Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Transkript

1 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se

2 Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack till Elvir Mesanovic och Christian Olsson på utbildningsförvaltningen för de konstruktiva samtal och feedback vi har fått under rapportens genomförande. Våra diskussioner har bidragit till rapportens kvalitet. Ett stort tack riktas även till skolpersonal som organiserat och genomfört undersökningen och självfallet vill vi även tacka de elever som har tagit sig tid att besvara enkäten. Det är tack vare detta deltagande som kommunen kan utveckla en ungdomspolitik som möter det behov som finns hos unga i Landskrona idag. Landskrona december Mirela Aljic och Christine Olsson Kontaktperson Elvir Mesanovic Processledare i arbete med unga Landskrona stad elvir.mesanovic@landskrona.se Telefon (118)

3 Innehåll Inledning... 5 Ungdomspolitik i Landskrona stad... 6 Syfte... 7 Metod och genomförande... 7 Urval och svarsfrekvens... 8 Disposition och databearbetning Del Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Del Fritid Ungas delaktighet i föreningslivet Unga anser att de har lagom med fritid Unga anser att det finns mycket att göra på fritiden Skola Trivsel i skolan Upplevelser av trivsel i årskurs Upplevelser av trivsel på gymnasiet Problem i skolan Upplevelser av mobbning i årskurs Upplevelser av främlingsfientlighet och våld i årskurs Upplevelser av likabehandling och sexuella trakasserier Upplevelser av problem på gymnasiet Stöd och service i årskurs Stöd och service på gymnasiet Inflytande i skolan Skillnad mellan viljan och upplevelsen av att få bestämma i årskurs Skillnad mellan upplevelsen av att vilja och få bestämma på gymnasiet Elevernas upplevelser av elevrådet och inflytande i årskurs Elevernas upplevelser av elevrådet och inflytande på gymnasiet Politik, samhälle och inflytande Upplevelser av att kunna påverka i den egna kommunen Hur vill unga påverka? Ungas prioriterade områden om de vore politiker Trygghet Trygghet i vardagslivet utanför skolan Trygghet i vardagslivet i relation till skolan och på nätet Hot, stöld och våld Hälsa Upplevt välbefinnande Återkommande besvär (118)

4 Matvanor Tobak, alkohol och droger Arbete och framtid Unga vill helst läsa vidare på gymnasiet och högskola/universitet Inställning till framtiden och att bo kvar i kommunen Andel unga med extrajobb och/eller sommarjobb Attityder till eget företagande Avslutande diskussion Källförteckning Bilaga Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid (118)

5 Inledning Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf) definierar ungdomspolitik som en uttryckt politisk ambition för ungas levnadsförhållanden. I Sverige får ungdomspolitiken inte styras av staten. Det är istället kommunerna själva som väljer hur ungdomspolitiken skall utformas och det är sedan Mucf som följer upp den nationella ungdomspolitiken. Den politiska ambitionen uttrycks vanligtvis i olika former av mål eller önskvärda utfall. För den nationella ungdomspolitiken i Sverige är den uttryckta politiska ambitionen de mål, perspektiv och huvudområden som slagits fast av riksdag och regering. De nationella målen är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, ha makt att forma sina liv samt ha inflytande över samhällsutvecklingen. Sveriges ungdomspolitiska program syftar till att skapa kanaler för inflytande och engagemang för unga. Med ett politiskt program lyfts områden som är viktiga för ungas framtid och tydliggörs i bland annat kommunens olika övergripande områden. Programmet visar inte bara vart ungdomspolitiken ska leda, den visar även vad som krävs för att utföra den. Den fungerar som ett stöd och inspiration till unga samt som vägledning för nämnder och förvaltningar i olika ungdomsfrågor. Svensk ungdomspolitik riktar sig till ungdomar mellan 13 och 25 år. Den är sektorövergripande och innefattar fem olika områden: - Utbildning och lärande - Arbete och försörjning - Hälsa och utsatthet - Inflytande och representation - Kultur och fritid 5 (118)

6 Ungdomspolitik i Landskrona stad Det ungdomspolitiska programmet i Landskrona stad samlar och tydliggör Landskrona stads syn på ungdomsfrågor och är vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar. Dessa har i uppdrag att i bred samverkan ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter. Det politiska programmet anger nya långsiktiga mål utifrån nationell ungdomspolitik. Landskrona stads ungdomspolitiska program bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, regeringens strategi för ungdomspolitiken, Lissabonstrategin, Landskrona stads mål samt lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Landskrona ska vara en stad där ungdomar ska ha makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla insatser ska ha ett ungdomsperspektiv som innebär att ungdomar ska få utöva sina mänskliga rättigheter, betraktas som en mångfald av individer, stödjas att bli självständiga och ha möjlighet att vara delaktiga i att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. De övergripande målen speglar den nationella politiken. För att utveckla en kunskapsbaserad ungdomspolitik frågar vi ungdomarna själva. Detta gör vi genom lokal uppföljning av ungdomspolitiken, dvs genom LUPPundersökningen. Frågorna i LUPP-enkäten sträcker sig över flera olika områden och syftet är att använda svaren som underlag för den lokala ungdomspolitiken. 6 (118)

7 Syfte Syftet med LUPP är att kartlägga ungas behov i Landskrona för att sedan utveckla en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Rapporten ska ge en nulägesanalys och fungera som underlag för framtida politiska beslut som berör unga i Landskrona. Genom att jämföra resultaten med tidigare år urskiljs vad som har förbättrats samt vilka områden som behöver utvecklas eller bli ännu bättre. Förhoppningen är att detta kan omsättas i konkreta insatser och åtgärder av alla som arbetar med barn och unga i Landskrona. Metod och genomförande Enkäten behandlar ungdomarnas situation, livsvillkor och åsikter. Den är utformad för två ålderskategorier, elever i årskurs 7-9 samt elever på gymnasiet. Flertalet av frågorna är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att många av frågorna i enkäten rör uppfattningar och tankar. Den innehåller frågor med både bundna och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes bland årskurs 8 elever på högstadiet och bland elever i årskurs 2 på gymnasiet på alla kommunala skolor samt tre fristående skolor i Landskrona stad under oktober. På alla skolor genomfördes enkäten under skoltid. Efter att samtliga enkäter fyllts i elektroniskt sammanställdes och kodades materialet automatiskt i Mucf:s databaser. Vidare innehåller enkäten ungefär 80 frågor och är uppdelad i sju kategorier: Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Fritidssysselsättning m.m. Trivsel i skolan, problem i skolan samt inflytande m.m. Intresset för politik och samhällsfrågor m.m. Ungdomarnas utsatthet för kränkningar/brott m.m. Mat, alkohol och motionsvanor m.m. Önskan om extrajobb, viljan att starta eget företag m.m. Tankar om vidareutbildning, flytt från staden m.m. 7 (118)

8 Urval och svarsfrekvens Eleverna i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet har deltagit i undersökningen och skolorna presenteras i tabellerna nedan. Särklasser, introduktionsklasser och elever som är bosatta i Landskrona men går i skola i annan kommun har inte deltagit i undersökningen. Det är totalt 389 elever i årskurs 8 som har besvarat enkäten. 47 % av dessa är tjejer och 50 % är killar. 99 gymnasieelever i årskurs 2 har deltagit och utav dessa är 52 % tjejer och 48 % killar. Något fler killar än tjejer har svarat på högstadiet och något fler tjejer än killar har svarat på gymnasiet. Dock är skillnaderna relativt små och båda könen är väl representerade i studien och de mindre skillnaderna som föreligger bör inte påverka studiens resultat. Svarsfrekvensen är 84 % i årskurs 8 och 51 % i årskurs 2 på gymnasiet. Svarsfrekvensen från både grund- och gymnasieskolan kan betraktas som tillfredsställande då nationella studier ofta genererar mellan 50 %-60 %. 89 % kan därmed särskilt betraktas som hög svarsfrekvens. Internt bortfall innebär att eleverna har valt att inte besvara vissa frågor i enkäten och databasen som bearbetar resultaten visar * om mindre än sex personer har svarat på frågan. 8 (118)

9 Grundskola årskurs 8, Antal elever Antal svarande elever Svarsfrekvens Asmundtorps skola % Landskrona BoIS Fotbollsakademi % Sandåkerskolan % Glumslövs skola % PeterSvenskolan % Säbyholms Montessoriskola % Seminarieskolan % Västervångskolan % Total % Gymnasiet årskurs 2, Antal elever Antal svarande elever Svarsfrekvens Allvar Gullstrand % Selma Lagerlöfgymnasiet % Total % Grundskola årskurs 8, Antal svarande elever Procent Asmundtorps skola 34 10,2 Dianaskolan 21 6,3 Dammhagskolan 54 16,3 Sandåkerskolan 64 19,3 Glumslövskolan 33 10,0 Estetcollege 8 2,4 Juniorcollege 15 4,5 Västervångskolan ,8 Total ,0 Gymnasiet årskurs 2, Antal Procent Allvar Gullstrand 47 39,5 Enoch Thulingymnasiet 22 18,5 Selma Lagerlöfgymnasiet 28 23,5 Annan skola 22 18,5 Total ,0 9 (118)

10 Disposition och databearbetning Rapporten består av två delar där den första delen består av en analys mellan och samt jämförelse mellan könen. I första delen presenteras resultaten från de olika frågorna i tabellform. Tabeller för årskurs 8 presenteras följt av årskurs 2 på gymnasiet. I tabellerna visas resultaten från, och, men den jämförande analysen görs endast mellan och. För att få bättre överblick i jämförelsen är vissa resultat markerade med röd, gul eller grön färg. Färgerna visar om det skett förbättring, försämring eller om statistiken inte förändrats märkvärt sedan. Tabellen markeras grön eller röd om resultatet skiljer sig minst 10 procentenheter från. Annars markeras den gul. Den andra delen består av en jämförelse mellan skolorna. I detta kapitel har svarsalternativen i vissa fall omkodats där svarsalternativ såsom stämmer mycket bra och stämmer ganska bra tillsammans blivit stämmer bra. Denna typ av databearbetning har använts i kapitlet som berör skolan. Genom att göra detta får läsaren en förenklad men även tydligare bild över hur eleverna ställer sig till ett påstående, positivt eller negativt. Dessutom får läsaren en tydligare bild över hur det ser ut mellan skolorna. Risken med denna omkodning är att nyansskillnaderna blir lidande. Det vill säga, om 10 % av eleverna har svarat stämmer mycket dåligt på frågan om hur de upplever stämningen i skolan kommer dessa svar inte att synas i diagrammen. Ett genomsnitt för högstadie- respektive gymnasieeleverna har tagits fram i de diagram där dessa jämförs med varandra. Detta har varit relevant i kapitlet om trygghet då det är intressant att se skillnader mellan upplevelser av trygghet i allmänhet för yngre och äldre elever. I kapitlet om hälsa har högstadie- och gymnasieelever också jämförts med varandra för att få en generell bild av ungas upplevda hälsa när det kommer till stress, sömnbesvär, matvanor samt användning av tobak och droger. Tabellerna och diagrammen som inte jämförs eller analyseras finnes i bilagan. 10 (118)

11 Del 1 Följande del består av består av en analys mellan och samt jämförelse mellan könen. Resultat från presenteras också i tabellen. 11 (118)

12 Fritid En kommun bör erbjuda ett varierande utbud av fritidsaktiviteter för unga eftersom det ofta leder till ökat välbefinnande. Att unga lär sig att samarbeta och fungera i ett socialt sammanhang där nya sociala kontakter knyts och nätverk skapas är en annan viktig aspekt av fritid. Nedan behandlas några aspekter av ungdomarnas fritid, bland annat hur mycket fritid unga har och hur mycket det finns att göra på fritiden. Därutöver redovisas ungdomarnas delaktighet i föreningslivet och vilka fritidsaktiviteter ungdomarna ofta engagerar sig i. Tabell 1 visar att 59 % av tjejerna i årskurs 8 upplever att de har lagom med fritid. Det har därmed skett en negativ utveckling där fler andel tjejer i årskurs 8 upplever att de ofta har för lite fritid i jämförelse med. 64 % av killarna i högstadiet anser att de har lagom med fritid och en positiv förändring har skett då färre andel killar anser sig ha för lite fritid i jämförelse med. Vidare anser 53 % av killarna på gymnasiet att de har lagom med fritid och en negativ utveckling har skett då en större andel anser sig ha för lite fritid i jämförelse med. Även om ingen större förändring har skett bland tjejerna på gymnasiet och ungefär hälften anser sig ha lagom med fritid, är det ändå flest andel i denna grupp som faktiskt anser sig ha minst fritid där 39 % av tjejerna på gymnasiet instämmer till detta påstående. Tabell 1 Hur mycket fritid har du? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 14% 22% 12% 16% 8% 21% 4% 13% 10% 14% 12% 23% Jag känner att jag har lagom med fritid 59% 64% 70% 61% 70% 63% 57% 53% 65% 68% 59% 57% Jag känner ofta att jag har för lite fritid 27% 14% 18% 23% 22% 16% 39% 34% 35% 25% 29% 21% 12 (118)

13 Tabell 2 visar på en positiv utveckling där ungefär hälften av tjejerna och 74 % av killarna på gymnasiet anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. På högstadiet anser 68 % av tjejerna och 76 % av killarna att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Det har dock inte skett några större förändringar sedan även om fler elever på grundskolan än på gymnasiet anser att det finns mycket att göra på fritiden. Tabell 2 Hur mycket finns det att göra på fritiden? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra 68% 76% 68% 75% 51% 49% 57% 74% 45% 48% 45% 54% Det finns ganska lite/väldigt lite/ingenting att göra 32% 24% 32% 25% 51% 48% 43% 26% 55% 51% 49% 50% Tabell 3 visar att fler andel killar än tjejer på grundskolan och på gymnasiet är medlemmar i någon förening. 61 % av killarna på högstadiet och 83 % av killarna på gymnasiet har angett att de är medlemmar i en förening. Den stora ökningen från är främst bland killarna på gymnasiet där andel medlemmar i förening har fördubblats. Vidare är 46 % av tjejerna på högstadiet och 29 % av tjejerna på gymnasiet medlemmar i någon förening. Det har därmed skett en negativ utveckling bland tjejerna där gymnasietjejerna framförallt utmärker sig. Tabell 3 Är du medlem i någon förening? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 46% 61% 56% 69% 49% 58% 29% 83% 38% 41% 35% 54% Nej 54% 39% 44% 31% 51% 42% 70% 17% 62% 59% 65% 46% Tabell 4 visar en positiv utveckling bland alla elever när det gäller idrott, både i och utanför förening förutom bland tjejerna på gymnasiet. 48 % av tjejerna på högstadiet, 62 % av killarna på högstadiet och 83 % av killarna på gymnasiet anger att de idrottar/motionerar i förening och liknande siffror ser vi bland dessa elever när det gäller att idrotta/motionera utanför förening. Den negativa utvecklingen ser vi bland tjejerna på gymnasiet där 32 % av dessa anger att de 13 (118)

14 idrottar i förening i jämförelse med 44 %. Landskrona skiljer sig från riket då undersökningar visar att medlemskap inom föreningsliv har minskat generellt. Däremot ser vi likheter mellan Landskrona och riket då färre tjejer än killar är medlemmar i föreningar (Mucf ). 48 % tjejerna i årskurs 8 anger att de sjunger/spelar instrument/skapar musik/spelar teater på sin fritid. Det är flest andel i denna grupp som ägnar sig åt dessa aktiviteter på fritiden även om den positiva utvecklingen skett bland killarna i årskurs 8 och tjejerna på gymnasiet. 30 % av högstadiekillarna och 29 % av gymnasietjejerna ägnar sig åt att sjunga/spela instrument/skapa musik/spela teater. 17 % av gymnasiekillarna utövar dessa aktiviter och inga påtagliga förändringar har skett sedan. 58 % av högstadietjejerna, 42 % av högstadiekillarna och 24 % av gymnasiekillarna läser böcker på fritiden och påvisar en positiv utveckling då andelen har fördubblats sedan. 24 % av gymnasietjejerna anger att de läser böcker på fritiden och andelen är mer eller mindre oförändrad i jämförelse med. Tabell 4 Vilka av följande saker gör du på din fritid? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Idrottar/motionerar i klubb/förening 48% 62% 39% 46% 46% 60% 32% 83% 44% 14% 33% 53% Idrottar/motionerar men inte i klubb/förening 48% 60% 39% 40% 45% 50% 41% 62% 40% 36% 51% 51% Besöker ett sportevenemang 10% 21% 9% 19% 8% 20% 10% 26% 15% 14% 5% 21% Skriver 17% 6% 13% 4% 75% 55% * * 10% 6% 63% 47% Sjunger/spelar instrument/skapar musik/spelar teater 48% 30% 41% 15% 46% 27% 29% 17% 16% 13% 34% 30% Läser böcker 58% 42% 28% 21% 71% 53% 24% 24% 18% 8% 51% 37% Besöker bibliotek 13% 15% 13% 12% 9% 0% 22% 7% 11% 7% 7% 6% Går på konsert/teater/musikal/museum 3% 3% * * 1% 1% * * * * 1% 3% Deltar i föreningslivet 7% 10% 6% 3% 34% 35% * * * * 18% 31% Går på ungdomshus/fritidsgård 16% 19% 9% 12% 14% 20% * * * * 3% 13% Är ute i naturen fiskar/jagar 12% 13% 7% 9% 2% 3% * * * * 35% 29% Målar/syr/annan skapande verksamhet 26% 24% 28% 23% 23% 8% * * 3% 8% 12% 8% 14 (118)

