Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Transkript

1 Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008

2 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn och unga är inte en grupp som står på tillväxt. De bor och lever här och nu. Alla är de fullvärdiga samhällsmedborgare. De är helt enkelt experter på att vara barn och unga i Kalmar kommun. De har olika erfarenheter, kunskaper och åsikter som är värdefulla för att utveckla och förbättra samhället och vår kommun. Eller som en ung samhällsmedborgare tydligare uttryckte detta i enkäten: Tänk på att alla röster är viktiga, även från barn och ungdomar. Det är glädjande att majoriteten av ungdomarna som svarat på LUPPenkäten i Kalmar 2008 ser positivt eller mycket positivt på sin framtid. Med denna rapport vill vi låta kommunens medborgare ta del av ungas åsikter och tankar om sina liv och om kommunen. Undersökningen är framför allt ett viktigt underlag för oss politiker i Kalmar kommun för att göra prioriteringar, satsningar och fatta beslut. Undersökningen är också en grund för det fortsatta arbetet med barn- och ungdomsfrågor. Jag hoppas och vill att du som ung kommer att märka skillnad, att vi har tagit till oss av dina åsikter! Du är alltid välkommen att kontakta mig eller besöka mig i Stadshuset! Birgitta Elfström, kommunalråd i Kalmar kommun Vad är lupp? LUPP betyder lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en omfattande enkät för ungdomar i åldrarna år. Bakom enkäten står Ungdomsstyrelsen, på uppdrag av regeringen. År 2008 genomfördes undersökningen av Kalmar kommun. Över ungdomar i Kalmar har deltagit i undersökningen och svarat på frågorna. E nkäten är indelad i sju olika ämnesområden. Här kommer vi att ta upp och titta mer på: Trygghet Hälsa Fritid Skola Politik Framtid Enkäten, som består av ungefär 80 frågor, är anpassad för tre olika åldersgrupper, varav två har valts i Kalmar kommun. Samtliga elever i årskurs 8 på högstadiet, respektive årskurs 2 på gymnasiet, fick via webben möjlighet att svara på frågorna. Enkäten besvarades anonymt. I årskurs 8 deltog 513 elever och det ger en svarsfrekvens på 73%. Majoriteten, 95%, är födda 1994 och könsfördelningen är relativt jämn. När det gäller årskurs 2 på gymnasiet, deltog 514 elever. Det ger en svarsfrekvens på 66%. Majoriteten, 83%, är födda 1991 och även här är könsfördelningen jämn.

3 I Kalmar ska alla kunna känna sig trygga. Kommunen ska arbeta för att få bort utanförskap, otrygghet och orättvisor och därigenom minska risken för brottslighet, missbruk och andra sociala problem. Ungdomarna har svarat på frågor om trygghet, våld, mobbning och orättvis behandling. K illarna är otryggare än tjejerna i sitt bostadsområde på dagen, i hemmet och i skolan, medan tjejerna är otryggare i bostadsområdet på kvällen. Majoriteten av alla elever i undersökningen upplever skolan som en säker plats. Mest otrygga känner sig ungdomarna på diskotek eller annat nöjesställe. Det är framför allt tjejerna som har varit med om att inte våga gå ut. Dessutom är det 18 tjejer och 9 killar som under det senaste halvåret uppger att de har blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande. När det gäller misshandel är siffrorna omvända då 12 tjejer och 25 killar har varit utsatta för misshandel. Mobbning och utfrysning sker på alla platser där ungdomar vistas, även på den digitala arenan. Skolan är den vanligaste platsen för mobbning. Det är också vanligt att mobbningen sker via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida. Men mobbning sker även på ställen där ungdomar med gemensamma intressen möts, som t ex på träning, föreningslokaler och nöjesställen. Runt 10% har svarat att de har blivit mobbade eller utfrysta någon gång det senaste halvåret. Tjejerna på högstadiet är den mest utsatta gruppen, medan Trygghet Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Andel som har svarat ja. någon har stulit från mig någon har hotat Känner du dig trygg på följande ställen? Ja, alltid Ja, oftast Nej Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 90% 9% 1% Utomhus i mitt bostadsområde på dagen 60% 34% 6% På väg till eller från skolan 87% 11% 2% I klassrummet 89% 9% 2% På rasterna i skolan 84% 14% 2% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 70% 23% 7% På diskotek eller annat nöjesställe 48% 43% 9% Ute på stan, på allmän plats 62% 35% 4% På buss, tåg, tunnelbana eller liknande 55% 40% 5% I hemmet 94% 4% 2% mig jag har inte vågat gå ut % 5% 10% 15% 20% 25% högstadiet killar högstadiet tjejer gymnasiet killar gymnasiet tjejer tjejerna på gymnasiet är minst utsatt. Tjejerna har oftare än killarna upplevt orättvis och kränkande behandling. De svarande tillbringar mest tid i skolan och därför är det inte oväntat att det också är där som de oftast upplever orättvis behandling. Men även den egna familjen står för en stor andel av kränkningarna, särskilt när det gäller tjejernas upplevelser. Killarna har oftare än tjejerna kryssat för alternativet som innebär att de blivit kränkta av polisen eller rättsväsendet. Bland de ungdomar med utländsk bakgrund som har upplevt kränkningar anser 29% att orsaken var utländsk bakgrund/ hudfärg och 21 procent att det var religion.

