LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Transkript

1 LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2016 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

2 2 (65) Förord Laholms kommun har för andra gången genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik) under hösten Förra gången den gjordes var hösten Denna enkät är ett steg i att implementera den plan för samverkan, dialog och inflytande med unga som kommunens fullmäktige fattade beslut om i juni En del av arbetet med ungdomars inflytande är att ha en god förståelse av deras verklighet. Planen har olika delar som beskriver hur kommunens politiker och tjänstemän ska kommunicera med unga för att öka inflytandet och delaktigheten samt för att fatta klokare beslut, framför allt inom områden som rör unga, men även i stort i kommunen. Visionen och motiveringen för visionen för Laholms kommun är: I Laholm vill vi bli fler och bättre för en starkare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar utveckling. Laholm ska vara en attraktiv livsplats där laholmarna trivs med att bo och leva och som attraherar nya invånare. Barn och ungdomar är särskilt viktiga för Laholms framtid. En del i att skapa en kommun som unga trivs att leva och bo i är att ta reda på hur de mår och vad de tycker om kommunen. Därför genomförs LUPP-enkäten i Laholms kommun. I år har vi chansen att jämföra resultatet från 2012 med resultatet från Hur har verkligheten förändrats för unga på fyra år? Några frågor är ändrade sedan Detta styr inte vi över utan MUCF (Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällefrågor) som gör enkäten. Det betyder att vissa frågor är nya och inte kan jämföras och att andra har en annan formulering. I de sistnämnda fallen har vi redovisat siffrorna och beskrivit vad som är ändrat och hur det kan ha påverkat resultatet års enkät gjordes inte samtidigt med Halmstad och trots försök att få de elever som läser på gymnasiet i Halmstad men bor i Laholm att svara så fick vi inte med tillräckligt många för att kunna använda det. Därför är gruppen åringar enbart de som går på Osbecksgymnasiet. En stor skillnad mot 2012 är sammansättningen av unga. I 2016 års enkät är det en majoritet killar som har svarat, jämfört med 2012 när det var ungefär lika många tjejer som killar. Det är också betydligt fler med en eller två föräldrar födda utomlands, eller unga som själva är födda utomlands. Vi försökte att genomföra enkäten bland unga vuxna eftersom det är en grupp som kommunen inte kommer i kontakt med lika mycket som högstadie- och gymnasieungdomar. Tyvärr svarade endas 70 unga vuxna mellan år av totalt Så deras svar är inte med i rapporten. I övrigt är det hög svarsfrekvens och stora möjligheter att dra slutsatser utifrån siffrorna. Välkommen att ta del av resultatet! Laholm Elisabet Babic Kommunstyrelsens ordförande

3 3 (65) Tack Det finns ett antal personer som har varit extra viktiga för att denna rapport skulle bli verklighet. Dessa är rektorerna och lärarna på de olika skolorna som såg till att alla elever i årskurs 8 i grundskolan och i årskurs 2 på Osbecksgymnasiet fick ut enkäten och förstod den. Språkstödjarna ska ha ett särskilt tack för att de fanns med och hjälpte till för de som inte kunde göra enkäten på sitt hemspråk. Tack vare Elin Tallqvist har arbetet med rapporten gått snabbare eftersom hon på ett föredömligt sätt plockade fram diagram och tabeller som har varit underlag för analysen av rapporten. I analysgruppen med vuxna har ett antal representanter från olika verksamheter lagt ner mycket jobb på att analysera resultatet och sett till att rapporten blivit fullständig. I analysgruppen med ungdomar och fritidsledare har ett antal personer hjälp till att förstå resultatet och kommit med tolkningar av det som har lett fram till en bra analys och konkreta åtgärdsförslag, stort tack till Bea, Abbe, Alma, Emil, Molly, Magdalena, Padde, Patrik och Kalle. MUCF (Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällefrågor) ska ha ett stort tack för stöd och hjälp. Sist men inte minst ett stort tack till alla ni ungdomar som svarade på enkäten i höstas tack vare er tid och seriositet i era svar har kommunen nu ett bra underlag att arbeta vidare med!

4 4 (65) Sammanfattning LUPP-enkäten ger en allomfattande bild av ungdomarnas tillvaro i kommunen. Mycket som har kommit fram i denna rapport är positivt men det finns också förbättringsområden. Politik, samhälle och inflytande När det gäller frågor kring inflytande syns en förändring i svaren från 2016 jämfört med Det är något fler unga som är intresserade av att vara med och påverka, framför allt i årskurs 8. En av huvudanledningarna till att ungdomarna inte vill påverka att de vet för lite om vart de ska vända sig och hur de gör, och de resultaten liknar de Det är skillnad mellan tjejer och killar, där fler tjejer vill påverka. Men även för killarna har intresset ökat sedan En ny fråga för 2016 är den om förtroende för vuxna och förtroende för politiker. 23 procent av åk 8 saknar förtroende för vuxna i allmänhet och 38 procent på gymnasiet uppger att de saknar förtroende för vuxna i allmänhet. Skola De flesta ungdomar som svarat på LUPP:en trivs med stämningen i skolan generellt. Däremot är det en stor andel av eleverna som har utsatts för kränkningar. Denna andel har ökat sedan 2012, men det är inte helt jämförbart eftersom frågorna är olika formulerade. Om man jämför resultatet från denna del med området Politik, samhälle och inflytande är det tydligt att ungdomarnas intresse för att påverka allmänna politiska frågor i samhället har ökat, medan intresset för att påverka frågor i skolan har minskat. De svarande uppskattar att även möjligheten att påverka har minskat i skolan. Frågan är varför både intresset och möjligheterna att påverka i skolan har sjunkit från 2012? En del av svaret kan ligga i att pressen och stressen i skolan har ökat. Ungdomsgruppen som har analyserat enkäten har en del tankar kring varför det ser ut så här. Hälsa Den allmänna hälsan upplevs som god bland ungdomar i Laholm. När det gäller den psykiska hälsan har den också förbättrats, framför allt när det gäller tjejer i årskurs 2 på gymnasiet, även om den är fortsatt dålig. Det är mellan procent av dem som uppger att de har olika besvär, såsom ont i magen, svårt att sova med mera. För tjejer i årskurs 8 har stressen ökat mycket och även när det gäller andra besvär som är kopplade till psykisk hälsa är det i just den gruppen som resultatet har försämrats sedan I de öppna svaren framgår en del av problemet, att det är mycket stress och press i skolan som gör att framför allt tjejer mår psykiskt dåligt. Det är intressant att de flesta ungdomarna skattar sin egna psykiska hälsa som god, medan svaren på andra frågor visar att den inte alltid är så god. En trend är att allt fler unga hoppar över fler måltider och i övriga enkäten syns att skolmaten har fått kritik av ungdomarna. Detta är ett område som kommunen behöver belysa eftersom det är kopplat till den psykiska hälsan och prestation i skolan.

5 5 (65) När det gäller alkohol har det förbättrats bland unga, färre brukar tobak och färre konsumerar alkohol. Det finns också en minskad acceptans bland föräldrar för att deras barn dricker. Trygghet De flesta ungdomar har inte utsatts för olika händelser som skapar otrygghet det senaste halvåret, vilket är positivt. Färre tjejer har blivit utsatta för sexuellt våld/ utnyttjande jämfört med Däremot är det fler tjejer än killar som är utsatta för sexuellt våld, något som kan analyseras mer och diskuteras inom utvecklingsgrupperna Trygghet- och Säkerhet (TOS) och Tidigt förebyggande arbete (TAFA). Ungas otrygghet på nätet är ökar och inte unikt för Laholms kommun. Frågan om otrygghet på buss/tåg eller liknande pekades ut redan 2012 som en otrygg plats. Ungdomsgruppen som har analyserat enkäten menar att det även handlar om buss- och tågstationer. 22 procent av gymnasieungdomarna som besöker fritidsgårdar uppger att de känner sig mobbade, trakasserade eller utfrysta på en fritidsgård eller liknande. Det är nya siffror och något behöver belysas och analyseras vidare. Fritid Majoriteten av alla svarande är nöjda med sin fritid. Unga med funktionsnedsättningar uppger i högre grad att de inte har råd att göra vad de vill på sin fritid. Det är liknande resultat som 2012 och denna fråga behöver belysas och analyseras vidare. Det är färre unga som är medlem i förening nu jämfört med Denna utveckling ser likadan ut i hela Sverige och är en fråga som behöver tas på allvar. Kommunen och föreningslivet behöver fundera över varför unga lämnar föreningarna. När det gäller mötesplatser för unga är det en förhållandevis stor andel av ungdomarna som träffas utomhus. En anledning till det kan vara bristen på lokaler, men det kan också vara så att de inte får plats i de lokaler som finns eller av olika anledningar inte vill träffas där. När det gäller de mötesplatser som finns, fritidsgårdar framför allt, så är det en låg andel som är på fritidsgården (11,5 procent av ungdomarna i årskurs 8 respektive 9 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet). Men det är fler 2016 än 2012 som träffar sina vänner på en fritidsgård. Kommunen satsar på ett aktivitetshus för unga, vilket kan ha en positiv effekt på besöksantalet. Arbete Det är färre som har extrajobb 2016 än En anledning kan vara tidsbrist, men också att det är en grupp som inte kan arbeta för att de inte har uppehållstillstånd. Det är många som har fått sommarjobb via kommunen vilket är positivt gjordes en speciell satsning vilket verkar ha fungerat. Framtid Majoriteten av ungdomarna i Laholm är positiva till framtiden.

6 6 (65) Det är ett trendbrott att fler vill läsa vidare på högskola/universitet. För gymnasieeleverna är det en fördubbling från 2012, vilket visar att det finns ett helt annat intresse bland unga för högre studier idag jämfört med Det är också fler i årskurs 8 som svarar att det vill läsa på Osbecksgymnasiet när de ska studera vidare efter grundskolan. Många är positiva till att växa upp i kommunen, 83,5 procent av de svarande i årskurs 8 är mycket eller ganska positiva till att växa upp i Laholms kommun och motsvarande siffra för årskurs 2 på gymnasiet är 88 procent.