15 Sammanfattande slutsatser Majoriteten av unga anser sig ha lagom med fritid även om en negativ utveckling skett bland tjejerna i grundskolan samt bland killarna på gymnasiet. Det är även en majoritet som anser sig ha mycket att göra på fritiden och den positiva utvecklingen har skett framförallt bland gymnasieeleverna. Det är fler killar än tjejer som är medlemmar i någon förening och den positiva utveckling har framförallt skett bland killarna på gymnasiet. Det har även skett en negativ utveckling bland tjejerna då färre andel är medlemmar i någon förening i jämförelse med. Generellt idrottar/motionerar fler elever både i och utanför föreningar, med undantag för tjejerna på gymnasiet där vi ser en negativ utveckling i jämförelse med. 15 (118)

16 Skola Att den generella trivseln i skolan är god och att eleverna upplever trygghet i skolan skapar förutsättningar för goda resultat. I detta kapitel presenteras några aspekter av hur unga upplever trivseln i skolan samt möjligheten till inflytande och delaktighet. Tabell 5 visar att majoriteten av eleverna anser att det är god stämning i skolan även om det är färre andel tjejer som upplever god stämning i jämförelse med. Den största skillnaden mellan könen är på grundskolan där 61 % av tjejerna och 71 % av killarna anser att det är bra stämning i skolan. Skillnaderna mellan könen är mindre på gymnasiet där 65 % av tjejerna på gymnasiet och 67 % av killarna på gymnasiet anser att det är god stämning i skolan. Tabell 5 Tycker du att stämningen är bra på din skola? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Bra eller mycket bra stämning 61% 71% 75% 68% 69% 63% 65% 67% 76% 72% 81% 76% Verken bra eller dålig stämning 26% 16% 13% 20% 21% 28% 22% 17% 15% 18% 10% 12% Dålig eller mycket dålig stämning 14% 13% 8% 11% 10% 9% 10% 11% 8% 4% 8% 12% 16 (118)

17 Tabell 6 visar att betydligt fler elever anser att mobbning är ett problem i skolan i jämförelse med tidigare år. Det är framförallt bland högstadieeleverna som ökningen har skett där en majoritet av både killarna och tjejerna anser att mobbningen är ett problem. 61 % av högstadietjejerna och 71 % av högstadiekillarna instämmer till påståendet. Ökningen är även märkbar bland gymnasieeleverna där 24 % av tjejerna och 18 % av killarna anser att mobbning är ett problem i skolan. Tabell 6 Stämmer påståendet mobbning är ett problem i skolan? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer ganska eller mycket bra 61% 71% 18% 24% 32% 38% 24% 18% * * 15% 20% Stämmer varken bra eller dåligt 26% 16% 19% 16% 32% 29% 18% 11% 26% 9% 30% 29% Stämmer ganska eller mycket dåligt 14% 13% 37% 31% 37% 33% 59% 71% 39% 58% 55% 51% 17 (118)

18 Tabell 7 visar att gymnasieeleverna i mindre utsträckning är nöjda med undervisningen i jämförelse med, där hälften anser att den är tillfredsställande. Vidare anser drygt hälften av gymnasieeleverna att det finns möjlighet till extra hjälp och stöd och även här har det skett en negativ utveckling i jämförelse med. Missnöjet hos gymnasieeleverna handlar även om lärarna, där 61 % av tjejerna och 51 % av killarna anser att de är nöjda med lärarna i sin skola. I grundskolan anser ungefär 70 % av eleverna att de är nöjda med undervisningen, möjligheten till extra hjälp och stöd samt lärarna. Skolinspektionen menar att den dåliga anpassningen av undervisningen efter elevernas förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter hör till de mer framträdande och allvarliga bristerna i skolorna i riket (Skolinspektionen 2011). Vidare är få elever nöjda med skolmaten och detta är tydligast på gymnasiet där 10 % av tjejerna och 13 % av killarna upplever att de är nöjda med skolmaten. 19 % av grundskoleleverna är nöjda med skolmaten. Ungefär hälften av alla eleverna upplever god skolmiljö där den negativa utveckling framförallt skett bland tjejerna. Tabell 7 Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Andel i procent har angett mycket bra eller ganska bra Skolmiljö 59% 63% 71% 60% 48% 53% 71% 59% Skolbiblioteket 55% 58% 67% 60% 65% 45% 69% 52% Skolmaten 19% 19% 23% 33% 10% 13% 45% 34% Undervisningen 71% 72% 76% 76% 50% 50% 84% 66% Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det 73% 73% 68% 68% 50% 43% 79% 54% Skolhälsovården 54% 67% 66% 60% 50% 43% 48% 34% Tillgången till datorer 54% 61% 37% 46% 56% 49% 66% 48% Lärarna 72% 71% 73% 70% 61% 51% 90% 68% 18 (118)

19 Tabell 8 visar att eleverna på grundskolan och gymnasiet vill helst vara med och bestämma om vad de får lära sig, hur de skall arbeta samt hur de skall organisera läxorna. Majoriteten av eleverna vill vara med och bestämma medan det är betydligt färre som upplever att de får vara med och bestämma i skolan. Vidare har det skett en negativ utveckling framförallt bland gymnasieeleverna där färre andel elever i jämförelse med upplever att de får vara med och bestämma om prov, skolmiljö inne, hur de skall arbeta samt hur de ska organisera läxorna. I riket anser 46% av eleverna i årskurs 7-9 samt eleverna på gymnasiet att de får vara med och bestämma om vad de får lära sig. Den nationella undersökningen visar att det formella elevinflytandet finns men ser ut att ha relativt marginell roll i skolans vardag (Mucf ). Tabell 8 Hur mycket vill du och får vara med och bestämma om? Vill Får Vill Får Vill Får Vill Får Vill Får Vill Får Andel i procent har angett väldigt mycket eller ganska mycket Proven 70% 33% 76% 28% 61% 78% 77% 32% 78% 46% 80% 45% Vad du får lära dig 77% 45% 81% 41% 76% 39% 84% 42% 75% 41% 81% 50% Vilka läromedel ni ska ha 57% 31% 78% 28% 58% 65% 60% 22% 56% 23% 62% 33% Skolmiljön ute 58% 33% 60% 31% 65% 32% 56% 19% 54% 25% 79% 39% Skolmiljön inne 67% 37% 68% 38% 60% 25% 73% 25% 65% 34% 60% 29% Reglerna i skolan 61% 33% 62% 29% 54% 21% 63% 19% 56% 24% 61% 29% Hur ni ska arbeta 77% 49% 78% 47% 74% 42% 83% 45% 85% 62% 87% 57% Schemat 61% 22% 69% 20% 62% 28% 77% 15% 74% 20% 76% 25% Skolmaten 72% 23% 73% 18% 67% 17% 77% 14% 70% 23% 73% 31% Läxorna 73% 37% 76% 35% 66% 30% 82% 27% 76% 42% 78% 38% 19 (118)

20 Sammanfattande slutsatser Majoriteten av eleverna upplever att det är god stämning i skolan även om en negativ utveckling skett bland tjejerna sedan då färre andel tjejer upplever att stämningen är god. Betydligt fler elever upplever att mobbning är ett problem i skolan än och ökningen är tydligast bland högstadieeleverna. Majoriteten av eleverna vill vara med och bestämma medan betydligt färre upplever att de får vara med och bestämma i skolan. Det är främst vad de får lära sig, hur de skall arbeta samt läxorna som eleverna vill ha inflytande över. 20 (118)

21 Politik, samhälle och inflytande Många politiska beslut som påverkar ungas levnadsvillkor fattas i den egna kommunen. Kommunen har därmed möjlighet att anpassa sina verksamheter efter invånarnas förutsättningar och behov. Det är därmed väsentligt att invånarna vill och kan vara med och påverka i de beslut som tas. Syftet med detta kapitel är att redogöra för ungas intresse kring politik, samhällsfrågor och deras uppfattning om inflytande i kommunen. Här diskuteras även hur ungdomarna skulle vilja utveckla kommunen om de själva fick agera i rollen som politiker. Tabell 9 visar att mindre än hälften av eleverna på högstadiet och på gymnasiet är intresserade av politik och en positiv utveckling har skett bland högstadieeleverna sedan då 40 % av eleverna är intresserade av politik i jämförelse med 29 %. Tabell 9 Hur intresserad är du av politik? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Mycket/ganska intresserad 40% 29% 15% 39% 31% 24% Inte särskilt/inte alls intresserad 60% 81% 85% 61% 69% 76% Tabell 10 visar att drygt hälften av eleverna är intresserade av samhällsfrågor och inga märkbara förändringar har skett sedan. I riket anser fler unga att de är intresserade av samhällsfrågor i allmänhet än politik, vilket även är fallet i Landskrona (Mucf ). Tabell 10 Hur intresserad är du av samhällsfrågor? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Mycket/ganska intresserad 46% 45% 34% 49% 41% 43% Inte särskilt/inte alls intresserad 54% 55% 66% 52% 58% 56% 21 (118)

22 Tabell 11 visar att hälften av eleverna på högstadiet och på gymnasiet vill vara med och påverka i den egna kommunen. Den positiva utvecklingen har skett bland årskurs 8 eleverna där 48 % vill vara med och påverka i jämförelse med 34 %. I riket anser 40% av unga mellan år att de är intresserade av att påverka lokalt. Andelen har legat på ungefär samma nivå sedan 2007 (Mucf 2013). I jämförelse med riket vill eleverna i Landskrona i något högre utsträckning vara med och påverka i frågor som rör den kommun de bor i. Tabell 11 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Åk 8 år Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Ja 48% 34% 42% 47% 40% 43% Nej 52% 66% 58% 53% 60% 57% 22 (118)

23 Ungdomarna fick välja 4 av 18 områden som de tyckte var viktigast att satsa på om de vore politiker. De områden som flest andel elever har prioriterat är märkt med fet stil. I tabell 12 framgår det att hälften av eleverna på högstadiet och på gymnasiet vill satsa på skolan. Det andra prioriterade området är arbete mot kriminalitet. Även om drygt hälften av eleverna prioriterar detta område har andelen elever som markerat detta alternativ som förbättringsområde minskat sedan. Arbete mot främlingsfientlighet och rasism kommer på tredje plats där 34 % av högstadieungdomarna och 40 % av gymnasieungdomarna skulle satsa på att arbeta med denna fråga om de vore politiker. Tabell 12 Vad är viktigast att satsa på om du vore politiker? Åk 2 gym Åk 2 gym Arbete mot kriminalitet 43% 58% 49% 59% Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 34% 38% 40% 30% Arbete för integration 5% 6% 10% 8% Motverka diskriminering av olika grupper i samhället 15% 15% 17% 24% Arbete för att minska användandet av alkohol och droger 18% 30% 9% 18% Bostäder 13% 16% 23% 18% Idrottsanläggningar 16% 16% 18% 19% Arbete för miljön 20% 21% 11% 15% Gator, vägar och cykelbanor 10% 11% 6% 4% Arbete för jämställdhet 8% 9% 9% 15% Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 9% 12% 3% 13% Ställen där ungdomar kan träffas 17% 22% 12% 21% Pengar till föreningar 10% 12% 10% 8% Pengar till kultur 6% 4% 1% 7% Skola 55% 43% 54% 41% Barnomsorg 15% 14% 13% 15% Äldreomsorg 18% 11% 14% 16% Hälsa 22% 23% 19% 28% 23 (118)

24 I tabell 13 framgår det att drygt 40 % av tjejerna på högstadiet och på gymnasiet och drygt 30 % av killarna på högstadiet och på gymnasiet skulle vilja träffa en politiker i kommunen. Den positiva utvecklingen har skett bland tjejerna på gymnasiet där 38 % skulle vilja träffa en politiker i kommunen i jämförelse med 23 %. Tabell 13 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 35% 26% 30% 20% 40% 30% 38% 33% 23% 25% 36% 45% Nej 19% 37% 25% 47% 60% 70% 42% 28% 30% 47% 64% 55% Sammanfattande slutsatser Ungefär hälften av eleverna på högstadiet och på gymnasiet anser sig vara intresserade av politik, samhällsfrågor samt vill vara med och påverka lokalt. De viktigaste frågorna som eleverna skulle prioritera om de vore politiker är skolan, arbete mot kriminalitet samt arbete mot främlingsfientlighet och rasism. 24 (118)

25 Trygghet Det är av en stor vikt att unga upplever trygghet på olika fysiska platser i kommunen. Trygghet i skola och på fritid ska ligga till grund för all kommunal verksamhet. Det är även av stor vikt att barn och unga känner förtroende till vuxna för att på sikt kunna känna tillit till samhället som helhet. Kapitlet presenterar ungas upplevelser av trygghet i Landskrona och här diskuteras även mobbning samt orättvis behandling. Ungdomarna har besvarat frågor om huruvida de varit utsatta för brott eller hot det senaste halvåret. De har fått möjlighet att markera de svarsalternativ som stämmer in på dem. Tabell 14 visar att det är vanligast att elever blir utsatta för hot och stöld då drygt 10 % av grundskole- och gymnasieeleverna blivit utsatta för detta. Tabell 14 Om du tänker tillbaka det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Åk 8 år Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Blivit utsatt för hot 12% 12% 18% 10% 9% 21% Blivit utsatt för stöld 10% 14% 17% 11% 12% 16% Inte vågat gå ut 8% 9% 7% 10% 11% 11% Blivit utsatt för misshandel 4% 5% 5% 3% 4% 11% Blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 4% 3% 3% 4% 1% 2% Inget av ovanstående har hänt mig 70% 69% 65% 67% 74% 62% 25 (118)

26 Tabell 15 visar att den upplevda tryggheten varierar beroende på plats och klockslag. Exempelvis upplever unga mer trygghet i det egna bostadsområdet på dagtid än på kvällstid. Drygt 90 % av eleverna upplever alltid eller oftast trygghet på samtliga platser medan den positiva utvecklingen sedan är den upplevda tryggheten på ungdomshus och på fritidsgård och denna har ökat markant. Även den upplevda tryggheten på disco/nöjesställe har ökat bland gymnasieeleverna. Tabell 15 Känner du dig trygg på följande ställen? Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Oftast/alltid trygg på allmän plats/på stan 88% 96% 85% 90% 87% 83% Oftast/alltid i bostadsområdet på kvällen 89% 87% 88% 89% 92% 89% Oftast/alltid på rasterna 93% 93% 96% 96% 95% 93% Oftast/alltid i bostadsområdet på dagen 97% 95% 97% 100% 99% 96% Oftast/alltid trygg i hemmet 98% 97% 97% 99% 98% 97% Oftast/alltid trygg på väg till och från skolan 95% 96% 96% 99% 97% 96% Oftast/alltid trygg på buss, tåg eller liknande 90% 89% 84% 94% 94% 89% Oftast/alltid trygg på disco eller nöjesställe 76% 82% 92% 73% 86% Oftast/alltid trygg på ungdomshus, fritidsgård eller liknande 87% 55% 81% 80% 35% 76% Följande kategorier var inte med i års Lupp undersökning. Känner du dig trygg på följande ställen? Klassrummet 94% 95% 100% 98% På nätet 87% 89% 91% 97% 26 (118)