4 Alla invånare i Kalmar ska ges lika möjligheter och förutsättningar till god hälsa. Kommunen ska ta hänsyn till de många olika faktorer som påverkar folkhälsan som t ex meningsfull fritid, god fysisk miljö, sunda kost- och levnadsvanor samt medborgarnas inflytande. Livsstilen - eller hur vi väljer att leva, spelar en stor roll för hur vi mår idag och hur vi kommer att må i framtiden. Hur ofta har du haft följande besvär under det senast halvåret? Andel som har valt svarsalternativen "Varje dag" eller "Flera gånger i veckan" Känt dig stressad Svårt att somna Huvudvärk högstadiet killar högstadiet tjejer gymnasiet killar gymnasiet tjejer 0% 20% 40% 60% 80% 100% U ngdomarna i Kalmar har en positiv syn på sin hälsa, vilket är glädjande. Ca 80% av ungdomarna anser enlig undersökningen att deras allmänna hälsotillstånd är mycket bra eller ganska bra. Det är små skillnader mellan högstadieoch gymnasiegruppen. Däremot är skillnaden mellan killar och tjejer stora. Nästan hälften av killarna upplever att de har en mycket bra hälsa, medan endast drygt en tredjedel av tjejerna upplever att deras hälsa är mycket bra. Flickorna på gymnasiet mår sämst och särskilt bekymmersamt är det att 8% av tjejerna på gymnasiet har svarat att de mår ganska eller mycket dåligt. En rad preciserade besvär kan betecknas som psykosomatiska, dvs. psykiska problem som visar sig som fysiska. T ex handlar det om sömn, trötthet, stress och ont i magen respektive huvudet. En oroväckande stor andel av eleverna är trötta under dagarna. Det är stora skillnader mellan könen. Skillnaden är störst mellan killarna på högstadiet, där knappt hälften har svarat ja på den här frågan och tjejerna på gymnasiet, där hela 72% känner sig trötta under dagen. Många elever känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan och majoriteten av dem är tjejer. Många, ca 30%, hoppar över frukosten. Det är dubbelt så många tjejer som hoppar över lunchen, jämfört med killarna. Det vanligaste är att ungdomarna tränar flera gånger i veckan. Gymnasietjejerna tränar minst. I den gruppen är det en femtedel som tränar mindre än en gång i veckan. Runt en femtedel av flickorna har ont i magen och/ eller ont i huvudet varje dag eller flera gånger i veckan. Hälsa De elever som bedömt sitt hälsotillstånd som mycket dåligt har också angett att de oftare än andra är sjuka, att de oftare har ont i huvudet, känner sig stressade, är trötta och hoppar över frukosten. Inte helt överraskande visar det sig också att de med god hälsa tränar ofta. Det starkaste sambandet kan man se mellan stress och trötthet.