7 7 (65) Innehållsförteckning Förord... 2 Tack... 3 Sammanfattning... 3 Politik, samhälle och inflytande...4 Skola...4 Hälsa...4 Trygghet...5 Fritid...5 Arbete...5 Framtid...5 Inledning... 8 Bakgrund...9 Målgrupp och svarande...9 Metod och svarsfrekvens...9 Upplägg av rapporten...10 Politik, samhälle och inflytande Intresse av politik, samhällsfrågor och av vad som händer i andra länder...11 Förändring från Ungdomars aktivitet...12 Ungdomar som vill vara med och påverka...14 Ungdomar som inte vill vara med och påverka...14 Om du vill påverka något i din kommun vart vänder du dig då?...15 Förtroende för vuxenvärlden...16 Analys av området Politik, samhälle och inflytande...17 Analys av ungdomsgruppen...17 Skola Stämningen i skolan...19 Ungdomars syn på mobbning...19 Ungdomars bild av rasism och främlingsfientlighet...20 Ungdomars svar kring frågor om trakasserier, respekt, kränkningar och våld...20 Mest och minst nöjda med i skolan...21 Lärarna och skolbiblioteket...21 Ungdomars möjligheter till inflytande...22 Analys av ungdomsgruppen...25 Hälsa Allmän hälsa...27 Återkommande besvär under senaste halvåret...28 Levnadsvanor...31 Mat...31 Träning...32 Tobak...32 Alkohol...33 Övergripande trend gällande alkohol...35 Narkotika...35 Analys av området Hälsa...36 Analys av ungdomsgruppen...36

8 8 (65) Trygghet Trygghet och händelser som skapar otrygghet...38 Trygga och otrygga platser...39 Att bli mobbad eller utfryst...40 Orättvis behandling...41 Analys av området Trygghet...43 Analys av ungdomsgruppen...43 Fritid Hur nöjda är unga med sin fritid?...44 Unga med funktionsnedsättningar...46 Mötesplatser för unga...47 Ungdomar som medlemmar i föreningar...47 Analys av området Fritid...49 Analys av ungdomsgruppen...49 Arbete Extrajobb...50 Sommarjobb...50 Eget företag...51 Analys av området Arbete...52 Analys av ungdomsgruppen...52 Framtid Ungdomarnas syn på framtiden...53 Vad ungdomarna vill göra efter utbildningen...54 Att bo kvar i kommunen eller inte...56 De ungdomar som vill bo kvar i kommunen...57 De ungdomar som vill flytta från kommunen...57 Analys av området Framtid...59 Analys av ungdomsgruppen...59 Vad behöver kommunen veta mer om unga Åtgärdsförslag från LUPP Resultatet kopplat till kommunens styrdokument Barn och unga...64 Hållbar tillväxt...64 Utbildning, näringsliv och företagsamhet...64 Trygg välfärd...64 Uppdrag till nämnderna...65 Barn- och ungdomsplanen...65

9 9 (65) Inledning Bakgrund Under hösten 2012 genomförde Laholms kommun ungdomsenkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitik) för första gången. Den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen har utvecklat Lupp-enkäten och starten var Enkäten innehåller ungefär 70 frågor om ungdomars syn på inflytande och demokrati, trivsel i skolan, fritidsaktiviteter, trygghet, hälsa, arbete och framtidsplaner. Kommunen har i Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga fattat beslut om hur ungas inflytande i kommunen ska organiseras och ska genomföra enkäten vart tredje år. Hösten 2016 gjorde Laholms kommun LUPP-enkäten för andra gången. LUPP-enkäten är en självskattningsenkät vilket innebär att de svarande ska själva bedöma hur de känner eller vad de tycker och det är utifrån det som svaren ska tolkas. Ungdomarna har svarat utifrån sin självbild och det är viktigt att inte övertolka svaren. Detta har beaktats i analysen av materialet. Inga begrepp är definierade i enkäten (förutom funktionsnedsättning). Det är ungdomarnas individuella tolkningar av begrepp som mobbning, kränkt, hot och så vidare som gäller och det gör att olika personer tolkar olika. Vilken tidpunkt enkäten genomförts kan synas i en del av svaren. Framför allt i de öppna svaren kan utläsas vad som upptog den aktuella debatten i tidningar och det folk diskuterade mest just då. Det gör inte svaren mindre intressanta men det är bra att ha med sig i tolkningen av resultatet. Målgrupp och svarande Undersökningsgruppen har varit samtliga elever i årskurs 8 vid kommunens 7 9-skolor samt gymnasieelever i årskurs 2 (oberoende vilken kommun de studerar i). I rapporten finns bara svaren med från Osbecksgymnasiet eftersom det var för få svarande som går på gymnasieskola i andra kommuner. Enkäten genomfördes också via brevutskick till unga vuxna mellan år, men svarsfrekvensen blev för låg för att kunna använda resultatet. Majoriteten av ungdomarna är födda i Sverige (86 procent i årskurs 8 och 52,9 procent i årskurs 2 på gymnasiet). Det är en skillnad från 2012 då 91 procent i årskurs 8 var födda i Sverige och 94 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Av årskurs 8 är det 247 ungdomar som har besvarat enkäten och även där är könsfördelningen ojämn (46 procent tjejer, 53 procent killar och 1 procent annat kön). Enkäten har besvarats av 142 elever från årskurs 2 på Osbecksgymnasiet i Laholms kommun. Det är fler killar än tjejer som har svarat på enkäten, 37 procent tjejer och 67 procent killar. 47,5 procent av eleverna har studieförberedande inriktning i sitt gymnasieprogram, 39 procent har yrkesförberedande och 20,5 procent annan inriktning i sitt gymnasieprogram. Metod och svarsfrekvens Undersökningsgruppen har alltså varit samtliga elever i årskurs 8 vid kommunens 7 9-skolor och gymnasieelever i årskurs 2 (oberoende vilken kommun de studerar i). Ungdomarna besvarade den elektroniska enkäten klassvis under schemalagd skoltid med personal närvarande vid genomförandet. För de elever som går i Halmstad kommun anordnades särskilda tillfällen för dem att svara på enkäten, men det var låg närvaro och därför redovisas inte de svaren i enkäten. Det är endast svaren från eleverna på Osbecksgymnasiet som presenteras i rapporten.

10 10 (65) Svarsfrekvensen på skolorna har i övrigt varit hög vilket gör att undersökningen är ett grundmaterial som statistiskt ger en bra förutsättning för att veta hur ungdomar i Laholms kommun upplever sin livssituation. Enkäten har gått ut till totalt 390 ungdomar bosatta i Laholms kommun, om man räknar bort åringarna och de som inte går på Osbecksgymnasiet. Så här ser resultatet fördelat på skolorna ut: Lagaholmsskolan, 98 st. Veingeskolan, 77 st. Våxtorpsskolan, 72 st. Osbecksgymnasiet, 143 st. Generellt har svarsfrekvensen legat mellan procent på frågorna. De enda frågor som har haft riktigt låg svarsfrekvens är de som handlar om rökning, alkohol och narkotika, och då de följdfrågor som handlar om bruk av ANDT-preparat. Analysen har sedan gjorts av två grupper. I analysgrupp ungdom har det suttit två representanter från årskurs 8 från Lagaholmsskolan och Våxtorpsskolan, en från Veingeskolan och en från Osbecksgymnasiet samt två fritidsledare. Denna grupp har delat med sig av sina tankar, och det är inte fakta, men en viktig del av att ungas synpunkter ska finans med i rapporten. I analysgrupp vuxen har olika verksamheter varit med och fungerat som bollplank. Ungdomssamordnaren har samordnat arbetet. Därefter har analysgrupp ungdom fått gå igenom materialet och komma med tolkningar av resultatet vid två tillfällen. Upplägg av rapporten Rapporten redovisar resultatet i de olika områden som LUPP-enkäten är strukturerad efter. Efter varje resultatpresentation följer en analys av resultatet. Ungdomarnas analys har ett eget avsnitt i varje kapitel. Dessa förslag ska ses som tips och idéer som ungdomarna har kommit fram till för att kunna förbättra vardagen utifrån vad enkäten visar. Sist i rapporten finns förbättringsförslag presenterade som en följd av analysavsnitten efter varje område framtagna av analysgrupp vuxen. Resultatet i rapporten kan ge en samlad bild av hur vardagen ser ut för unga i Laholms kommun och kan vara till hjälp för alla som arbetar med ungdomsfrågor. Det är viktigt att komma ihåg att statistik inte levererar exakta sanningar. Det är viktigt att läsa rapporten utifrån att det är tendenser som träder fram och inte hårda fakta. Killar och tjejer presenteras var och för sig där analysgruppen vuxen har sett större skillnader och där det är statistisk säkert.

11 11 (65) Politik, samhälle och inflytande Detta område redovisar ungdomarnas intresse av politik och samhällsfrågor men även hur de ser på sina möjligheter och deras vilja att påverka kommunal verksamhet. Ungdomarna har även fått berätta vad de tycker är viktigast för politikerna att prioritera. Där det har varit relevant har skillnader mellan tjejer och killar redovisats. Intresse av politik, samhällsfrågor och av vad som händer i andra länder 2016 års resultat När ungdomarna värderar vad man är mest intresserad av följande: politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder anger både ungdomar i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet att man är mest intresserade av vad som händer i andra länder. För årskurs 2 på gymnasiet är det och 50 procent. 41 procent av de i årskurs 8 och 45 procent av de i årskurs 2 på gymnasiet är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor 30 procent av ungdomarna i årskurs 8 anger att man är mycket eller ganska intresserade av politik. 28 procent tycker det samma i årskurs 2 på gymnasiet. 70 procent av ungdomarna i årskurs 8 och 72 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de inte är särskilt intresserade eller inte alls intresserade av politik. Förändring från 2012 I årskurs 8 har intresset för politik ökat med 8 procentenheter. På gymnasiet är intresset ungefär lika högt. Det var fler som inte var intresserade alls 2012.

12 12 (65) Generellt är det ett ökat intresse för politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder om man jämför mellan 2012 och Skillnader mellan tjejer och killar 2012 var en betydligt större andel av tjejer i årskurs 8 anger att de är mycket eller ganska intresserade av alla områden jämfört med killarna. Ett liknande resultat fanns även i årskurs 2 på gymnasiet där tjejerna var betydligt mer intresserade av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder jämfört med killarna är inte skillnaderna lika stora, tjejerna är fortfarande lite mer intresserade av samhällsfrågor än killarna men generellt är det mer lika. Kommunen e ganska tråkig tycker jag Ungdom i årskurs 8 som svar på frågan om det finns något mer som din kommun ska veta för att förbättra för unga

13 13 (65) Ungdomars aktivitet När ungdomarna får värdera om de det senaste året gjort eller kan tänka sig att göra något av följande: ta kontakt med politiker, lämna medborgarförslag till kommunen, delta i demonstrationer eller gillat/delat inlägg om samhällsfrågor på internet uppger fler i årskurs 8 att de har gjort det än på gymnasiet Det är en skillnad mot 2012 då det var omvänt. En väldigt stor andel av ungdomarna i båda årskurserna anger att de aldrig skulle göra något av alternativen. Ungdomars intresse av att påverka kommunens verksamhet Resultaten 2016 visar arr 34 procent i årskurs 8 tror att de har ganska små eller mycket små möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. En majoritet har svarat vet inte, 41 procent. På gymnasiet är det 51 procent som tror att de har ganska små eller små möjligheter att påverka. Där är det 46 procent som har svarat vet inte.