27 Tabell 16 visar inga större förändringar sedan. Det är fortfarande tjejerna på högstadiet som är mest utsatta där 2 av 10 tjejer upplever att de blivit utfrysta det senaste halvåret. Bland de andra eleverna har 1 av 10 känt sig utfryst eller mobbad. Andel högstadieelever som upplevt mobbning på nätet/i mobilen har ökat markant där 39 % uppger att de blivit mobbade på nätet/i mobilen i jämförelse med 23 %. Högstadieelever som upplever att de blivit utfrysta eller mobbade i klassrummet har minskat även om drygt hälften av de som upplever att de blivit mobbade fortfarande upplever mobbningen där. I riket har 7 % av eleverna i årskurs 4-9 och drygt 2 % av eleverna på gymnasiet varit utsatta för mobbning. Vidare har vart tredje barn och ung mellan 10 och 16 år blivit kränkta på nätet minst någon gång under det senaste året. Mest utsatta är tjejer mellan år som använder den största delen av sin uppkopplade tid i sociala medier (Friends ). Tabell 16 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 18% 12% 17% 11% 18% 9% 10% 13% 5% 9% 13% 11% Nej 82% 88% 82% 89% 82% 91% 90% 87% 95% 91% 87% 89% Var hände detta? Åk 2 gym Åk 2 gym I hemmet 7% 2% 1% 1% I någon annans bostad 11% 9% * * I mitt bostadsområde på dagen 16% 9% * 1% I mitt bostadsområde på kvällen 11% 11% * 1% På väg till eller från skolan 16% 19% 1% 1% I klassrummet 41% 51% 3% 4% På rasterna i skolan 63% 70% 3% 3% På träningen 16% 13% 1% * I en föreningslokal 11% 4% * 1% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 13% 6% * 1% På klubb eller annat uteställe 16% 11% 1% * Ute på stan eller i centrum 11% 13% 3% 1% På buss, tåg eller liknande 11% 9% * 1% På nätet/i mobilen 39% 23% 2% 1% Annat 16% 28% 3% 1% 27 (118)

28 Tabell 17 redovisar huruvida eleverna har blivit behandlade på ett sådant sätt så att de har mått riktigt dåligt. Genom att slå ihop svarsalternativen Ja, någon gång och Ja, flera gånger ges en tydligare bild över huruvida eleverna någon gång upplevt sådan behandling. 48 % av tjejerna på högstadiet menar att detta har hänt minst en gång och har även ökat från 31 % sedan. 43 % av både tjejerna och killarna på gymnasiet har upplevt sådan behandling där tjejerna ökat från 30 % och killarna har ökat drastiskt från 18 % sedan. 32 % av killarna på högstadiet har upplevt kränkande behandling så att de har mått dåligt och har ökat från 23 % sedan. Tabell 17 Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Nej 52% 68% 69% 77% 57% 57% 68% 75% Ja, någon gång 36% 23% 24% 17% 31% 30% 30% 18% Ja, flera gånger 12% 9% 7% 6% 12% 13% * * 28 (118)

29 De elever som svarade ja på den tidigare frågan fick även svara på frågan i tabell 18. De har haft möjligheten att markera flera alternativ. De alternativ som har fått flest markeringar är skolans personal. Andelen gymnasieelever som upplevt att de har blivit orättvist behandlade av skolans personal har ökat från 23 % till 55 % medan andelen elever på grundskolan som anser att de blivit orättvist behandlade av skolans personal har minskat från 42 % till 33 %. 41 % av grundskoleleverna anger istället att det är andra elever som har behandlat dem orättvist medan 24 % av gymnasieeleverna anger att det är andra elever som behandlat dem orättvist. Tabell 18 Jag blev orättvist behandlad av Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Sjukvården 6% 3% 21% 13% Polisen/rättsväsendet 8% 3% 14% 10% Socialtjänsten 8% 3% 10% 10% Organisation eller förening 3% 2% 14% 16% Skolans personal 33% 42% 55% 23% Andra elever 41% 41% 24% 29% Annan person 34% 27% 38% 26% Annat 21% 22% 24% 13% Sammanfattande slutsatser Hot och stöld är de vanligaste formerna av brott och våld som unga i Landskrona har varit utsatta för. Upplevelsen av trygghet på ungdomshus och fritidsgård har ökat sedan bland både högstadie- och gymnasieeleverna. Det är framförallt tjejerna på högstadiet som upplever att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Bland årskurs 8 eleverna sker mobbningen främst i klassrummet och på nätet eller i mobilen. 29 (118)

30 Hälsa I riket har unga en positiv syn på sin hälsa och i relation till den vuxna befolkningen är ungas fysiska hälsa bättre. Dock visar många studier på en negativ utveckling vad gäller framförallt ungas psykiska hälsa. En bra skol- och arbetsmiljö, en innehållsrik fritid och goda relationer till andra människor är viktigt för att må bra. För mycket eget ansvar, stress, höga kravbilder, samt skönhetsideal som förmedlas i media är några av de faktorer som folkhälsoinstitutet menar har en negativ påverkan på ungas psykosociala hälsa (Mucf ). Detta kapitel beskriver ungas hälsotillstånd, med avseende på fysisk och psykosocial hälsa. Det redogör också för ungdomarnas syn på stress, sömn, träning, alkohol, tobak samt drogvanor. Tabell 19 redovisar för ungas syn på sin hälsa. Genom att slå ihop svarsalternativen ganska bra och mycket bra, ges en tydligare bild av elevernas upplevda hälsa, positivt eller negativt. Det framgår att fler killar än tjejer upplever god hälsa. 68 % av tjejerna på högstadiet och 59 % av tjejerna på gymnasiet ser positivt på sin hälsa medan 81 % av killarna på högstadiet och 74 % av killarna på gymnasiet anser att de mår ganska eller mycket bra. Andel tjejer som upplever sin hälsa som god har dessutom minskat sedan medan andelen killar som ser positivt på sin hälsa inte har förändrats. Tabell 19 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Mycket bra 23% 43% 37% 42% 36% 48% 37% 59% 20% 33% 38% 47% Ganska bra 45% 38% 40% 41% 46% 37% 22% 15% 49% 39% 44% 35% Varken bra eller dåligt 22% 14% 16% 11% 11% 11% 28% 19% 25% 21% 14% 14% Ganska dåligt 6% 4% 6% 5% 4% 3% * * * * 3% 1% Mycket dåligt 5% 2% * * 4% 1% * * * * 1% 3% 30 (118)

31 Tabell 20 redogör för hur ofta eleverna anser sig vara sjuka. Det är flest andel killar på högstadiet (68 %) som upplever att de är friskare än andra i jämförelse med de andra grupperna och i jämförelse med. Ungefär hälften av eleverna på gymnasiet och tjejerna på högstadiet upplever sig vara friskare än andra. Dock har andelen gymnasieelever som upplever sig vara sjukare än andra ökat sedan. Tabell 20 Hur ofta är du sjuk? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Jag är inte sjuk lika ofta som andra 49% 68% 41% 52% 45% 60% 45% 54% 67% 67% 57% 60% Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra 41% 23% 51% 43% 44% 33% 33% 33% 27% 29% 36% 34% Jag är sjuk oftare än andra 9% 9% 8% 5% 11% 7% 22% 13% 7% 3% 7% 6% 31 (118)

32 Tabell 21 visar hur ofta eleverna upplever stress. Genom att slå ihop svarsalternativen varje dag och flera gånger i veckan ges en tydligare bild över hur ofta eleverna upplever stress. Det framgår att fler andel tjejer än killar på både högstadiet och på gymnasiet känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. 54 % av tjejerna på högstadiet och 68 % av tjejerna på gymnasiet upplever stress flera gånger i veckan/varje dag. 26 % av killarna på högstadiet och 28 % av killarna på gymnasiet uppger att de är stressade flera gånger i veckan/varje dag. Andelen tjejer som upplever stress har dessutom ökat sedan medan andelen killar som upplever stress är oförändrad. Tabell 21 Hur ofta har du känt dig stressad det senaste halvåret? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Varje dag 21% 7% 13% 8% 18% 8% 29% 9% 15% 9% 21% 10% Flera gånger i veckan 33% 19% 22% 20% 25% 12% 39% 19% 37% 14% 31% 15% Någon gång i veckan 16% 16% 18% 17% 17% 13% 16% 16% 19% 23% 25% 16% Någon gång i - månaden 16% 21% 23% 30% 28% 37% 8% 30% 17% 23% 11% 35% Mer sällan eller aldrig 14% 38% 24% 25% 12% 30% 8% 26% 12% 30% 12% 24% 32 (118)

33 I tabell 22 redovisas hur ofta eleverna har svårt att somna. Genom att slå ihop varje dag och flera gånger i veckan ges en tydligare bild över hur ofta eleverna har svårt att somna under en vecka. Fler andel tjejer än killar har svårt att somna varje dag/flera gånger i veckan. Den grupp som utmärker sig mest är tjejerna på gymnasiet där drygt hälften har svårt att somna varje dag/flera gånger i veckan. Det är också denna grupp som har ökat mest sedan. 34 % av tjejerna på högstadiet har svårt att somna varje dag/flera gånger i veckan. Vidare är det 19 % av killarna på högstadiet och 23 % av killarna på gymnasiet som har svårt att somna varje dag/flera gånger i veckan. Tabell 22 Hur ofta har du haft svårt att somna det senaste halvåret? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Varje dag 16% 9% 9% 8% 8% 8% 27% 14% 10% 11% 14% 10% Flera gånger i veckan 18% 10% 18% 18% 14% 11% 20% 9% 26% 16% 23% 14% En gång i veckan 19% 16% 12% 11% 13% 16% 12% 21% 8% 9% 17% 11% Någon gång i månaden 17% 19% 21% 25% 24% 19% 20% 27% 25% 28% 21% 24% Mer sällan eller aldrig 30% 46% 40% 39% 40% 46% 20% 30% 31% 37% 26% 42% 33 (118)

34 Tabell 23 redogör för hur ofta eleverna brukar träna så att de blir andfådda eller svettas. Genom att slå ihop varje dag och flera gånger i veckan får vi en bättre uppfattning om deras träningsrutiner under en vecka. Killarna tränar mer än tjejerna då 76 % av killarna på högstadiet och 77 % av killarna på gymnasiet tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Andel killar på gymnasiet som tränar har ökat medan andel killar på högstadiet som tränar är oförändrad sedan. Mindre andel tjejer tränar i jämförelse med och det är framförallt tjejerna på gymnasiet som i mindre utsträckning tränar flera gånger i veckan. 32 % av tjejerna på gymnasiet och 57 % av tjejerna på högstadiet tränar varje dag/flera gånger i veckan. Tabell 23 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Varje dag 8% 25% 9% 20% 16% 21% 18% 33% 2% 20% 8% 21% Flera gånger i veckan 49% 51% 59% 55% 46% 46% 14% 44% 49% 34% 28% 43% En gång i veckan 24% 11% 16% 13% 17% 16% 20% 9% 16% 9% 22% 13% Någon gång i månaden 10% 7% 8% 6% 11% 11% 16% 4% 13% 18% 24% 8% Mer sällan eller aldrig 10% 7% 9% 6% 9% 5% 32% 11% 20% 20% 17% 17% 34 (118)

35 Tabell 24 redogör för ungas alkoholkonsumtion. Stjärnorna i tabellen innebär att mindre än 6 personer har markerat alternativet och har därmed inte registrerats i databasen. Fler andel unga på högstadiet dricker alkohol oftare i jämförelse med. Ökningen har framförallt skett bland tjejerna på högstadiet där 29 % anger att de dricker alkohol någon gång i månaden/några gånger per år. I riket konsumerar 10 % av tjejerna i årskurs 9 alkohol minst 1 gång i månaden. 20 % av killarna på högstadiet dricker alkohol någon gång i månaden/några gånger per år. I riket anger 10 % av killarna att de konsumerar alkohol minst en gång i månaden. Det är också fler gymnasieelever som dricker alkohol i jämförelse med. Drygt hälften av både tjejerna och killarna dricker alkohol någon gång i månaden/några gånger per år. I riket anger 33 % av killarna och 25 % av tjejerna att de konsumerar alkohol minst en gång i månaden (Barnombudsmannen ). Tabell 24 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Aldrig 42% 45% 67% 69% 28% 51% 18% 18% 25% 32% 22% 8% En gång om året eller mera sällan 7% 20% 15% 6% 20% 9% * * 8% 16% 10% 11% Någon gång i månaden/några gånger per år 29% 20% 16% 22% 37% 32% 45% 53% 35% 16% 59% 57% Ett par gånger i månaden 13% 5% * * 8% 6% * * 20% 16% 4% 13% Någon gång i veckan 10% 10% * * 7% 2% * * 5% 13% 6% 11% 35 (118)

36 Tabell 25 visar hur många elever som använt narkotika. Över 90 % av högstadieeleverna och över 80 % av gymnasieeleverna har aldrig använt narkotika. Ökningen sedan har skett bland gymnasiekillarna där 9 % har testat narkotika en gång. Det framgår att färre andel elever i Landskrona har testat narkotika i jämförelse med riket. I riket har 8 % av killarna och 6 % av tjejerna i årskurs 9 använt narkotika vid något tillfälle. Bland gymnasieeleverna i årskurs 2 i riket har 20 % av killarna och 14 % av tjejerna testat narkotika vid något tillfälle (CAN ). Tabell 25 Har du någon gång använt narkotika? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja, flera gånger 1% 4% * * * * * * Ja, ett fåtal gånger * * * * * * * * Ja, en gång 1% 3% 1% 3% 6% 9% * * Nej 98% 91% 97% 94% 86% 84% 94% 87% Tabell 26 visar att 37% av högstadieeleverna får tag på narkotika från någon person på orten och 26 % av högstadieeleverna får tag på narkotika från någon person på annan ort och påvisar därmed en ökning i jämförelse med mätningen som genomfördes. 57 % av gymnasieeleverna får tag på narkotika från någon person på orten och andelen är oförändrad sedan medan 14 % av gymnasieeleverna får tag på narkotika genom en person på annan ort och har därmed minskat sedan. Dock har det skett en ökning av andelen gymnasieelever som får tag på narkotika på annat håll, från 20 % till 29 %. Tabell 26 Hur fick du/får du vanligen tag på narkotika? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Från någon person här på orten 37% 26% 57% 50% Från någon person på annan ort (annan kommun eller stad) 26% 4% 14% 30% Beställer från internet 17% 13% * * Annat 9% 26% 29% 20% 36 (118)

37 Sammanfattande slutsatser Tjejerna tränar mer sällan än killarna samt upplever sämre generell hälsa, känner sig oftare stressade och har oftare sömnproblem och mest utsatta är tjejerna på gymnasiet. Fler högstadieelever konsumerar alkohol i jämförelse med. Även om resultaten visar att majoriteten av eleverna aldrig har provat narkotika kan det vara väsentligt att fundera kring det interna bortfallet då CAN:s undersökning påvisar att högst andel narkotikaerfarna elever påfunnits i bland annat Skåne (CAN :12). Dock ser vi en ökning bland killarna på högstadiet som testat narkotika vilket stämmer överens med resultaten från CAN. 37 (118)

38 Arbete Ungas inträde på arbetsmarknaden äger rum allt senare i livet. Etableringsåldern, den ålder då minst 75 procent av en årskull är sysselsatt, ligger idag på 26 år för både kvinnor och män. Ungdomarnas situation på arbetsmarknaden påverkas starkt av den ekonomiska krisen med stigande arbetslöshet som inleddes under slutet av Ungas ekonomiska situation är i regel sämre än för äldre grupper. Bland annat har en större andel unga ekonomiskt bistånd, deras disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre och andelen med låg ekonomisk standard är större i gruppen unga jämfört med äldre grupper (Mucf ). Detta kapitel redogör för elevernas relation till arbetsmarknaden. Frågorna behandlar huruvida de kan tänka sig att starta eget företag i framtiden och om de har haft ett sommarjobb respektive extrajobb. Tabell 27 visar att majoriteten av eleverna på högstadiet och gymnasiekillarna har varken försökt att få eller vill ha ett extrajobb. Mindre andel högstadiekillar är intresserade av att jobba extra i jämförelse med medan fler andel gymnasiekillar har ett extrajobb än. Tabell 27 Har du något extrajobb just nu? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 13% 10% 12% 15% 14% 27% 18% 7% Nej, men har försökt att få ett utan att lyckas 20% 17% 21% 26% 43% 18% 37% 43% Nej, har inte försökt/vill inte ha 67% 73% 67% 59% 43% 55% 45% 50% 38 (118)

39 Tabell 28 redovisar att hälften av gymnasieeleverna hade ett sommarjobb i somras. Av högstadieeleverna hade 14 % av tjejerna och 18 % av killarna ett jobb under sommaren dock sökte majoriteten inte något sommarjobb. Fler andel högstadiekillar i jämförelse med, sökte inte något jobb. Tabell 28 Hade du ett sommarjobb i somras? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille ja 14% 18% 12% 23% 53% 56% 50% 48% nej, men försökte att få ett utan att lyckas 17% 13% 16% 17% 24% 22% 19% 23% nej, sökte inte något 69% 69% 72% 59% 24% 22% 31% 29% Tabell 29 visar att majoriteten av eleverna på högstadiet och på gymnasiet kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Andel gymnasietjejer och högstadiekillar som kan tänka sig starta ett företag i framtiden har ökat sedan där 75 % av gymnasietjejerna och 60 % av högstadiekillarna kan tänka sig att starta eget företag. Landskrona ligger i paritet med riket, då en majoritet av både tjejer (71 %) och killar (78 %) i riket kan tänka sig att bli egna företagare (Mucf ). Tabell 29 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 51% 60% 49% 49% 75% 59% 53% 54% Nej 11% 7% 8% 12% * * 10% 13% Vet inte 38% 33% 43% 40% 18% 38% 37% 34% Sammanfattande slutsatser Hälften av gymnasieeleverna hade ett sommarjobb i somras och det är framförallt gymnasiekillarna som jobbar extra. Majoriteten av eleverna ställer sig även positiva till att starta eget företag i framtiden. 39 (118)

40 Framtid Makt att forma sitt liv omfattar makt såväl i nutid som att forma den egna framtiden. Ungdomstiden handlar, förutom om situationen här och nu, också om utvecklingen från ungdom till vuxen (Utbildningsdepartementet 2013:20). Följande kapitel fokuserar på vad ungdomarna vill göra efter högstadiet respektive gymnasiet. Eleverna redogör även för hur nöjda de är med livet samt om de vill bo kvar i kommunen. Tabell 30 visar att hälften av gymnasietjejerna och 27 % av gymnasiekillarna helst vill studera på högskola eller universitet direkt efter gymnasiet och ökningen har främst skett bland tjejerna. Det är istället fler killar än tjejer som vill jobba i Sverige eller resa direkt efter gymnasiet. Tabell 30 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Tjej Kille Tjej Kille Studera på högskola eller universitet i Sverige 50% 27% 37% 23% Studera utomlands 12% 13% 19% 9% Studera på komvux * * * * Studera på folkhögskola * * * * Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 8% 13% 5% 7% Jobba någon annanstans i Sverige 8% 7% 3% 9% Jobba utomlands * * 16% 11% Resa 8% 18% 15% 18% Annat * * 3% 11% Vet inte 4% 11% 2% 13% 40 (118)

41 I tabell 31 har vi valt att inte färgmarkera tabellen då vi inte har någon uppfattning om varför eleverna väljer att studera i andra kommuner. Det framgår att hälften av killarna och 71 % av tjejerna vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun. Andelen tjejer som vill gå en gymnasieutbildning utanför kommunen har ökat sedan. Tabell 31 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? Tjej Kille Tjej Kille Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 8% 18% 22% 16% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 71% 53% 58% 55% Börja jobba 7% 8% 8% 13% Annat 3% 5% 5% 6% Vet inte 11% 16% 8% 9% Tabell 32 visar att hälften av eleverna på högstadiet och gymnasiet tror att de kommer att flytta från kommunen och anledningen är framför allt jobb och studier (se tabell 33). Tabell 32 Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Ja 48% 50% 55% 50% 56% 54% Nej 12% 15% 10% 22% 13% 14% Vet inte 40% 35% 35% 28% 32% 32% 41 (118)

42 De elever som tror att de kommer att flytta från kommun har fått ange orsak. Nedan presenteras de alternativ som har fått flest markeringar. Tabell 33 visar att de tre största anledningarna är jobb, studier och att eleverna vill prova på något nytt. Tabell 33 Av vilken anledning tror du att du kommer att flytta från kommunen? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Jobb 20% 23% 41% 17% 20% 47% Studier 20% 20% 28% 17% 19% 25% Vill prova på något nytt 14% 11% 24% 11% 14% 24% Tabell 34 visar att elever på högstadiet och på gymnasiet är mest nöjda med kompisrelationerna, familjerelationerna och livet som helhet. Minst andel elever är nöjda med sin arbets- eller skolsituation samt sin utbildning. Bland gymnasieeleverna har det även skett en negativ utveckling där 59 % är nöjda med arbets-/skolsituationen i jämförelse med 80 %. 68 % är nöjda med utbildningen i jämförelse med 81 %. Tabell 34 Hur nöjd är du i största allmänhet med ditt liv när det handlar om följande? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Andel i procent som har svart mycket eller ganska nöjd Din arbets- eller skolsituation 77% 81% 59% 80% Din hälsa 80% 85% 72% 77% Dina kompisrelationer 86% 98% 89% 92% Dina familjerelationer 89% 88% 86% 87% Din ekonomi 80% 84% 68% 63% Din utbildning 77% 84% 68% 81% Ditt liv i sin helhet 83% 88% 84% 88% 42 (118)

43 Sammanfattande slutsatser Flest andel gymnasieelever vill helst studera på högskola eller universitet efter gymnasiet medan majoriteten av högstadieungdomarna vill söka sig till ett gymnasium utanför kommunen. Hälften av högstadie- och gymnasieeleverna tror att de kommer att flytta från kommunen och orsakerna till detta är framförallt jobb, studier och att eleverna vill prova på något nytt. Andel gymnasieelever som anser sig nöjda med sin arbets- eller skolsituation och sin utbildning har minskat sedan. 43 (118)

44 Del 2 Del 1 påvisar ungas situation i Landskrona under, och. Följande del, del 2, fokuserar på att jämföra de olika medverkande skolorna i Landskrona. Genom att titta närmare på elevernas situation på de olika skolorna underlättas det kommande arbetet kring eventuella insatser. 44 (118)

45 Fritid Fritiden har stor betydelse i barns och ungas liv och för unga i åldern år uppger var sjätte i riket att fritiden är det som ger livet mest mening (Mucf :7). Ungas delaktighet i föreningslivet Diagram 1 redovisar hur många elever som är medlemmar i någon förening. Sammanfattningsvis är 6 av 10 högstadieelever och 5 av 10 gymnasieelever medlemmar i någon förening. På högstadiet är det flest andel elever på BoIS Fotbollsakademi som är medlemmar i någon förening medan minst andel elever som är medlemmar i en förening går på Seminarieskolan där drygt 4 av 10 elever instämt till påståendet. På gymnasiet är det fler än dubbelt så många elever på Allvar Gullstrand (7 av 10) som är medlemmar i en förening i jämförelse med eleverna på Selma Lagerlöf (3 av 10). Det är killarna som i högre utsträckning, både på högstadiet och på gymnasiet, är medlemmar i någon förening. Det kan generellt sammanfattas att föreningslivet når en mindre andel barn och unga i åldern år och det gäller särskilt de äldre i åldersgruppen (Mucf :8). Mucf uppgav att 32 % i åldern varit på ett möte i en förening (exklusive politiska partier och fackliga möten) och 38 % svarade att de varit på ett möte i en förening (inklusive politiska partier samt fackliga möten) (Mucf 2013). Det kan därmed konstateras att andelen gymnasieelever i Landskrona som är medlemmar i någon förening antingen ligger i paritet eller över genomsnittet för riket. Diagram 1 45 (118)

46 Diagram 2 redogör för huruvida det finns något som eleverna skulle vilja göra på fritiden men som familjen inte har råd med. Sammantaget är det 1 av 10 högstadieelever och 2 av 10 gymnasieelever som instämmer till påståendet. Några variationer råder mellan skolorna där Säbyholms Montessoriskola utmärker sig där närmare 3 av 10 elever anser att det finns något som de skulle vilja göra på fritiden men som familjen inte har råd med. Utav gymnasieskolorna är det Selma Lagerlöf som utmärker sig. Även här är det drygt 3 av 10 elever som önskar göra något på fritiden som familjen inte har råd med. Det är framförallt tjejerna på högstadiet och på gymnasiet som upplever att familjen inte har råd med en fritidsaktivitet som de skulle vilja ägna sig åt. Diagram 2 46 (118)

47 Unga anser att de har lagom med fritid Diagram 3 redovisar hur mycket fritid unga upplever att de har. En majoritet av eleverna på de olika skolorna anser att de har lagom med fritid. Dock finns det ett antal elever som anser att de har för lite fritid och tydligast är detta på Allvar Gullstrand där drygt 5 av 10 elever menar att de har för lite fritid. Ett eventuellt samband till stress kan förekomma då hälften av eleverna på gymnasiet upplever att de flera gånger i veckan eller varje dag känner sig stressade (se kapitel om hälsa). Det finns även elever som anser att de har alldeles för mycket fritid och här utmärker sig högstadieeleverna på Seminarieskolan samt Västervångskolan. Fler killar än tjejer på högstadiet upplever att de har för mycket fritid. På gymnasiet är det också fler killar än tjejer som anser att de har för mycket fritid medan fler tjejer än killar på både högstadiet och på gymnasiet har uppfattningen att de har för lite fritid. Även detta kan eventuellt kopplas till kapitlet om elevers hälsa där fler tjejer än killar upplever problem med huvudvärk, ont i magen, stress och sömnbesvär. Diagram 3 47 (118)

48 Unga anser att det finns mycket att göra på fritiden Diagram 4 redogör för hur mycket unga anser att det finns att göra på fritiden. En majoritet av alla elever på skolorna har svarat att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden vilket kan tolkas som att eleverna är generellt nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen. Detta kan även relatera till föregående diagram där majoriteten svarat att de har lagom med fritid. Dock har hälften av eleverna på Asmundtorps skola svarat att det finns ganska eller väldigt lite/ingenting att göra på fritiden. Fler killar än tjejer anser att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden både på högstadiet och på gymnasiet vilket kan tolkas som att killarna är mer nöjda än tjejerna med utbudet av fritidsaktiviter i Landskrona. I riket ser vi liknande tendenser där 70 % anser att det finns mycket att göra på fritiden och att det är fler andel tjejer än killar som anser att det finns för lite att göra på fritiden (Mucf :7). Diagram 4 Sammanfattande slutsatser På majoriteten av skolorna är mer än hälften av alla elever medlemmar i någon förening. Flest andel elever som är medlemmar i någon förening går på BoIS Fotbollsakademi där alla svarande elever instämt till påståendet. Vidare är det fler killar än tjejer som är medlemmar i någon förening både på högstadiet och på gymnasiet. Det är även positivt att majoriteten av eleverna anser att det inte finns någon aktivitet som deras familj inte har råd att finansiera och tydligast är detta bland killarna. Killarna upplever i högre utsträckning än tjejerna att de har lagom med fritid och att det finns mycket att göra på fritiden. Att fler tjejer upplever att de har för lite fritid kan relateras till tjejernas upplevda hälsotillstånd i kapitlet om hälsa, där fler tjejer än killar upplever stress samt stressrelaterade symptom såsom magont, huvudvärk och sömnproblem. 48 (118)

49 Skola Kapitlet om skolan är uppdelat i två delar där den första delen kommer att behandla elevernas studiesituation och delas in i trivsel, problem samt stöd och service i skolan. Den andra delen kommer att behandla elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet i skolan. Trivsel i skolan Skolmiljön och trivseln i skolan kan ha negativ påverkan på ungas möjlighet till goda studieresultat. Därmed bör brister i skolmiljön tas på allvar och de situationer eleverna inte är nöjda med bör förbättras. Ett bra sätt att skapa en god skolmiljö är att låta unga själva vara med och påverka i skolan menar Barnombudsmannen (2006). Upplevelser av trivsel i årskurs 8 I diagram 5 redovisas elevernas uppfattning om trivseln i skolan. Den generella trivseln i årskurs 8 kan sammanfattas med att 7 av 10 anser att det är bra stämning på skolan, här förekommer en viss könsskillnad där 5 av 10 tjejer upplever att stämningen är god medan 7 av 10 killar anser att det är bra stämning. Vidare anser 6 av 10 elever att elever och lärare bemöter varandra med respekt och här är könsskillnaderna mindre. 6 av 10 elever anser att det är bra miljö i skolan och åter igen är det tjejerna som är mindre nöjda där hälften av tjejerna anser att det är en god skolmiljö medan 7 av 10 killar anser att miljön i skolan är tillfredsställande. Sammanfattningsvis är dessa resultat något under genomsnittet för riket där 9 av 10 elever trivs på skolan (Skolverket ). Trivseln på skolorna varierar något mellan skolorna och bäst omdöme på frågan om stämningen är god får Säbyholms Montessoriskola där 8 av 10 rapporterar att stämningen är god, följt av Sandåkerskolan och BoIS Fotbollsakademi. Mindre bra omdöme fick Asmundtorps skola där drygt 6 av 10 upplever god stämning på skolan och på Västervång svarar ungefär hälften av de tillfrågade eleverna att de är tillfreds med stämningen. 8 av 10 elever på BoIS Fotbollsakademi menar att lärare och elever bemöter varandra med respekt, tätt följt av Glumlövs skola, Sandåkerskolan och Seminarieskolan som också får högt omdöme där 7 av 10 elever anser att detta stämmer bra. Mindre bra omdöme fick Västervångskolan, PeterSvenskolan samt Asmundtorps skola där hälften av de tillfrågade eleverna anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt. 7 av 10 elever på Glumslövs skola, PeterSvenskolan, Sandåkerskolan och Seminarieskolan har svarat att skolmiljön är god medan hälften av eleverna på Västervångskolan och Asmundtorps skola anser att skolmiljön är bra. Värt att notera är variationerna på Säbyholms Montessoriskola där 8 av 10 anser att det är bra stämning i skolan medan 6 av 10 anser att skolmiljön är god samtidigt som 4 49 (118)

50 av 10 elever kan hålla med om påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Diagram 5 Upplevelser av trivsel på gymnasiet Diagram 6 redogör för gymnasieelevernas uppfattning om trivseln i skolan. Den generella trivseln på gymnasiet kan sammanfattas med att 6 av 10 elever anser att det är god stämning på skolan. 5 av 10 elever anser att elever och lärare bemöter varandra med respekt och attitydskillnaderna mellan könen är små eller obefintliga i dessa frågor. Bland de äldre eleverna i riket är det genomsnittligen 8 av 10 som anser att elever och lärare bemöter varandra med respekt vilket påvisar att eleverna i Landskrona upplever att bemötandet i skolan sinsemellan elever och lärare är något lägre än i riket generellt. Vidare anser 5 av 10 elever att det är bra skolmiljö och här förekommer inte heller några skillnader mellan könen. Det kan därmed sammanfattas att årskurs 8 eleverna generellt trivs något bättre än andraårseleverna på gymnasiet samt att större skillnader mellan könen i fråga om trivsel i skolan förekommer oftare i årskurs 8 i jämförelse med gymnasiet. Då drygt 9 av 10 elever i riket upplever att de trivs i skolan (Skolverket ) kan det konstateras att eleverna i Landskrona trivs något sämre i jämförelse med riket. Skillnaderna mellan gymnasieskolorna Allvar Gullstrand och Selma Lagerlöf är minimal i frågan om skolmiljö där hälften av eleverna på båda skolor anser att skolmiljön är bra. Vidare anser drygt hälften av eleverna på Allvar Gullstrand att lärare och elever bemöter varandra med respekt och på Selma Lagerlöfgymnasiet är det något fler elever än på Allvar Gullstrand som instämmer till påståendet då 6 av 10 anser att elever och lärare bemöter varandra med respekt. De stora skillnaderna mellan skolorna gäller stämningen i skolan där och 7 av 10 elever på Allvar Gullstrand rapporterar att de tycker att stämningen är god medan antalet för 50 (118)

51 Selma Lagerlöfgymnasiet är 5 av 10. Intressant är att notera skillnaden mellan upplevelsen av god skolmiljö, den ömsesidiga respekten mellan lärare och elever och god stämning på Allvar Gullstrandgymnasiet. Trots att drygt hälften av eleverna upplever att lärare och elever bemöter varandra med respekt anser en majoritet att stämningen i skolan trots allt är bra. Diagram 6 Problem i skolan Problemen i skolan påverkar självfallet den generella trivseln. De skolor som får sämre omdöme av eleverna i frågorna om stämningen i skolan, skolmiljön samt respektfullt bemötande mellan elever och lärare, tenderar också att ha mer av de problem som tas upp i Lupp-enkäten, såsom mobbning, våld och främlingsfientlighet. Upplevelser av mobbning i årskurs 8 Diagram 7 visar andel högstadieelever som upplever att det sker kränkningar och mobbning i skolan samt hur de uppfattar att skolan hanterar detta. Enligt Folkhälsomyndigheten finns det ett samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar. Att vara mobbad innebär en tredubblad risk för att få minst två psykosomatiska besvär såsom huvudvärk eller ont i magen. För övriga elever i klassen innebär förekommandet av mobbning i klassen en fördubblad risk av att ha två eller fler psykosomatiska besvär (Craig 1998; Kaltiala-Henio et. al. 1999; Kampulainen 2008; Slee 1995; se Folkhälsomyndigheten). Förutom de psykosomatiska besvären innebär mobbning självfallet psykiskt lidande för individen och som vilket annat samhällsproblem krävs det, enligt Friends, att alla engagerar sig, från högsta beslutsfattare till privatpersoner (Friends ). Bland Landskronas årskurs 8 elever anser drygt 2 av 10 elever att mobbning är ett problem i skolan vilket är i paritet med riksgenomsnittet (Friends ). 2 av 10 elever anser att skolan inte agerar om en elev mobbar en annan elev eller om en 51 (118)

52 lärare kränker en elev. Sammantaget går det inte att finna märkbara könsskillnader i dessa frågor. Det förekommer tydliga variationer mellan skolorna när det kommer till mobbning. 4 av 10 elever på Asmundtorps skola anser att mobbning är ett problem och drygt 2 av 10 elever på BoIS Fotbollsakademi, Västervång-, Seminarie- och Sandåkerskolan har instämt till påståendet. På Säbyholms Montessori, PeterSvenskolan och Glumslövs skola anser 1 av 10 att mobbning är ett problem. Vidare utmärker sig Asmundtorps skola samt Västervångskolan på frågan om skolan agerar när en elev mobbar en annan elev där hälften av de tillfrågade eleverna på Asmundtorp och drygt 4 av 10 elever på Västervångskolan inte anser att skolan agerar när en elev blir mobbad. Det är även dessa skolor som får sämre omdöme på frågan om skolan agerar om en lärare kränker en elev. 4 av 10 elever på Asmundtorps skola svarar att skolan inte agerar om en lärare kränker en elev medan 3 av 10 på Västervångskolan instämmer till detta påstående. På Glumslövs skola instämmer 1 av 10 elever till att de nämnda problemen förekommer på deras skola. Diagram 7 Upplevelser av främlingsfientlighet och våld i årskurs 8 Diagram 8 redogör för ungas syn på förekommandet av våld och främlingsfientlighet på deras skola. Främlingsfientlighet och rasism kan komma till uttryck i olika former och alla bryter mot skolans värdegrund. Främlingsfientlighet kan vara uttryck mellan elever och/eller mellan lärare och elev, ett klistermärke, klotter, stereotypa läromedel, i bloggar och i sociala medier på nätet etc. Förebyggande arbete mot främlingsfientlighet bör ske genom att 52 (118)

53 problematisera hur föreställningar om svenskar och invandrare skapas och bör bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket ). Enligt Brå () finns det även ett tydligt samband mellan mobbning och grovt våld i skolan då elever som blivit utsatta för mobbning i skolan uppger i mycket högre utsträckning att de blivit utsatta för grovt våld. Drygt 2 av 10 elever i årskurs 8 upplever våld och främlingsfientlighet som ett problem i skolan. Könsskillnaderna är marginella även om killarna upplever våld och främlingsfientlighet något oftare än tjejerna vilket stämmer överens med skolverkets slutsats att pojkar oftare än flickor är utsatta för främlingsfientlighet och rasism. Enligt Skolverket upplever hälften av alla utrikesfödda elever rasism i sin vardag medan en tredjedel av alla elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar upplevt rasism i vardagen och utav dessa menar 40 % att detta skett i skolan (Skolverket ). Det är på Västervångskolan som flest elever (3 av 10) upplever våld i skolan medan eleverna på Sandåkerskolan och Säbyholms Montessoriskola upplever minst våld. Ett eventuellt samband mellan mobbning och våld kan urskiljas då Västervångskolan, Seminarieskolan och Asmundtorps skola är de skolor där flest andel elever upplever mobbning och våld. Främlingsfientlighet upplevs av flest andel elever på Säbyholms Montessoriskola (3 av 10) följt av Västervångskolan, BoIS Fotbollsakademi och Asmundtorps skola, där 2 av 10 elever instämmer. På de andra skolorna är det 1 av 10 elever som upplever främlingsfientlighet som ett problem i skolan. Diagram 8 53 (118)

54 Upplevelser av likabehandling och sexuella trakasserier Diagram 9 visar huruvida unga uppfattar att tjejer och killar ges olika förutsättningar i skolan samt redogör för förekommandet av sexuella trakasserier i skolan. Sammanfattningsvis anser 2 av 10 elever att flickor får bättre möjligheter än pojkar medan 1 av 10 anser att pojkar får bättre möjligheter än flickor. Pojkar tycker framförallt att flickor får bättre möjligheter medan 1 av 10 flickor instämmer till båda påståenden. Sexuella trakasserier upplevs som ett problem bland 1 av 10 och inga könsskillnader förekom i denna fråga. Detta är något under riksgenomsnittet då drygt 2 av 10 (15 %) av eleverna på högstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier i skolan kan komma att bli ett normaliserat beteende i skolan enligt Friends () och menar att för många unga är blickar, ovälkomna beröringar och sexuella skämt en del av skoldagen men det är också ett sätt att förstärka könsroller. Om sexuella trakasserier är normaliserat på en skola kan det även vara svårt för elever att uppfatta beteendet just som sexuella trakasserier. Majoriteten av eleverna anser framförallt att flickor får bättre möjligheter än pojkar där Säbyholms Montessoriskola (4 av 10 elever) samt Sandåkerskolan (3 av 10) främst utmärker sig. Skillnaden är minst på Västervångskolan där 1 av 10 elever instämmer till båda påståenden. Sexuella trakasserier upplevs som ett problem bland 2 av 10 elever på Säbyholms Montessoriskola, Västervångskolan, Seminarieskolan samt Glumslövs skola och ligger därmed i paritet med riksgenomsnittet. Eleverna på BoIS Fotbollsakademi upplever dessa problem som marginella vilket eventuellt har ett samband med att det endast är pojkar som besvarat enkäten samt det stora antalet pojkar (81) i jämförelse med flickor (9) på skolan. Självfallet kan det vara så att sexuella trakasserier förekommer i grupper med killar även om Friends rapport () påvisar att tjejer på högstadiet utsätts för sexuella trakasserier dubbelt så ofta i jämförelse med killar. Diagram 9 54 (118)

55 Upplevelser av problem på gymnasiet Diagram 10 redovisar gymnasieelevernas upplevelser av olika problem i skolan. Det var ingen elev på gymnasiet som instämde till påståendena pojkar får bättre möjligheter än flickor samt våld är ett problem i min skola och därför presenteras inte dessa påståenden. Sammanfattningsvis anser 2 av 10 elever att mobbning är ett problem, att flickor får bättre möjligheter än pojkar samt att skolan inte agerar om en elev mobbar en annan elev. Vidare anser 3 av 10 att skolan inte agerar om en lärare kränker en elev samt att främlingsfientlighet är ett problem. 1 av 10 anser att sexuella trakasserier är ett problem vilket är i partitet med eller något under riksgenomsnittet där 2 av 10 tjejer (15 %) och 1 av 10 killar har blivit utsatta för sexuella trakasserier i skolan. Könsskillnaderna var små eller obefintliga i dessa frågor (Friends ). Några variationer finns mellan skolorna och 3 av 10 elever på Selma Lagerlöfgymnasiet anser att mobbning är ett problem på skolan samt att skolan inte agerar när mobbning sker medan 2 av 10 elever på Allvar Gullstrand ansåg att detta var ett problem. Vidare anser 3 av 10 elever på bägge skolor att skolan inte agerar om en lärare kränker en elev och främlingsfientlighet och sexuella trakasserier upplevs något oftare på Selma Lagerlöf än på Allvar Gullstrand medan tredubbelt fler av de tillfrågade gymnasieeleverna på Allvar Gullstrand anser att flickor får bättre möjligheter än pojkar. Diagram (118)

56 Stöd och service i årskurs 8 Diagram 11 visar elevernas syn på undervisningen, möjlighet till extra stöd och hjälp samt tillgången till datorer. Sammanfattningsvis anser7 av 10 elever i årskurs 8 att undervisningen på skolan är bra och att det finns möjlighet att få extra stöd och hjälp om de skulle behöva det och ligger därmed i paritet med genomsnittet för riket (Skolverket ). 6 av 10 anser att de har tillgång till datorer. Könsskillnaderna i dessa frågor är små eller obefintliga. Det är möjligt att urskilja några skillnader mellan skolorna och 9 av 10 elever på Seminarieskolan och BoIS Fotbollsakademi samt 8 av10 elever på Glumslöv skola är nöjda med undervisningen samt möjligheten att få extra stöd och hjälp om de behöver det. Hälften av de tillfrågade eleverna på PeterSvenskolan menar att undervisningen är bra tätt följt av Västervångskolan där 6 av 10 anser att undervisningen är tillfredsställande och har därmed halkat efter i förhållande till genomsnittet (7 av 10). Alla tillfrågade elever på BoIS Fotbollsakademi har svarat att tillgången till datorer är bra samtidigt som Seminarieskolan tillsammans med PeterSvenskolan inte hamnar långt efter då 7 av 10 elever anser att tillgången till datorer är bra. På denna fråga har Asmundtorps skola lägst resultat då 3 av 10 elever anser att tillgången till datorer är god. Diagram (118)

57 Stöd och service på gymnasiet Diagram 12 redogör för gymnasieelevernas uppfattning om undervisningen, möjlighet till extra stöd och hjälp samt tillgången till datorer i skolan. Sammanfattningsvis är 5 av 10 elever på gymnasiet tillfreds med undervisningen vilket ligger under genomsnittet för riket där 7 av 10 elever anser att alla eller de flesta lärare undervisar bra. 5 av 10 anser att det finns möjlighet att få hjälp och stöd om de behöver det och ligger därmed under genomsnittet för riket där 7 av 10 elever anser sig kunna få extra stöd och hjälp i skolan om de skulle behöva det (Skolverket ). 6 av 10 anser att tillgången till datorer är god. Könsskillnaderna är små eller obefintliga. Det råder stora variationer mellan skolorna där mer än dubbelt så många elever på Selma Lagerlöf anser att tillgången till datorer är god i jämförelse med Allvar Gullstrand. Även möjligheten till extra hjälp och stöd får bättre omdöme av eleverna på Selma Lagerlöf medan det råder marginella skillnader på omdömet på undervisningen där hälften av eleverna på båda skolor är tillfreds med undervisningen. Diagram (118)

58 Inflytande i skolan En viktig del av skolans arbete är att låta eleverna vara delaktiga och komma till tals i undervisningen. Praktisk demokratisk träning bör kombineras med elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen för att förbereda eleverna för en framtida aktiv medborgarroll samt öka deras förståelse för betydelsen av undervisningen. Skillnad mellan viljan och upplevelsen av att få bestämma i årskurs 8 Diagram 13 redogör för högstadieelevernas upplevelser av vad de anser får respektive vill bestämma om i skolan. I tabell 13 har ett genomsnitt för årskurs 8 eleverna tagits fram för att få en helhetsbild av elevernas vilja att påverka samt upplevda möjlighet till att kunna vara med och påverka i skolan. Eleverna vill framförallt vara med och påverka vad de får lära sig samt hur de ska arbeta och det är även på dessa områden som de upplever att de får vara med och påverka mest. Diagram (118)

59 I diagram14 redovisas huruvida högstadie- och gymnasieeleverna anser att det får vara med och bestämma om hur de ska arbeta. Genom att lägga ihop svarsalternativen väldigt mycket och ganska mycket ges en uppfattning om hur eleverna ställer sig till påståendet, positivt eller negativt. Bäst omdöme på frågan om hur mycket eleverna upplever att de får vara med och bestämma om arbetsmetoden fick Säbyholms Montessoriskola där 66 % instämmer till påståendet vilket är över genomsnittet för riket där 49 % av eleverna anser att de kan vara med och påverka arbetssättet. Sämst omdöme fick Asmundtorps skola där 35 % anser att de får vara med och påverka hur de ska arbeta. Diagram (118)

60 I diagram 15 redovisas huruvida eleverna anser att de får vara med och bestämma om vad de får lära sig. Genom att slå ihop svarsalternativen väldigt mycket och ganska mycket ges en tydligare bild, positiv eller negativ, över upplevelsen av att kunna vara med och bestämma om vad de får lära sig. Det framgår därmed att 61 % av svarande elever på Glumslövs skola anser att de får vara med och bestämma om vad de ska lära sig och fick därmed bäst omdöme bland skolorna. Detta ligger över genomsnittet för riket där 30 % anser att de får vara med och bestämma om vad de ska lära sig. Eleverna på Sandåkerskolan är minst nöjda då 29 % anser att de får vara med och bestämma om vad de ska lära sig. Det finns vissa könsskillnader när det kommer till viljan att bestämma och upplevelsen av att man får bestämma. När det kommer till viljan att bestämma är det framförallt tjejerna som vill bestämma något mer i vissa frågor, framförallt i frågan om skolmat och schemat. Killar vill å andra sidan bestämma mer över vad de ska lära sig. Skillnader föreligger också i att tjejerna upplever sig ha färre påverkansmöjligheter i fler frågor i jämförelse med killarna. Diagram (118)

61 Skillnad mellan upplevelsen av att vilja och få bestämma på gymnasiet I diagram 16 redovisas gymnasieelevernas upplevelser av hur mycket de får respektive vill bestämma om i skolan. I diagram 16 har ett genomsnitt för eleverna på gymnasiet tagits fram för att få en helhetsbild över elevernas vilja att påverka samt upplevda möjlighet till att kunna vara med och påverka i skolan. Det finns en hel del likheter mellan viljan och upplevelsen av att kunna påverka i årskurs 8 och på gymnasiet. Det är fortfarande mest intressant att vara med och påverka hur arbetet ska se ut samt vad man får lära sig och det är på dessa områden som man också anser att man har störst möjlighet att påverka. I diagram 14 (sida 60) presenteras gymnasieelevernas upplevda möjlighet till att påverka hur de ska arbeta. Det finns ingen väsentlig skillnad mellan skolorna då 44 % av eleverna på Allvar Gullstrand anser sig ha möjligheten att påverka arbetsmetoden och 47 % av eleverna på Selma Lagerlöf instämde till påståendet. Skillnaden mellan skolorna var något mer märkbar på frågan om huruvida eleverna får vara med och påverka vad de ska lära sig (se diagram 15, sida 61), där 35 % av eleverna på Allvar Gullstrand och 57 % av eleverna på Selma Lagerlöf ansåg sig kunna påverka detta. Könsskillnaderna mellan årskurs 8 och gymnasiet är snarlika, det vill säga, killarna vill i något mindre utsträckning vara med och påverka på de olika områdena medan de i större utsträckning anser sig ha möjligheten att kunna påverka. Diagram (118)

62 Elevernas upplevelser av elevrådet och inflytande i årskurs 8 Diagram 17 redogör för högstadieelevernas upplevelser av inflytande generellt och genom elevråd samt förhållandet mellan lärarkår och elevråd. Sammanfattningsvis anser 4 av 10 högstadieelever att de fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan samt att skolan uppmuntrar dem att aktivt medverka i klassråd och elevråd medan 5 av 10 anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen. Det är killarna som något oftare än tjejerna ställer sig positiva till påståendena, det vill säga, killarna uppfattar i högre utsträckning än tjejerna att elevrådet blir tagna på allvar och lyssnade på, att de anser sig veta vad de kan påverka, samtidigt som de upplever att skolan uppmuntrar dem till att medverka i klassråd och elevråd. Det finns några skillnader mellan skolorna och det är framförallt eleverna på Glumslövs skola som anser att de har fått information om vad de ska ha inflytande över i skolan även om 6 av 10 fortfarande kan anses lågt. När det kommer till huruvida skolan uppmuntrar eleverna att aktivt medverka i klassråd och elevråd ligger skolorna mer jämnt där 5 av 10 elever på Seminarieskolan, PeterSvenskolan och Glumslövs skola svarat att de upplever att skolan aktivt uppmuntrar dem att vara med i klassråd och elevråd. Asmundtorps skola avviker då 2 av 10 instämmer till påståendet. Drygt 7 av 10 elever på Seminarieskolan anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan medan 3 av 10 elever instämmer till påståendet på Säbyholms Montessori. Diagram (118)

63 Elevernas upplevelser av elevrådet och inflytande på gymnasiet Diagram 18 redogör för gymnasieelevernas upplevelser av inflytande generellt och genom elevråd samt förhållande mellan lärarkår och elevråd. Bland gymnasieeleverna anser 3 av 10 elever att de fått veta vad de ska inflytande över samt att skolan uppmuntrar dem att aktivt medverka i klassråd och elevråd medan 4 av 10 elever anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Tjejerna på gymnasiet anser i högre utsträckning att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i jämförelse med killarna medan de andra påståendena liknar de skillnader som finns i årskurs 8, nämligen att killarna i högre utsträckning anser sig fått veta vad de ska ha inflytande över samt att de upplever att skolan uppmuntrar dem att medverka i klassråd och elevråd. Det finns några skillnader mellan skolorna och det är eleverna på Allvar Gullstrand som anser i något högre utsträckning än eleverna på Selma Lagerlöf att de har fått veta vad de kan påverka samtidigt som de uppfattar att skolan uppmuntrar dem till att aktivt medverka i klassråd och elevråd. Samtidigt är det något fler elever på Selma Lagerlöf som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Diagram (118)

64 Sammanfattande slutsatser Den upplevda studiesituationen är uppdelad i trivsel, problem samt stöd och service i skolan. Sammanfattningsvis trivs årskurs 8 eleverna generellt bättre än gymnasieeleverna i skolan. Dock förekommer våld oftare på högstadiet än på gymnasiet medan de andra nämnda problemen upplevs mer eller mindre lika ofta. Nämnvärt är vissa skolspecifika skillnader där skolorna bör fördjupa sig i siffrorna ytterligare. Till exempel att 43 % upplever att mobbning är ett problem på Asmundtorps skola samt att 47 % anser att skolan inte agerar när det händer. Vidare är högstadieeleverna mer nöjda än gymnasieungdomarna med det stöd och service som skolan kan erbjuda. När det gäller elevinflytande i skolan så är fallet att eleverna vill ha mer inflytande i skolan än vad de upplever att de har i nuläget. Det är framförallt vad som ska läras ut samt arbetsmetoden som eleverna vill vara med och påverka. Minst inflytande anser sig eleverna ha över skolmaten och schemat. Skillnaden mellan könen är märkbar då tjejerna vill vara med och påverka mer medan killarna upplever att de i högre utsträckning har möjligheten att påverka. 64 (118)

65 Politik, samhälle och inflytande Detta kapitel behandlar elevernas vilja samt upplevelse av att kunna påverka i den egna kommunen, på vilket sätt de kan tänka sig att påverka samt vilka områden eleverna skulle prioritera om de vore politiker. Upplevelser av att kunna påverka i den egna kommunen I diagram 19 redovisas högstadie- och gymnasieelevernas vilja att vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor. Sammanfattningsvis vill 5 av 10 högstadieelever och 4 av 10 gymnasielever vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Det råder vissa skolspecifika skillnader och på högstadiet är det framförallt eleverna på Glumslövs skola som vill vara med och påverka och minst andel elever som är intresserade av detta går på BoIS Fotbollsakademi. Utav gymnasieskolorna är det störst andel elever på Allvar Gullstrand som vill vara med och påverka. På högstadiet förekommer inga skillnader mellan könen medan fler tjejer än killar på gymnasiet är intresserade av att påverka i frågor som rör den kommun de bor i. Diagram (118)

66 Diagram 20 redogör för högstadie- och gymnasieelevernas tro på att kunna föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Åter igen är det störst andel elever på Glumslövs skola, tätt följt av Västervångskolan, som anser sig ha möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer medan eleverna på Asmundtorps skola samt BoIS Fotbollsakademi inte i lika hög grad upplever sig ha denna möjlighet. Utav gymnasieskolorna är det framförallt eleverna på Allvar Gullstrand som anser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter. Det är framförallt killarna som anser sig ha denna möjlighet och skillnaderna mellan könen är störst på högstadiet. Diagram (118)

67 Hur vill unga påverka? I diagram 21 presenteras hur unga kan tänka sig att påverka. Gymnasieeleverna har gjort eller kan tänka sig att påverka något oftare än högstadieeleverna i de olika frågorna även om det trots allt är ganska jämnt. Killarna på högstadiet har påverkat eller kan tänka sig att påverka oftare än tjejerna genom att chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor på nätet, delta i demonstrationer, delta i bojkotter, lämna medborgarförslag till kommunen, ta kontakt med någon politiker eller skriva insändare medan könsskillnaderna på gymnasiet är liten eller obefintlig. Diagram (118)

68 Ungas prioriterade områden om de vore politiker I diagram 22 redovisas de områden som unga framförallt skulle prioritera om de vore politiker. I del 1 presenterades alla nämnda områden från Lupp-enkäten och hur dessa blev prioriterade av ungdomarna. Det framgick då att skola, arbete mot främlingsfientlighet och arbete mot kriminalitet var de områden som eleverna ansåg var viktigast att satsa på om de vore politiker. Att dessa områden prioriteras kan tolkas på några olika sätt, exempelvis 1) att området bedöms som ett reellt problem, 2) att andra områden bedöms mindre viktiga att satsa på, 3) att det nuvarande politiska arbetet bedöms otillfredsställande, eller 4) att det har sin grund i personliga erfarenheter där man själv eller någon i ens närhet blivit drabbad eller involverad. Sammanfattningsvis vill 5 av 10 högstadie- och gymnasieelever satsa på skola och arbete mot kriminalitet medan 4 av 10 högstadie- och gymnasieelever skulle satsa på arbete mot främlingsfientlighet. Det råder några variationer mellan skolorna och bland högstadieskolorna är de tydligaste variationerna på Sandåkerskolan och BoIS Fotbollsakademi. 68 % av eleverna på Sandåkerskolan anser att skolan är det viktigaste området att prioritera medan 83 % på BoIS Fotbollsakademi anser att arbete mot kriminalitet bör prioriteras. Bland gymnasieskolorna anser flest andel elever på Allvar Gullstrand att skolan bör prioriteras då 60 % markerat detta alternativ. Däremot anser flest andel elever på Selma Lagerlöf att arbete mot kriminalitet bör prioriteras då 50 % markerat detta alternativ. De mest uppenbara könsskillnaderna förekommer på högstadiet där killarna anser att arbete mot kriminalitet bör prioriteras medan tjejerna på gymnasiet anser i högre utsträckning att skolan bör prioriteras. Andra skillnader mellan könen var små eller obefintliga. 68 (118)

69 Diagram 22 Sammanfattande slutsatser Eleverna på Glumslövs skola utmärker sig då de i högre utsträckning i jämförelse med eleverna på de andra skolorna vill vara med och påverka samt anser sig ha möjligheten att föra fram sina åsikter. Eleverna på BoIS Fotbollsakademi vill minst vara med i påverkansprocesserna samt har minst tro på att kunna föra fram åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Det är genom att skriva en insändare som flest andel högstadie- och gymnasieelever kan tänka sig att påverka i kommunen. Det är framförallt arbete med skola och mot kriminalitet som ungdomarna på högstadiet och gymnasiet skulle satsa på om de vore politiker. 69 (118)

70 Trygghet Att unga känner sig trygga är väsentligt för att de ska kunna inhämta och utveckla de kunskaper och värden som skolan ska förmedla. Tryggheten är inte bara viktig i skolan utan även i staden som helhet. I detta kapitel kommer högstadiet och gymnasiet jämföras med varandra. Vissa väsentliga jämförelser mellan skolorna kommer även att lyftas fram i texten medan dessa diagram finnes i bilagan från sidan 107. Trygghet i vardagslivet utanför skolan Diagram 23 redogör för vilka platser utanför skolan som högstadie- och gymnasieeleverna upplever trygghet. Tabellen nedan påvisar att gymnasieungdomarna upplever trygghet i något högre utsträckning på offentliga platser i jämförelse med högstadieungdomarna även om skillnaderna mellan högstadie- och gymnasieeleverna inte är märkbart stora. Det är dock relevant att nämna att ingen gymnasieelev angett att de känner sig otrygga i kollektivtrafiken, i bostadsområdet på dagen eller i hemmet. Av högstadieungdomarna är det eleverna på BoIS Fotbollsakademi som upplever mest trygghet på samtliga offentliga platser utanför skolan. Störst skillnad i upplevd trygghet förekommer mellan eleverna på BoIS Fotbollsakademi och eleverna på Glumslövs skola i relation till kollektivtrafiken, ute på stan eller i centrum samt i bostadsområdet på kvällen/natten där ungefär dubbelt så många elever på BoIS Fotbollsakademi alltid upplever trygghet i jämförelse med eleverna på Glumslövs skola. På övriga platser är variationerna mindre och upplevelserna av trygghet ser ungefär likadana ut. Könsskillnaderna är tydliga och killarna upplever trygghet i högre utsträckning i jämförelse med tjejerna på samtliga offentliga platser utanför skolan. På gymnasiet är det eleverna på Allvar Gullstrand som i något högre utsträckning upplever trygghet på de offentliga platserna utanför skolan. Å andra sidan upplever fler elever på Selma Lagerlöf trygghet i hemmet. Här ser könsskillnaderna något annorlunda ut i jämförelse med högstadieeleverna och den mest påtagliga skillnaden handlar om att killarna alltid upplever trygghet i bostadsområdet på kvällen medan flest tjejer alltid upplever trygghet på de övriga offentliga platserna utanför skolan. 70 (118)

71 Diagram 23 Känner du dig trygg på följande ställen? 71 (118)

72 Trygghet i vardagslivet i relation till skolan och på nätet Diagram 24 redogör för ungas upplevda trygghet i relation till skolan. Gymnasieeleverna känner sig tryggare än högstadieeleverna på väg till eller från skolan medan högstadieeleverna upplever i högre utsträckning trygghet på ungdomens hus/fritidsgård och på nätet. Det är inte några större skillnader mellan trygghet på rasterna och i klassrummen även om det är märkbart att ingen elev på gymnasiet angett att de känner sig otrygg på dessa platser. Av högstadieskolorna är det åter igen eleverna på BoIS Fotbollsakademi som upplever mest trygghet på flest arenor, nämligen på rasterna, i klassrummet och på ungdomens hus/fritidsgård. Störst variation i upplevelser av trygghet finns på nätet där 2 av 10 elever på Säbyholms Montessoriskola upplever trygghet där i jämförelse med 7 av 10 elever på Sandåkerskolan och BoIS Fotbollsakademi. Könsskillnaderna är åter igen tydliga då killarna i högre utsträckning upplever trygghet på samtliga arenor i jämförelse med tjejerna. Utav gymnasieskolorna är det eleverna på Allvar Gullstrand som upplever mest trygghet på de skolrelaterade arenorna samt på nätet. Könsskillnaderna påvisar att tjejerna upplever mer trygghet än killarna på de fysiska platserna i skolan såsom på rasterna, i klassrummen och resan till och från skolan. Killarna å andra sidan, upplever mer trygghet än tjejerna på nätet och på ungdomens hus/fritidsgård. Diagram 24 Känner du dig trygg på följande ställen? 72 (118)

73 Hot, stöld och våld I diagram 25 redovisas huruvida högstadie- och gymnasieeleverna blivit utsatta för hot eller brott det senaste halvåret. Högstadieungdomarna blir oftare än gymnasieungdomarna utsatta för misshandel och sexuellt våld/utnyttjande. Utav gymnasieeleverna som deltog i undersökningen var det ingen som blivit utsatt för misshandel eller sexuellt utnyttjande det senaste halvåret i jämförelse med 4 % av högstadieungdomarna. Skillnader mellan könen på högstadiet visar att det bara är tjejerna som blivit utsatta för sexuellt våld medan dubbelt så många killar blivit utsatta för misshandel. Vidare har fler killar blivit utsatta för stöld medan fler tjejer blivit utsatta för hot. Det interna bortfallet bland gymnasieeleverna är på dessa frågor för stort för att kunna uttala sig om skillnader mellan könen. Diagram 25 Utsatt för hot, stöld eller våld det senaste halvåret 73 (118)

74 Sammanfattande slutsatser Kapitlet om trygghet är uppdelat i två avsnitt där den första delen behandlar trygghet på offentliga platser inom och utanför skolan samt i den privata sfären. Den andra delen belyser huruvida eleverna har blivit utsatta för någon form av hot, stöld eller våld det senaste halvåret. Skillnaderna mellan högstadieeleverna och gymnasieeleverna i upplevd trygghet på offentliga platser är små även om man kan dra slutsatsen att ingen gymnasieelev känner sig otrygg i kollektivtrafiken, i klassrummet, på rasterna eller i hemmet. BoIS Fotbollsakademi är den skola där flest årskurs 8 elever upplever trygghet medan det är eleverna på Allvar Gullstrand som upplever mest trygghet utav gymnasieeleverna. Könsskillnaderna är tydliga i årskurs 8 då killarna i jämförelse med tjejerna upplever trygghet i mycket högre utsträckning på samtliga platser. Högstadieungdomarna upplever hot, stöld, misshandel och sexuellt våld oftare än gymnasieungdomarna. Vidare är det tjejerna i årskurs 8 som oftare blir utsatta för sexuellt våld och hot medan killarna oftare blir utsatta för misshandel och stöld. 74 (118)

75 Hälsa Hälsan påverkar individens livssituation, syn på samhället och möjlighet till delaktighet. En bra skolmiljö, en innehållsrik fritid, goda relationer till andra människor är viktiga för att må bra. Rökning, snusning, dricka alkohol, bruka narkotika samt hur vi blir bemötta av andra människor har betydelse för hälsan både här och nu och i ett längre perspektiv (Mucf 2013:45). Upplevt välbefinnande I diagram 26 redovisas elevernas syn på sin hälsa under det senaste halvåret. Det allmänna hälsotillståndet är bäst bland gymnasieeleverna. 46 % av gymnasieeleverna och 33 % högstadieeleverna har angett att de mått mycket bra det senaste halvåret. Märkbart är att ingen gymnasieelev rapporterat att de mått ganska eller mycket dåligt det senaste halvåret medan 2 % av eleverna på Sandåkerskolan, 6 % på Seminarieskolan och 10 % på Asmundtorps skola mått mycket dåligt det senaste halvåret. Tjejerna mår sämre än killarna och skillnaden är störst på högstadiet där 60 % av tjejerna mått ganska eller mycket bra det senaste halvåret medan 82 % av killarna mått ganska eller mycket bra. På gymnasiet har 59 % av tjejerna och 74 % av killarna svarat att de mått ganska eller mycket bra det senaste halvåret. Diagram (118)

76 Återkommande besvär I diagram 27 har ett genomsnitt för högstadie- och gymnasieeleverna tagits fram och påvisar hur stor andel elever som lider av besvär såsom huvudvärk, magont, stress och sömnproblem. Samtliga besvär förekommer oftare bland gymnasieeleverna där över hälften av eleverna på gymnasiet svarat att de flera gånger i veckan eller varje dag känt sig stressade och upplevt trötthet under dagarna. Trots att det är flest gymnasieelever som upplever problemen, är det ingen kille på gymnasiet som svarat att de flera gånger i veckan eller dagligen sovit dåligt, haft ont i magen eller haft huvudvärk. Trenden påvisar att det är framförallt tjejerna som upplever dessa besvär dagligen eller flera gånger i veckan och denna trend sträcker sig även till högstadieeleverna även om det är fler killar på högstadiet än på gymnasiet som lider av besvären. Diagram 27 Genomsnitt för elever som har följande besvär flera gånger i veckan eller varje dag 76 (118)