5 I Kalmar kommun finns ett drogpolitiskt program som syftar till att stoppa och långsiktigt förhindra drogmissbruk bland ungdomar. Kommunens vision är att alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en trygg uppväxtmiljö med låg alkoholkonsumtion och frihet från andra droger. D et är relativt vanligt att ungdomarna dricker alkohol och så pass stora mängder att de känner sig berusade. Det är ingen större skillnad mellan killar och tjejer, när det gäller hur ofta detta sker, däremot mellan åldersgrupperna. I årskurs 8 är det drygt 10% som dricker alkohol varje månad och av dessa dricker sig nästan alla berusade. Det är ytterst få som dricker flera gånger i veckan och 78% som aldrig/eller nästan aldrig dricker. Gymnasiets killar är den grupp som dricker mest och 64% dricker någon gång i månaden eller oftare. Nästan var tredje kille och tjej berusar sig mer än en gång i månaden. Alla ungdomarna i undersökningen är under 20 år och får därför inte handla på systemet. De fem vanligaste sätten för ungdomarna att få tag på alkohol är: Från kompisar eller kompisars syskon Från annan vuxen På annat sätt Från egna föräldrar (med lov) Från annan vuxen som bjuder g y m n a s ie t h ö g s t a d ie t Debutåldern för att dricka sig berusad är 13 år eller yngre för ca 12% av ungdomarna. kille tjej kille tjej Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? En majoritet av eleverna i årskurs 8 får inte dricka alkohol för sina föräldrar. Det är vanligare att få tilllåtelse bland gymnasieungdomarna, hälften av killarna och var fjärde tjej får tilllåtelse av sina föräldrar att dricka alkohol. 54 Majoriteten av ungdomarna använder inte tobak och det är nästan bara killar som snusar. I högstadiegruppen har 14% provat på att röka för första gången när de var 12 år eller yngre och det är 4% som röker flera gånger i veckan eller varje dag. Det är vanligare att röka bland gymnasisterna. En femtedel av gymnasietjejerna är vanerökare. 57 Med droger menas: Alkohol, narkotika, icke medicinsk föreskriven beroendeframkallande psykofarmaka, dopningspreparat och lösningsmedel/gas/lim % 20% 40% 60% 80% 100% aldrig/en gång om året eller mera sällan några gånger per år/någon gång i månaden ett par gånger i månaden/någon gång i veckan När det gäller narkotika visar det sig att majoriteten, 95 procent av de svarande, inte har använt narkotika någon gång. Det är framför allt killarna på gymnasiet som har testat narkotika. Det vanligaste preparatet är hasch och marijuana. 5% har svarat att de har använt både hasch, marijuana och annan narkotika. Svarsalternativet mer än 20 gånger har valts av 17 ungdomar

6 Fritid I Kalmar ska det finnas ett rikt kultur- och fritidsliv och stödet till barns och ungdomars aktiviteter är en självklar prioritering. gymnasiet högstadiet killar tjejer killar tjejer Hur mycket, av det som du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? % 20% 40% 60% 80% 100% Med den här undersökningen får vi reda på hur mycket fritid ungdomarna har, vad de gör, samt vad de vill ha ut av sin fritid. Allt detta är viktigt för kommunen att veta, när de ska utveckla verksamheten för de unga. D et är stora skillnader mellan tjejer och killar då det gäller datorspel/tv-spel, en sysselsättning som en majoritet av pojkarna ägnar sig åt. Det är i första hand tjejer på högstadiet som läser på fritiden, medan bara en tredjedel av gymnasiekillarna läser på sin fritid. Högstadiet 40% sjunger, spelar instrument eller skapar musik 40% går runt på stan med sina kompisar 37% deltar i föreningar 36% är ute i naturen det finns väldigt mycket att göra det finns ganska lite att göra Drygt 80% av ungdomarna träffas hemma hos varandra. I högstadiegruppen är det också vanligt (cirka 40%) att träffas utomhus. Svaren från gymnasieungdomarna visar stora skillnader mellan könen. Nästan 25% av gymnsiekillarna träffas i idrottsanläggningar, medan drygt 40% av gymnasietjejerna träffas på café. Ungdomarna eftersöker också ställen att bara träffas på, ett café med långa öppettider med mysiga soffor, billigt kaffe och schysst musik. Det är endast en liten del av ungdomarna som ofta använder fritidsgården för att träffas. På högstadiet uppgår andelen till 10% av samtliga. Många ungdomar saknar tillgång till fritidsgårdar. det finns ganska mycket att göra det finns väldigt lite/ingenting att göra Killarna, på både högstadiet och gymnasiet, tycker att de har lagom mycket fritid. Det tycker också högstadietjejerna, men tjejerna på gymnasiet anser att de har för lite fritid. Majoriteten av gymnsietjejerna tycker att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill. Att surfa och chatta, umgås med kompisar och att idrotta är populära sysselsättningar för både tjejer och killar, bland såväl högstadiesom gymnasieungdomar. Det är mycket ovanligt att ungdomarna träffas på restaurang, pub, bar eller i en föreningslokal. Färre än 5% använder dessa ställen för möten med kamraterna. Gymnasiet 35% är ute i naturen 28% går på fest 25% deltar i föreningar 24% sjunger, spelar instrument eller skapar musik Önskemål Ett hus för ungdomar från hela Kalmar. Som en fritidsgård med pingisbord, biljardbord, TV, spel, tidningar och kanske utomhusaktiviteter. Ett coolt ställe som många ungdomar vill åka till och inte tycker är töntigt.

7 N ågra frågor syftade till att studera ungdomarnas engagemang i föreningar. Den yngre gruppen är oftare än den äldre med i en eller flera föreningar. Det är något vanligare att gymnasieungdomarna är med i politiska föreningar. Nästan hälften av ungdomarna upplever att de kan vara med och påverka i sin föreningsverksamhet, medan 30% inte vill påverka. Undantaget är gymnasie- killarna. Denna grupp har störst andel, 41%, som inte vill påverka, samtidigt som de har minst andel, 36%, som anser att de inte kan påverka i den utsträckning de vill. Är du just nu medlem i någon/några av följande föreningar? Bland högstadieungdomarna är det 16% som inte är med i någon förening. Motsvarande andel för gymnasieungdomarna är 23%. Intresset är störst för idrott, då 64% av högstadieeleverna och drygt hälften av gymnasieeleverna är medlemmar i en idrottsförening eller klubb. Lägst antal medlemmar har friluftsföreningar och förening eller organisation för samhällsfrågor. Det är stora skillnader mellan tjejers och killars val av föreningsverksamhet. Medan killar på såväl högstadiet som gymnasiet är med i supporterklubbar och dator- eller spelföreningar är tjejerna oftare med i kulturföreningar. Supporterklubb Dator / spelförening t.ex. Sverok Kulturförening t.ex. musik/dans/teater Louise Weidolf, Förvaltningschef på Kultur- och fritidsförvaltningen: Kultur och fritid är jätteviktigt för hur en stad "andas". Ingen vill ju "bara bo". Vi vill leva också, fylla våra liv med innehåll och vi vill påverka! Genom att föra dialog och lyssna på ungdomar vill vi utveckla, utmana och bryta gränser och kunna erbjuda olika typer av arenor för möten högstadiet kille högstadiet tjej gymnasiet kille gymnasiet tjej 0% 10% 20% 30% 40% 50%

8 Kjell-Ove Peterson, Barn- och ungdomsförvaltningens chef: I Kalmar kommun har vi trygga förskolor, fritidshem och skolor med välutbildade lärare. I den goda pedagogiken står elevens kunskaper och välbefinnande i centrum. För att öka möjligheterna till fria val för barn, elever och föräldrar erbjuder kommunen en stor variation av pedagogiska inriktningar. Flertalet av ungdomarna på högstadiet och gymnasiet i Kalmar kommun är nöjda med sina skolor. De tycker att det är en positiv stämning i skolan och att både lärare och elever bemöter varandra med respekt. S tämningen i skolan upplevs som mycket positiv. På högstadiet är det 80% och på gymnasiet 93% som anser att det stämmer mycket bra eller ganska bra att det är bra stämning i skolan. Majoriteten anser inte att det är ojämlikt mellan killar och tjejer eller att främlingsfientlighet, sexuella trakasserier eller mobbning är problem i skolan. Eleverna tar temperaturen på skolan: Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete' Vilka böcker/läromedel ni Undersökningen visar att eleverna genomgående vill påverka mer i skolan än de får. Hur mycket VILL/FÅR du vara med och bestämma om? ska ha Proven Läxorna Vad du får lära dig % 20% 40% 60% 80% 100% Skola högstadiet vill påverka högstadiet får påverka gymnasiet vill påverka gymnasiet får påverka 75% av samtliga elever är nöjda med skolmiljön. 75% tycker att möjligheten att få extra hjälp eller stöd är bra. 60% är nöjda med sitt schema. 60% tycker att skolbiblioteket är bra. 50% av eleverna tycker att skolmaten är bra. Högstadieelever 80% skolkar aldrig. 70% vill påverka schemat, men bara 18% får vara med och påverka. 70% vill påverka skolmaten. 40% tycker att de får påverka skolmiljön. Gymnasieelever 40% skolkar aldrig. 80% vill påverka schemat, 23% av dem tycker att de får det. 66% vill påverka skolmaten. 22% tycker att de får påverka skolmiljön.

9 Inom området politik, samhälle och inflytande handlar frågorna om ungdomarnas intresse för politik, deltagande i politiska aktiviteter, vad de tycker är viktigt att satsa på samt om deras intresse för att påverka. I ntresset för politik bland ungdomarna är generellt ganska svagt. Mest intresserade är gymnasiekillarna, men endast 32% av dessa har svarat att de är mycket eller ganska intresserade. gymnasiet högstadiet Hur intresserad är du av politik? killar tjejer killar tjejer % 20% 40% 60% 80% 100% mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Ca 40% av ungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Majoriteten vet inte hur stor möjlighet de har att framföra sina åsikter eller till vem de ska vända sig. En majoritet tycker att det är mycket viktigt att ungdomar och beslutsfattare träffas. Det är framför allt brist på intresse som är anledningen till att ungdomarna inte vill vara med och påverka, men det saknas också kunskap om hur man gör. En majoritet, ca 68%, av ungdomarna kan inte tänka sig att vara medlemmar i ett politiskt parti, eller chatta/debattera politik på internet. Över hälften skulle aldrig ta kontakt med en politiker, men de flesta skulle kunna tänka sig att skriva på en namninsamling. Den yngre gruppen tar större avstånd än den äldre när det gäller att vara politiskt aktiv. En stor majoritet tar avstånd från olagliga aktiviteter som t ex att skada andras eller allmän egendom i protest, ockupera byggnader eller måla politiska slagord på allmän plats. Tjejerna tar betydligt oftare avstånd än killarna till att delta i dessa aktiviteter. I nedanstående tabell visas andelen ungdomar som faktiskt har genomfört någon av de föreslagna politiska aktiviteterna. Det har jag gjort: högstadiet gymnasiet Skrivit på en namninsamling 28% 35% Burit märken/symboler som uttrycker en åsikt 11% 15% Ta kontakt med någon politiker 6% 13% Skrivit insändare 6% 9% Chattat/debatterat politik på internet 6% 9% Deltagit i lagliga demonstrationer 6% 6% Skadat andras/allmän egendom i protest 4% 4% Deltagit i bojkotter/köpstrejker 4% 4% Varit medlem i ett politiskt parti 2% 6% Deltagit i olagliga demonstrationer/aktioner 3% 4% Målat politiska slagord på allmän plats 3% 3% Ockuperat byggnader 3% 3% Politik I enkäten fanns en fråga om vad ungdomarna tycker är viktigt att satsa på i Kalmar kommun. De sex vanligaste svaren blev följande: Sjukvård Skola Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Arbete mot kriminalitet Bostäder för unga Skapa arbeten för unga Högstadiegruppen prioriterar oftare arbete mot kriminalitet, arbete för att minska användandet av alkohol och droger bland unga, lika lön för män och kvinnor samt djurens rättigheter. Gymnasiet prioriterar oftare bostäder och arbeten för unga, kollektivtrafik och äldreomsorg. Jämförelse mellan könen visar att killar prioriterar idrottsanläggningar, stöd till föreningar och fritidsaktiviteter, medan tjejerna oftare väljer arbete mot främlingsfientlighet och ungas psykiska ohälsa.

10 Sophia Sundlin, Ungdomsombud: Som ungdomsombud tycker jag att det är viktigt att Kalmar är en bra plats för unga att bo på både nu och i framtiden. Genom att arbeta med verktyg som LUPP:en får kommunen reda på mer om vad ungdomar tycker och hur de har det. Ungas kunskap och åsikter är en stor tillgång för kommunen. Vi behöver den kunskapen för att tillsammans forma en så bra framtid som möjligt! Framtid Det är viktigt att få reda på hur ungdomarna funderar kring sin egen framtid. Vad de har för drömmar och förhoppningar. De flesta ungdomarna ser allmänt ljust på framtiden och ungefär 50% är mycket positiva till sin egen framtid. F rågorna kring den närmaste framtiden handlade om vad ungdomarna skulle vilja göra om de hade alla möjligheter. Eleverna i årskurs 8 fick svara på vad de helst skulle vilja göra direkt efter grundskolan. Majoriteten av såväl killarna som tjejerna vill helst gå en gymnasieutbildning i kommunen. Av de elever som har valt ett annat alternativ är det en betydligt större andel tjejer Många ungdomar planerar för att studera på högskola eller universitet. som vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun, medan killarna är de som i störst utsträckning vill jobba. