Lupp Lokal ungdomspolitisk uppföljning. Järfälla kommun

Transkript

1 Lupp 2017 Lokal ungdomspolitisk uppföljning Järfälla kommun

2 Jag tycker att det borde vara mycket lättare och billigare att hitta bostad eftersom jag redan nu känner mig ganska stressad över det. Skolmaten borde också förbättras eftersom vi inte blir pigga och bildningsbara om vi inte äter tillräckligt lunch Tjej, årskurs 8 Sammanställd av Enkätfabriken Mars 2018

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Du och din familj... 7 Fritid...11 Skola Politik och samhälle Trygghet Rapporten är färgkoordinerad! Hitta den del du vill läsa genom att titta på färgen i avsnittens kant. Hälsa Arbete Framtid... 50

4 Sammanfattning Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning i kommunernas arbete i alla förvaltningar och områden. Både barnkonventionen och Sveriges ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas livssituation i Järfälla kommun, några korta sammanfattade punkter presenteras dock här. Fritiden i Järfälla Vad som framgår av resultatet är att många ungdomar i Järfälla är nöjda med sin fritid. Däremot är tjejer i årskurs 2 mindre nöjda än övriga grupper när det kommer till fritidsutbudet. Vad som också framgår är att tjejer i årskurs 2 är föreningsmedlemmar i lägre grad än övriga samt att de tränar regelbundet i lägre grad än övriga grupper. Exakt vad detta beror på är svårt att säga utifrån Lupp-enkäten. Det är dock så att den fria tidens betydelse för hälsan är stor. Som vi kommer se i rapporten är tjejer i årskurs 2 även den grupp som mår sämst och oftare har problem med psykiska och somatiska besvär. Skillnader i ungas hälsa Ungas hälsa är avgörande för flertalet andra aspekter senare livet, som utbildning, inkomst och trygghet. I Sverige har psykisk ohälsa bland unga ökat de senaste årtiondena. Forskningen konstaterar dock att det finns stora skillnader, bland annat utifrån kön. Tjejer mår klart sämre än killar. I Järfälla framgår det att många ungdomar mår bra, däremot är det tydligt att tjejer skattar sin hälsa klart sämre än vad killar gör. Tjejer rapporterar också i klart högre grad besvär av psykisk och somatisk karaktär. Bland annat svarar cirka 60 % av tjejerna i båda årskurser att de stressar flera gånger i veckan eller varje dag. Bland killarna är motsvarande andel 30 %. Det framgår också att det finns skillnader i ungas hälsa utifrån ekonomi och funktionsnedsättning. Många vill vara med och påverka Vad som framgår i området inflytande och delaktighet är att en stor andel av ungdomarna i Järfälla visar ett intresse för att vara med och påverka, både i skolan och i kommunen. Vad gäller att påverka i kommunen svarar över hälften att de vill vara med. Det framgår också att 23 % av högstadieungdomarna och 20 % av gymnasieungdomarna i Järfälla svarar att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Detta är en liknande andel som i rikssnittet. Trygghet I Järfälla framgår det att en klar majoritet av ungdomarna alltid eller oftast känner sig trygga hemma, i skolan och i bostadsområdet. Tryggheten på vissa allmänna platser, som på stan eller på fritidsgårdar, är däremot något lägre och speciellt bland tjejer. Avseende trygghet på olika fysiska platser i kommunen är resultatet i Järfälla på en liknande nivå som i rikssnittet för lupp. Vad som också framgår är att 28 % av tjejerna och 16 % av killarna har blivit mobbade eller trakasserade enstaka gånger eller en längre period det senaste halvåret. Även detta är en liknande andel som i rikssnittet. En klar majoriteten av de som utsatts anger att det skett i skolan. Näst vanligast är det att ha blivit utsatt för mobbning på internet/i mobilen. 4

5 Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har 2017 genomförts i Järfälla kommun på högstadiet i årskurs 8 samt på gymnasiet i årskurs 2. Undersökningen genomfördes under hösten 2017 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna samt med postala utskick av brev med inloggningsuppgifter till webbenkäten. På skolorna fyllde eleverna i enkäten på lektionstid, med hjälp av personal från kommunen, en så kallad luppvärd. Insamlingen har alltså skötts av kommunen med hjälp av MUCF och analys samt sammanställning har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Järfälla kommun. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år Lupp är en enkät som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp-enkäten erbjuds inom tre åldersgrupper: högstadiet år, gymnasiet år och unga vuxna år. Svarsfrekvens Totalt har 733 av 845 elever svarat på undersökningen på högstadiet i årskurs 8. Svarsfrekvensen på högstadiet är således 87 %. I gymnasieåldern har totalt 412 av 939 ungdomar (som går i årskurs 2 eller som är födda 2001) svarat på enkäten, vilket ger en total svarsfrekvens om 44 %. På Järfälla gymnasium svarade 197 av 247 elever på enkäten, vilket ger en svarfrekvens om 72 %. Ungdomar som bor i Järfälla men som går på gymnasieskolor i andra kommuner fick ett brev hemskickat med inbjudan till undersökningen på webben. Även ungdomar som är födda 2001 som vid tillfället inte var inskrivna på en gymnasieskola fick en inbjudan skickad per post. I den här typen av undersökningar beror bortfallet ofta på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Skolorna som deltagit är; Björkebyskolan, Fjällenskolan, Internationella Engelska Skolan, Kvarnskolan, Källtorpskolan, Tallbohovskolan, Viksjöskolan, Vittra Jakobsberg samt Järfälla gymnasium. Bortfallsanalys För vissa frågor finns det internt bortfall, det vill säga att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis bero på att elever bedömt en fråga som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Det är dock vanligt förekommande att det finns ett visst internt bortfall i undersökningar likt denna. Analys Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av Järfällaungdomars upplevelser. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2) samt kön. Jämförelser, inte bara för kön utan även avseende andra faktorer, möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och för att anpassa insatserna. I enkäten finns en fråga om respondenternas könsidentitet. Utöver kille och tjej fanns även alternativet annan könsidentitet. Att vi endast redovisar skillnader mellan de som identifierar sig som killar eller tjejer beror på att de som svarat annan könsidentitet är väldigt få. 5

6 Jämförelser till rikssnitt för Lupp 2017 I den löpande texten berörs på olika ställen jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2017). Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar endast de kommuner som deltog i Lupp år Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara fördelaktigt att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext. I rapporten tas endast jämförelser till rikssnittet upp i de frågor där det anses relevant, och framför allt om det finns större skillnader. Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. Det är alltså svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Läsanvisningar Rapportens upplägg följer Lupp-enkätens områden: A. Du och din familj, B. Fritid, C.Skola, D. Politik och samhälle, E. Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och H. Framtid. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågor och svarsalternativ hänvisar vi till MUCF:s Lupp-portal. Observera också att vissa diagram redovisar resultatet per kön totalt. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent. 6

7 A Du och din familj Bakgrundsfrågor I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj, om ekonomi och hur nöjda ungdomarna är med olika aspekter i livet. Som det framgår av bilden nedan är könsfördelningen relativt jämn bland de som svarat på Lupp-enkäten. Eftersom få angett annan könsidentitet kommer inte denna grupp redovisas nedbrutet i rapporten. Vad som också framgår av bilden är att 12 % svarat att de har en sjukdom eller nedsatt funktion. Som det framgår i tabell A5 på nästa sida är 85 % av de svarande ungdomarna födda i Sverige. 1 % är födda i Norden, 4 % i Europa och 11 % är födda utanför Europa. Ungefär var tredje ungdom har en eller två föräldrar som är födda utanför Europa. I diagram A6 redovisas föräldrarnas sysselsättning. En majoritet av ungdomarnas föräldrar arbetar, medan 5 % av ungdomar har uppgett att de har minst en förälder som är arbetslös. Vi har svarat på Lupp-enkäten! 12 % har en sjukdom eller nedsatt funktion 86 % heterosexuella 4 % bisexuella 1 % homosexuella 9 % osäkra /annat 50 % tjejer 49 % killar 1 % annan könsidentitet 86 % födda i Sverige 11% födda utanför Europa 7

8 A5. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 8 1% 11% Förälder a 57% 2% 8% 33% Förälder b 53% 3% 1 35% A6. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? Förälder a Förälder b Arbetar 92% 8 Studerar 3% 3% Föräldraledig 1% Arbetslös 1% 3% Långtidssjukskriven/sjukpensionär 2% Ålderspensionär 1% Annat 2% Vet inte 1% 3% Ekonomi På följande sida i diagram A7 redovisas svaren på frågan I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi. Runt 10 % av tjejerna, oavsett ålder, svarar att de är ganska oroliga för sina föräldrars ekonomi. Andelen killar som svarar detsamma är något lägre. Vidare framgår det att en låg andel, mellan 1-2 % av ungdomarna i Järfälla, har svarat att de är mycket oroliga för sina föräldrars ekonomi. Resultatet på fråga A7 är på en liknande nivå i Järfälla som i rikssnittet för Lupp En fråga ställdes också om huruvida det under de senaste sex månaderna hänt att de inte kunnat köpa eller göra något som många andra i deras ålder gör för att familjen inte haft råd. Totalt svarar 9 % av ungdomarna i årskurs 8 och 11 % av ungdomarna i årskurs 2 att det hänt flera gånger under de senaste sex månaderna. Fler tjejer än killar svarar att det hänt en eller flera gånger under det senaste året. 8

9 A7. I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi? 10 tjej åk 8 69% 63% 5 53% 49% 36% 38% 2 27% 1 11% 7% 5% 2% 1% 1% 2% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig A8. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd? 10 85% 83% 76% 76% tjej åk % 13% 11% 7% 8% 8% 9% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 9

10 Nöjdhet med livets olika delar Ungdomarna fick ta ställning till hur nöjda de är avseende olika aspekter i livet; familjen, kompisar, livet i sin helhet, arbete, utbildning, skola, ekonomi och fritid. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa. 1 En stor andel av ungdomarna i Järfälla är nöjda med livet i sin helhet, med familjen och kompisarna. Nöjdheten med skolan och ekonomin är något lägre, speciellt bland gymnasieungdomarna. Det framgår att killar i årskurs 8 är nöjdare än övriga grupper i nästan alla frågor, i synnerhet vad gäller livet i sin helhet samt fritiden. A9. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande?* Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd Livet i sin helhet Fritiden Din ekonomi Familjen Kompisar Utbildningen 86% 81% % 78% 92% 86% 78% 76% 89% 85% 92% 96% 95% % 9 92% 79% 83% tjej åk 8 Skolan 77% 8 83% 5 10 * Delfrågan om hur nöjd man är med utbildningen ställdes ej i lupp-enkäten för högstadiet 1 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga 10

11 B Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar. Hur mycket det finns att göra Totalt svarar 74 % av ungdomar i årskurs 8 och 59 % av ungdomar i årskurs 2 att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Som det framgår i diagrammet anser tjejer i årskurs 2 inte att det finns lika mycket att göra på fritiden som övriga grupper. 48 % av tjejerna i årskurs 2 har svarat att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra. Vid en jämförelse till rikssnittet för Lupp 2017 framgår det att gymnasietjejer i Järfälla är mindre nöjda med fritidsutbudet är vad gymnasietjejer i årets rikssnitt är. I rikssnittet svarar 41 % av gymnasietjejerna att det finns väldigt lite/ingeting att göra, att jämföra mot 48 % i Järfälla. B1. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? 10 tjej åk % 39% 37% 21% 28% 22% 26% 2 26% 12% 3% 3% 11% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ ingenting 6% Forskning visar att fritidsaktiviteter har många positiva effekter, bland annat för den sociala utvecklingen och den psykiska hälsan. Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels om att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. Forskning och tidigare studier visar dock att vissa grupper av ungdomar i lägre grad deltar i olika typer av fritidsaktiviteter. Bland annat framgår det att tjejer, och speciellt utrikesfödda tjejer, unga med funktionsnedsättning, unga HBTQ-personer och unga med begränsade ekonomiska resurser i lägre grad är aktiva i fritidsverksamheter och föreningar 1. 1 MUCF 2014: Fokus 14 - Om ungas fritid och organisering 11

12 Orsaker att avstå från fritidsaktiviteter Ungdomarna fick ta ställning till några frågor om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Som det framgår i diagram B2 nedan, svarar 10 % av ungdomarna i årskurs 8 och 15 % av ungdomarna i årskurs 2 att det finns saker att göra men att de kostar för mycket, dvs. någon form av ekonomiska hinder. Vad som också framgår är att en relativt stor andel, drygt hälften, svarar att det stämmer delvis att det som finns inte intresserar dem. B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Det finns saker att göra men inget som intresserar mig åk 8 åk 2 37% 41% 55% 52% 7% 8% Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta åk 8 åk % 22% 12% 2% Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit åk 8 åk 2 66% 65% 29% 28% 5% 7% Det finns saker att göra men det kostar för mycket åk 8 åk 2 48% 59% 37% 32% 15% Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Vad ungdomarna gör och hur ofta I diagrammet B3 på följande sida redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) sysselsätter sig med. En stor andel av ungdomarna tränar/idrottar, läser samt är ute i naturen. Några tydliga könsskillnader framgår och den största gäller spelandet av online-, data- eller tv-spel. En klart högre grad av killarna spelar online- tv- eller dataspel minst en gång veckan, totalt 85 % att jämföra mot 27 % bland tjejerna. Det finns även en tydlig skillnad avseende att träna/idrotta, där 86 % av killarna gör det minst en gång i veckan, medan motsvarande andel bland tjejerna är 68 %.Tjejer svarar däremot i högre utsträckning än killar att de spelar teater, gör musik eller dansar samt skapar (foto,film, teckna m.m.). De som svarade annat på denna fråga kunde i fritext specifiera vad de brukar göra. Här nämner många att de umgås med familj och/eller vänner, kollar film eller serier, pluggar eller sover/vilar. Var ungdomarnas träffas Ungdomarna svarade även på en fråga om var de brukar träffa sina kompisar på fritiden. En stor andel, 59 % av killarna och 80 % av tjejerna, träffas hemma hos varandra. Tjejer träffar kompisar hemma och i galleria/ köpcentrum i högre grad än killar. Killar träffar däremot sina kompisarna utomhus eller i idrottshall/sporthall i högre grad än vad tjejer gör. 12

13 B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel som svarat en gång i veckan eller oftare Kille total = Kille åk 8 + Tjej total = tjej åk 8 + Detta gäller löpande i rapporten! Annat Går på match eller annat idrottsevenemang Går på museum eller utställning 1% 11% 23% 46% 47% kille total tjej total Går på teater, musikal eller dansuppvisning Går på konsert Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Är ute i naturen Besöker bibliotek Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande Spela online-, data- eller tv-spel Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande Spelar teater, gör musik eller dansar Tränar/idrottar 1% 1% 1 1 6% 9% 16% 1 27% 32% 31% 45% 4 49% 55% 68% 85% 86% 5 10 B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? Någon annanstans Utomhus 8% 3 55% kille total tjej total I centrum/på stan 2 31% I galleria eller i köpcentrum 18% 45% På en restaurang, pub, bar eller liknande 16% 18% På ett café 5% 19% I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott 17% 33% I en föreningslokal 1% 1% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 12% 7% På sociala medier på internet 37% 28% Hemma hos varandra 59%

14 Totalt svarar en relativ jämn andel, runt 30 % av ungdomarna i Järfälla, att de tycker att det saknas fritidsaktiviteter där de bor. Tjejer i årskurs 2 svarar dock i något högre grad än övriga att det saknas aktiviteter. Vid en analys av denna fråga per bostadsområde framgår det att unga som bor i Jakobsberg i något högre grad tycker sig sakna fritidsaktiviteter där de bor. Bland unga som bor i Jakobsberg svarar 37 % att de saknar fritidsaktiviteter. B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? Andel ja 10 tjej åk % 31% 37% 32% B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Ungdomarna fick även möjlighet att i fritext uppge vilka fritidsaktiviteter de tycker saknas i kommunen. På denna fråga svarar många att de saknar fritidsgårdar. Ungdomarna vill dels se fler fritidsgårdar överlag, men vill även att fritidsgårdarna ska ha längre öppettider (inklusive helgöppet), att de ska vara anpassade för äldre ungdomar, att de ska anordna fester och att det även ska erbjudas särskilda tillfällen då fritidsgårdarna bara är öppen för tjejer etc. Andra önskar se fler sportaktiviteter. Det som särskilt efterfrågas är fler och bättre fotbolls- och basketplaner, gym samt mer dans. Flera efterfrågar även caféer och restauranger. Något annat som efterfrågas av ett antal ungdomar är ett ställe där det går att spela dator, men även där man kan lära sig olika datorprogram samt programmering etc. Därtill vill ungdomarna se fler gratisaktiviteter, konst och kultur, biografer, skate- och prakourparker samt simhallar. Ytterligare en återkommande kommentar är att det inte finns något alls att göra i kommunen och att allt därmed saknas. Några citat redovisas nedan. Bättre information om vad som finns Fler fritidsgårdar som är öppet längre, kanske att vi hittar på saker med fritidsgårdarna. Behöver inte vars något stort. Olika tävlingar, film kväll, party m.m. Något man kan göra på vintern när det är för kallt att vara ute. Och något som inte kostar så mycket. Exempelvis skridskobana inomhus, någon form av bounce osv Saker som man kan göra med lite pengar. Det enda man kan göra här är att äta mat och köpa kläder. Jag vill göra något 14

15 Medlemskap i föreningar 54 % av högstadieungdomarna och 39 % av gymnasieungdomarna i Järfälla anger att de är medlemmar i en förening, se resultatet nedbrutet per grupp i diagram B6 nedan. Det framgår att tjejer är föreningsmedlemmar i lägre grad än killar. I rikssnittet för Lupp 2017 svarar 47 % av tjejer i gymnasiet och 61 % av tjejer i högstadiet att de är medlemmar i en förening. Andelen tjejer i Järfälla som är föreningsmedlemmar är alltså klart lägre. Vad gäller killarna är det också en något lägre andel som är föreningsmedlemmar i Järfälla, dock är inte skillnaderna riktigt lika stora som bland tjejerna. I rikssnittet svarar 63 % av högstadiekillarna och 53 % av gymnasiekillarna att de är medlemmar i någon förening. I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det gjort tidigare och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland åringar, i desto högre grad gäller detta. 1 B6. Är du medlem i någon förening? Andel ja 10 tjej åk 8 61% 5 47% 46% 32% Fördjupat om gymnasietjejers fritid Vad som framkommit i avsnittet om fritid är att resultatet bland tjejer i årskurs 2 utmärker sig mot övriga unga i Järfälla, men de utmärker sig även vid en jämförelse till gymnasietjejer i rikssnittet för Lupp Tjejerna i årskurs 2 är alltså både mindre nöjda än övriga unga i Järfälla, men också mindre nöjda än tjejer i samma ålder i rikssnittet. Därtill svarar tjejer i årskurs 2 i Järfälla att de tränar/motionerar regelbundet i klart lägre grad än övriga ungdomar i Järfälla. De tränar också i lägre grad än tjejer i gymnasieåldern i rikssnittet för Lupp. Det har också framgått att tjejer, och framförallt tjejer i årskurs 2 i Järfälla, är föreningsmedlemmar i lägre grad än övriga ungdomar i Järfälla. Andelen tjejer i årskurs 2 som svarar att de är medlemmar i någon förening är också lägre än i rikssnittet för Lupp MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering 15

16 För att få mer information om hur tjejernas syn på fritiden hänger ihop med andra frågor har sambandsanalyser gjorts. Vad som framgår av dessa sambandsanalyser är att tjejer i årskurs 2 i Järfälla, som både svarar att de är missnöjda med sin fritidssituation och att de inte är medlemmar i någon förening, i högre grad än övriga ungdomar svarar att de är missnöjda med sin ekonomi eller svarar att de är oroliga för sin familjs ekonomi. Denna grupp tjejer instämmer också i klart högre grad än övriga i påståendena att det finns saker att göra men de kostar för mycket samt det finns saker att göra men inget som intresserar mig. Dessa tjejer anger alltså i högre grad än övriga ungdomar ekonomiska hinder samt att fritidsutbudet inte är anpassat utifrån deras intressen. Den grupp tjejer som är missnöjda med fritiden och inte är föreningsmedlemmar svarar också i högre grad att de har en eller två föräldrar som är födda utanför Europa jämfört med gruppen som är nöjda och är medlemmar i någon förening. Vad som vidare framgår är att tjejerna i årskurs 2 som är missnöjda med fritiden tränar i klart lägre grad än övriga. 47 % av tjejerna i årskurs 2 som är missnöjda med sin fritid tränar minst en gång i veckan. Bland tjejer som inte är missnöjda tränar 81 % en gång i veckan eller oftare. Det framgår utöver detta att de tjejer som är missnöjda med sin fritid i klart högre grad svarat att de stressar och är nedstämda regelbundet. De svarar också i högre grad än övriga ungdomar att deras hälsa är mycket dålig, ganska dålig, eller varken bra eller dålig. De fritidsaktiviteter som finns är nog inte riktade mot vår målgrupp, och de som väl är - det intresserar inte mig och mina vänner. Jag saknar DANS och MUSIK. Det är vad i princip alla ungdomar nu förtiden sysslar med. Tjej årskurs 2 Sammanfattning fritid Vad som framkommit i detta avsnitt är att många ungdomar i Järfälla är nöjda med sin fritid. Däremot är tjejer i årskurs 2 mindre nöjda än övriga grupper när det kommer till fritidsutbudet. De gymnasietjejer som är missnöjda med fritiden anger i högre grad än övriga att de är oroliga för familjens ekonomi eller missnöjda med sin egen ekonomi. Den grupp gymnasietjejer som är missnöjda med fritiden har också en sämre hälsa, stressar och känner sig nedstämda oftare än övriga ungdomar. Det som också framgår är att många ungdomar i Järfälla tränar/idrottar, läser och är ute i naturen minst en gång i veckan. En hög andel av killarna spelar också data-, tv- och online spel. En andel om runt 30 % svarar vidare att de tycker att de saknas fritidsaktiviteter där de bor. Fritidsgårdar, olika sportaktiviteter och ställen att umgås med vänner efterfrågas bland annat av Järfälla-ungdomarna. 16

17 C Skola I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är heltäckande. Programinriktning gymnasiet I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. Vad som framgår är att 13 % av tjejerna går på ett yrkesförberedande program medan 87 % går på ett studieförberedande program. Bland killarna är det en något mer jämn fördelning, där 37 % går på ett yrkesförberedande program och 63 % går på studieförberedande. C2. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram? 10 87% 63% 5 37% 13% 1% Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning 17

18 Trivsel och stämning Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa 1. Vad gäller påståendet jag trivs med stämningen i min skola svarar en hög andel, 75 % av ungdomarna i årskurs 2 och 76 % av ungdomarna i årskurs 8, att det stämmer helt eller stämmer till stor del. 71 % av gymnasieungdomarna och 66 % av högstadieungdomarna instämmer vidare i att elever och lärare bemöter varandra med respekt. En högre andel gymnasieungdomar än högstadieungdomar anser att påståendet mina lärare behandlar killar och tjejer lika stämmer. Det framgår också att tjejer på gymnasiet i högre grad än övriga instämmer i att skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar. C3a. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel som svarat att de stämmer helt eller stämmer till stor del Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/ elevkåren säger och tar dem på allvar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 52% 51% 51% 63% 51% 55% 6 59% 6 62% 76% 8 66% 7 62% 61% 65% % 66% 66% 62% 6 63% 61% 81% 71% tjej åk *Observera att vet ej är borträknat ur diagrammet C3a. Detta för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden Notera även att endast högstadieelever fick svara på frågan Skolan uppmuntrar mig att akrivt medverka i klassråd och elevråd 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor

19 Problem i skolan Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, våld, mobbning eller sexuella trakasserier är problem som förekommer på skolan. 13 % av högstadieungdomarna och 11 % av gymnasieungdomarna instämmer helt eller till stor del i påståendet att mobbning förekommer på skolan. Vidare svarar en relativt hög andel att våld förekommer. I årskurs 2 är det nästan var 4:e elev som anser att våld förekommer på skolan. Detta är en högre andel än i rikssnittet för Lupp 2017, där motsvarande andel som svarat att det stämmer helt eller stämmer till stor del är 11,3 % 1. Vad gäller sexuella trakasserier framgår det att tjejer i högre grad än killar svarat att det förekommer. C3b. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel som svarat stämmer helt eller stämmer till stor del Våld förekommer i min skola Sexuella trakasserier förekommer i min skola 22% 2 23% 16% 12% 17% 7% 11% tjej åk 8 Rasism förekommer i min skola 16% 15% 12% 1 Mobbning förekommer i min skola 1 12% 12% 15% Rikssnittet för lupp år 19

20 Omdöme skola Lupp-enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår är att en hög andel är nöjda med undervisningen och lärarna. Andelen nöjda är lägre framförallt när det gäller skolmaten. Resultatet vad gäller skolmaten är i Järfälla något lägre men ganska nära årets rikssnitt för Lupp. I rikssnittet svarar 39% av högstadieeleverna att de är nöjda med skolmaten i Järfälla är motsvarande siffra 32 %. I rikssnittet för gymnasieungdomarna svarar 48 % att de är nöjda med skolmaten, motsvarande siffra i Järfälla är 39 %. Vad som också framgår av diagram C4 är att ungdomarna i årskurs 8 är mindre nöjda med tillgången till datorer än vad gymnasieungdomarna är. Ungdomar i årskurs 8 är däremot något nöjdare än ungdomar i årskurs 2 med att vid behov få extra hjälp och stöd i skolan. C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel som svarat mycket bra eller ganska bra lärarna? tillgången till datorer? elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog)? möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? undervisningen? skolmaten? skolbiblioteket? skolmiljön? % 82% 83% 77% % 77% 83% 76% 73% 72% 8 82% 83% 8 82% 82% 82% 82% 66% 7 77% 77% 78% tjej åk

21 Elevinflytande I diagram C5 redovisas andelen som svarat att de vill påverka om de olika sakerna i skolan samt andelen som i dagsläget anser sig få vara med och bestämma. Det är tydligt att eleverna vill påverka i klart högre grad än de anser sig få. Differensen mellan upplevt och önskat inflytande är störst vad gäller schemat, skolmaten och proven. På gymnasiet är det en relativt hög andel, runt hälften, som anser att de får vara med och påverka om hur de ska arbeta. I jämförelse till rikssnittet är andelen unga som upplever att de får vara med och påverka i flera aspekter på en liknande nivå som i Järfälla. Däremot upplever högstadieungdomarna i Järfälla att de får påverka om hur de ska arbeta samt schemat i något lägre grad än ungdomar i rikssnittet. Lupp-enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma i dagsläget. Skolverket påpekar att det finns ett tydligt samband mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande samt kunskapsresultat och välmående. I en utredning från tar man upp att ju mer inflytande en elev upplever att den har om en aspekt, desto mer positivt ser eleven på den aspekten i skolan. Med andra ord korrelerar möjligheter till inflytande med nöjdhet. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. 2 C5. Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande? Andel som svarat väldigt mycket eller ganska mycket Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 22% 22% 2 29% 17% 21% 12% 2 13% 2 18% 33% 2 29% 31% 23% 33% 5 48% 59% 6 55% 51% 48% 76% 77% 72% 7 69% 78% 73% 77% 77% 81% 69% 7 åk 8 - vill åk 8 - får åk 2 - vill åk 2 - får SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan - hur jämställd är det? 2 Skolverket 2015: Delaktighet för lärande 21

22 Sammanfattning skola Vad som framgått i detta avsnitt är att många unga i Järfälla trivs med stämningen i skolan, är nöjda med lärarna och undervisningen. Skolmaten är något som ungdomarna generellt mindre nöjda med. Andelen som svarar att mobbning, rasism och sexuella trakasserier förekommer på skolan är mellan % totalt. Andelen som svarar att våld förekommer är högre, runt 20 %. Det är en högre andel gymnasieungdomar i Järfälla som svarar att våld förekommer på skolan, vid en jämförelse till rikssnittet för lupp. Det framgår också att många ungdomar vill vara med och bestämma om olika saker i skolan. Andelen som upplever att de får vara med och bestämma om olika aspekter i skolan är dock tydligt lägre än andelen som svarar att de vill vara med och bestämma. 22

23 D Politik och samhälle Ungdomars inflytande är ett av de tre prioriterade områdena i Sveriges ungdomspolitiska handlingsprogram. Ungdomar ska inte enbart ha inflytande i frågor som omedelbart rör dem, utan de ska även ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser och ha inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort. Intresse för olika frågor Ungdomarna svarade på frågor om hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder, se diagram D1 nedan. Det som flest unga i Järfälla är intresserade av är vad som händer i andra länder, vilket 70 % av högstadieungdomarna och 67 % av gymnasieungdomarna anger som mycket eller ganska intressant. Vad gäller samhällsfrågor svarar 39 % av unga i årskurs 8 och 62 % i årskurs 2 att de är mycket eller ganska intresserade. Intresset för politik är något lägre, speciellt bland ungdomar i årskurs 8. I utredningen Låt fler forma samhället 1 nämns att flera forskare har varnat för att stödet för demokratin och det politiska engagemanget bland unga i Sverige har sjunkit. Enligt vissa forskare har unga också lägre politisk kunskap, lägre politiskt intresse och mindre förtroende för de politiska institutionerna än vad tidigare generationer har haft. I utredningen konstateras dock att intresset och engagemanget hos unga har varit relativt stabilt över tid, liksom förtroendet för de politiska institutionerna och stödet för demokratin. Forskning visar också att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka i samhället ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för ett deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 2 D1. Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad eller ganska intresserad 10 tjej åk % 32% 26% 69% 5 41% 35% 72% 7 68% 6 Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder 1 SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden del A 2 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet 23

24 Aktivt samhällsengagemang Formerna för det politiska engagemanget bland unga har som tidigare nämnts förändrats under senare år. Antalet unga som väljer att bli medlemmar i politiska partier och som är engagerade i de traditionella folkrörelseorganisationerna har minskat. Tidigare nämndes även att det inte nödvändigtvis behöver vara något negativt, men denna utveckling leder samtidigt till att färre unga får erfarenheter av den representativa demokratins beslutsprocesser, som exempelvis gemensamt beslutsfattande. Dessa erfarenheter är viktiga och ses som bidragande till känslan av delaktighet, tillhörighet och ansvarstagande 1. I Lupp-enkäten ställs inte någon fråga om politiskt engagemang i partier, men däremot finns en fråga om ungdomarna gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året. Vad som framgår i diagram D3 är att internet och sociala medier är den arena som ungdomarna använt sig av i störst utsträckning. 19 % av tjejerna i årskurs 2 har därutöver deltagit i en demonstration det senaste året. Medborgarförslag samt att kontakta politiker/tjänsteman har en klart lägre andel, under 10 %, gjort under det senaste året. I utredningen Låt fler forma framtiden 2 diskuteras det att unga är den grupp i samhället som i högst grad använder sociala medier för olika typer av politiska aktioner och aktiviteter (som att kontakta politiker, underteckna namninsamlingar, skriva inlägg eller insändare samt skapa diskussioner och debatt). D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Andel som svarat ja Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/ politik på internet Diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet 17% 2 21% 1 13% 35% 4 tjej åk 8 Deltagit i demonstration Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till kommunens politiker Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen 8% 2% 2% 3% 1% 8% 7% 9% 7% 19% 5 10 Möjligheter att påverka En viktig faktor för att öka ungas delaktighet i kommunen och samhället är att unga faktiskt ser att de har möjligheter att få sin röst hörd. I Järfälla svarar 23 % av högstadieungdomarna och 20 % av gymnasieungdomarna att de ser att de har en ganska stor eller mycket stor möjlighet att framföra sina åsikter, se diagram D3 på nästa sida. Det framgår inte i diagrammet, men en relativt stor andel, %, har på denna fråga svarat vet ej. Resultatet ser ut på liknande sätt i rikssnittet för Lupp 2017, där 21 % av högstadieungdomarna och 21 % av gymnasieungdomarna svarat att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. MUCF poängterar vikten av att inte ställa orealistiska förhoppningar på att de unga själva, utan stöd och uppmuntran från de vuxna, ska kunna ta tillvara sin rätt till inflytande. Att vuxna och politiker betraktar ungdomar som en resurs och främjar samt uppmuntrar ungdomsinflytandet är alltså väldigt viktigt. 1 Kommittédirektiv 2014:111 2 SOU 2016:5 Del A Låt fler forma framtiden 24

25 D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel som svarat mycket stora eller ganska stora 10 tjej åk % 37% % 2 16% 26% Andel som svarat "Mycket stora" eller "ganska stora" Andel vet ej Vill vara med och påverka Ungdomarna svarade på en fråga om de vill vara med och påverka i frågor som rör Järfälla kommun. Vad som framgår är att viljan inte direkt påverkas av synen på möjligheterna. En en stor andel, drygt hälften, svarar att de vill vara med och påverka. En viss könsskillnad kan ses i denna fråga, där tjejer är mer intresserade av att vara med och påverka än vad killar är. D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 10 tjej åk 8 58% 5 63% 55% 5 42% 46% 37% 45% Ja Nej 25

26 De som svarade att de vill påverka i kommunen fick en följdfråga gällande vem de skulle vända sig till om de vill påverka något. En relativt stor andel, 33 % av tjejerna och 45 % av killarna svarar att de inte vet vart de skulle vända sig. Knappt 30 %, oavsett kön, skulle vända sig till sociala medier och en liknande andel skulle vända sig till någon de känner. D4b. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte Annat 5% 3% 33% 45% kille total tjej total Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, till exempel ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige Tjänstemän eller politiker Internet/sociala medier, till exempel Facebook Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Någon jag känner 12% 12% 17% 1 28% 23% 1 13% 16% 28% 27% 5 10 D4c. Vad vill du påverka? Ungdomarna som svarade att de ville påverka i frågor som rör kommunen kunde även i fritext ta upp vad för typ av frågor de skulle vilja påverka. Det som ungdomarna i högst utsträckning vill påverka om är saker som relaterar till skolan, så som skolmat, betyg och undervisning. Att göra kommunen säkrare och tryggare är ytterligare något nämns av många. Flera beskriver hur de känner sig rädda kvällstid, medan andra pekar på att det inte är jämställt mellan tjejer och killar och att det är något de hade velat påverka. En stor andel nämner att de skulle vilja ha större möjlighet att påverka frågor som rör fritidsaktiviteter. Vissa beskriver hur de exempelvis hade velat se fler sportaktiviteter, medan andra vill se ett större utbud av gratisaktiviteter för ungdomar. Därtill nämns kollektivtrafiken samt invandring- och migrationspolitiken av flertalet ungdomar. Några nämner även att de vill ha inflytande över kommunen generellt och skriver att de vill kunna påverka frågor som rör ekonomin, miljön, bostadsbristen och jobbmöjligheter. Några citat redovisas nedan. Jag vill påverka i beslut som jag själv berörs av t.ex. skola, fritid osv. Jag vill vara med och påverka ungdomar, hur vi ska stötta varandra och även vill jag bidra så det blir jämställt i samhället Hur skolan möjliggör för elever att ta hand om sin hälsa. Till exempel genom gymkort eller avsatt tid för träning Jag vill vara med på hur alla kan behandlas och/eller hur vi kan utveckla kommunen så att alla kan känna sig trygga. Också att de som behöver hjälp ska få den hjälp den behöver 26

27 De som på fråga D4 svarade att de inte vill vara med och påverka i kommunen fick svara på en fråga om varför de inte vill det. Majoriteten, 59 % totalt, svarar att de inte är tillräckligt intresserade. 38 % av tjejerna i båda årskurserna svarar att de inte vill påverka för att de kan för lite om hur de ska göra. Andelen killar som anger detta alternativ är tydligt lägre, 23 %. Vidare svarar en andel om knappt 30 %, både killar och tjejer, att de inte vill påverka för att de inte tror att det spelar någon roll. D4d. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Annat 1 11% kille total tjej total Jag tror inte att det spelar någon roll 29% 27% Jag har inte tid 32% Jag är inte tillräckligt intresserad 59% 59% Jag kan för lite om hur jag ska göra 23% 38% 5 10 Förtroende för vuxna och politiker Ungdomarna svarade på en fråga om hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet respektive politiker, se diagram D5 på nästa sida. Vad som framgår är att 71 % av högstadieungdomarna och 64 % av gymnasieungdomarna har ett mycket eller ganska stort förtroende för vuxna. Förtroendet för politiker är klart lägre, speciellt bland gymnasieungdomarna. Vid en jämförelse till rikssnittet framgår det att resultatet för högstadieungdomarna är på en liknande nivå som i Järfälla. Andelen gymnasieungdomar som svarar att de har företroende för vuxna och politiker är dock något lägre i Järfälla. I rikssnittet för gymnasieungdomarna svarar 38 % att de har förtroende för politiker och 72 % att de har förtroende för vuxna. I Järfälla svarar totalt 3 av gymnasieungdomarna att de har förtroende för politiker och 64 % att de har förtroende för vuxna. 27

28 D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Andel som svarat mycket stort eller ganska stort 10 åk 8 71% 6 åk Politiker Vuxna i allmänhet Frågor om barnkonventionen I Järfällas Lupp-enkät lades två frågor om barnkonventionen till. I diagram D6 nedan redovisas resultaten på frågan Känner du till vilka rättigheter du har enligt barnkonvention?. Vad som framgår är att en relativt jämn andel har angett de möjliga svarsalternativen. Mellan %, har svarat att de inte alls vet vad barnkonventionen är. I enkäten lades även fråga D7 till Tror du att vuxna i allmänhet känner till barnets rättigheter enligt barnkonventionen?. 22 % av unga i årskurs 2 och 35 % av unga i årskurs 8 svarar att de tror att de flesta vuxna känner till barnets rättigheter enligt barnkonventionen och försöker ta hänsyn till dem. D6. Känner du till vilka rättigheter du har enligt barnkonventionen? Ja, jag känner till rättigheterna i barnkonventionen och vet vad de kan innebära för mig i praktiken Ja, jag känner till rättigheterna i barnkonventionen men vet inte vad de innebär för mig i praktiken 21% 22% 27% 31% åk 2 åk 8 Nej, jag känner inte till rättigheterna i barnkonventionen 23% 21% Nej, jag vet inte alls vad barnkonventionen är för något 28% 26%

29 D7. Tror du att vuxna i allmänhet känner till barnets rättigheter enligt barnkonventionen? Ja, jag tror de flesta vuxna känner till barnets rättigheter i barnkonventionen och försöker ta hänsyn till dem 22% 35% åk 2 åk 8 Ja, jag tror de flesta vuxna känner till barnets rättigheter i barnkonventionen men inte bryr sig så mycket om dem 3 36% Nej, jag tror inte de flesta vuxna känner till barnets rättigheter i barnkonventionen 19% 3 Nej, jag tror inte de flesta vuxna vet vad barnkonventionen är för något 1 18% 5 10 Intresse för samhällsfrågor Gymnasieungdomarna svarade även på en fördjupad fråga om sitt samhällsintresse, se diagram D8 nedan. Ungdomarna ombads välja vilket påstående de tycker passar bäst in på dem själva. Flest tjejer, totalt 35 %, har svarat att de har intresse och engagerar sig i vissa frågor men att de annars prioriterar andra saker. Vad gäller killarna har flest, 31 %, uppgett att de inte har ett större intresse för samhällsfrågor och att de inte känner behov av att delta. D8. Vilket av följande påståenden passar bäst in på dig? Vet inte Jag har ett varierat intresse för samhällsfrågor och litar inte på att politiker gör det bästa för samhället. Jag känner inte att jag kan vara med och påverka 15% 9% 18% 21% Jag har intresse för och engagerar mig i vissa samhällsfrågor. Annars prioriterar jag andra saker än att delta politiskt 23% 35% Jag har inget större intresse för samhällsfrågor och känner inget behov av att delta politiskt. Det finns andra som kan engagera sig 2 31% Jag har stort intresse för olika samhällsfrågor och engagerar mig aktiv genom att utrycka mina åsikter på sociala medier eller i någon annan typ av forum 13%

30 Fördjupat om politik och samhälle Ungas delaktighet kan ses ur två viktiga perspektiv: resursperspektivet som utgår från att ungdomar är en resurs och kan bidra med erfarenheter och kunskaper samt medborgarperspektivet som utgår från att unga som medborgare har en rätt att vara med och påverka. Dessa perspektiv är viktiga då ungdomar under 18 år inte har samma formella rättigheter att påverka som äldre har. Eftersom ungas inflytande och delaktighet är ett speciellt intressant område i Järfälla kommun har några av frågorna analyserats fördjupat. Denna analys kan vara värdefull om kommunen vill arbeta med att förbättra ungdomsinflytandet. Inflytande i skolan Som vi noterat i område C finns det en stor differens mellan önskat och upplevt inflytande i skolorna i Järfälla. Detta är dock inget unikt för Järfälla utan ser även ut på liknande sätt i andra kommuner och i årets rikssnitt. Vid en analys av grupper ungdomar som anser att de får vara med och bestämma om olika saker i skolan framgår det att denna grupp även är nöjdare med skolan totalt sett, än de som upplever att de inte får vara med och bestämma. De som anser att de får vara med och bestämma i skolan trivs också bättre med stämningen samt är nöjdare med både undervisning, lärare och övriga aspekter i skolan. Upplevt inflytande i skolan samvarierar alltså tydligt med nöjdheten kring skolan. De som upplever att de får påverka i skolan ser också mer positivt på sina möjligheter att påverka i kommunen de svarar i högre grad än övriga att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Inflytande i skolan hänger således ihop med synen på inflytande i kommunen. MUCF konstaterar i en rapport att inflytande på ett område eller inom en sfär även ger goda möjligheter till inflytande i fler områden. Detta innebär att ett fungerande elevråd i skolorna troligen är viktigt för att fler ungdomar ska ta steget och engagera sig i andra sfärer, exempelvis i kommunen 1. Inflytande i samhället i stort Vad som framgått är att runt 20 % av ungdomarna svarat att de ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Vid en analys av den grupp unga som svarat att de ser sig ha små/inga möjligheter att påverka i kommunen framgår det att de även är mindre nöjda med sin fritidssituation. De svarar i högre grad än övriga att det saknas fritidsaktiviteter där de bor. De svarar också i högre grad att de vill påverka i kommunen (66 % av de som ser sig ha små/inga möjligheter att påverka vill påverka, att jämföra mot 52 % bland övriga ungdomar). Det framgår vidare att de som ser sig ha små/inga möjligheter att påverka i högre grad än övriga ungdomar har utsatts för mobbning, orättvis behandling och otrygga situationer. De har även mindre förtroende för både vuxna och politiker. Ungas tilltro till sina egna möjligheter att vara delaktig i samhället samvarierar alltså med flera andra frågor. Sammanfattning politik och samhälle I detta avsnitt har vi fått reda på att en hög andel, 70 % av högstadieungdomarna och 67 % av gymnasieungdomarna är intresserade av vad som händer i andra länder. Det framgår också att en andel om drygt 50 % skulle vilja vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Ungdomarna vill framför allt påverka i frågor som rör skolan, tryggheten i kommunen och vilka fritidsaktiviteter som ska finnas. Det är dock en lägre andel ungdomar som ser att de har möjligheter att få sin röst hörd hos de som bestämmer i kommunen. 23 % av högstadieungdomarna och 20 % av gymnasieungdomarna svarar att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Vad gäller samhällsengagemang framgår det att internet och sociala medier är den arena som ungdomarna i högst grad använt sig av. 1 MUCF 2010: Fokus 10: En analys av ungas inflytande 30