77 Matvanor I diagram 28 redovisas högstadie- och gymnasieelevernas matvanor. Frukosten är den vanligaste måltiden att hoppa över bland högstadie- samt gymnasieeleverna. Drygt 3 av 10 elever på högstadiet och hälften av eleverna på gymnasiet hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Det är mindre vanligt att eleverna hoppar över lunchen och middagen/kvällsmaten och skillnaderna mellan högstadiet och gymnasiet är mindre i detta fall. Könsskillnaderna är små eller obefintliga på samtliga måltider förutom på lunchen som är den måltid som gymnasietjejerna tenderar att hoppa över oftare än killarna. Diagram (118)

78 Tobak, alkohol och droger I diagram 29 presenteras högstadie- och gymnasieelevernas konsumtion av rökning, snusning och alkohol. Det är alkohol som flest ungdomar provat på medan rökning är vanligast för daglig konsumtion bland både högstadie- och gymnasieeleverna. Den dagliga rökningen är vanligare bland killarna på både högstadiet och på gymnasiet. 7 % av högstadiekillarna och 22 % av gymnasiekillarna har angett att de röker varje dag. Detta ligger något under genomsnittet för riket vilket även kan förklaras med att mätningen i riket har gjorts på elever i årskurs 9. I riket röker 12 % av killarna i årskurs 9 varje dag och 26 % av killarna i årskurs 2 på gymnasiet. Ingen tjej på gymnasiet och 3 % av högstadietjejerna i Landskrona har angett att de röker varje dag. Det ser något annorlunda ut i riket där daglig rökning är vanligare bland tjejerna än killarna. I riket röker 17 % av tjejerna i årskurs 9 och 31 % av tjejerna på gymnasiet varje dag (CAN : ). Diagram (118)

79 Frågor om narkotika kan vara känsliga vilket kan komma att påverka sanningshalten i svaren och/eller generera interna bortfall. Följande frågor om narkotika har ett visst internt bortfall, det vill säga, alla elever har inte svarat på frågorna. Detta gör jämförelsen med riket något problematisk eftersom siffrorna för Landskrona kan vara missvisande. I diagram 30 framgår det att 5 % av årskurs 8 eleverna angett att de har provat narkotika där hasch/marijuana (cannabis) är den vanligast förekommande drogen och undersökningen visar att det är vanligare för killarna att prova än för tjejerna. I riket har 8 % av killarna och 6 % av tjejerna i årskurs 9 använt narkotika vid något tillfälle (CAN :104). 8 % av gymnasieeleverna i Landskrona har svarat att de provat narkotika och även här är hasch/marijuana (cannabis) den vanligaste drogen. Det framgår att det är vanligare för tjejerna att prova hasch/marijuana (cannabis) än för killarna på gymnasiet. I riket har 20 % av killarna och 14 % av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet testat narkotika vid något tillfälle (CAN :105). Diagram (118)

80 Sammanfattande slutsatser Högstadieeleverna upplever sämre generell hälsa även om det är flest gymnasieelever som lider av huvudvärk, ont i magen, stress och sömnproblem. Det är framförallt tjejerna som lider av de nämnda problemen samt upplever sämre generell hälsa och skillnaden mellan könen är störst på högstadiet. Frukosten är den vanligaste måltiden för högstadie- och gymnasieeleverna att hoppa över och vanligast är detta på gymnasiet. Utav alkohol, cigaretter och snus är det alkohol som flest ungdomar provat på medan rökning är vanligast för dagligt bruk. Daglig rökning är även vanligast bland killarna på gymnasiet. Vidare är hasch/marijuana (cannabis) den vanligaste drogen för ungdomarna att prova på. 80 (118)

81 Arbete och framtid Utbildning är idag en av de viktigaste faktorerna för ungas framtida möjligheter. Unga som har avbrutit eller aldrig påbörjat en gymnasieutbildning är i många fall i en mycket utsatt situation (SOU ). Det är därmed väsentligt att unga i Landskrona minst har en gymnasieutbildning för att ha möjlighet till etablering i arbetslivet då det finns ett starkt samband mellan etablering på arbetsmarknaden och individens utbildningsnivå. Utbildning och arbete är även en möjlighet till individuell utveckling och välfärd (SOU ). Unga vill helst läsa vidare på gymnasiet och högskola/universitet I diagram 31 redovisas vad högstadieeleverna vill göra direkt efter grundskolan. Sammanfattningsvis vill 1 av 10 börja jobba eller gå en gymnasieutbildning i den kommun som den bor i medan 6 av 10 vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun. Några variationer finns mellan skolorna även om det framgår att majoriteten av alla elever vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun och tydligast är detta på Sandåkerskolan. Ingen elev på Sandåkerskolan har svarat att de vill gå på en gymnasieutbildning i kommunen de bor i medan eleverna på BoIS Fotbollsakademi är mest positiva till detta. Flest andel elever som inte vet vad de ska göra efter grundskolan går på PeterSvenskolan. Vidare är det fler killar än tjejer som skulle vilja gå på ett gymnasium i samma kommun då tjejerna hellre önskar att gå på ett gymnasium i en annan kommun. Killarna är också något mer benägna än tjejerna att jobba direkt efter grundskolan. Diagram (118)

82 I diagram 32 presenteras vad eleverna vill göra direkt efter gymnasiet. Noll eller mindre än sex personer (som är gränsen för att svarsalternativet skall bli registrerat) har svarat att de helst skulle vilja studera på folkhögskola, jobba utomlands eller göra någonting annat och därmed finns inte dessa alternativ presenterade i diagrammet. Sammantaget vill gymnasieeleverna helst studera på högskola eller universitet i Sverige där 4 av 10 elever markerat detta alternativ. Några variationer finns mellan skolorna där flest elever som vill fortsätta studera på högskola eller universitet går på Allvar Gullstrandgymnasiet medan de elever som helst vill jobba efter gymnasiet går på Selma Lagerlöfgymnasiet. Det är tjejerna som framförallt vill studera på högskola eller universitet efter gymnasiet medan fler killar önskar att jobba eller resa. Diagram (118)

83 I diagram 33 presenteras vad gymnasieeleverna tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet. Noll eller mindre än sex elever har svarat att de tror att de kommer att studera på komvux eller på folkhögskola och därför finns dessa alternativ inte presenterade i diagrammet. Det framgår att det som eleverna helst skulle vilja göra också stämmer bra överens med vad de tror att de kommer att göra efter gymnasiet förutom att något fler elever tror att de kommer att studera på högskola eller universitet än exempelvis jobba. Sammanfattningsvis är det fortfarande 4 av 10 elever som tror att de kommer att studera på högskola eller universitet i Sverige. Här är könsskillnaderna mindre då ungefär lika många tjejer som killar tror att de kommer att studera vidare efter gymnasiet vilket innebär att det finns en viss diskrepans hos killarna eftersom fler killar skulle vilja studera utomlands, jobba eller resa än studera på högskola eller universitet i Sverige. Diagram (118)

84 Inställning till framtiden och att bo kvar i kommunen Diagram 34 presenterar de tre vanligaste orsaker som eleverna angett som anledning till att vilja bo kvar i sin kommun. Sammanfattningsvis är närheten till familj/släktingar den vanligaste anledningen till att vilja bo kvar i kommunen och 4 av 10 högstadie- och gymnasieelever har markerat detta alternativ. 2 av 10 gymnasieelever och 3 av 10 högstadieelever anser att anledningen till att bo kvar handlar om närhet till flickvän/pojkvän/vänner medan 2 av 10 gymnasieelever och 1 av 10 högstadieelever anser att studier är den främsta anledningen till att bo kvar. Några variationer mellan skolorna finns även om majoriteten av eleverna på alla skolor anser att den viktigaste anledningen till att bo kvar är på grund av närhet till familj/släkt. På högstadiet är det killarna som oftare än tjejerna menar att de skulle bo kvar i kommunen på grund av de nämna anledningarna medan det tenderar att vara tjejerna på gymnasiet som önskar att bo kvar i kommunen på grund av dessa anledningar. Diagram (118)

85 Diagram 35 redogör för högstadie- och gymnasieelevernas syn på sin egen framtid. Majoriteten av eleverna ser positivt eller mycket positivt på sin framtid. Flest andel elever som ser mycket negativt på sin framtid går på Asmundtorps skola. De som är mest positivt inställda till framtiden är gymnasieeleverna vilket kan ha sin förklaring i att de börjar närma sig slutet av sin utbildning och ser framemot universitetsstudier eller framtida jobb. På högstadiet är det framförallt killarna som ser positivt på framtiden medan könsskillnaderna minskar på gymnasiet. Diagram (118)

86 Andel unga med extrajobb och/eller sommarjobb Diagram 36 visar hur stor andel elever som hade ett sommarjobb i somras. Sammanfattningsvis hade 2 av 10 högstadieelever och 5 av 10 gymnasieelever ett sommarjobb i somras. Några variationer råder mellan skolorna och bland högstadieeleverna var det flest elever på Glumslövs skola som hade ett sommarjobb i somras och det var då drygt 3 av 10 som hade ett jobb. Det var generellt fler killar än tjejer som hade ett jobb. Utav gymnasieeleverna var det flest andel elever på Allvar Gullstrand som hade ett jobb, 6 av 10 i jämförelse med 4 av 10 på Selma Lagerlöf och fördelningen av sommarjobben mellan killar och tjejer var jämn då ungefär lika många killar som tjejer hade ett sommarjobb. Diagram (118)

87 Diagram 37 redogör för hur stor andel högstadie- samt gymnasieelever som har ett extrajobb. Sammanfattningsvis har 1 av 10 högstadieelever och 2 av 10 gymnasieelever ett extrajobb. Några variationer finns mellan skolorna och det är åter igen flest elever på Glumslövs skola som har ett extrajobb där 2 av 10 elever jobbar extra. Närmare 3 av 10 elever på Selma Lagerlöf har ett extrajobb i jämförelse med 2 av 10 elever på Allvar Gullstrand. Det är fler tjejer än killar på högstadiet som arbetar vid sidan om skolan medan fler killar än tjejer arbetar extra på gymnasiet. Diagram (118)

88 Attityder till eget företagande Diagram 38 redogör för elevernas attityd till eget företagande i framtiden. Sammanfattningsvis kan 6 av 10 högstadieelever och 7 av 10 gymnasieelever tänka sig att starta eget företag i framtiden. Även om många elever på högstadiet och gymnasiet är positiva till att starta eget företag råder det vissa variationer mellan skolorna. Flest andel elever som är positiva till eget företagande går på BoIS Fotbollsakademi där 9 av 10 är positivt inställda till detta. Även gymnasieeleverna är positivt inställda och drygt 7 av 10 elever på bägge skolor kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Det är framförallt killarna på högstadiet som är positivt inställda till eget företagande medan fler tjejer än killar på gymnasiet är positiva till detta. Diagram 38 Sammanfattande slutsatser Majoriteten av årskurs 8 eleverna vill gå på en gymnasieskola i en annan kommun än den de bor i och majoriteten av gymnasieeleverna vill studera vidare på högskola/universitet efter gymnasiet. Det är även en majoritet av gymnasieeleverna som tror att de kommer att fortsätta studera på högskola/universitet. Vad som gör hemkommunen attraktiv att bosätta sig i efter skolgången handlar framförallt om närhet till familj/släkt eller flickvän/pojkvän/vänner. Det är även en majoritet av eleverna som ser positivt på sin framtid. 88 (118)

89 Avslutande diskussion Studien fokuserar på de tre områdena genus, mångfald och delaktighet och de förbättringsområden som berör dessa kommer att diskuteras nedan. Avslutligen kommer de områden som förbättrats sedan samt positiva resultat nämnas. Det är sedan nyckelpersoner inom kommunen som bör utifrån sin expertkunskap om kommunen utforma mer konkreta insatser och åtgärder som är lämpliga för Landskrona stad. Enligt läroplanen på grundskolan skall skolan bland annat främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildning och fostran handlar i djupare mening om att utveckla ett kulturarv, det vill säga, värden, traditioner, språk och kunskaper från en generation till nästa. Skolan kommer därmed vara ett stöd för familjen i deras ansvar för barnets fostran och utveckling. I det moderna samhället behöver skolan dessutom förbereda individen för en komplex verklighet som innebär ett snabbt informationsflöde i ett föränderligt samhälle (Skolverket 2011). Luppundersökningen ger oss möjlighet att se huruvida vi som föräldrar, lärare, tjänstemän och vuxna skapar förutsättningar för att detta skall vara genomförbart för skolans personal. Faktorer såsom trygghet, fritid och hälsa påverkar självfallet en elevs potential att få goda studieresultat och det är därmed väsentligt att luppundersökningen inte enbart fokuserar på och frågar om de miljöer och situationer som eleven upplever i skolan. Vi är på detta sätt alla ansvariga för barnets möjlighet att lyckas i skolan genom att skapa ett tryggt samhälle för barn och unga att vistas i. Dock skall betydelsen av skolmiljön inte försummas, forskning visar att lärarens drivande roll tidigare har underskattats och centralt för lärandet är en aktiv lärarroll där läraren uppmuntrar och utmanar sina elever och löpande ger dem återkoppling på deras lärande. Eftersom lärande är en social process som sker där människor framförallt genom tal och ögonkontakt, interagerar med varandra, är det väsentligt att eleven upplever att stämningen och miljön i skolan är trygg samt att relationerna mellan lärare och elever är goda (Skolverket :16-17). Att eleverna upplever mer mobbning idag, kombinerat med att skolan upplevs agera mindre i förekommande fall, i jämförelse med är därmed en allvarlig försämring av den trygghet som alla elever skall uppleva i skolan. Ökningen av upplevelser av mobbning har skett främst bland högstadieeleverna. Problemen i skolan påverkar självfallet skolmiljön och stämningen i skolan. Inte sällan har de skolor som fått sämre omdöme när det gäller god stämning, bra skolmiljö och respektfullt bemötande sinsemellan lärare och elever, även haft fler andel elever som upplever något eller några av de problem som tas upp i Lupp-enkäten, såsom mobbning, våld, och främlingsfientlighet. Förebyggande arbete mot mobbning handlar om att systematiskt engagera elever och lärare, att arbeta långsiktigt och även att utbilda och involvera föräldrar i arbetet (Brå ). En del av arbetet handlar även om att höja medvetenheten om mobbning hos eleverna. Det är även betydelsefullt att spekulera kring möjligheten att medvetenheten om mobbning 89 (118)

90 faktiskt har höjts sedan och att det är på grund av denna anledning som eleverna uppmärksammar och tydligare urskiljer när mobbningen sker. Det är i detta sammanhang inte möjligt att utreda mer utförligt vad för typ av förebyggande arbete mot mobbning som redan gjorts, det vill säga, huruvida det faktiskt är en reell ökning av mobbning eller en ökning av medvetenheten hos eleverna. Det väsentliga i detta sammanhang är att eleverna uppfattar att mobbningen är ett problem i skolan och att aktiva insatser planeras och genomförs för att förbättra elevers skolsituation och livskvalitet. En försämring i upplevd stämning på skolorna i jämförelse med är märkbar bland tjejerna. Huruvida detta är kopplat till tjejernas ökade ohälsa är inte möjligt att fastställa även om det går att spekulera kring ett samband. Tjejerna upplever i högre utsträckning psykosomatiska besvär såsom stress och sömnproblem samt upplever sämre generell hälsa i jämförelse med killarna. Fler tjejer än killar på gymnasiet har också andra besvär såsom magont och huvudvärk. Unga tjejers försämrade hälsa är inte utmärkande för Landskrona utan en trend som syns över hela landet. Även här finns diskussionen om huruvida det är den självrapporterade ohälsan som ökat eller den reella ökningen av ohälsa. Socialstyrelsen menar att på grund av att det skett en ökning av psykisk ohälsa som även kräver sjukhusvård är det möjligt att tolka det som att psykisk ohälsa har ökat generellt istället för en större benägenhet att rapportera allmänna symptom som kanske alltid funnits inom gruppen (Socialstyrelsen 2013:9). Då nästintill alla barn och unga går i skolan blir skolan också en naturlig plats för prevention mot psykisk ohälsa. SET (social och emotionell träning), ledarskap och förhållningssätt samt familjestöd är exempel på vad man kan arbeta med för att främja en positiv utveckling hos barn och unga. Delaktighet handlar om att förbereda och utveckla elevernas förmåga att utöva inflytande och påverka beslutsfattare i framtiden vilket är en del av medborgerlig demokratisk kompetens. Genom deltagande av planering och utvärdering av den dagliga undervisningen antas eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Det var under och 1970-talet som elevråd och elevernas möjlighet till inflytande började diskuteras. Genom att elevrådet fick behandla frågor som rörde skolmåltider, skoldanser, utflykter, lovdagar, läxor etc. ansågs det bidra till en ökad trivsel i skolan samt ökad positiv inställning till skolan i allmänhet (Rönnlund 2013:65, 67). Att luppen visar att eleverna vill vara med och påverka mer än de upplever att de får kan tolkas både negativt och positivt. Det kan tolkas som positivt att eleverna vill vara med och påverka eftersom det är eftersträvansvärt att unga vill vara aktiva samhällsmedborgare. Detta blir även tydligt då vi ser en ökning av Landskronaungdomarnas önskan att vara med och påverka i frågor som rör den kommun de bor i, som dessutom ligger över genomsnittet för riket. Den negativa tolkningen innebär att skolorna har ett fortsatt arbete framöver med elevinflytande för att öka trivsel och positiv inställning till skolan som institution. Det engagemang som krävs från lärarna för att elevinflytande och delaktighet skall bli konstruktivt och produktivt i klassrummet 90 (118)

91 ska inte underskattas. Där skolans demokratiska miljö uppfattas som engagerande antas detta stärka ett framtida aktivt medborgarskap. Dock kan vi inte ignorera andra sidan av myntet vilket kan innebära att ett verkningslöst deltagande kan leda till en cynisk och skeptisk inställning till demokrati och att de i framtiden avhåller sig från politiskt deltagande (Rönnlund 2013:68). Elevinflytande är dessutom ett komplext begrepp och kan innebära att det är svårt att veta när eller hur elevinflytande och delaktighet ska implementeras. Både granskning och uppföljning av inflytande och delaktighet bör finnas och de som granskar måste förstå vad elevers inflytande handlar om på djupet, om lärares ledarskap och ansvar i klassrummet (Pedagogiska magasinet 2005). De positiva förändringarna handlar om att gymnasieeleverna har blivit mer nöjda med fritidsutbudet i Landskrona stad i jämförelse med. Det är även nämnvärt att majoriteten av eleverna anser att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden där en stor del även anser att de har en bra balans av aktiviteter och fritid i vardagen. Att de flesta ungdomar anser att deras familj har råd med den aktivitet de vill utföra är även mycket positivt. Den trygghet som unga i Landskrona upplever i kommunen bör även lyftas fram. Majoriteten menar att de alltid eller oftast upplever trygghet på de flesta platser inom samt utanför skolan. Som tidigare nämnt är det högstadieungdomarna som upplever mindre trygghet i jämförelse med gymnasieeleverna vilket eventuellt kan relateras till de problem i skolan som uppmärksammats tidigare. Att Landskrona stad generellt upplevs som en trygg stad för många elever bör lyftas fram som ett positivt betyg. Genomsnittet för Landskrona har satts i relation till riksgenomsnittet där det fanns möjlighet till detta. En sådan jämförelse har vissa brister även om det är användbart för att sätta Landskronas stad i en vidare kontext. Detta har möjliggjort insikten om att Landskrona inte skiljer sig markant från genomsnittet i riket åt något håll. Även om denna jämförelse är väsentlig bör det hållas i åtanke att det ungdomspolitiska arbetet bör fortlöpas på samma sätt oavsett om denna jämförelse kan uppfattas som relationellt tillfredsställande. 91 (118)

92 Källförteckning Barnombudsmannen (2006) Arbetsmiljön i skolan kan bli mycket bättre. Debatt: Tillgänglig: Barnombudsmannen () Max 18 Statistiklabbet. Andel elever som känner sig mobbade av andra elever (Årskurs 7-9 samt gymnasiet). Barnombudsmannen ( ) Max 18 Statistiklabbet. Andel barn som någon gång använt narkotika (Årskurs 9 och gymnasiet åk 2). Barnombudsmannen ( ) Max 18 Statistiklabbet. Andel barn med intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden (Årskurs 9 och gymnasiet). Brå () Grovt våld i skolan hänger ihop med mobbning. Pressmeddelande: Tillgänglig: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning () Skolelevers drogvanor. (CAN Rapport:146) Folkhälsomyndigheten (). Mobbning. (Rapport: ). Friendsrapporten () Tillgänglig: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (). Ung idag - en beskrivning av ungdomarnas villkor. (Rapport :2). Ungdomsstyrelsens skrifter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2013). Ung idag en beskrivning av ungdomars villkor. (Rapport 2013:2). Ungdomsstyrelsens skrifter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (). Fokus 14 ungas fritid och organisering. Ungdomsstyrelsens skrifter. Pedagogiska magasinet (2005) Många pratar om elevinflytande men få gör något åt det Tillgänglig: Rönnlund, Maria (2013) Elevinflytande i en skola i förändring. Utbildning och demokrati, Vol 22, Nr 1, (118)

93 Skolinspektionen (2011) Olika elever samma undervisning.(rapport :4396). Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket ( ) Attityder till skolan. (Rapport 390:2013) Stockholm: Elanders Sverige AB. Skolverket ( ) Rasism och främlingsfientlighet Tillgänglig: Skolverket ( ) Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? Tillgänglig: Skolverket ( ) Forskning för klassrummet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Elanders Sverige. Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (Rapport ). SOU ( ) Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. (SOU 2013:13). Stockholm: Elanders Sverige AB. SOU ( ) Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan. (SOU 2013:74). Stockholm: Elanders Sverige AB. Utbildningsdepartementet (2013) Med Fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. (Regeringens proposition 2013/14:191). Stockholm: Regeringskansliet. 93 (118)

94 Bilaga Fritid När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - hemma hos varandra Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille 76% 55% 83% 69% 82% 69% 63% 64% 71% 67% 76% 72% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - på ett café Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille 12% 2% 7% 5% 7% 1% 26% 4% 40% 26% 38% 22% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukarna då oftast vara?- på ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille 5% 5% 6% 6% 7% 12% * * * * 1% 1% 94 (118)

95 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - i en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille 7% 26% 8% 14% 11% 8% 12% 49% 15% 9% 2% 12% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - utomhus Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille 37% 52% 44% 57% 64% 66% 26% 28% 19% 40% 25% 40% Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 12% 8% 11% 8% 21% 11% 8% 18% Nej 88% 92% 89% 92% 78% 89% 92% 82% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara?- i centrum/på stan Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille 28% 9% 20% 6% 29% 15% 24% 16% 95 (118)

96 Är du medlem i någon/några av följande föreningar? Idrottsförening/klubb Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 84% 90% 39% 60% 77% 85% 34% 30% Nej 16% 10% 61% 40% 23% 15% 66% 70% Skolförening Ja 11% 15% * * 8% 21% 13% 16% Nej 89% 85% 100% 100% 92% 80% 87% 84% Friluftsförening Ja 6% 9% * 2% * * 3% 12% Nej 94% 91% 100% 98% 100% 95% 97% 88% Religiös förening/församling Ja 19% 12% 7% 3% * * 6% 9% Nej 81% 88% 93% 97% 83% 95% 94% 91% Kulturförening Ja 17% 5% 5% 1% * * 5% 11% Nej 84% 95% 95% 99% 100% 95% 95% 89% Etnisk förening (t.ex. Somalisk ) Ja 11% 5% 0% 0% * * 6% 9% Nej 89% 95% 100% 100% 100% 97% 94% 91% Hobbyförening Ja 26% 21% 7% 3% 17% 18% 6% 19% Nej 74% 79% 93% 97% 83% 82% 94% 81% Politiskt parti/ungdomsförbund Ja * * 3% 3% 17% 10% 5% 12% Nej 98% 97% 97% 97% 83% 90% 95% 88% Förening/organisation för samhällsfrågor Ja * * 2% 1% * * 5% 12% Nej 97% 98% 98% 99% 100% 95% 95% 88% Datorförening/spelförening Ja 3% 23% 1% 10% * * 3% 12% Nej 98% 78% 99% 90% 92% 92% 97% 88% 96 (118)

97 Upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja, så mycket som jag vill Ja, men mindre än jag skulle vilja Jag vill inte påverka föreningens verksamhet 39% 33% 51% 42% 43% 35% 33% 45% 26% 26% 22% 22% 29% 22% 19% 20% 35% 40% 27% 36% 29% 43% 48% 35% Har det hänt att du inte kunnat följa med dina kompisar på något för att du inte haft råd? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille ja, flera gånger 8% 6% 8% 9% 20% 13% 11% 30% ja, en gång 25% 11% 11% 9% 18% 11% 20% 16% nej 67% 83% 80% 82% 63% 77% 69% 54% Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon utlandsresa som varat minst en vecka? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Ja 58% 67% 62% 68% 62% 60% 66% 49% Nej 42% 34% 38% 32% 38% 40% 34% 51% 97 (118)

98 98 (118)

99 Skola Främlingsfientlighet är ett problem i skolan? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer ganska eller mycket bra 13% 17% 14% 19% 21% 26% 16% 9% 15% 2% 17% 35% Stämmer varken bra eller dåligt 41% 25% 15% 13% 29% 37% 27% 22% 13% 20% 39% 35% Stämmer ganska eller mycket dåligt 46% 58% 33% 28% 50% 37% 53% 62% 35% 47% 43% 30% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer mycket bra 26% 35% 26% 16% 16% 9% 16% 11% 24% 25% 33% 20% Stämmer ganska bra 37% 24% 31% 39% 36% 38% 28% 49% 53% 38% 33% 39% Stämmer varken bra eller dåligt 19% 23% 24% 20% 27% 30% 33% 22% 15% 20% 24% 23% Stämmer ganska dåligt 13% 10% 13% 9% 18% 9% 12% 11% * * 5% 9% Stämmer mycket dåligt 6% 8% 3% 9% 3% 12% 12% 7% * * 5% 10% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer mycket bra 22% 30% 18% 17% 16% 11% 8% 14% Stämmer ganska bra 25% 33% 26% 25% 28% 18% 24% 18% Stämmer varken bra eller dåligt 25% 23% 17% 19% 33% 49% 13% 25% Stämmer ganska dåligt 18% 11% 14% 10% 14% 13% * * Stämmer mycket dåligt 10% 13% 7% 9% 10% 9% * * 99 (118)

100 Skolan agerar om en lärare kränker en elev? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer mycket bra 31% 32% 23% 22% 20% 9% 17% 13% Stämmer ganska bra 24% 28% 20% 23% 28% 34% 20% 13% Stämmer varken bra eller dåligt 21% 18% 21% 12% 28% 34% 5% 14% Stämmer ganska dåligt 13% 7% 5% 5% 12% 14% 10% 2% Stämmer mycket dåligt 12% 15% 7% 7% 14% 18% 3% 11% Är våld ett problem i skolan? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer mycket bra 8% 9% 2% 13% * * * * Stämmer ganska bra 8% 10% 10% 12% * * * * Stämmer varken bra eller dåligt 20% 20% 11% 13% 20% 21% 8% 2% Stämmer ganska dåligt 26% 23% 13% 17% 26% 33% 20% 23% Stämmer mycket dåligt 37% 38% 39% 24% 46% 35% 44% 48% Tas elevrådet på allvar och lyssnas på av personalen i skolan? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer mycket bra 21% 26% 16% 13% 14% 11% 21% 9% Stämmer ganska bra 29% 25% 21% 21% 26% 18% 23% 16% Stämmer varken bra eller dåligt 22% 23% 19% 19% 20% 32% 15% 11% Stämmer ganska dåligt 15% 9% 9% 9% 14% 21% 5% 13% Stämmer mycket dåligt 14% 16% 9% 10% 26% 18% 5% 13% 100 (118)

101 Har du fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Stämmer mycket bra 17% 19% 17% 15% 6% 9% 16% 15% Stämmer ganska bra 24% 27% 22% 24% 18% 32% 29% 18% Stämmer varken bra eller dåligt 34% 30% 16% 17% 43% 36% 13% 7% Stämmer ganska dåligt 11% 10% 3% 5% 18% 14% 3% 11% Stämmer mycket dåligt 14% 14% 3% 5% 14% 9% * * 101 (118)

102 102 (118)

103 Politik, samhälle och inflytande Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Jag kan för lite om hur jag ska göra 36% 26% 15% 25% Jag är inte tillräckligt intresserad 48% 48% 58% 50% Jag har inte tid 19% 22% 25% 18% Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall 27% 39% 19% 34% Annat 10% 9% 10% 8% Hur stor möjlighet tycker du att du har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Mycket stora möjligheter 3% 7% 1% 6% 4% 3% * * * * 4% 6% Ganska stora möjligheter 14% 18% 13% 16% 8% 13% 16% 20% 15% 9% 11% 9% Ganska små möjligheter 40% 25% 40% 25% 32% 29% 31% 33% 36% 27% 36% 32% Mycket små möjligheter/inga möjligheter alls 20% 17% 19% 22% 20% 23% 20% 20% 25% 36% 20% 27% Vet inte 23% 33% 26% 32% 37% 34% 26% 24% 23% 24% 30% 26% 103 (118)

104 Har du någon gång det senaste året gjort något av följande, eller kan du tänka dig att göra det? () Har gjort Inte gjort, kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra Har gjort Inte gjort, kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra Åk 8 Åk 8 Åk 8 Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Skriva insändare 13% 36% 51% 16% 47% 37% Ta kontakt med någon politiker 2% 33% 65% 8% 37% 55% Lämna medborgarförslag till kommunen 2% 31% 68% 3% 37% 60% Delta i bojkotter 4% 29% 67% 5% 26% 68% Delta i demonstrationer 5% 33% 62% 9% 35% 56% Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet 8% 30% 62% 10% 35% 55% 104 (118)

105 Har du någon gång det senaste året gjort något av följande, eller kan du tänka dig att göra det? () Har gjort Inte gjort, kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra Har gjort Inte gjort, kan tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra Åk 8 Åk 8 Åk 8 Åk 2 gym Åk 2 gym Åk 2 gym Skriva insändare 12% 35% 53% 31% 38% 32% Ta kontakt med någon politiker 9% 37% 54% 27% 31% 42% Lämna medborgarförslag till kommunen 3% 38% 59% 3% 44% 53% Delta i bojkotter 7% 26% 68% 9% 24% 67% Delta i demonstrationer 10% 33% 57% 16% 34% 50% Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet 12% 31% 58% 13% 30% 57% Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Någon jag känner 36% 31% 22% 15% Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 14% 13% 23% 12% Förening eller organisation 5% 8% 8% 12% Internet/sociala medier, till exempel Facebook 16% 18% 12% 11% Tjänstemän eller politiker 10% 8% 14% 10% Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande (till exempel ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige) 7% 8% 7% 8% Vill inte påverka 10% 7% 9% 6% Annat 5% 11% 5% 3% Vet inte 32% 33% 38% 54% 105 (118)

106 Hur mycket bryr du dig om följande: Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Livsmedel du köper är producerat på ett ekologiskt sätt Alltid 20% 20% 29% 23% 34% 25% 23% 23% Ibland 66% 55% 54% 55% 38% 48% 64% 46% Aldrig 14% 25% 17% 22% 28% 27% 13% 32% Varor och tjänster du konsumerar produceras på ett schyst sätt med bra arbetsvillkor och rättvisa löner Alltid 28% 35% 28% 32% 45% 32% 28% 23% Ibland 51% 44% 45% 46% 31% 39% 57% 48% Aldrig 21% 21% 28% 23% 25% 30% 15% 29% Att källsortera/återvinna Alltid 39% 43% 38% 25% 34% 36% 39% 32% Ibland 47% 41% 44% 54% 44% 47% 51% 47% Aldrig 15% 16% 18% 21% 22% 18% 10% 21% 106 (118)

107 Trygghet Av vilken orsak blev du orättvist behandlad? Åk 8 år Åk 8 år Åk 2 gym Åk 2 gym Bakgrund/hudfärg 4% 2% 21% 10% Kön/könsidentitet 1% 2% 7% 3% Sexuell läggning 1% 1% 5% * Ålder 4% 5% 12% 3% Utseende 8% 5% 17% 13% Funktionsnedsättning 2% 1% 10% 0% Religion 3% 2% 14% 6% Annat 16% 15% 50% 48% Vet inte 7% 5% 29% 29% 107 (118)

108 108 (118)

109 109 (118)