sist nämnda har haft störst ökning för eleverna; tjejer i något högre grad än killar.. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Sovit dåligt på natten Svårt att somna Känt dig nedstämd (deppig eller nere) Känt dig stressad Ont i magen En gång i veckan/flera gånger i veckan/i stort sett varje dag Sällan eller aldrig/ Någon eller några gånger i månaden/ Huvudvärk 6 8 Träna så att man blir andfådd eller svettas I årkurs 8 är det 64% som tränar i stort sett varje dag eller flera gånger i veckan. För ungdomarna år 2 på gymnasiet är motsvarande siffra %. Det är en minskning sen år 14 då 74% av eleverna i årkurs 8 och 56% av eleverna år 2 tränade i stort sett varje dag eller flera gånger i veckan.

20 (25) I stort sett varje dag Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon eller några gånger i månaden Sällan eller aldrig Åk 8 I jämförelse med riket ligger andelen som tränar flera gånger i veckan knappt under för både årskurs 8 och år 2 i Bengtsfors. I båda årskullarna finns det inga större skillnader mellan könen vad gäller träning varje dag och flera gånger i veckan eller bland de ungdomar som sällan eller aldrig tränar. Måltider I båda årskullarna är det vanligare att ungdomarna hoppar över frukost än middag/kvällsmat. Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? (Sällan eller aldrig/någon gånger i månaden) åk 8 år 2 Frukost Lunch Middag/kvällsmat

21 21(25) Bruk av tobak eller alkohol 89 % av eleverna i årskurs 8 och 7 % av eleverna år 2 röker inte, vilket är en fortsättning på en positiv trend sen 8 för Bengtsfors. Även om Bengtsfors har en positiv nedgång i rökning så kan vi jämfört med riket se att Bengtsfors i båda årskullarna ligger lite högre. Åk 8. Hur ofta brukar du röka cigaretter? snusa? dricka folköl? En gång i veckan/flera gånger i veckan/i stort sett varje dag Sällan eller aldrig/någon eller några gånger i månaden dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit? 6 8. Hur ofta brukar du röka cigaretter? snusa? dricka folköl? En gång i veckan/flera gånger i veckan/i stort sett varje dag Sällan eller aldrig/någon eller några gånger i månaden dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit? 6 8 För båda årskullarna är det större andel i Bengtsfors än i riket som dricker folköl och att dricka starköl, alkoläsk, vin eller sprit. De svarande som någon gång druckit alkohol fick frågan om hur de får tag på alkoholen och 56% i årskurs 8 och 47% i år 2 uppgav att de får tag på alkohol från kompisar, kompisars syskon, flickvän/pojkvän/partner; tjejerna i något högre grad än killarna. 72% av årskurs 8 och 44% av år 2 uppgav att de vet att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar.

22 22(25) Arbete och framtid Den största andelen av de svarande är mycket positiva till framtiden. 23% av årkurs 8 och % av år 2 på gymnasiet sommarjobbade förra sommaren. Det vanligaste sättet att få sommarjobb är genom någon i ens egna familj eller genom att kontakta arbetsplatsen själva. Hälften av de svarande eleverna tror att de kommer flytta från kommunen för att studera eller för att komma närmare en större ort/stad. Det bästa med att bo i är närheten till familj, släkt, kompisar eller flickvän/pojkvän. Sommarjobb 23% av årskurs 8 och % av år 2 jobbade under förra sommaren. 33 % av år 2 sökte men fick inget sommarjobb och 68 % av årskurs 8 sökte aldrig något sommarjobb. I båda årskullarna var det några fler tjejer som sommarjobbade. 14 var det drygt procent av åttondeklassarna och drygt 7 procent av gymnasieeleverna som hade ett sommarjobb. Jämfört med riket är det en lite högre andel som har sommarjobbat i i årskurs 8, men en lite lägre andel i år 2. Hade du ett sommarjobb i somras? ÅK 8 Ja Nej, men jag sökte utan att lyckas Nej, jag sökte inte något sommarjobb Det vanligaste sättet att hitta sommarjobb enligt årskurs 8 är genom någon i sin egna familj medan år 2 hittar jobb genom att kontakta arbetsplatsen själv. När det gäller år i riket fick de flesta sitt sommarjobb genom kommunen.

23 23(25) Hur fick du ditt sommarjobb? På annat sätt Kontaktade själv arbetsplatsen Sökte utannonserad tjänst Genom kommunen Genom arbetsförmedlingen Åk 8 Genom någon annan släkting eller person jag Genom någon i min egen familj Framtidsplaner 64% av år 2 och 51 % av årskurs 8 tror att de kommer att flytta från kommunen där de bor. De främsta anledningarna till detta är studier, arbete och för att man vill ha närmare till en större ort/stad. I årskurs 8 anger också 33% att de tror att de kommer att flytta från kommunen på grund av sina fritidsintressen Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? Ja Nej Har inte tänkt på det Åk 8 I årskurs 8 är andelen tjejer som tror att de kommer att flytta för studier i högre än andelen killar. Killarnas anledning till att de tror att de kommer att flytta är för att komma närmare en större ort eller stad. För år 2 är det tvärtom; anledningen till att killarna tror att de kommer att flytta är arbete och studier medan tjejerna vill ha närmare till en större ort eller stad.

24 24(25) Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från kommunen? åk 8 År2 Båda årskullarna anger att det bästa med att bo i är för att familj, släkt, kompisar eller flickvän/pojkvän/parter finns här. Naturen, fritidsintressen samt bra miljö för barn att växa upp i är ytterligare faktorer som är bra med att bo i. När du tänker på hur det är att bo i din kommun, markera det eller de alternativ som du tycker är det bästa med att bo i din kommun? Annan orsak Vet inte Här kan jag vara den jag är Bra miljö för barn att växa upp i Närheten till större ort eller stad Närheten till naturen Bostadssituationen i kommunen Familj och släkt Åk 8 Kompisar eller flickvän/pojkvän/partner Mina fritidsintressen Möjligheten till fortsatta studier Möjligheten till arbete % av ungdomarna i årskurs 8 tror att de kommer att läsa vidare på gymnasiet, vilket är en större andel än i riket (83%). 13 % av ungdomarna vet inte eller vill inte tro att de kommer läsa vidare.

25 25(25) 39% av ungdomarna år 2 tror att de kommer att läsa vidare vid universitet/högskola, Komvux, folkhögskola eller motsvarande medan 61% av ungdomarna vet inte eller vill inte tro att de kommer läsa vidare. Jämfört med riket blir den andelen tvärt om, 61% tror att de kommer studera vidare medan 39% vet inte eller vill inte. Framtidsvision 88% av år 2 och 94 % av årskurs 8 är ganska eller mycket positiva till framtiden. Killarna är i lite större utsträckning mycket positiva till framtiden och bland tjejerna är det några fler som är ganska positiva. Det är en positiv trend för båda årskullarna, även om frågan ska tolkas med försiktighet då enkätfrågans konstruktion har ändrats det sista året vilket kan påverka svaren. Jämfört med riket är årkurs 8 i Bengtsfors lite mer mycket positiva till framtiden. För år 2 är ungdomarna lite mer ganska positiva till framtiden än riket. Hur ser du på framtiden? Mycket positivt Ganska positivt Ganska negativt Mycket negativt Hur ser du på framtiden? Åk8 Hur ser du på framtiden? Tack! Tack elever och personal som engagerat sig för att kunna genomföra Luppen.