14 14 (65) Siffrorna för 2012 visade att 60 procent trodde att de hade små eller mycket små möjligheter att påverka dem som bestämmer i kommunen, men inte lika många som inte visste. Ungdomar som vill vara med och påverka 2016 vill ungdomarna i årskurs 8 (39 procent) vill i lägre utsträckning vara med och påverka frågor som rör kommunen de bor i än ungdomar årskurs 2 på gymnasiet, 54 procent. Övriga uppger att de inte vill vara med och påverka. I båda årskurserna vill tjejerna i högre utsträckning vara med och påverka var det fler i årskurs 8 som ville vara med att påverka. På gymnasiet var det då 39 procent som ville påverka, så den siffran har stigit. Jag vet inte. Men om någonting inte stämmer eller rör många så vill jag gärna vara med och göra skillnad. Ungdom i årskurs 8 som svar på frågan om vad du vill påverka Det som ungdomarna i årskurs 8 vill vara med och påverka är (öppna svar): Skolmat Skola Fritid, fler ställen att vara på Invandring Mensskydd ska vara gratis Det som ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet vill vara med och påverka är (öppna svar): Skolmat Bussar Aktiviteter/mötesplatser för unga 2012 ville ungdomarna i årskurs 8 också påverka skolmaten, skola och fritid, men inte invandring och mensskydd. I årskurs 2 på gymnasiet ville ungdomarna påverka skola/utbildning, arbete mot kriminalitet/arbete mot främlingsfientlighet och rasism samt, liksom 2016, aktiviteter/mötesplatser för unga. Ungdomar som inte vill vara med och påverka Av ungdomarna i årskurs 8 anger 61 procent att de inte vill vara med och påverka, motsvarande resultat i årskurs 2 på gymnasiet är 46 procent. Av dem som uppger att de inte vill vara med och påverka anger 59 procent av ungdomarna i årskurs 8 och 56 procent i årskurs 2 på gymnasiet att de inte är tillräckligt intresserade. 39 procent i årskurs 8 och 32 procent i årskurs 2 på gymnasiet anger att de kan för lite om hur man gör. 24 procent i årskurs 8 och 22 procent i årskurs 2 på gymnasiet tror inte att det spelar någon roll för dem som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall. Det är en stor skillnad på gymnasiet, 2012 ville 61 procent inte vara med och påverka. Det är även färre som inte tror att det spelar någon roll om man jämför 2016 med 2012.

15 15 (65) Om du vill påverka något i din kommun vart vänder du dig då? Om ungdomarna skulle vilja påverka något i kommunen anger både ungdomarna i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet att de främst skulle vända sig till någon som de känner. Andra ungdomarna vänder sig till är ett politiskt parti var det en hög andel bland både ungdomarna i årskurs 8 och ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet anger att de inte visste var de skulle vända sig om de ville påverka något i sin kommun. Det alternativet fanns inte med i enkäten Det är fler som använder sig av Internet/sociala medier när de vill påverka något i kommunen 2016 än 2012

16 16 (65) Förtroende för vuxenvärlden Dessa frågor var inte med I årskurs 8 är det 52 procent som har ganska eller mycket stort förtroende för politiker. 48 procent av ungdomarna som har svarat att de har ganska eller mycket lite förtroende för politiker. I årskurs 2 på gymnasiet är det 39 procent som uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för politiker och 71 procent som har svarat att de har ganska eller mycket lite förtroende för politiker. I årskurs 8 är det 77 procent som har ganska eller mycket stort förtroende för vuxna i allmänhet medan 23 procent har ganska eller mycket lite förtroende för vuxna i allmänhet. I årskurs 2 på gymnasiet uppgav 62 procent att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för vuxna i allmänhet medan 38 procent att de har ganska eller mycket litet förtroende. Det är fler killar i båda åldersgrupperna som saknar förtroende, både för politiker och vuxna i allmänhet. Nedan presenteras årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet sammanslaget. 100% 90% 80% 70% Hur stort förtroende har du för följande vuxna personer? % 50% 40% 30% Mycket stort förtroende Ganska stort förtorende Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende 20% 10% 0% Politiker Vuxna i allmänhet

17 17 (65) Analys av området Politik, samhälle och inflytande Enkätsvaren visar att det finns ett ökat intresse för politik och samhällsfrågor bland unga i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. En av huvudanledningarna till att ungdomarna inte vill påverka att de vet för lite om vart de ska vända sig och hur de gör, och de resultaten liknar de Det är skillnad mellan tjejer och killar, där fler tjejer vill påverka än killar. Men även för killarna har intresset ökat sedan En ny fråga för 2016 är den om förtroende för vuxna och förtroende för politiker. De siffror som visas är oroväckande, där 23 procent av åk 8 saknar förtroende Ta mer hänsyn till oss, hjälp oss att göra vår röst hörd och berätta vart vi kan vända oss med frågor eller sker vi vill ska ändras. Ungdom i årskurs 8 som svar på frågan om det finns något mer som din kommun ska veta för att förbättra för unga för vuxna i allmänhet, och 38 procent på gymnasiet uppger att de saknar förtroende för vuxna i allmänhet angavs kriminalitet som en viktig fråga och det var många som skrev om det i de öppna svaren. Den frågan finns överhuvudtaget inte med i svaren 2016, vilket visar en stor förändring i var ungdomarna funderar på och anser vara viktiga samhällsfrågor var det mer inbrott och även oroligt bland unga och unga vuxna, något som kan förklara varför den frågan var stor då, men inte skrev en del rasistiska eller främlingsfientliga kommentarer, något som knappt förekommer i svaren Däremot vill ungdomarna vara med och påverka invandringen, en fråga som inte var i topp De siffror som finns för riket gäller unga mellan år. Bland dem uppger 59 procent att de är intresserade för samhällsfrågor, att jämföra med 66 procent av Laholms gymnasieungdomar. Det är inte helt jämförbart, men ger ändå en fingervisning. Analys av ungdomsgruppen Analysgruppen med ungdomar tror att det ökade intresset för politiska frågor beror på att de är lättare att ta till sig information och nyheter via internet. En annan förklaring kan vara att det händer mycket i världen, såsom kriget i Syrien, valet av Donald Trump i USA, terrordåd med mera. En anledning till att tjejer är mer intresserade än killar, kan bero på att tjejer mognare snabbare än killar. Ungdomar anser att det är lika viktigt att demonstrera på nätet som i verkligheten. Att det är fler ungdomar som vill påverka kommunens verksamhet tror det kan bero på att politikerna visar sig mer, lyssnar mer på ungdomar och att fler känner till Ungdomsforum. Att det inte är så många rasistiska kommentarer i enkätsvaren 2016 tror ungdomarna beror på att det finns fler invandrare i Laholm idag jämfört med Ungdomarna har fler kontakter med

18 18 (65) andra, blir mer öppna, vet mer om den andre, ser att det finns ett behov av att ta emot/hjälpa flyktingar. Man har sett att det inte var så farligt. När det gäller förtroende för politiker menar ungdomsgruppen att ungdomar idag är mer insatta och ser problem som politikerna inte löser, vilket kan leda till ett lägre förtroende. När det gäller förtroende för vuxna i allmänhet tänker ungdomarna på föräldrar och lärare i första hand. De menar att många unga inser att de är lika smarta som vuxna och inte behöver vuxnas råd. Sen påpekar de också att de inte vågar öppna sig för lärare eftersom de inte litar på att de inte för det vidare. Det kan också finnas en oro från de unga som nyligen kommit till Sverige och har svåra upplevelser bakom sig och därför inte vågar öppna sig för vuxna.

19 19 (65) Skola Detta område redogör för ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av skolan den miljö de befinner sig mest i. De har fått svara på frågor om bland annat stämningen i skolan, utsatthet, våld och mobbning, samt möjligheterna att påverka. Under detta område har eleverna i årskurs 8 och ungdomar i årskurs 2 på Osbecksgymnasiet svarat. Stämningen i skolan Resultatet är generellt positivt för hur ungdomarna upplever stämningen i skolan. I årskurs 8 svarar 72 procent att det stämmer helt eller till stor del att de trivs med stämningen i sin skola. I årskurs 2 på gymnasiet trivs 78 procent av ungdomarna med stämningen i skolan. För årskurs 8 är det en ökning från 70 procent 2012, även om frågan då var annorlunda formulerad: Det är bra stämning i skolan. För gymnasiets del har det sjunkit från 81 procent till 78 procent. Ungdomars syn på mobbning I årskurs 8 svarar 13 procent att det förekommer mobbning på skolan. 43 procent av de svarande anser att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev i båda årskurserna. Av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet är det 8 procent som anger att mobbning förekommer på skolan För 2012 var frågan annorlunda formulerad och då svarade 13 procent att mobbning är ett problem i skolan i årskurs procent i årskurs 8 svarade att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev För gymnasiet är det en ökning då 2 procent svarade att mobbning det var ett problem i skolan 2012.

20 20 (65) Under avsnittet om hälsa kan man se svaren på om ungdomarna upplever att de själva har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Ungdomars bild av rasism och främlingsfientlighet Av ungdomarna i årskurs 8 svarade 23 procent att det stämmer helt eller till stor del att rasism förekommer på skolan. 36 procent uppger att de inte vet. I årskurs 2 på gymnasiet har 18 procent svarat att det stämmer helt eller till stor del att rasism förekommer på deras skola. 30 procent har svarat att de inte vet var det 7 procent av ungdomarna i årskurs 8 som hade svarat att främlingsfientlighet var ett problem på skolan var det 12 procent i årskurs 2 på gymnasiet som svarade ja på påståendet Främlingsfientlighet är ett problem på skolan var rasism och främlingsfientlighet en viktig fråga som kommenterades i de öppna svaren. Dels att kommunen behövde jobba mer mot rasism och främlingsfientlighet och dels fanns ett flertal rasistiska och främlingsfientliga kommentaren. I 2016 års enkät saknas det nästan helt i de öppna svaren. PRATA MED UNGDOMAR ISTÄLLET FÖR OM UNGDOMAR! Ungdom i årskurs 8 som svar på frågan om det finns något mer som din kommun ska veta för att förbättra för unga Ungdomars svar kring frågor om trakasserier, respekt, kränkningar och våld Eftersom frågorna är olika ställda 2102 jämfört med 2016 är det inte helt jämförbara svar. Det är 6 procent av ungdomarna i årskurs 8 som anser att sexuella trakasserier förekommer på skolan. I årskurs 2 på gymnasiet är det 16 procent som svarar att sexuella trakasserier förekommer på skolan. Det var samma siffra i årskurs 8 som var det 1 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet som svarade att sexuella trakasserier var ett problem på skolan. På påståendet Elever och lärare bemöter varandra med respekt svarar 57 procent i årskurs 8 att det stämmer. Motsvarande siffra för årskurs 2 på gymnasiet är 78 procent. I årskurs 8 var det 64 procent som svarade ja på samma påstående var det 75 procent av de svarande på gymnasiet som svarade att påstående stämde.

21 21 (65) På frågan Skolan agerar om en lärare kränker en elev svarar 41,5 procent av ungdomarna i årskurs 8 att skolan agerar, och 43 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet har svarat på samma sätt. För båda årskurserna är det en ökning från 2012 då endast 31 procent ansåg det. 60% 50% 40% Våld förkommer i min skola % 20% Årskurs 8 10% 0% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 2 på gymnasiet När det gäller våld har 18 procent i årskurs 8 uppgett att våld förekommer på skolan. 12 procent i årskurs 2 på gymnasiet uppgett att våld förekommer på skolan uppgav 10 procent att våld var ett problem på skolan i årskurs 8. I årskurs 2 på gymnasiet svarade 7 procent att våld var ett problem på skolan Det är viktigt att notera att frågorna är olika formulerade och att det är en skillnad på att svara om det förekommer våld eller om det är ett problem. Mest och minst nöjda med i skolan Ungdomarna har fått svara på ett antal påstående om vad de är mest nöjda med på skolan. Där ser man generellt att de är mest positiva till lärarna och undervisningen i båda åldersgrupperna. Lärarna och skolbiblioteket I årskurs 8 är ungdomarna ganska nöjda eller mycket nöjda med: Skolbiblioteket (91 procent) Elevhälsan (90 procent) Lärarna (83 procent) I årskurs 2 på gymnasiet tycker ungdomarna att: Lärarna är bra (96,5 procent) Undervisningen (94 procent) Skolbiblioteket är bra (91 procent) I båda grupperna är eleverna inte nöjda med skolmaten, endast 27 procent anser att den är bra eller ganska bra. Det är en ökning i hur nöjda ungdomarna är jämfört med Skolmaten är ju inte så bra. Med tanke på att maten varken ser smaklig ut eller smakar bra så borde detta ändras. De borde sluta experimentera med nya maträtter och ha mer "vanlig" mat istället för massa vegetariskt hela tiden. GÄRNA husmanskost! Ungdom i årskurs 2 på gymnasiet som svar på frågan om det finns något mer som din kommun ska veta för att förbättra för unga

22 22 (65) 2012 på alla områden förutom skolmaten. Kategorierna de fick tycka till om var: Skolmiljön, skolbiblioteket, skolmaten, undervisningen, extra stöd vid behov, elevhälsan, tillgång till datorer och lärarna. Något eleverna var mycket missnöjda med 2012 var tillgång till datorer. Ungdomars möjligheter till inflytande När det gäller inflytandefrågorna är det 36 procent i årskurs 8 som inte vet vad de ska ha inflytande över. 39 procent tycker att skolan uppmuntrar elever att aktivt medverka i klassråd och elevråd. 51 procent tycker att elevrådet tas på allvar. På gymnasiet är det 17 procent som inte vet vad de ska ha inflytande över. 41 procent anser att elevrådet tas på allvar var det 41 procent i årskurs 8 som inte visste vad de ska ha inflytande över. Då ansåg 60 procent av elevrådet togs på allvar. På gymnasiet var det 52 procent som ansåg att elevrådet togs på allvar. Siffrorna som anges i parenteserna är från Hur mycket VILL du som elev vara med och bestämma om respektive och hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om? (Årskurs 8) Vill Får påverka påverka Vad du får lära dig 61% (76) 35% (35) Hur ni ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete 76% (81) 39% (44) Läxorna 72% (75) 22% (30) Proven 69% (65) 23% (29) Schemat 67% (70) 13% (18) Skolmaten 76% (72) 14,5% (21) Reglerna i skolan 56% (59) 23% (29) Skolmiljön inne 58% (71) 27% (35) Skolmiljön ute 49% (64) 28% (20) Generellt syns en tendens att eleverna vill påverka i lägre utsträckning 2016 jämfört med 2012 och att de även upplever att de får påverka mindre. I årskurs 8 vill ungdomarna i hög utsträckning vara med och påverka saker i skolan, men det är en stor skillnad på vad man upplever att man vill påverka och vad man får påverka. Det ungdomarna mest vill påverka är skolmaten och hur de ska arbeta. Det de upplever att det minst får påverka är schemat och skolmaten. De flesta ovanstående frågor styrs av läroplan och skollag som säger att eleverna ska få vara med och bestämma. I årskurs 2 på gymnasiet är det liknande resultat. Ungdomarna vill generellt vara med och påverka mer än vad man får. Det man mest vill påverka är vad man får lära sig, hur man ska arbeta, och skolmaten. Det de upplever att de minst får påverka är skolmaten och schemat.

23 23 (65) Hur mycket VILL du som elev vara med och bestämma om respektive och hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om? (Årskurs 2 på gymnasiet) Vill Får påverka påverka Vad du får lära dig 61% (78) 45% (53) Hur ni ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete 61% (89) 46% (71) Läxorna 57% (84) 36% (43) Proven 58% (85) 34% (50) Schemat 59% (80) 21% (23) Skolmaten 63% (75) 19%( 17) Reglerna i skolan 39% (67) 25%( 29) Skolmiljön inne 48%( 72) 27%( 31) Skolmiljön ute 46% (61) 24% (25) Intresset för att vara med och påverka sin vardag är relativt stort bland ungdomar i båda åldersgrupperna, men har minskat sedan 2012.

24 24 (65) Analys av området skola Detta område handlar om två huvuddelar, den ena om stämningen i skolan och den andra om möjligheterna till inflytande. Här har vi jämfört resultaten med LUPP:en 2012, med Barn- och ungdomsnämndens (BUN) elevenkät och Kultur- och utvecklingsnämndens (KUN) elevenkät. Trivsel i skolan De flesta ungdomar som svarat på LUPP:en trivs med stämningen i skolan. Detta stämmer även överens med motsvarande frågor i Barn- och ungdomsnämndens egna enkät. En av dessa är Jag känner mig trygg i skolan där svarar 93% av eleverna i årskurs 8 det stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra. Även om den absoluta majoriteten av elever trivs och känner sig trygga i skolan förekommer kränkningar av olika slag. Frågorna kring kränkningar på skolan är inte jämförbar mellan 2012 och 2016 eftersom de är olika formulerade. Vi kan dock konstatera att kränkningar förekommer och att det förebyggande och direkt åtgärdande arbetet är fortsatt viktigt i verksamheterna. Kränkningar av olika slag ska inte förekomma varken i skolan eller i samhället i övrigt. Inom BUN är detta en viktig fråga om kränkningar ska anmälas till nämnden. Nämnden har även med frågor kring detta i sin årliga enkät. Skolinspektionen har i sina rapporter visat resultat som pekar på att elever som svarar att de vuxna reagerar mot kränkningar känner sig tryggare i skolan. Ett viktigt samband för alla inom skolan att ha kunskap kring. Dock har vi inga svar specifikt för denna fråga för just årskurs 8, men 83% av eleverna i årskurs 1-9 svarade stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra på påståendet Personalen reagerar/säger till om något barn utsätts för kränkande handling. Även gällande elever som har känt sig hotad och/eller utsatt för våld syns i KUN:s elevenkät, där exempelvis 10 procent har känt sig hotad och 6 procent har blivit utsatt för våld. Inflytande i skolan Om man jämför resultatet från denna del med området Politik, samhälle och inflytande är det tydligt att ungdomarnas intresse för politiska frågor i stort har ökat medan intresset för att påverka frågor i skolan har minskat sedan BUN:s elevenkät från 2016 visar att majoriteten av eleverna tycker att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. 87% av eleverna i årskurs 8 har angett stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra på påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Att som elev känna att man har rätt till inflytande och ansvar över sin utbildning är mycket viktigt. Däremot är det inte alltid lätt att som elev få kunskap kring och förståelse för vad jag faktiskt kan vara med och skapa ett inflytande kring. Som elev har jag rätt till inflytande både vad gäller undervisningens utformning och arbetsmiljö. I LUPPEN kan vi se att det som rör skolmaten är det som man i högsta utsträckning vill påverka men också får de lägsta siffrorna kring på får påverka. Kanske är det just för att skolmaten är konkret och lättare att greppa när det gäller elevinflytande än vad jag som elev kan påverka undervisningens innehåll, gruppindelningar etc. Grundtanken vilar dock en del på lusten att lära och att jag som elev med stort inflytande får ökat lust till lärande. Däremot är det även betydelsefullt att lyfta skillnaden mellan vad jag vill och vad jag kan påverka. Att eleverna har inflytande över undervisningen och arbetsmiljön innebär inte att de tar besluten kring detta. En lärare, rektor etc. är ansvariga för undervisningen och verksamheten och ska tillsammans med eleverna leva upp till de mål som står i läroplan och skollagen.

25 25 (65) Jämförs resultatet från LUPP med KUN:s enkät ser man att det även i KUN:s enkät finns brister i hur eleverna upplever sitt inflytande. Andelen som anser att de har fått påverka sina studier har sjunkit från tidigare gjorda enkäter. Ca 60 procent anser att läraren har tagit hänsyn till elevernas synpunkter angående kursupplägg i KUN:s enkät. Något färre svarar detsamma angående synpunkter om studietakt. I KUN:s enkät kan man också se hur eleverna upplever den sociala miljön, kränkningar, hot och trygghet. Resultaten i den senaste enkäten KUN har genomfört överensstämmer till stora delar med resultatet i LUPP-enkäten. Den stora frågan är varför både intresset för att påverka i skolan och möjligheterna att påverka har sjunkit från En del av svaret ligger i att pressen och stressen i skolan har ökat. Ungdomsgruppen har en del tankar kring varför det ser ut så här. Analys av ungdomsgruppen När det gäller främlingsfientlighet och rasism och att siffrorna har stigit sedan 2012 tror ungdomsgruppen att det beror på att fler som är medvetna om att fördomar finns. Ökningen på gymnasiet av sexuella trakasserier tror ungdomarna beror på de skriverier som var hösten 2016 om sexuella trakasserier. En artikel publicerades i lokaltidningen om sexuella trakasserier på Osbecksgymnasiet och det skapade stora diskussioner bland både elever och vuxna. Även när det gäller detta är ungdomar mer medvetna om vad sexuella trakasserier är, det har varit flera feministiska uppror på nätet som kan påverka. Ungdomarna anser att det inte finns en fungerande integration, skolledningen arbetar inte med det och det uppstår lätt kulturella missförstånd. Det här är ungdomarnas åsikter och inte fakta, men de upplever att det är en fråga som måste arbetas mer med. Det finns en omedveten främlingsfientlighet och osäkerhet mellan grupper, killar från andra länder och tjejer födda i Sverige förstår inte varandra.

26 26 (65) Ungdomarna upplever också att det är för få vuxna i allmänna utrymmen på skolan. När det gäller kränkningar tror ungdomarna att det är svårt när en lärare kränker en elev eftersom de upplever att rektor tar lärarens parti. Det går heller inte att byta ut lärare, det finns inte så många att tillgå. En anledning till att färre vill påverka i skolan kan också vara att man är nöjd. Mest tror de dock att det beror på att eleverna är mer stressade, det är svårare att vara borta från lektionerna. De upplever att de inte har tid att ta igen det som de har missat och att många lärare inte stöttar dem i elevdemokratiarbetet. En anledning till minskat intresse kan också vara att ungdomar är mättade av sociala medier och inte upplever att de hinner med mer. Det finns också ett lågt förtroende för politiker samt för vuxna i skolan som kan göra att ungdomarna inte är motiverad att påverka, att de känner att det inte är någon idé.

27 27 (65) Hälsa Detta område redovisar ungdomarnas upplevda hälsa utifrån självskattning dels av den allmänna hälsan och dels av olika besvär man har haft. Frågor som träningsvanor, tobak, alkohol och narkotika tas också upp under detta område. Även här kan det vara vissa skillnader mellan könen och då är det redovisat. Allmän hälsa Det är 80 procent av ungdomarna i årskurs 8 som upplever att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket bra. Motsvarande andel för årskurs 2 på gymnasiet är 75,5 procent. Frågan 2012 var dock formulerade så här: Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret var det 81 procent som bedömde sin hälsa som ganska eller mycket bra i årskurs 8. För årskurs 2 på gymnasiet var det 72 procent som angav det 2012.

28 28 (65) Återkommande besvär under senaste halvåret Andel ungdomar som uppger att de flera gånger i veckan, eller oftare haft besvär av följande under senaste halvåret. Tjejer uppger i högre grad än killar i båda åldersgrupperna att de under det senaste halvåret uppgett känt sig stressade flera gånger i veckan eller varje dag. Cirka 25 procent av ungdomarna uppger att de har svårt att somna och sovit dåligt på natten flera gånger i veckan eller varje dag. Det är färre som har känt sig stressade bland tjejer i årskurs 2 på gymnasiet, medan killarna har en ökning. I årskurs 8 är det betydligt fler tjejer som är stressade 2016 jämfört med För de andra två kategorierna är det ungefär samma siffror som 2012.

29 29 (65) Andel ungdomar som uppger att de flera gånger i veckan, eller oftar har besvär forts. Ont i magen Årskurs 8 Killar 2012 Årskurs 8 Killar 2016 Årskurs 8 Tjejer 2012 Huvudvärk Deppig (ny fråga) Årskurs 8 Tjejer 2016 Årskurs 2 på gymnasietkillar 2012 Årskurs 2 på gymnasiet Killar 2016 Årskurs 2 på gymnasiettjejer 2012 Årskurs 2 på gymnasiet Tjejer % 20% 40% 60% 80% 100% Det är även fler tjejer i årskurs 8 som har ont i magen om man jämför med En ny fråga har lagts till, om de har känt sig deppiga, där tjejer i årskurs 2 på gymnasiet har högst siffror. Psykiska hälsa En ny fråga, som inte fanns 2012, handlar om ungdomarna har känt sig deppiga. Där uppger ca 23 procent av tjejerna i åk 8 att de har känt det flera gånger i veckan, och ca 38 procent av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet. I år har kommunen kunnat lägga till tre frågor och en av dem var: Hur upplever du att din psykiska hälsa är?

30 30 (65) I båda åldersgrupperna är det fler killar som skattar sin hälsa som mycket eller ganska god. Frågan om hur ungdomarna bedömer sin psykiska hälsa är ny för 2016 och därför har vi inget att jämföra med. I den ser vi att killar i årskurs 8 sticker ut och uppger att deras psykiska hälsa är mycket bra, ca 52 procent har svarat det. Även på gymnasiet är det fler killar som uppger att deras psykiska hälsa är mycket bra. Generellt uppger majoriteten av unga att deras psykiska hälsa är god. Förslag på vad kommunen kan göra för ungas psykiska hälsa Ungdomarna har också fått lämna förslag på vad de tycker Laholms kommun kan göra för att förbättra ungas psykiska hälsa. Mer ungdomsgrupper där man kan prata om hur man mår Ta tag i en elev om det sker mobbning Hjälp med skoltrötthet Bättre skolmat Någon att prata med Mindre press i skolan Visa mer att det finns hjälp att få Se till att elever inte kränker varandra Mer aktiviteter på skolorna ja att människorna i samhället tar mer hand om varandra och ger motivation till att plugga gå till skolan m.m. Ungdom i årskurs 8 Ge bättre stöd och ha mer förståelse när det kommer till att man missar skolan för att man mår psykiskt dåligt. Ungdom i årskurs 2 på gymnasiet

31 31 (65) Satsa på fritidsledare i kommunen, då dem gör ett strålande jobb för alla ungdomar. Våga lyssna på vad dem behöver och känner över vad som behövs i kommunen. Alla vuxna bör ta ett ansvar för alla barn och ungdomar som vistats här. Mer saker att göra på fritiden i kommunen. Då blir vi gladare. Ungdom i årskurs 2 på gymnasiet Ungdom i årskurs 8 Levnadsvanor Ungdomarnas vanor kring mat, träning, tobak, alkohol och narkotika presenteras här. Mat Andel ungdomar som varje dag eller flera gånger i veckan uppger att de hoppar över frukost, lunch eller middag. En hög andel av ungdomarna väljer att hoppa över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Att hoppa över frukosten är vanligare i årskurs 2 på gymnasiet, där lite fler killar än tjejer hoppar över frukosten. När det gäller lunchen sticker killar på gymnasiet ut, där nästan 30 procent uppger att de hoppar över lunchen.

32 32 (65) Siffrorna för frukosten är lika de 2012, medan fler i alla kategorier hoppar över lunch eller kvällsmat. Träning Nära hälften eller fler än hälften av alla ungdomarna uppger att de tränar flera gången i veckan förutom tjejer i årskurs 2. Istället är det fler tjejer i årskurs 2 på gymnasiet som tränar en gång i veckan. Andelen av de som tränar flera gånger i veckan har sjunkit för gymnasiet sedan 2012, särskilt bland tjejer. Tobak I årskurs 8 svarar 98 procent att de aldrig röker jämfört med 74 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Fler killar (26 procent) än tjejer (14 procent) på gymnasiet svarar att de röker flera gånger i veckan/varje dag. Killar uppger i högre grad än tjejer i årskurs 2 på gymnasiet att de snusar flera gånger i veckan/varje dag (20 procent killar, 1 procent, tjejer).

33 33 (65) Alkohol Nästan 90 procent av ungdomarna i årskurs 8 anger att de aldrig dricker starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit jämfört med 50 procent av de i årskurs 2 på gymnasiet. Det är knappt 5 procent av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de i någon omfattning dricker starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit och 30 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet och 2012 var det 81 procent i årskurs 8 som svarade att de aldrig dricker. I årskurs 2 på gymnasiet var det 27 procent som svarade det 2012.

34 34 (65) Det vanligaste sättet att få tag på alkohol enligt ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet är från kompisar eller kompisars syskon, från egna föräldrar eller annan vuxen. Det är dock intressant att över 20 procent i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de köper själv i affären. Det var för få svarande i årskurs 8 för att göra ett diagram. I årskurs 8 är det 4,8 procent som har svarat att de en gång i veckan dricker du så mycket alkohol att de känner sig fulla. 38,1 procent har svarat att de känner det någon eller några gånger i månaden. Det är dock låg svarsfrekvens på den frågan, endast 8,5 procent. I årskurs 2 på gymnasiet är det 1,5 procent som uppger att de dricker sig berusade varje dag och lika många flera gånger i veckan. 51 procent uppger att det någon eller några gånger i månaden dricker sig berusade. Det är fler killar än tjejer på gymnasiet som dricker oftare var det 19 procent i årskurs 8 som svarade att de drack sig berusade någon eller några gånger i månaden, så det har ökat markant var det 44 procent som uppgav att de drack sig berusade någon eller några gånger i månaden. Det var ca hälften av ungdomarna som svarade på frågan hur ofta de dricker sig berusade.

35 35 (65) Tabellen ovan visar en minskning i båda grupperna, men tydligast i den äldre gruppen att färre får dricka alkohol för sina föräldrar 2016 jämfört med Övergripande trend gällande alkohol Generellt kan man se att färre dricker sig berusade 2016 jämfört med Det är färre som överhuvudtaget dricker alkohol. Det är också färre som får dricka alkohol för sina förändrar. Narkotika I årskurs 8 är det nästan 99 procent som uppger att de inte har använt narkotika. I årskurs 2 på gymnasiet är siffran 96 procent. Har du någon gång använt narkotika? 2016 Årskurs 8 Årskurs 2 på gymnasiet Ja, flera gånger 0,4% (3) 0,7% (4) Ja, ett fåtal gånger 0% (1) 2,2% (3) Ja, en gång 0,8% (1) 1,5% (4) Nej 98,8% (96) 95,6% (89) 2012 var det 96 procent i årskurs 8 som uppgav att de inte hade använt narkotika. I årskurs 2 på gymnasiet var det 89 procent som uppgav att de inte har använt narkotika 2012.

