LUPP. Om att vara ung i Halmstads kommun. Samverkan Barn och unga

Transkript

1 LUPP Om att vara ung i Halmstads kommun Samverkan Barn och unga

2 Bild på framsida: Sturegymnasiets skolavslutning 2015 då Maxida Märak uppträdde Rapport färdigställd:

3 Förord från kommunstyrelsens ordförande Jag vill rikta ett stort tack till alla i Halmstad som har arbetat med att ta fram 2018 års LUPPundersökning och framförallt till alla ungdomar som har engagerat sig i att besvara enkäten. LUPP är ett mycket viktigt verktyg för alla oss som antingen är anställda eller valda för att fatta beslut i kommunen. Undersökningen ger oss en riktigt bra bild av ungdomars vardag i Halmstad. Genom ert deltagande och engagemang har vi nu fått en tydlig och bra bild av hur ni mår, vad ni gör på fritiden och inte minst vilka önskemål och drömmar ni har om framtiden. För oss som politiker är detta mycket värdefull information, eftersom det ger oss bra kunskaper om vilka beslut som är viktiga för att ni som är unga dels ska kunna må bra idag, men också vad som krävs för att ni ska kunna förverkliga era framtidsdrömmar. LUPP är också ett viktigt verktyg för oss när vi utvärderar tidigare fattade beslut. Jonas Bergman, Kommunstyrelsens ordförande 2

4 3

5 Förord LUPP fyller en viktig funktion att lyfta ungdomars röster. Halmstad har en massa kloka ungdomar som vill göra sina röster hörda och beskriva sin verklighet för att kunna förändra den tillsammans med oss i vuxenvärlden. Genom att lyssna på våra ungdomar så har vi möjligheten att tillsammans med dem skapa det samhälle som Halmstads kommun uttrycker i sin värdegrund. Ett samhälle där Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. (---) Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose. Det är våra ungdomars framtid vi skapar och självklart ska de få vara med i den processen. De har sina tankar kring hur deras delaktighet och påverkan ska se ut och vi behöver fånga upp detta. För visst vill våra unga påverka engagemanget finns! LUPP är ett sätt att redogöra för detta och vi behöver lyssna det är deras framtid vi förvaltar. I denna rapport har vi försökt att lyfta några av de viktigaste tendenserna och resultaten som vi sett, men det finns flera. LUPP-materialet kan fördjupas mer och skapa ännu mer kunskap för oss att förhålla oss till i vuxenvärlden när vi tar beslut som påverkar våra ungdomar. Några som förtjänar ett extra stort tack till att den här rapporten kommit till är de politiker som beslutat att genomföra den, Samverkan barn och unga, de tjänstepersoner som deltagit i analysarbetet i form av Cecilia Carlsson, Anders Johansson, Sofia Persson, Sanna Bengtsson och Ulf Waldebrand samt ett gäng andra tjänstepersoner som på olika sätt stöttat upp. Även ett stort tack till de rektorer och kontaktpersoner som sett till att genomföra undersökningen samt modersmålslärarna för översättningar och tjänstepersoner på MUCF som anpassat LUPP utifrån Halmstads kommuns behov. Framförallt ett stort tack till alla fantastiska ungdomar som valt att svara på denna enkät! Karin Jonegård, Projektledare för LUPP 2018 i Halmstads kommun 4

6 5

7 Innehållsförteckning Förord från kommunstyrelsens ordförande... 2 Förord... 4 LUPP Vad är LUPP?... 8 Varför genomförs LUPP?... 8 Hur genomfördes LUPP?... 8 Statistik och urval... 9 Politiska mål i Halmstads kommun... 9 Hälsa Allmänt Skillnader mellan tjejer och killar Skillnader i mående mellan olika grupper Nöjd med livet Nöjdhet och olika samband Stress Skillnader mellan tjejer och killar Trygghet Alkohol och narkotika Alkohol Narkotika Rök- och snusvanor Gifta sig med vem man vill Skola Allmänt Tendenser över tid Undervisningen i skolan Mobbning, utfrysning och trakasserier Platser mobbing De fyra mest förekommande platserna för mobbing, trakasserier och utfrysning Ungdomars upplevelse av skolans agerande Skillnader mellan skolor Elevhälsan Inflytande

8 Intresse för politik Möjlighet att föra fram åsikter Andelen ungdomar som vill vara med och påverka Tilltro till vuxna Fritid Nöjdhet med fritiden Hur mycket eller lite tycker ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Platser där ungdomarna träffas på Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? Föreningstillhörighet Vilka idrotts- och fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska satsa på? Framtid Extrajobb Andelen som har sommarjobb Framtiden efter grundskolan Flyttplaner eller inte Slutsatser och rekommendationer

9 LUPP 2018 Vad är LUPP? LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en enkätundersökning som tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Genom LUPP kan kommuner samla in kunskap om hur ungdomar upplever sin tillvaro. LUPP också kan användas och riktas till ungdomar i olika åldrar mellan 13 år och 25 år. I Halmstads kommun har politikerna valt att rikta enkäten till ungdomar i årkurs 8 i grundskolan samt årkurs 2 på gymnasiet. LUPP-enkäten innehåller 8 stycken block med frågor: A: Du och din familj B: Fritid C: Skola D: Politik och samhälle E: Trygghet F: Hälsa G: Arbete H: Framtid Sammanlagt handlar det om 50 stycken stora frågor som delvis har underfrågor. Av dessa är 47 stycken frågor gemensamma för alla kommuner som genomför LUPP och tre frågor är kommunens egna. I Halmstads kommun så fick kulturförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen möjligheten att skriva tre frågor kring ungdomars fritid (under block B). LUPP genomfördes i Halmstad år 2009, 2012, 2015 och I denna omgång svarade 1792 ungdomar på enkäten, varav 942 ungdomar går i årskurs 8 i grundskolan och 850 går i årskurs 2 på gymnasiet. Det innebär att 84 procent i årskurs 8 i grundskolan har svarat på LUPP 2018 och 77 procent i årkurs 2 på gymnasiet. Varför genomförs LUPP? Kommunstyrelsen beslutade år 2009 att genomföra ungdomsstudien LUPP var tredje år: Uppdraget har syftat till att leverera en lättillgänglig kommunövergripande LUPP-rapport till politiken. Rapporten ska belysa både tjejer och killars resultat samt spegla utvecklingen från 2009 och fram till Denna omgång av LUPP beslutades att genomföras via klustersamarbetet Samverkan för barn och unga. Hur genomfördes LUPP? LUPP genomfördes i Halmstads kommun under hösten Genom en digital länk kunde ungdomarna besvara enkäten under skoltid. Samtliga kommunala och fristående skolor i Halmstads kommun har medverkat i 2018 års LUPP. Det innebär att sammanlagt 23 stycken skolor har deltagit varav 8 stycken friskolor och 15 stycken kommunala skolor på grundskoleoch gymnasienivå. Varje skola har ansvarat för att informera ungdomar och vårdnadshavare om LUPP 2018 samt för att genomföra enkäten. 8

10 Den analysgrupp som varit involverad i tolkning, analys och sammanfattning av resultat av LUPP kommer från de fem förvaltningar som ingår i Samverkan för barn och unga; barn- och ungdomsförvaltningen, kulturförvaltningen, socialförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen samt utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen. LUPP genomfördes mellan den 1 23 oktober 2018 och analysarbetet pågick under november. Statistik och urval Det är vikitigt att påpeka att vissa frågor har förändrats över tid varav alla frågor inte går att mäta över tid. I de fall där det finns jämförelser mellan Halmstads kommun och riket är det riksgenomsnittet för de kommuner som valt att genomföra LUPP under All statistik har delats in i kön utifrån SCB:s rekommendation 1, men även andra faktorer har lyfts in så som sexuell läggning, funktionsnedsättning, födelseland och bostadsområde i de fall som det har varit relevamt och gett skillnad i resultaten. Politiska mål i Halmstads kommun Utgångspunkten för all verksamhet som bedrivs inom Halmstads kommun är det planeringsdirektiv som antas med två års mellanrum. Det senaste planeringsdirektivet antogs i juni 2017 och gäller för Det är detta direktiv som är grunden för budget och vilka mål samt politiska inriktningar som ska styra kommunens verksamhet. I detta planeringsdirektiv så har visionen preciserats genom tre viktiga politiska inriktningar som anses vara strategiskt viktiga i form av: Utbildning, näringsliv och arbete Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling I flera av målen blir därav satsningarna på barn och unga tydliga. Dessa mål blir också viktiga i de respektive delar som LUPP-undersökningen är indelad i, det vill säga hälsa, skola, inflytande, fritid samt framtid. De mål som legat till grund för hur rapporten delats upp är följande: MÅL 11: I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa (Hälsa) MÅL 2: I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt så möjligt (Skola) MÅL 10: I Halmstad ska alla känna att de har lika värde, möts av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället (Inflytande) MÅL 5: I Halmstad ska alla barn och unga ha möjligheten till en meningsfull fritid (Fritid) MÅL 8: I Halmstad ska unga (18 24 år) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande (Framtid) Planeringsdirektiv med budget Antaget av kommunfullmäktige 20 juni 2017 Halmstads kommun. 9

11 Hälsa MÅL 11: I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa Allmänt De flesta ungdomar svarar i LUPP 2018 mycket bra eller ganska bra på frågan Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? I årskurs 8 anger 81 procent dessa alternativ jämfört med riksgenomsnittet på 76 procent för deltagande kommuner i LUPP I årskurs 2 anger 71 procent av alla ungdomar dessa två alternativ jämfört med 69 procent i riksgenomsnittet. Skillnader mellan tjejer och killar Det finns skillnader i svaren mellan killar och tjejer, men även mellan årskurserna. Jämförs resultaten mellan de ungdomarna som angett det högsta alternativet, det vill säga att deras hälsa är mycket bra, så är det i högre grad killar som anger att de mår mycket bra. I exempelvis årskurs 8 anger 55 procent av killarna detta svarsalternativ jämfört med 27 procent av tjejerna. Motsvarande siffror för årskurs 2 på gymnasiet är 40 procent av killarna och 17 procent av tjejerna. Generellt anger tjejerna i mindre grad att de mår mycket bra jämfört med killarna. I både årskurs 8 och årskurs 2 är det dubbelt så många killar som anger att de mår mycket bra jämfört med tjejerna. Detta samband går också att se över tid mellan de olika LUPP där måendet för killar tenderar bli bättre medan det för tjejer tenderar att bli sämre 3. Måendet blir också sämre från grundskolan till gymnasiet. I och med att det är tre år mellan LUPP så är det samma elevgrupp som fick svara på LUPP 2015 i årskurs 8 som svarar på LUPP 2018 i årskurs 2. Det innebär att ungdomars välmående sjunker mellan grundskolan och gymnasiet i samma elevgrupp. Ungdomar som anger att deras hälsa är mycket bra 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Killar Tjejer Diagram 1. Andelen ungdomar som svarat mycket bra på frågan Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? 3 Det bör påpekas att svarsalternativen har förändrats över tid, men alternativet mycket bra har funnits med i alla LUPP varav det är det som redovisas för att kunna se tendenser. Det gör dock att jämförelserna mellan 2009 och 2012 bör göras med en viss försiktighet. 10

12 Hjälp HBTQ-ungdomar, transpersoner har det svårt. Kille, årskurs 2 på gymnasiet Skillnader i mående mellan olika grupper När de gäller de ungdomar som inte identifierar sig som tjej eller kille och därmed angett att de har en annan könstillhörighet anger de i större grad att de mår sämre jämfört med killar och tjejer både i årskurs 8 grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Det bör dock påpekas att det är få som svarat detta alternativ endast 8 personer på grundskolan och 6 personer på gymnasiet. Det gör att det är svårt att dra alltför långtgående slutsatser. De ungdomar som angett att de är bisexuella, homosexuella eller osäker på sin sexuella läggning/vet ej har också i större utsträckning svarat att de mår sämre jämfört med heterosexuella ungdomarna i årskurs 8 och i årskurs 2. Även de ungdomar som angett att de har någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, har också angett i större utsträckning att de har sämre hälsa jämfört med de ungdomar som inte angett att de har någon form av funktionsnedsättning. Det bör påpekas att det inte finns några större skillnaderna i måendet mellan de som är födda i Sverige och de som inte är födda i Sverige. Siffrorna här är ganska likvärdiga. Det hade varit bra om kanske man fick prata med någon även om man inte mår dåligt, för man vet ju inte. Också tycker jag att jag tror dom heter BUP, ska prata med ungdomar för att veta om man har någon okänd diagnos som familjen inte känner till. Tjej, årskurs 8 i grundskolan 11

13 Nöjd med livet I 2018 års LUPP-undersökning uppger 89 procent att av ungdomarna i årskurs 8 och 84 procent i årskurs 2 att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med Livet i sin helhet. I LUPP 2015 var 88 procent av ungdomarna i årskurs 8 och årskurs 2 ganska nöjda eller mycket nöjda I årskurs 8 i grundskolan har 4 procent av ungdomarna uppgett att de är mycket missnöjda och 7 procent uppgett att de är ganska missnöjda över livet i sin helhet. Lika många ungdomar var mycket missnöjda i LUPP 2015 det vill säga 4 procent. I LUPP 2012 uppgav 1 procent av de i 8:an att de var mycket missnöjda med livet i sin helhet, i LUPP 2015 var motsvarande siffra 4 procent och LUPP 2018 var siffran 3 procent. I årskurs 2 på gymnasiet har 4 procent av ungdomarna uppgett att de är mycket missnöjda och 11 procent uppgett att de är ganska missnöjda över livet i sin helhet. Lika många ungdomar var mycket missnöjda 2015, men i LUPP från 2018 är det en skillnad att fler ungdomar i årskurs 2 är ganska missnöjda över livet i sin helhet. Dessa siffror har ökat från 8 procent i LUPP till 11 procent i LUPP Tidigare år har svaren för de ungdomarna som går i årskurs 2 varit ungefär liknande oavsett gymnasieskola medan det i svaren från ungdomarna i årskurs 8 har funnits skillnader beroende på vilken skola de går på. I LUPP 2018 har detta förändrats i och med att det finns större skillnaderna i svaren mellan de olika gymnasieskolorna. Det återfinns också skillnader mellan LUPP 2015 och LUPP I LUPP 2015 angav tjejerna i högre grad att de var mycket missnöjda med livet som helhet. Detta har förändrats till LUPP 2018, men det bör påpekas att det handlar om få procentenheter samt att tjejer i större omfattning än killar anger att de är ganska missnöjda med livet som helhet. Andel tjejer respektive killar som angett att de är mycket missnöjda med livet som helhet 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Tjejer Killar Diagram 2: Andelen ungdomar som svarat mycket missnöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det gäller följande? Livet som helhet 12

14 Nöjdhet och olika samband Det finns fler olika samband kring hur nöjda ungdomarna är eller inte med livet. En variabel som påverkar är som tidigare nämnt kön (tjej eller kille). Ungdomar som angett att de har en annan könstillhörighet anger i större grad att de är mycket missnöjda eller ganska missnöjda jämfört med tjejer och killar. Ungdomar med annan könstillhörighet är i högre grad missnöjda jämfört med ungdomar i årskurs 8 i grundskolan. Det bör återigen påpekas att det är få ungdomar som angett annan könstillhörighet varav det är svårt att dra allt för långtgående slutsatser. De ungdomar som angett att de är homosexuella, bisexuella eller är osäkra på sin sexuella läggning anger i högre grad att de är mycket missnöjda med livet jämfört med de ungdomar som angett att de är heterosexuella. Ungdomarna i årskurs 2 som är homosexuella, bisexuella eller osäker på sin sexuella läggning har angett i större grad att de är mycket missnöjda" med livet som helhet jämfört med de ungdomar som angett samma sak i årskurs 8 på grundskolan. Av de ungdomar som angett att de har någon sjukdom eller nedsatt funktion som inte är tillfällig, så anger 12 procent i årskurs 8 att de är mycket missnöjda med livet som helhet jämför med 3 procent som inte angett att de har en funktionsnedsättning. I årskurs 2 på gymnasiet har 7 procent av ungdomarna med funktionsnedsättning angett att de är mycket missnöjda med livet jämfört med 4 procent av de som inte angett detta. När det gäller ungdomar som inte är födda i Sverige är de i årskurs 8 inte mer missnöjda än de som är födda i Sverige. Av de som är födda i Sverige anger 4 procent att de är mycket missnöjda och motsvarande siffror för de som inte är födda i Sverige är 3 procent. Skillnaden finns dock hos ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet där 3 procent av de som är födda i Sverige anger att det är mycket missnöjda med livet som helhet medan motsvarande siffror för de som inte är födda i Sverige är 13 procent. I avseendet bostadsområde så är det svårt att se några tendenser eftersom ungdomar som svarat att de är mycket missnöjda med livet finns i alla områden och är spridda i Halmstads kommun. Det går inte att lokalisera denna variabel till något speciellt område i Halmstads kommun. Skolstressen, Betygssystemet. De är helt ärligt värdelösa och säger inget om hur mycket en elev kan. Kille, årskurs 2 på gymnasiet Jag tycker man ska ha mer undervisning om hur man hanterar stress i skolan för att det är så många elever som lider av det pga. skolan. Tjej, årskurs i grundskolan 13

15 Stress Trenden från tidigare LUPP-undersökningar håller i sig med att fler ungdomar känner sig stressade. Andelen ungdomar som svarat att de känt sig stressade minst en gång i veckan de senaste sex månaderna, är 60 procent i årskurs 8 på grundskolan och 68 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det bör påpekas att LUPP-frågan inte problematiserar om det är positiv eller negativ stress. Ungdomarna är i högre grad stressade på gymnasiet jämfört med ungdomar i grundskolan. I relation till riksgenomsnittet ligger ungdomarna i Halmstads kommun två procentenheter över riksgenomsnittet både i grundskolan och gymnasiet när det gäller stress ungdomarna är lite mer stressade i Halmstads kommun. Skillnader mellan tjejer och killar Andelen tjejer som angett att de känt sig stressade minst en gång i veckan de senaste sex månaderna är större an andelen killar som angett detta. De som är mest stressade är tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet där 83 procent angett att de känt sig stressade minst en dag i veckan. Motsvarande siffror för killarna är 55 procent. I årskurs 8 anger 21 procent av tjejerna att de känner sig stressade varje dag och i årskurs 2 är det 34 procent av tjejerna som anger samma sak. Motsvarande siffror för killar är 5 procent i årskurs 8 och 11 procent i årskurs årskurs2 på gymnasiet. I gruppen av ungdomar som anger att de har en annan könsidentitet är 50 procent stressade varje dag i årskurs 8 och motsvarande siffror i å årskurs 2 är 33 procent. Andelen ungdomar som känner sig stressade minst en dag i veckan 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Tjejer Killar Diagram 3. Andelen ungdomar som svarat att på frågan Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna känt dig stressad? med svarsalternativen: en gång i veckan, flera gånger i veckan eller i stort sett varje dag. 14

16 Trygghet I LUPP-undersökningen från 2018 har ungdomarna tillfrågats kring följande miljöer som de känner sig trygga eller otrygga i. Dessa miljöer är i hemmet, i sitt bostadsområde, till och från skolan, i skolan, på stan eller i centrum, på tåg/buss eller liknande, på internet, på träningen eller i organiserad fritidsaktivitet, på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande. Ungdomarna i årskurs 8 är till största delen trygga och allra tryggast är de i hemmet. Där har ungdomarna svarat att de är till 99 procent alltid eller oftast trygga. Av ungdomarna i årskurs 8 har 91 procent eller mer svarat att de alltid eller oftast känner sig trygga på internet, i bostadsområdet, i skolan, till och från skolan samt på organiserad fritidsaktivitet. På stan eller på buss/tåg har mellan procent av ungdomarna i årskurs 8 svarat att de känner sig alltid eller oftast trygg. Tjejer i åk 8 som uppger att de alltid är trygga i följande miljöer 100% 80% 60% 40% 20% 0% I hemmet I skolan På stan/centrum Tåg/buss Diagram 4: Andelen tjejer i åk 8 som svarat alltid med alternativen i hemmet, i skolan, på stan eller i centrum, på buss, tåg eller liknande på frågan Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Killar i åk 8 som uppger att de alltid är trygga i följande miljöer 100% 80% 60% 40% 20% 0% I hemmet I skolan På stan/centrum Tåg/buss Diagram 5: Andelen killar i åk 8 som svarat alltid med alternativen i hemmet, i skolan, på stan eller i centrum, på buss, tåg eller liknande på frågan Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? 15

17 I årskurs 2 är sifforna avseende trygghet liknande som årskurs 8 förutom att de är cirka 2 procent lägre jämfört med årskurs 2 på alla områden förutom ett. Det området som skiljer sig mellan årskurs 8 och årskurs 2 är att ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet endast till 79 procent känner sig alltid eller oftast trygga på stan/i centrum jämfört med 85 procent av ungdomarna i årskurs 8. Jämfört med tidigare års LUPP-resultat går det att se en nedåtgående trend avseende trygghet på stan eller i centrum avseende årskurs 8 (se diagram). Tjejerna i årskurs 8 känner sig mindre trygga i skolan (skolan fanns inte med i alla tidigare LUPP-undersökningar) jämfört med killarna. Tjejerna är också mindre trygga på på stan/i centrum samt på buss, tåg eller liknande. Jag skulle vilja påverka att det inte ska finnas något ställe i sin kommun där man inte vågar gå själv speciellt när det är mörkt. Vi har flera sådana ställen i Getinge Tjej, årskurs 8 i grundskolan Om Halmstad utvecklas till en stad där jag inte kan känna mig säker kommer jag att flytta Kille, årskurs 2 på gymnasiet Kommunen borde göra säkerheten i våra samhällen mycket större. Eftersom att nu är det ju okej i vissa delar men jag tror att i framtiden så kommer det att bli värre så man borde starta med att förbättra säkerheten. Kille, åk 8 i grundskolan I Halmstad är det 1 procent i årskurs 8 respektive 3 procent i årskurs 2 som svarat att de sällan eller aldrig känner sig trygga i hemmet. Det är i reda tal 33 ungdomar som sällan eller aldrig känner sig trygga hemma av de ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 som svarat på LUPP Fördelat på pojkar, flickor och annan könstillhörighet är det på grundskolan är det jämnt fördelat mellan pojkar och flickor, men ingen med annan könstillhörighet känner sig otrygg hemma. 16

18 Alkohol och narkotika Alkohol I årskurs 8 i grundskolan uppger 93 procent av ungdomarna att de sällan eller aldrig dricker alkohol medan 6 procent uppger att någon eller några gånger i månaden brukar alkohol. I årskurs 2 på gymnasiet svarar 51 procent att de sällan eller aldrig dricker starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit, medan 40 procent av de tillfrågade ungdomarna svarar att de dricker detta någon eller några gånger i månaden. När det gäller siffrorna för alkoholkonsumtionen i årskurs 8 i Halmstads kommun så ligger de i nivå med riksgenomsnittet medan när det gäller alkoholkonsumtionen för de som går i årskurs 2 ligger det 4 procent under riksgenomsnittet för deltagande kommuner i årets LUPP. Andelen som uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar har stadigt minskat sedan de första LUPP-undersökningarna började genomföras i Halmstads kommun 2009 och den trenden håller fortfarande i sig. I LUPP-undersökningen från 2009 var det 10 procent i årskurs 8 i grundskolan som uppgav att de fick dricka alkohol och idag är det 3 procent. Motsvarande siffror för årskurs 2 på gymnasiet i LUPP 2009 var att 56 procent av gymnasieungdomar i årskurs 2 fick dricka för sina föräldrar och idag är det 38 procent som uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. När det gäller vart ungdomarna uppger att de fått alkoholen ifrån så anger ungdomarna i årskurs 8 att 21 procent att de får alkohol från sina föräldrar, 21 procent tar alkoholen från sina föräldrar utan deras vetskap, 29 procent får från syskon/kompis/partner och 19 procent från annan vuxen. I årskurs2 på gymnasiet anger 19 procent att de får alkohol av sina föräldrar, 15 procent tar från sina föräldrar utan deras vetskap, 44 procent får från syskon/kompis/partner, 28 procent från annan vuxen 4. De i årskurs 2 skiljer sig genom att de i större grad får från sina kompisar jämfört med ungdomarna i årskurs 8. Narkotika Andelen ungdomar som uppger att de inte har använt narkotika i årskurs 8 är 97 procent och i årskurs 2 är motsvarande siffra 89 procent. I LUPP-undersökningen från 2015 var sifforna 96 procent för de som gick i årskurs 8 och 89 procent de som gick i 2:an på gymnasiet. Narkotikaanvändningen bland ungdomar ökar inte. Siffrorna för användningen av narkotika i årskurs 8 i Halmstads kommun ligger i nivå med riksgenomsnittet för deltagande LUPPkommuner När det gäller ungdomarna som går i årskurs 2 skiljer det sig åt då 89 procent av ungdomarna i årskurs 2 i Halmstads kommun inte någon gång har använt narkotika jämfört med riksgenomsnittet på 91procent. Rök- och snusvanor I årskurs 8 uppger 96 procent av ungdomarna att de sällan eller aldrig röker och 79 procent i årskurs 2 på gymnasiet uppger motsvarande. I LUPP 2015 var det 93 procent i årskurs 8 som uppgav att de sällan eller aldrig röker och 76 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet. 4 Detta är en flersvarsfråga varav det finns flera alternativ att svara på samtidigt. 17

19 I årskurs 8 uppger 98 procent av ungdomarna att de sällan eller aldrig snusar. Motsvarande siffror för årskurs 2 på gymnasiet är 81 procent. Gifta sig med vem man vill I årskurs 8 anger 86 procent att de får gifta sig med vem de vill, 4 procent att bara om personen har samma religiösa/etniska/kulturella som deras egen familj, 4 procent att bara om personen är av ett annat kön än dess egna och 1 procent att man inte får välja vem man vill gifta sig med. I årskurs 2 på gymnasiet anger 90 procent att de får gifta sig med vem de vill, 4 procent att bara om personen har samma religiösa/etniska/kulturella som deras egen familj, 3 procent att bara om personen är av ett annat kön än dess egna och 2 procent att man inte får välja vem man vill gifta sig med. Siffrorna varierar mellan de olika bostadsområdena och i årskurs 8 uppvisar områdena alltifrån att 65 procent anser att de får gifta sig med vem som helst jämfört med 95 procent i andra områden. I årskurs 2 på gymnasiet är sifforna 77 procent respektive 95 procent för samma områden. 18

20 Skola MÅL 2: I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt så möjligt Allmänt Den allra största delen av de ungdomar som har svarat på LUPP 2018 anger att det antingen är mycket nöjda eller ganska nöjda med skolan. I årskurs 2 på gymnasiet är 84 procent mycket nöjda eller ganska nöjda medan 83 procent av ungdomarna är det i årskurs 8. Andelen nöjda ungdomar varierar mellan olika skolor och det finns en tendens att ungdomar på gymnasiet är aningen mer nöjda det vill säga att fler ungdomar har svarat mycket nöjda eller ganska nöjda jämfört med ungdomar i årskurs 8. I årskurs 8 ligger Halmstads kommun över genomsnittet för alla deltagande LUPP-kommuner i år i och med att 83 procent svarat att de är mycket nöjd eller ganska nöjd med skolan jämfört med 80 procent i genomsnittet för LUPP. När det gäller samma fråga för ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet ligger det ungefär på samma nivå som genomsnittet för övriga LUPP-kommuner där 84 procent svarar att de är mycket nöjd eller ganska nöjd jämfört med genomsnittet på 83 procent. Tendenser över tid Det är dock svårt att göra jämförelser över en längre tidsperiod eftersom svarsalternativen har förändrats mellan 2009 och I vissa frågor är detta möjligt medan andra frågor inte går att jämföra över tid. Det har exempelvis blivit färre svarsalternativ på vissa frågor. Det går dock att se vissa tendenser sedan LUPP 2012 då frågan avseende hur nöjda ungdomarna är med skolan eller inte har varit med sen dess. Andelen som är mycket missnöjda respektive mycket nöjda håller i sig och ligger på ungefär samma siffror för årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 2 på gymnasiet i de tre senaste mätningarna. Ungdomarna i årskurs 8 och årskurs 2 har i ungefär lika stor utsträckning svarat att de är mycket missnöjda respektive mycket nöjda. Hur nöjd eller missnöjd är du med skolan? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Mycket missnöjd Mycket nöjd Diagram 6: Andelen ungdomar som svarat mycket missnöjd eller mycket nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det gäller följande? Skolan 19

21 Undervisningen i skolan I avseendet nöjdhet med undervisningen i skolorna är det en faktor som de flesta av ungdomar är nöjda med. Av ungdomar i årskurs 8 så har 89 procent angett att de tycker att undervisningen är ganska bra eller mycket bra jämfört med 91 procent av ungdomar i årskurs 2. Skillnaderna mellan grundskolan och gymnasiet är inte så stora. Vad tycker du om undervisningen? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Inte alls bra Mindre bra Ganska bra Mycket bra Diagram 7: Andelen ungdomar som svarat alternativen inte alls bra, mindre bra, ganska bra eller mycket bra på frågan Vad tycker du om undervisningen? När det gäller de ungdomar som har fyllt i att de har en sjukdom eller nedsatt funktion, som inte är tillfällig, så anger nästan 28 procent av dem i årskurs 8 att det tycker att undervisningen inte alls är bra eller mindre bra jämfört med 9 procent av de ungdomar som angett nej på frågan om de har en sjukdom eller nedsatt funktion. Sifforna för årskurs 2 är ganska lika där 28 procent av som angett att de har sjukdom eller nedsatt funktion det tycker att undervisningen inte alls är bra eller mindre bra jämfört med 21 procent som angett att de inte har detta. Ungdomar som har angett att de har en sjukdom eller nedsatt funktion är mer missnöjda generellt med skolmiljöer, skolbibliotek, möjligheter till extra hjälp och stöd samt undervisningen Det finns flera olika frågor som lyfts under årens lopp kring skolans innehåll. Över tid har framförallt skolmiljöer, skolbibliotek, möjligheter till att få extra hjälp och stöd samt undervisning lyfts. Utifrån dessa faktorer så går det att se en viss förändring över tid. Nöjdheten med dessa fyra har ökat generellt de senaste mättillfällena. Det finns dock variationer i ungdomarnas svar mellan de olika skolorna. Fokus har varit på svaren mycket bra eller ganska bra eftersom dessa svarsalternativ har varit konstanta över tid. Det som dock kan ha påverkat resultaten är att under 2009 och 2012 så fanns det med ytterligare ett svarsalternativ i form av varken bra eller dåligt. Det kan ha påverkat statistiken och gett de lägre siffrorna från dessa årtal. 20

22 Snälla hjälp oss som går i skolan just nu. Det börjar handla mer om att bara få ett bra betyg än att FAKTISKT lära sig. Folk fuskar hellre för att lyckas för att det är så svårt just nu. Och vi går bara i 8an liksom? Supersynd. Tack. Kille, årskurs 8 i grundskolan Jag anser att det finns för stora samhällsklyftor i Halmstad och det märks väldigt tydligt om man bara tittar på bostadsområdena. Västra sidan har finare skolor, östra har sämre skolor. Pengarna måste fördelas rättvisare! Kille, årskurs 2 på gymnasiet Andelen unga som svarat "mycket bra" eller "ganska bra" 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Skolmiljön Skolbibliotek Undervisningen Möjlighet att få extra hjälp Diagram 7: Andelen ungdomar som svarat alternativen ganska bra eller mycket bra på frågorna Vad tycker du om skolmiljön? Vad tycker du om skolbibliotek?, Vad tycker du om undervisningen?, Vad tycker du om möjligheten att få extra hjälp? Generellt går det att se att ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet är mer nöjda med skolmiljön och möjligheten att få extra stöd och hjälp jämfört med årskurs 8 i grundskolan. Ungdomarna i årskurs 8 är dock mer nöjda med skolbiblioteken än ungdomarna i årskurs 2. Det finns också en tendens att i årskurs 2 är ungdomarna blivit mindre nöjda med skolmiljön, undervisningen och 21

23 möjligheten till extra hjälp sedan LUPP Ungdomarna i årskurs 8 har under samma tidperiod blivit mindre nöjda med skolbiblioteken. Ett återkommande tema är också skolmaten. I årskurs 2 på gymnasiet svarar 55 procent att de tycker skolmaten är mycket bra eller ganska bra medan i årskurs 8 svarar 35 procent samma sak. Kritiken kring skolmaten och önskan att påverka denna är ett återkommande tema i de fria kommentarerna i LUPP Mobbning, utfrysning och trakasserier När det gäller mobbing, utfrysning eller trakasserier så anser 25 procent av ungdomarna i årskurs 8 att de har blivit utsatta under längre period eller vid enstaka tillfällen det senaste halvåret. Siffran för årskurs 2 på gymnasiet är 23 procent. Det innebär att i årskurs 8 har siffran gått ned sedan LUPP 2015 (28 procent), medan utsattheten har ökat i årskurs 2 på gymnasiet sedan LUPP 2015 (16 procent). Har du under de sex senaste månaderna blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Ja en längre period Ja enstaka gånger Nej Diagram 8: Andelen ungdomar som svarat ja, en längre period, ja, enstaka gånger eller nej på frågan Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Det går att se i resultaten från LUPP 2018 är att fler ungdomar i årskurs 8 anser sig vara utsatta för mobbing, utfrysning och trakasserier de senaste sex månaderna jämfört med årskurs 2. Glappet mellan dessa har dock minskat sedan Problemet med sexuella trakasserier är så himla mycket större än vad ni tror (Tjej, årskurs 2 på gymnasiet) De finns skillnader mellan tjejer, killar och ungdomar med annan könstillhörighet. Tjejer har i större grad svarat att de känner sig utsatta liksom de ungdomar som svarat att de har en annan könstillhörighet. I årskurs 8 anser 32 procent av tjejerna att de har blivit utsatt för mobbning, 22

24 utfrysning och trakasserier jämfört med 18 procent av killarna. Av de med annan könsidentitet anser sig 63 procent ha blivit utsatta i årskurs 8 de senaste sex månaderna. Motsvarande siffror för årskurs 2 på gymnasiet är att 30 procent av tjejerna, 15 procent av killarna och 33 procent av ungdomarna annan könstillhörighet anser sig ha blivit utsatt för mobbing, utfrysning och trakasserier. Avseende de ungdomar som angett att de inte är födda i Sverige så anger de i mindre grad (ca 20 procent) att de blivit utsatta jämfört med de ungdomar som angett att de är födda i Sverige (25 procent) i årskurs 8. I årskurs 2 anger cirka 20 procent av ungdomar att de blivit utsatta de senaste sex månaderna för mobbning, trakasserier eller har blivit utfrysta. Det finns ingen variation mellan de som är födda i Sverige eller inte. När det gäller de ungdomar som har fyllt i att de har en sjukdom eller nedsatt funktion, som inte är tillfällig, så anger 45 procent av dem i årskurs 8 att de har blivit utsatta de senaste sex månaderna jämfört med var 22 procent av de som angett nej på frågan om de har en sjukdom eller nedsatt funktion. Sifforna för årskurs 2 är ganska lika där 40 procent av som angett att de har sjukdom eller nedsatt funktion, har blivit utsatta de senaste sex månaderna jämfört med 19 procent som angett att de inte har en funktionsnedsättning. Avseende de ungdomar som angett att de är homosexuella så upplever alla av de svarande i årskurs 8 att de har blivit utsatta för mobbning, trakasserier och blivit utfrysta de senaste sex månaderna. Av de som uppgett att de är bisexuella upplever sig 44 procent ha blivit utsatta. När det gäller de som är heterosexuella och de som är osäkra på sin sexuella läggning så ligger detta på ungefär 25 procent. Sifforna för årskurs 2 på gymnasiet skiljer sig lite år där cirka 40 procent av de som är bisexuella och homosexuella har blivit utsatta jämfört med 20 procent av de som är heterosexuella. Av de som är osäkra på sin sexuella läggning så är det 45 procent som anger att de blivit mobbade, trakasserade eller utfrysta den senaste sex månaderna. Platser mobbing De fyra mest förekommande platserna för mobbing, trakasserier och utfrysning De mesta förekommande platserna och sammanhangen, där ungdomar känner sig utsatta för mobbing, trakasserier och utfrysning, är ganska lika oavsett årskurs även om det finns några skillnader. I LUPP-enkäten angavs följande alternativ: hemma, i någon annans hem, i mitt bostadsområde, på väg till eller från skolan, i skolan, på träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet, på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande, på stan eller i centrum, på buss/tåg eller liknande, på internet/i mobilen, annat. De fyra alternativ som ungdomarna svarat redovisas nedan tillsammans med föregående omgångs svarsalternativ det vill säga LUPPresultaten från

25 De fyra mest vanliga platserna för mobbing, trakasserier och utfrysning. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk2 Åk8 Åk I skolan På internet/i mobilen På stan/i centrum Hemma På träningen/fritidsaktiviteten Annat Diagram 9: Andelen ungdomar som anger de vanligaste alternativen i skolan, på internet/i mobilen, på stan/i centrum, hemma, på träningen/fritidsaktiviteten, annat på frågan Var blev du mobbad eller utfryst? De vanligaste ställena där ungdomar blir utsatt är samma som tidigare LUPP det vill säga i skolan, på internet/i mobilen, på stan eller i centrum med undantaget att i båda årskurser har annat ersatt hemmet i LUPP I båda årskurserna ungefär 10 procent svarat annat på frågan Var blev du mobbad, trakasserad eller utfryst? (fleralternativs fråga). Det bör undersökas vidare vad annat innebär. När det gäller skillnader mellan tjej, kille eller annan könsidentitet i årskurs 8 så skiljer det sig inte så mycket mellan de olika alternativen medan undantag av annat. Här anger 17 procent av pojkarna annat. I årskurs 2 ser dock lite olika ut mellan alternativen. Annan könstillhörighet anger att de främst blir utsatta på väg eller till skolan, på buss/tåg eller liknande samt på internet/i mobilen. Det är inte så stora skillnader mellan killar och tjejer, men killar anger i större grad att de blir utsatt på träningen eller annan fritidsaktivitet. Avseende de ungdomar som är ej är födda i Sverige anger de i högre grad att de blir utsatta i mitt bostadsområde (årskurs 2) och på träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet (årskurs 8). Avseende de ungdomar som fyllt i att de har en sjukdom eller nedsatt funktion, som inte är tillfällig, så anger i högre grad att de blir utsatta på stan/i centrum samt på internet/i mobilen jämfört med de som angett att de inte har en sjukdom eller nedsatt funktion, som inte är tillfällig. Detta gäller för båda årskurserna. Ungdomar som angett att de är homosexuella, bisexuella eller osäkra på sin sexuella läggning/vet ej känner sig i högre grad utsatta på internet/i mobilen jämfört med heterosexuella elever. Detta gäller för båda årskurserna. I årskurs 2 känner fler elever, som är homosexuella, mer utsatta i mitt bostadsområde samt på väg till eller från skolan jämfört med heterosexuella elever. 24

26 Ungdomars upplevelse av skolans agerande När det gäller ungdomarnas upplevelse av hur skolan agerar i samband med mobbing eller kränkningar ser det lite olika ut avseende om det gäller att en elev mobbar en elev eller om en lärare kränker en elev. Därtill har detta också varierat lite över tid. Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk 2 Åk 8 Åk Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Diagram 10: Andelen ungdomar som anger alternativen stämmer inte alls, stämmer till viss del, stämmer till stor del, stämmer helt eller vet inte på frågan Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev I resultaten går det att se en svagt positiv utveckling där färre ungdomar svarar att de inte vet om skolan agerar om en elev mobbar en annan i årskurs 2 mellan 2015 till Därtill upplever fler i årskurs 8 och årskurs 2 att skolan agerar i LUPP 2018 jämfört med Dock anger 34 procent av ungdomarna i årskurs 2 att de inte vet om skolan reagerar och 17 procent av ungdomarna anger samma sak i årskurs 8. Min skola agerar om en lärare kränker en elev 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Åk 8 Åk 2 Diagram 11: Andelen ungdomar som anger alternativen stämmer inte alls, stämmer till viss del, stämmer till stor del, stämmer helt eller vet inte på frågan Min skola agerar om en lärare kränker en elev 25

27 I årskurs 8 i LUPP 2018 anger 12 procent av ungdomarna att skolan inte agerar om en lärare kränker en ungdom i skolan. I årskurs 2 är siffran lite lägre i form av 8 procent som svarat att skolan inte agerar det vill säga att det stämmer inte alls att skolan agerar när en lärare kränker en elev. Skillnader mellan skolor Ungdomars svar varierar utifrån vilken skola de går på. I årskurs 8 finns det skolor där 50 procent av ungdomar anger att det stämmer helt att skolan agerar om en elev mobbar en elev. På andra skolor anser 32 procent av ungdomar att det stämmer inte alls att skolan agerar när en elev mobbar en annan elev. När det gäller årskurs 2 på gymnasiet så finns det skolor där 55 procent av ungdomar anger stämmer helt att skolan agerar om en elev mobbar en annan. På andra skolor svarar 17 procent av ungdomar att det stämmer inte alls att skolan agerar vid mobbing. Elevhälsan När det gäller elevhälsan är de flesta ungdomar positiva till denna. I årskurs 8 svarar 79 procent att de tycker att elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog) är mycket bra eller ganska bra. Motsvarande siffror i årskurs 2 på gymnasiet är 87 procent. Det innebär att ungdomarna i årskurs 2 i högre grad är mer nöjda med elevhälsan jämfört med årskurs 8 i grundskolan. Graden av nöjdhet varierar mellan de olika boendeområdena. 26

28 Inflytande MÅL 10: I Halmstad ska alla känna att de har lika värde, möts av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället Intresse för politik I årskurs 8 är uppger 43 procent av ungdomarna att de är ganska intresserade eller mycket intresserade av politik. När de gäller samhällsfrågor i stort så har 44 procent svarat ganska intresserade eller mycket intresserade och avseende vad som händer i andra länder anger 66 procent att de är ganska intresserade eller mycket intresserade. I årskurs 2 på gymnasiet är motsvarande siffror 50 procent avseende intresset för politik och 58 procent för samhällsfrågor i stort samt 63 procent för vad som händer i andra länder. Dessa siffror har ökad sedan LUPP 2015 och trenden är att intressera för politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder har ökat. Möjlighet att föra fram åsikter När det gäller frågan om Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommun? svarar 21 procent i årskurs 8 att det har mycket stora möjligheter eller ganska stora möjligheter jämfört med 24 procent i årskurs 2 på gymnasiet. I årskurs 8 svarade 44 procent att de inte vet vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen jämfört med 43 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Jag vill påverka ungdomarnas miljö och vardag. Det finns för lite för oss att göra, och det är många som inte har råd att delta i dyra aktiviteter. Det ska finnas mer mötesplatser och gärna konserter/evenemang som ungdomar kan träffas på Tjej, årskurs 2 på gymnasiet Andelen ungdomar som vill vara med och påverka I tidigare LUPP-undersökningar har ungefär hälften av alla ungdomar i både årskurs 8 och årskurs 2 svarat att ja på frågan Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? I LUPP 2018 svarade 54 procent av ungdomarna i årskurs 8 att de vill vara med och påverka det som sker i kommun och i årskurs 2 svarade 53 procent att de vill vara med och påverka det som sker i kommun. Det är en liten ökning på några procent sedan LUPP 2015 och ligger ungefär i linje med riksgenomsnittet för medverkande kommuner i LUPP

29 Miljön i skolorna och i ungdomarnas känslor hur de mår och hur de känner sig om skolan. Kille, åk 2 på gymnasiet (Vad vill du påverka?) Inget vad jag kommer på i nuläget men det lär komma upp nån gång tänker jag och då vill jag ändå att min röst ska bli hörd och ha en inverkan på vad resultaten blir Kille, åk 2 på gymnasiet Jämställdheten i samhället och att tjejer ska ta spå allvar. Tjej, åk 2 på gymnasiet Lyssna på oss! Minska klyftorna. Blanda runt invånarna. (---) Blanda ihop klasserna. Kille, åk 2 på gymnasiet Gratis kollektivtrafik. Gratis frukt i skolan. Man kan göra ett samarbete med t.ex Coop och få frukt som inte kan säljas av någon anledning men som ändå går att äta. Tjej, åk 8 i grundskolan Hur de hanterar skolors pengar t.ex slösa inte pengar på komplicerade hemsidor utan spendera de på att renovera skolorna. Kille, åk 8 i grundskolan Tilltro till vuxna I årskurs 8 anger 75 procent att de har mycket stort förtroende eller ganska stort förtroende till Vuxna i allmänhet jämfört med 68 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det innebär att förtroendet för vuxna i allmänhet sjunker desto äldre ungdomarna blir. Det finns inga större skillnader mellan tjejer och killar här. När det gäller förtroendet för politiker så anger 55 procent av ungdomarna i årskurs 8 att de har mycket stort förtroende eller ganska stort förtroende och 39 procent av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet att det har de har mycket stort förtroende eller ganska stort förtroende för politiker. 28

30 Fritid MÅL 5: I Halmstad ska alla barn och unga ha möjligheten till en meningsfull fritid Nöjdhet med fritiden En majoritet av samtliga ungdomar som besvarat LUPP 2018 är nöjda med sin fritid. Procentuellt är det även fler ungdomar i årskurs 8 i Halmstad som är mycket nöjda med sin fritid i jämförelse med rikssnittet. I LUPP 2015 uppgav 92 procent av ungdomarna i årskurs 8 att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med sin fritid och i årskurs 2 var motsvarande siffror 88 procent. I LUPP 2018 är siffrorna samma för årskurs 8 (92 procent) och 85 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Killarna uppger i högre utsträckning i LUPP 2018 att de är mycket nöjda med sin fritid i jämförelse med både tjejerna och de ungdomar som uppgett att de har en annan könstillhörighet. Samma tendens gick att se i LUPP Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om fritiden? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Åk 8 Åk2 Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Diagram 12: Andelen ungdomar som anger alternativen mycket missnöjd, ganska missnöjd, ganska nöjd, eller mycket nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det gäller följande? Fritiden Hur mycket eller lite tycker ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Det är främst ungdomar som angett att de inte har någon funktionsnedsättning som anser att det finns väldigt mycket och ganska mycket att göra på fritiden. Ungdomar som angett att de har någon sjukdom eller funktionsnedsättning anser i större grad att det finns mindre att göra på fritiden. Detta resultat gäller både ungdomarna i årskurs 8 i grundskolan som årskurs 2 i gymnasiet. 29

31 Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Åk 8 Åk 2 Väldigt lite/ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Diagram 13: Andelen ungdomar som anger alternativen mycket missnöjd, ganska missnöjd, ganska nöjd, eller mycket nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det gäller följande? Fritiden, i kombination med frågan om ungdomarna har en sjukdom eller funktionsnedsättning som inte är tillfällig Hur ofta gör du följande saker på din fritid? En majoritet av ungdomarna i både årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet uppger att de tränar/idrottar flera gånger i veckan. Resultatet visar dock en minskning av antalet gånger ungdomar tränar i gymnasieåldern från ca 70 procent i grundskolan till ca 60 procent i gymnasiet tränar/idrottar flera gånger i veckan. Samma tendens visas gällande hur många av ungdomar som går på match eller annat idrottsevenemang, där ungdomar i grundskolan i högre utsträckning går på match eller annat idrottsevenemang i jämförelse med ungdomar i gymnasiet. 30

32 Hur ofta tränar/idrottar du på din fritid? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Aldrig Någon gång/år Någon gång/månad En gång/vecka Flera gånger/vecka Åk 8 Åk 2 Diagram 14: Andelen ungdomar som anger alternativen aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan eller fler gånger i veckan på frågan Hur ofta för du följande på din fritid? Tränar/idrottar Hur ofta går du på match eller annat idrottsevenemang? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Aldrig Någon gång/år Någon gång/månad En gång/vecka Flera gånger/vecka Åk 8 Åk 2 Diagram 15: Andelen ungdomar som anger alternativen aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan eller fler gånger i veckan på frågan Hur ofta för du följande på din fritid? Går på match eller annat idrottsevenemang 31

33 Mer än hälften av ungdomarna i årskurs 8 (53 procent) och i årskurs 2 (56 procent) ägnar sig aldrig åt att spela teater, skapa musik eller dansa. Av ungdomarna i årskurs 8 så ägnar sig 26 procent åt att minst en gång i veckan att spela teater, skapa musik eller dansa. Motsvarande siffra för årskurs 2 är 22 procent. Hur ofta ägnar du dig åt att spela teater, skapa musik eller dansa? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Aldrig Någon gång/år Någon gång/månad En gång/vecka Flera gånger/vecka Åk 8 Åk 2 Diagram 16: Andelen ungdomar som anger alternativen aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan eller fler gånger i veckan på frågan Hur ofta för du följande på din fritid? Spelar teater, gör musik eller dansar Lite mindre än hälften av ungarna i årskurs 8 (39 procent) och årskurs 2 (42 procent) ägnar sig aldrig åt att hålla på med foto eller film, tecknar/målar, skriver, pysslar, syr eller liknande. Av ungdomarna i årskurs 8 så ägnar sig 24 procent åt att minst en gång i veckan att hålla på med foto eller film, tecknar/målar, skriver, pysslar, syr eller liknande. Motsvarande siffra för årskurs 2 är 22 procent. Hur ofta håller du på med foto eller film, tecknar/målar, skriver, pysslar, syr eller liknande? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Aldrig Någon gång/år Någon gång/månad En gång/vecka Flera gånger/vecka Åk 8 Åk 2 Diagram 17: Andelen ungdomar som anger alternativen aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan eller flera gånger i veckan på frågan Hur ofta för du följande på din fritid? Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande 32

34 Platser där ungdomarna träffas på Majoriteten av ungdomar i både i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet uppger att de främst träffas hemma hos varandra. Många ungdomar träffas även utomhus och i centrum/på stan. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Åk 8 Åk 2 Diagram 18: Andelen ungdomar som angett minst tre alternativ När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? 33

35 Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? I LUPP 2018 anger en majoritet av ungdomarna i årskurs 8 i grundskolan att det inte saknas fritidsaktiviteter där de bor. Både tjejer och killar i årskurs 8 är likvärdigt nöjda med vad som finns att göra på sin fritid. Resultatet visar dock att killarna i årskurs 2 är mer nöjda med utbudet än tjejer. Enligt 80% av killarna i årskurs 2 finns väldigt mycket och ganska mycket att göra på fritiden. Av tjejerna uppger 55% att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Både i årskurs 8 på grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet ägnar sig killar i något större utsträckning åt idrott än tjejer, medan tjejer i något större utsträckning än killar ägnar sig åt estetisk verksamhet. Saknar inte fritidsaktiviteter, bara tid (Tjej, årskurs 2 på gymnasiet) Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ja Nej Vet inte Åk 8 Åk 2 Diagram 19: Andelen ungdomar som anger alternativen ja, nej eller vet inte på frågan Hur ofta för du följande på din fritid? Går på match eller annat idrottsevenemang På gymnasiet uppger fler av ungdomarna att det saknas fritidsaktiviteter där de bor. Ungefär en tredjedel av ungdomar i både grundskolan och gymnasiet har uppgett att de inte vet om det saknas fritidsaktiviteter eller ej. Resultatet visar även geografiska skillnader. Områden där majoriteten av ungdomarna i gymnasiet anser att det saknas fritidsaktiviteter bor i följande områden: Andersberg/ Linehed/ Gustavsfält/ Östergård/Nyhem/Nyatorp, Brogård/Snöstorp/Skedalahed/Simlångsdalen/Skedala/Marbäck/Vallås, Fyllinge/Trönninge/Laxvik/Påarp/Gullbranna/Eldsberga/Tönnersjö, Getinge/Rävinge/Kvibille/Harplinge/Haverdal/Steninge 34

36 Vill att man ska ta starkare tag mot sexism och rasism. Vill också att man ska hjälpa de som kanske inte har råd med extra fritidsaktiviteter som är gratis. Vill till exempel att fritidsgårdarna i speciellt utsatta områden ska öppnas igen. Tjej, åk 2 på gymnasiet Det finns för lite saker för oss 17- åringar att hitta på. Fler fritidsaktiviteter där ungdomar kan träffas o ha kul ex. Discon Fler idrottsklubbar riktade mot tonåringar och inte mindre barn Kille, årskurs 2 på gymnasiet Tjej, åk 2 på gymnasiet Föreningstillhörighet Resultatet för LUPP 2018 visar att föreningstillhörigheten har minskat sedan LUPP 2015 både bland ungdomarna i årskurs 8 i grundskolan och bland ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet. Föreningstillhörigheten i Halmstad är dock högre i jämförelse med rikssnittet, vilket visas även i LUPP Tjejerna är i högre utsträckning än killarna medlemmar i en förening. I årskurs 8 är 67 procent av tjejerna respektive 63 procent av killarna medlemmar i en förening. Killarna i årskurs 2 är dock i högre utsträckning än tjejerna medlemmar i en förening. I årskurs 2 är 53 procent av killarna respektive 50 procent av tjejerna medlemmar i en förening. Resultaten från LUPP 2018 visar skillnader både kopplat till variablerna område och kön. Störst skillnad syns mellan områdena Andersberg/ Linehed/Gustavsfält/ Östergård/Nyhem/Nyatorp och Frennarp/Furet/NorraUtmarken/Kärleken/Sofieberg/Hålan/Holm/Tegelbruket där föreningstillhörigheten är minst i Andersberg m.m. och mest i Frennarp m.m. 35

37 Vilka idrotts- och fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska satsa på? I både grundskolan och i gymnasiet anser tjejerna att kommunen främst bör satsa på gym inomhus och utomhus, motionsspår, parker samt lokaler för dans. Killarna anser att kommunen främst ska satsa på gym inomhus, fotbollsplaner, sporthallar och spontanaktivitetsytor. Personer med annan könsidentitet anser att kommunen främst bör satsa på klätterväggar. När det kommer till vilka kulturområden som kommunen främst bör satsa på kommer festival för musik, film, dans och teater högst i båda åldersgrupperna. Även fritidsgårdar, bibliotek och lokaler för konserter och lokaler för studio och att repa i prioriteras högt. I denna kategori skiljer sig svaren mellan könen. Tjejer önskar i högre utsträckning än killar mer festival, fritidsgårdar, och lokaler för konserter, men även lokaler för mode och design samt replokal och studio. Killar vill i mycket högre utsträckning att kommunen ska satsa på lokaler för e-sport, men även graffiti och konstväggar. Vilka idrotts- och fritidsanläggningar tycker det att kommunen ska satsa på? Här kan du välja max 5 alternativ Anläggningar för rollerderby Anläggningar för skate/bmx/scooter Ridsportsanläggningar Spontanaktivitetsyta (för basket, innebandy, fotboll och Anläggningar för parkour Parker Ishallar Badplatser utomhus Lokaler för dans Fotbollsplaner (för inomhusidrott) Gym (inomhus) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Åk 2 Åk 8 Diagram 20: Andelen ungdomar som angett minst fem alternativ på frågan Vilka idrotts- och fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska satsa på? 36

38 Vilka kulturområden/lokaler tycker du att kommunen ska satsa på? Här kan du välja max 5 alternativ Språk- och skrivarverkstad Lokaler för hemslöjd/hantverk Lokaler för återvinning och återbruk Lokaler för design/mode Lokaler för foto/film Graffitti/konstväggar Anläggningar för e-sport Festival för musik, film, teater och dans Utomhusscener Muséer Fritidsgårdar (mötesplatser för unga) Lokaler för utställningar Lokaler för konst och skapande Lokaler för konserter och arrangemang Lokaler och studios för att repa, utföra och Lokaler för teater/drama Bibliotek 0% 20% 40% 60% 80% 100% Åk 2 Åk 8 Diagram 21: Andelen ungdomar som angett minst fem alternativ på frågan Vilka kulturområden/lokaler tycker du att kommunen ska satsa på? På vilket sätt vill du vara med och påverka din fritid? Här kan du välja max 3 alternativ Har inget behov av att påverka min fritid Genom att veta vart jag vänder mig om jag vill förändra något i Halmstad Genom att själv ordna arrangemang och aktiviteter Genom att vara med och påverka i området där jag bor Genom att vara med och bestämma mer om vilka idrottsoch kulturaktiviteter som ska finnas i Halmstad 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Åk 2 Åk 8 Diagram 22: Andelen ungdomar som angett minst tre alternativ på frågan På vilket sätt vill du vara med och påverka din fritid? 37

39 När det gäller i vilken mån ungdomar vill vara med och påverka sin fritid så anser större delen att de inte har ett behov att påverka fritiden. I årskurs 2 anser 43 procent detta och i årskurs 8 anser 44 procent samma sak. Mest intresserad är ungdomarna i årskurs 8 att påverka i området där de bor och bestämma vilka kultur- och idrottsaktiviteter som ska finnas i Halmstad. I årskurs 2 på gymnasiet är ungdomarna mest intresserad av att veta vart de kan vända sig för att påverka men också vara med och bestämma vilka idrotts- och kulturaktiviteter som ska finnas i Halmstad. Ja, mera ungdomsfester på helgerna, mera dans/musik uppvisningar och mera organisation t.ex. ge ungdomar mera möjligheter att uppfylla deras drömmar. Tjej, årskurs 2 på gymnasiet Fråga ungdomar om ni ska bygga ungdomsgårdar, nya österskans är INTE hur man underhåller unga människor. Mer kommunikation. Kille, åk 2 på gymnasiet 38

40 Framtid MÅL 8: Halmstad ska unga (18 24 år) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande Extrajobb I år 8 uppger 15 procent av ungdomarna att de har ett extrajobb och 50 procent skulle vilja ha det fast i de i dagsläget inte har något. I årskurs 2 på gymnasiet så uppger 36 procent att de har ett extrajobb och 39 procent skulle vilja ha ett fast de i dagsläget inte har det. Det innebär att större delen av ungdomarna i årskurs 8 och årskurs 2 har eller skulle vilja ha ett extra jobb vid sidan av skolan. Andelen som har ett extrajobb i årskurs 8 är på samma nivå som i LUPP 2015 medan andelen i årskurs 2 har ökat som har ett extrajobb. Andelen som har sommarjobb När det gäller andelen ungdomar som har sommarjobbat under den senaste sommaren så har 18 procent i årskurs 8 haft detta och 13 procent sökt utan att lyckas få ett. Av dessa fick 49 procent sommarjobbet via någon i deras egen familj, 29 procent genom någon annan släkting eller person som de känner, 2 procent fick det via kommunen, 13 procent kontaktade själva arbetsplatsen och 20 procent på annat sätt. I årskurs 2 på gymnasiet så sommarjobbade 82 procent och 8 procent sökte sommarjobb utan att lyckas få det. Av dessa fick 22 procent sommarjobbet via någon i deras egen familj, 17 procent genom någon annan släkting eller person som de känner, 45 procent fick det via kommunen, 28 procent kontaktade själva arbetsplatsen och 6 procent på annat sätt. Det bör påpekas att när det gäller gymnasieelever så bor inte alla i Halmstads kommun varav det till en viss mån kan vara svårt att avgöra vilken kommun som avses. Framtiden efter grundskolan När det gäller framtiden i form av frågan Vad skulle du helst vilja göra efter grundskolan? Så svarade 64 procent av ungdomarna i årskurs 8 att de ville gå en gymnasieutbildning i kommunen där de bor, 15 procent att det ville gå på gymnasiet i en annan kommun, 5 procent att de ville börja jobba och 10 procent visste inte vad de ville göra. 39

41 Vad skulle du helst vilja göra efter grundskolan? Årskurs 8 100% 80% 60% 40% 20% 0% Diagram 23: Andelen ungdomar i årskurs 8 som svarat på frågan Vad skulle du helst vilja göra efter grundskolan? När det gäller svaren från ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet avseende frågan Vad skulle du helst vilja göra efter gymnasiet? så ville 22 procent att de vill studera på högskola/universitet i Sverige, 25 procent ville resa utomlands, 10 procent studera utomlands och 14 procent arbeta i kommunen eller en kommun i närheten. Dessa var de mest populära alternativen. Vad skulle du helst vilja göra efter gymnasiet? Årskurs 2 100% 80% 60% 40% 20% 0% Diagram 24: Andelen ungdomar i årskurs som svarat på frågan Vad skulle du helst vilja göra efter gymnasiet? 40