36 36 (65) Analys av området Hälsa Den allmänna hälsan upplevs som god bland ungdomar i Laholm. När det gäller den psykiska hälsan har den också förbättrats, framför allt när det gäller tjejer i årskurs 2 på gymnasiet, även om den är fortsatt dålig. Det är mellan procent av dem som uppger att de har olika besvär, såsom ont i magen, svårt att sova med mera. För tjejer i årskurs 8 har stressen ökat mycket och även när det gäller andra besvär som är kopplade till psykisk hälsa är det i just den gruppen som resultatet har försämrats sedan I de öppna svaren framgår en del av problemet, att det är mycket stress och press i skolan som gör att framför allt tjejer mår psykiskt dåligt. Däremot anger de flesta ungdomar att deras psykiska hälsa är god, vilket är positivt, även om andra resultat pekar på att den psykiska hälsan fortfarande är ett problem. Att träna mer sällan eller aldrig är vanligare bland ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet än i årskurs 8. En oroväckande trend är att allt fler unga hoppar över fler måltider och i övriga enkäten syns att skolmaten har fått mycket kritik av ungdomarna. Detta är ett viktigt område som kommunen behöver belysa eftersom forskning visar att elever presterar mycket bättre när de äter ordentligt. Kommunen har arbetat med att identifiera och förbättra ungas psykiska hälsa och om det har påverkat eller inte är svårt att säga, men utvecklingen har gått åt rätt håll för vissa grupper enligt svaren i LUPP:en. Även när det gäller alkohol har det förbättrats bland unga, färre brukar tobak och färre konsumerar alkohol. Det finns också en minskad acceptans bland föräldrar för att deras barn dricker. En del av förklaringen kan vara att unga är mer måna om sin hälsa och vet vika effekter alkohol och tobak har på kroppen. Jämfört med vad unga anser nationellt om alkohol visar siffror från Alkoholindex 2016 att åringar är mindre accepterande till att dricka alkohol. 1 I alla andra åldersgrupper är trenden den motsatta. När det gäller narkotika är det få som har provat narkotika och dessa siffror är bättre än Analys av ungdomsgruppen När det gäller tolkningen av hälsa tror ungdomarna att det ser som både fysiskt och psykiskt. Ungdomarna kan inte riktigt förklara varför den psykiska hälsan har blivit bättre. Det kan bero på att internethypen har minskat, fler vill begränsa till internetanvändande och tänker på det. Anledningen till att den är sämre bland tjejer tror de beror på pressen att hänga med överallt, framför allt på sociala medier. Betygspressen kan påverka tjejer mer, särskilt i årskurs 8, tjejerna i gruppen beskriver att de måste jobba aktivt med att inte vara så prestationsfokuserade. Det finns fortfarande mycket press från lärarna. 1

37 37 (65) När det gäller fritiden upplever ungdomarna att de har lite fritid. Killarna verkar vara mer stressade över att missa träningar. Ungdomsgruppen hör aldrig att killar mår psykisk dålig, killar pratar inte om det på samma sätt som tjejer. De tror att de ensamkommande killarna finns med bland de som mår skattar sin psykiska hälsa som ganska eller mycket dålig. Anledningen till att fler ungdomar hoppar över måltider tror ungdomsgruppen beror på att unga är mer stressade. Mat är inte lika viktigt. Vissa hoppar över lunchen på skolan, men köper godis, fika istället. Hoppar över frukosten för att få sova längre. Det är också fler som äter frukost i kafeterian. När det gäller träning tror ungdomsgruppen att det också har med stress att göra att fler på gymnasiet tränar en gång i veckan istället för flera. När det gäller tobak tror inte ungdomsgruppen att alla har svarat ärligt på frågan. Det feströks mycket bland ungdomar men hälsotrenden kan ha påverkat att det dagliga bruket har minskat. Även när det gäller alkohol tror inte ungdomarna att svaren är helt ärliga, men vissa av dem märker en anti-alkoholtrend. Det verkar vara väldigt olika på olika skolor. Ungdomsgruppen tror att på annat sätt är langare när det gäller hur de får tag på alkohol. De som anger att de köper själv i affären förstår inte ungdomarna var det kan vara. Även när det gäller narkotikaanvändning tror inte ungdomarna att siffrorna stämmer. Det har nog minskat, men det är nog inte alla som svarar ärligt. Generellt tror ungdomsgruppen att ungdomar lever mer hälsosamt, dricker och röker mindre på grund av att det är andra förebilder.

38 38 (65) Trygghet Detta område redovisar ungdomarnas upplevelser av trygghet generellt i samhället och om man själv har blivit utsatt för hot, blivit mobbad eller känt sig orättvist behandlad den senaste tiden. I det här avsnittet är det ganska stora skillnader mellan tjejer och killar och därför redovisas de oftast var och en för sig. Trygghet och händelser som skapar otrygghet Majoriteten av ungdomarna i båda åldersgrupperna har inte blivit utsatta för något av det som anges nedan fick de uppge alternativet Inget av detta har hänt mig. Det fick de inte Därför redovisas diagrammen i två olika bilder. Av dem som har uppgett att de har blivit utsatta var det vanligaste svaret att någon hade stulit, medan den 2016 är någon som har hotat.

39 39 (65) I årskurs 8 är det 19 procent av tjejerna som har blivit hotade och 18 procent av killarna. I årskurs 2 på gymnasiet är det nästan 16 procent av tjejerna som uppger att de har blivit hotade jämfört med nästan 11 procent bland killarna. I årskurs 8 är det 12,5 procent av tjejerna och 16 procent av killarna som uppger att de har blivit bestulna. Cirka 14 procent av hela gruppen i årkurs 2 på gymnasiet har uppgett att de har blivit bestulna, och det är ungefär samma siffror som I årskurs 8 är det 7 procent i hela gruppen som uppger att de har blivit misshandlade. 6 procent av tjejerna och 7,5 procent av gymnasieungdomarna uppger att de har blivit misshandlade. Det är samma siffror som Fler tjejer än killar har blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande bland alla svarande. På högstadiet svarar 4,5 procent av tjejerna att det har blivit utsatta för detta och 1,5 procent av killarna. På gymnasiet svarar 6 procent av tjejerna och 4 procent bland killarna. Alla dessa frågor visar att de flesta inte har blivit utsatta av någonting, men också att ca 2-5 procent uppgett att de inte vill svara på frågorna. Skillnader mellan 2016 och 2012 En skillnad är att det är fler i årskurs 8 som har blivit hotade medan det var tvärtom 2012, då var det fler på gymnasiet var siffrorna 12 procent för båda könen var det 17 procent för tjejer och 10 procent killar på gymnasiet som hade blivit hotade. Så siffran har sjunkit något för tjejer och ökat något för killar. När det gäller att ha blivit bestulen är det ungefär samma siffror 2016 som Även siffrorna för misshandel är samma 2016 som Det är hälften så många tjejer som har blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande bland tjejerna jämfört med 2012, medan det är samma siffra för killarna. Trygga och otrygga platser De platser som ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet upplever som mest trygga är: I hemmet Till och från skolan I bostadsområdet på dagen De platser som ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet upplever som minst trygga är: I stan/centrum På buss/tåg eller liknande På internet Generellt känner sig tjejer otryggare än killar på alla platser, undantaget är I hemmet där 2 procent av killarna (medan inga av tjejerna) kände sig otrygga.

40 40 (65) Viktigt för kommunen att känna till är att ca 7 procent av ungdomarna i åk 8 sällan eller aldrig känner sig trygga på fritidsgård eller liknande kände sig ungdomarna mest trygga i hemmet, i bostadsområdet på dagen och i klassrummet. De kände sig minst trygga i bostadsområdet på kvällen/natten, på buss/tåg eller liknande och på nätet. Att bli mobbad eller utfryst 11 procent av tjejerna i årskurs 8 har blivit mobbade, trakasserade eller utfrysta under en längre period. 22,5 procent har blivit det enstaka gånger. Bland killar i samma åldersgrupp är det ingen som har blivit utsatt under en längre period, men 14,5 procent som upplever att de har utsatts enstaka gånger. På gymnasiet är det 4 procent av tjejerna som känt sig utsatta en länge period, och 2,5 procent av killarna. 16 procent av tjejerna har blivit utsatta enstaka gånger och 11 procent av killarna. Även här är den stora majoriteten utsatta i skolan, men i denna grupp uppger 22 procent att de har blivit utsatta på fritidsgård eller liknande. Jämfört med 2012 är det 2016 något färre tjejer som känner sig utsatta, men betydligt fler killar. De miljöer där ungdomarna som svarat ja framförallt känner sig mobbade i är: I skolan (För åk 8: 89,5 procent av tjejerna, 83,5 procent av killarna. För åk 2 på gymnasiet: 90 procent av tjejerna och 55,5 procent av killarna) På internet (För åk 8: 43 procent av tjejerna och 17 procent av killarna, För åk 2 på gymnasiet: 50 procent av tjejerna och 22 procent av killarna). Det är fler som är utsatta på nätet nu jämfört med Totalt har 13 procent i årskurs 8 och 15 procent i årskurs 2 känt sig mobbade eller utfrysta det senaste halvåret.

41 41 (65) En tredjedel av alla tillfrågade vet inte vart de ska vända sig om de mår dåligt var det 9 procent i årskurs 8 som känt sig mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. I årskurs 2 på gymnasiet var det 10 procent. Orättvis behandling I enkäten har ungdomarna även fått svara på frågan om de har känt sig orättvist behandlade någon gång det senaste halvåret. Majoriteten i båda åldersgrupperna svarar nej på frågan, 29 procent i årskurs 8 svarar att det har hänt någon gång, jämfört med 28 procent i årskurs 2 på gymnasiet.

42 42 (65) Av dem som har svarat ja på frågan om de har blivit orättvist behandlade det senaste halvåret har de svarat på vilka personer de känt sig orättvist behandlade av: I årskurs 8 på gymnasiet uppger 64,5 procent av ungdomarna som uppger att det är andra elever som behandlat dem illa. 45 procent uppger att det är lärare/personal på skolan. I årskurs 2 på gymnasiet 32 procent att det är andra elever som utsatt dem, och 32 procent att det är lärare/personal på skolan. Det är en minskning jämfört med Detta handlar om totalt 70 elever i årskurs 8 och 48 elever i årskurs 2 på gymnasiet eftersom det är de som har svarat ja på frågan om de har känt sig orättvist behandlade var det 54 elever i årskurs 8 och 58 elever i årskurs 2 på gymnasiet som upplevt att de blivit orättvist behandlade. De vanligaste orsakerna till att de blivit orättvist behandlade är: Annat, 38 procent i båda åldersgrupperna Vet inte, 37 procent i båda åldersgrupperna Kön och utseende är den tredje vanligaste orsaken, mellan procent. På gymnasiet är det även 15 procent som anger religion/trosuppfattning som en orsak, bland killar 21 procent såg siffrorna ut så här Annat, 54 procent i årskurs 8 respektive 17 procent i årskurs 2 på gymnasiet 2012 Vet inte, 29 procent i årskurs 8 respektive 5 procent i årskurs 2 på gymnasiet var inte kön eller religion eller trosuppfattning med i toppen.

43 43 (65) Analys av området Trygghet De flesta ungdomar har inte utsatts för olika händelser som skapar otrygghet det senaste halvåret, vilket är positivt. Det är också positivt att färre tjejer har blivit utsatta för sexuellt våld, utnyttjande jämfört med Däremot är det ett fortsatt problem att fler tjejer än killar är utsatta för sexuellt våld och något som behöver analyseras mer och diskuteras med utvecklingsgruppen Trygghet- och Säkerhet (TOS) och Tidigt förebyggande arbete (TAFA). Siffrorna för hur många som har blivit bestulna eller misshandlade är samma som Ungas otrygghet på nätet är något som hela tiden ökar, en fråga som skolan kan arbeta mer med i och med att alla svarande elever har tillgång till Ipad eller dator via skolan. Frågan om otrygghet på buss/tåg eller liknande pekades ut redan 2012 som en otrygg plats. Det handlar här även om buss-och tågstationer. Att 22 procent av gymnasieungdomarna som besöker fritidsgårdar uppger att de känner sig mobbade, trakasserade eller utfrysta på en fritidsgård eller liknande är nya siffror och något behöver belysas och analyseras vidare. Det är färre tjejer som känner sig mobbade nu är 2012, men det är fortfarande fler tjejer som är utsatta än killar. Jämfört med 2012 är det färre ungdomar som känt sig orättvist behandlade vilket är en positiv utveckling. Utav dem som blivit orättvist behandlade är det fler som upplever att det beror på kön eller religion jämfört med När det gäller religion kan det beror på att det är en ökad mångfald i skolorna nu jämfört med för fyra år sedan. När det gäller kön finns det ingen enkel förklaring utan detta är något som behöver analyseras vidare och gärna diskuteras med målgruppen. Analys av ungdomsgruppen Ungdomsgruppen tror att tjejer är mer utsatta för att de anses vara lättare offer. Ungdomarna tycker att det är naturligt att det är mer otryggt på nätet eftersom fler är på nätet idag än Att unga är otrygga i stan beror på att det är så öde, menar ungdomsgruppen. När det gäller otryggheten på fritidsgård eller liknande menar ungdomarna att det måste vara på Citygården eftersom det knappt är några gymnasieungdomar på de andra fritidsgårdarna. Ungdomsgruppen upplever inte att det är otryggt på de fritidsgårdar de besöker.

44 44 (65) Fritid Detta område tar upp ungdomarnas fritid, hur stor fritid de har, vad de gör på sin fritid och vad de skulle vilja göra. Det visar också vilka möjligheter unga har att påverka föreningslivet och en del skillnader mellan olika grupper ungdomar gällande fritiden. Vi har inte gjort några jämförelser mellan tjejer och killar i detta avsnitt eftersom det inte fanns stora skillnader. Hur nöjda är unga med sin fritid? På frågan hur nöjda ungdomarna är med sina liv kan man se skillnader på olika arenor. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? (Årskurs 8) Nöjd Missnöjd Skolan 81 % 19 % Kompisar 95 % 5 % Familjen 94 % 6 % Dina pengar 90 % 10 % Fritiden 94 % 6 % Livet i sin helhet 88 % 12 % Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? (Årskurs 2 på gymnasiet) Nöjd Missnöjd Skolan 82 % 18 % Utbildningen 80 % 20 % Kompisar 88 % 12 % Familjen 83 % 17 % Din ekonomi 66 % 34 % Fritiden 78 % 22 % Livet i sin helhet 73 % 27 % Utbildning fanns inte med som alternativ för årskurs 8. Det är inga stora skillnader mellan könen, även om killar i årskurs 2 på gymnasiet är lite mer missnöjda än tjejer, framför allt när det gäller livet som helhet. På frågan om ungdomarna tycker att det finns mycket eller lite att göra på fritiden anger 78 procent i årskurs 8 att det finns ganska mycket eller mycket att göra på fritiden. I årskurs 2 på gymnasiet anser 57 procent att det finns ganska mycket eller mycket att göra på fritiden var det 60 procent i årskurs 8 som ansåg att det fanns ganska mycket eller mycket att göra på fritiden. I årskurs 2 på gymnasiet var det 60 procent. Inom området fritid finns en öppen fråga som handlar om vilka fritidsaktiviteter ungdomarna saknar i kommunen. I årskurs åtta var det 60 förslag som kom in och i årskurs 2 på gymnasiet var det 41 förslag som kom in. Detta visar på ett intresse att påverka fritidsutbudet i kommunen.

45 45 (65) Några av förslagen från ungdomar i årskurs 8 på fritidsaktiviteter de tycker saknas: Något ställe att träffas på Laserdome Bowling Fotbollsplaner i Mellbystrand Skolgård på Lagaholmsskolan Mountainbikeslinga Olika saker på sommaren Boxning Amerikansk fotboll Lacrosse Bågskytte Mer avancerad dans Ridskola Flera har svarat att det saknas aktiviteter där de bor. Några av förslagen i årskurs 2 på gymnasiet på fritidsaktiviteter de tyckte saknas: Kaféer/restauranger Bowling Fritidsgård i Knäred Att spela piano Rollerderby-bana Mer sport som bara är på kul Tennis som inte bränner hål i plånboken Uteställen på helger/ungdomshus Boxning Volleyboll Kampsport Jämförs förslagen från de olika åldersgrupperna är bowling något som båda grupperna efterfrågar samt mötesplatser. Även 2012 var det bowling som önskades, fler kaféer, uteställen och fler ställen för unga att vara på. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? En eller flera gånger i veckan Åk 8 Åk 2 på gymn. Tränar/idrottar 84 % 72 % Utövar teater, musik, dans 21 % 13 % Foto, film, tecknar/målar, skriver, pysslar, syr eller 21 % 15 % liknande Spelar TV-spel, onlinespel eller dataspel 65 % 47 % Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 56 % 49 % Är ute i naturen 75 % 46 % Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 14 % 11 %

46 46 (65) Går på konsert 0 % 3 % Går på teater, musikal eller dansuppvisning 0,4 % 3 % Går på museum eller utställning 0 % 2 % Går på match eller annat idrottsevenemang 17 % 17 % Besöker bibliotek 6 % 24 % Annat 56 % 33 % Ett urval vad svaret annat står för är: Tränar med hästar Meckar med bilen Går på bio Umgås med kompisar Tittar på TV/netflix Cyklar Driver företag Kör EPA-traktor Pluggar Tränar på gym Jobbar Passar småsyskon Digital art Vågsurfar Bakar Går i kyrkan Städar Shoppar Umgås med familjen Spelar kort Unga med funktionsnedsättningar De flesta ungdomar upplever att de har råd att göra vad de vill på sin fritid. Däremot har ungdomar med någon funktionsnedsättning 2 inte samma ekonomiska förutsättningar. I årskurs 8 är det 11,7 procent som har en funktionsnedsättning. Utav dem är det 30,6 procent som uppger att de inte har råd att göra vad de vill på sin fritid. Det är en fördubbling sedan 2012, men 2016 hade vi med fler unga med funktionsnedsättning bland de svarande. På gymnasiet är det 16,2 % som har en funktionsnedsättning. Eftersom det var för få svarande på frågan Finns det något som du skulle vilja göra på fritiden finns den gruppen inte med i tabellen var det 9 procent i årskurs 8 som uppgav att de hade någon funktionsnedsättning. På gymnasiet var det 15 procent som uppgav att de hade en funktionsnedsättning. 2 Med funktionsnedsättning menas en eller flera fysiska, psykiska eller medicinska nedsättningar/sjukdomar som innebär att du har svårigheter att delta i dagliga aktiviteter inom skola, arbete eller fritid. Svårigheterna ska inte bero på en tillfällig skada eller sjukdom (definition i LUPP-enkäten som alla ungdomar har kunnat läsa innan de svarat på frågan).

47 47 (65) Definitionen i LUPP-enkäten på funktionsnedsättning är att ha någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att man har svårigheter att delta i olika aktiviteter, t.ex. i skolan, med vänner eller på sin fritid. Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? En eller flera gånger Årskurs Årskurs Årskurs 8 funktionsnedsättning 2012 Årskurs 8 funktionsnedsättning 2016 Årskurs 2 på gymnasiet 2012 Årskurs 2 på gymn Ja 12% 14 % 15 % 30,6 % 15% 34,5 % Nej 85 % 86 % 85% 70,4 % 85% 65,5 % Mötesplatser för unga Hemmet är den vanligaste mötesplatsen för ungdomar att träffa kompisar. När du träffar dina kompisar brukar ni oftast vara: Hemma hos varandra (87 procent i årskurs 8, 80 procent i årskurs 2 på gymnasiet) På sociala medier (51 procent i årskurs 8, 37 procent i årskurs 2 på gymnasiet) Utomhus (44 procent respektive 28,5 procent) Idrottshall/sporthall (29 procent respektive 30 procent) På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande (11,5 procent respektive 9 procent) 2012 var det också vanligast att vara hemma hos varandra. Näst vanligast var att vara utomhus och därefter kom idrottshall/sporthall.

48 48 (65) Ungdomar som medlemmar i föreningar 65 procent av ungdomarna i årskurs 8 är medlem i en förening. I årskurs 2 på gymnasiet är 38 procent med i en förening. I årskurs 8 är det något fler killar som är medlem i en förening, medan det är tvärt om i årskurs 2 på gymnasiet. Det är lägre siffror jämfört med 2012.

49 49 (65) Analys av området Fritid Vad som menas med fritid är inte definierat i enkäten och därför kan det betyda olika saker för dem som svarar. I analysgruppen ungdom har en del tolkat fritid som tiden efter skolan har slutat, medan andra hade tolkat den tid som är kvar efter att skolan, träning och läxor är gjorda. Majoriteten av de unga är nöjda med sin fritid vilket är positivt. Ungdomarna har gett många svar på vad de saknar på fritiden, ett material som fritidsledare och föreningar kan arbeta vidare utifrån i utvecklandet av det nya aktivitetshuset för unga. Unga med funktionsnedsättningar uppger i högre grad att de inte har råd att göra vad de vill på sin fritid. Det är liknande resultat som 2012 och denna fråga behöver belysas och analyseras vidare. Det är färre unga som är medlem i förening nu jämfört med Denna utveckling ser likadan ut i hela Sverige, men är en fråga som behöver tas på allvar. Kommunen och föreningslivet behöver fundera över varför unga lämnar föreningarna, om det finns saker som behöver förändras i föreningarnas struktur, hur de unga tas tillvara som ledare och i styrelser. När det gäller mötesplatser för unga är det en förhållandevis stor andel av ungdomarna som träffas utomhus (44 procent av unga i årskurs 8 och 28,5 procent i årskurs 2 på gymnasiet). En anledning till det kan vara bristen på lokaler, men det kan också vara så att de inte får plats i de lokaler som finns eller vill besöka dem. Fler fritidsaktiviteter tack! Ungdom i årskurs 8 Sociala medier är näst vanligast efter att träffas hemma hos varandra och det har ökat sedan När det gäller de mötesplatser som finns, fritidsgårdar framför allt, så är det en låg andel som faktiskt är på fritidsgården (11,5 procent av ungdomarna i årskurs 8 och 9 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet). Det är dock fler 2016 än 2012 som träffar sina vänner på en fritidsgård. Nu satsar kommunen mycket på ett aktivitetshus för unga, vilket kan ha en positiv effekt på besöksantalet. Analys av ungdomsgruppen Ungdomsgruppen tror att de flesta unga är ganska nöjda med sin fritid för att det finns mycket att göra i Laholm. Anledningen till att unga slutar vara medlemmar i föreningar på gymnasiet tror de beror på tidsbrist och stress. Bland yngre tjejer finns också en trend att sluta med idrott som tjej för att inte få en manlig kropp, detta kan påverka unga att träna mindre och äta mindre. När de gäller var man träffar sina kompisar så tror ungdomar att man vill vara ute på sommaren, men att de annars beror på att det saknas lokaler, särskilt om man vill träffas många. Ungdomsgruppen säger också att de saknar uteställen/hängställen. Ungdomsgruppen diskuterar även att det blir högre krav från föreningarna ju äldre man blir, det blir fler träningar, krav på att man ska satsa mer tid på sporten och det gör att ungdomarna slutar. Detta lyftes av ungdomsgruppen även 2012 och det fanns önskemål om att ha mer amatörlag även för äldre unga.

50 50 (65) Arbete Detta område presenterar hur ungdomarnas situation ser ut kring extrajobb och sommarjobb. Deras tankar kring att starta eget företag i framtiden finns också med liksom deras värdering av om de anser sig ha råd att köpa något man vill ha. Extrajobb Extrajobb innebär att ha ett arbete vid sidan av skolan. Av ungdomarna i årskurs 8 har 15 procent ett extrajobb (jämfört med 19 procent 2012), och det är fler killar än tjejer som arbetar extra. I årskurs 2 på gymnasiet är det 31 procent som har ett extra jobb (motsvarande siffra 2012 var 30 procent). Det är dubbelt så många tjejer som killar som har extrajobb. 59 procent av ungdomarna i årskurs 8 har inte extrajobb men har försökt att få men inte lyckats (motsvarande siffra 2012 var 21 procent). För ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet var det 53 procent som sökt extra jobb men inte fått något (jämfört med 29 procent 2012). En hel del av ungdomarna har inte försökt få eller vill inte ha ett extrajobb, vilket motsvarar 26 procent i årskurs 8 (60 procent 2012) och 16 procent i årskurs 2 på gymnasiet (41 procent 2012). Sommarjobb Av ungdomarna i årskurs 8 hade 32 procent sommarjobb (jämfört med 33 procent 2012). 68 procent (79 procent 2012) av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet sommarjobb under

51 51 (65) sommaren Betydligt fler tjejer än killar hade sommarjobb av gymnasieungdomarna. 13 procent av ungdomarna i årskurs 8 sökte sommarjobb med fick inget. 19 procent av ungdomarna i årskurs 2 försökte få ett sommarjobb men lyckades inte. 56 procent av ungdomarna i årskurs 8 sökte inget sommarjobb vilket är nästan samma siffra som En skillnad mot 2012 är att en större andel tjejer hade sommarjobb än killarna, tvärtom mot resultaten Vanligaste sättet för ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet att få sommarjobb. Genom kommunen (57 procent) Genom egen familj (23 procent) Genom annan släkting eller folk de känner (13 procent) Det är fler som fått jobb via kommunen 2016 än Eget företag Nästan hälften av ungdomarna i årskurs 2 kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Det är 53 procent som kan tänka sig att starta eget företag i framtiden Det är 2 procent i årskurs 2 på gymnasiet som redan har ett företag. Det är fler killar än tjejer på gymnasiet som kan tänka sig starta eget företag. Det är en stor andel som inte vet om de vill starta eget företag, 37 procent såg vi stora skillnader mellan årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Det var fler tjejer än killar som ville starta företag i årskurs 8, men det omvända på gymnasiet. För 2012 har frågan tagits bort för årskurs 8, så därför kan vi inte jämföra resultatet från 2012.

52 52 (65) Analys av området Arbete Det är färre som har extrajobb 2016 än En anledning kan vara tidsbrist, men också att det är en stor grupp som inte kan arbeta för att de inte har uppehållstillstånd. Det är dubbelt så många tjejer som killar som har extra jobb. Vad det beror på är svårt att säga. Många ungdomar har fått sommarjobb via kommunen vilket är positivt gjordes en speciell satsning vilket verkar ha fungerat. Att får jobb via kommunen är positivt på ett sätt, samtidigt vore det önskvärt att fler unga hade direkt kontakt med näringslivet. Frågan är om kommunen konkurrerar med näringslivet eller kompletterar. Att så får unga får sommarjobb via arbetsförmedlingen är förvånande. Beror det på att unga inte söker sig till arbetsförmedlingen eller beror de på att det inte finns sommarjobb för den målgruppen på arbetsförmedlingen? En ny målgrupp unga 2016 är ensamkommande och en stor del av dessa har inte kunnat få sommarjobb eller extra jobb eftersom de inte har uppehållstillstånd. Den här gruppen känner ofta ett stort sug av att jobba och det hade varit önskvärt att hitta lösningar för dem, via praktik eller annat. När det gäller intresset av att starta eget företag så finns det ett intresse men också en grupp som inte vet. Det borde vara intressant för näringslivet och för Ung företagsamhet, att nå den gruppen och ta reda på deras tveksamheter och se vad de behöver för att känna sig tryggare. Analys av ungdomsgruppen Ungdomsgruppen menar att det är färre som har tid att jobba extra medan de går i skolan. När det gäller de som inte har fått sommarjobb tror ungdomarna att det handlar om framför allt ensamkommande. Ungdomarna lyfter också önskemålet om att sommarjobba hela sommaren. Via kommunen kan de få arbeta tre veckor men många unga vill arbeta mer.

53 53 (65) Framtid Detta område handlar om hur ungdomarna ser på framtiden, vad de vill göra efter sin utbildning och deras tankar om var de vill bo. Det finns vissa skillnader mellan könen och då är det redovisat. Ungdomarnas syn på framtiden Ungdomarna i båda årskurserna anger att de är positiva till framtiden. I årskurs 8 är 96 av ungdomarna mycket eller ganska positiva och 89 procent mycket eller ganska positiva i årskurs 2 på gymnasiet var det 86 procent av ungdomarna i årskurs 8 som var positiva till framtiden för egen del. För årkurs 2 på gymnasiet var det 79 procent. Frågan är dock annorlunda formulerad som ni kan se nedan och går därför inte att jämföra rakt av. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Är negativ Varken eller Är positiv Årskurs 8 Årskurs 2 på gymnasiet

54 54 (65) Vad ungdomarna vill göra efter utbildningen När ungdomarna i årskurs 8 anger (utifrån fasta alternativ) vad de vill göra efter utbildningen kommer det i följande ordning: Gå på gymnasieutbildning i annan kommun, 43,5 Gå på en gymnasieutbildning i den kommun som de bor i 33 procent Vet inte, 12 procent Börja jobba, 3 procent Annat 8 procent En större andel killar än tjejer killar vill gå på en gymnasieutbildning i annan kommun och det är tvärtom mot var det 57 procent som ville läsa en gymnasieutbildning i en annan kommun. Det var 25 procent som ville läsa i den kommun där de bor. 31 procent av ungdomarna i årskurs 8 tror att de kommer att läsa på ett studieförberedande program på gymnasiet. 14 procent tror att de kommer att läsa på ett yrkesförberedande program, 38 procent är osäkra på vilket gymnasieprogram de ska välja och bara 1 procent tror inte att de kommer att läsa vidare efter grundskolan. Ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet vill helst: Studera på högskola eller universitet, 33,5 procent Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten, 16,5 procent Resa, 16 procent Det är fler killar som vill jobba i kommunen eller i närheten och det är fler tjejer som vill resa var det betydligt färre som ville studera vidare, 21 procent. Det var fler som ville resa, 21 procent.

55 55 (65) Ungdomarna i årskurs 2 har även svarat på vad de tror att de kommer att göra: Studera på högskola eller universitet i Sverige, 38,5 procent Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten, 24 procent Jobba någon annanstans i Sverige, 13 procent 2012 var det 25 procent som trodde att de skulle studera vidare efter gymnasiet, så på fyra år har det skett en fördubbling.

56 Att bo kvar i kommunen eller inte 41 procent av tjejerna i årskurs 8 tror att det kommer att flytta från kommunen och 38 procent av killarna. 65 procent av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet tror att de kommer att flytta, och 51 procent av killarna. Det är fler i årskurs 2 på gymnasiet som tror att de kommer att flytta. Knappt hälften svara att det inte har tänkt på det, i båda årskurserna. 56 (65)

57 57 (65) De ungdomar som vill bo kvar i kommunen När ungdomarna har värderat det som gör att de vill bo kvar i kommunen kommer följande högst upp på listan: Familj/släkt Flick-/pojkvän eller kompisar Mina fritidsintressen På frågan När du tänker på hur det är att bo i din kommun angav ungdomarna främst Familj och släkt Närhet till naturen Bra miljö för barn att växa upp i Möjligheten till arbete Möjligheten till fortsatta studier De ungdomar som vill flytta från kommunen De anledningar som ungdomarna har gett högst värde som troliga anledningar för att vilja flytta från kommunen är: Jobb Fortsatta studier Vill ha närmare till större stad eller ort

58 58 (65) Giftermål På frågan om ungdomarna får gifta sig med vem de vill har de svarat så här: Ja, 85 procent i årskurs 88 procent i årskurs 2 på gymnasiet Ja men bara om personen har samma religiösa, etniska eller kulturella bakgrund som min familj, 3 procent i årskurs 8 procent i årskurs 2 på gymnasiet Ja men bara om personen är av ett annat kön än mig, 3 procent i årskurs 9 procent i årskurs 2 på gymnasiet Nej, 3 procent i årskurs 8 procent i årskurs 2 på gymnasiet Vet inte, 8 procent i årskurs 8 procent även i årskurs 2 på gymnasiet. Det är fler tjejer som inte får gifta sig med vem de vill, av olika anledningar. Positiv till att växa upp i Laholms kommun Kommunen la till en egen fråga i enkäten 2016: Jag är positiv till att växa upp i Laholms kommun. Denna fråga var inte med i enkäten I årskurs 8 är 83,5 procent mycket eller ganska positiva till att växa upp i Laholms kommun. I årskurs 2 på gymnasiet är 88 procent mycket eller ganska positiva till att växa upp i Laholms kommun. Det är ganska lika mellan tjejer och killar. I BUN:s elevenkät för 2016 svarade 80 procent att de är mycket eller ganska positiva till att växa upp i Laholm. I barn- och ungdomsnämndens elevenkät från 2012 (årskurs 7 9) ställs frågan: Jag är positiv till att växa upp i Laholms kommun. Svaren fördelade sig enligt följande: Stämmer helt och hållet - 30,9 % Stämmer ganska bra - 42,9 % Stämmer ganska dåligt - 10,7 % Stämmer inte alls - 8,9 % Vet ej - 6,6 %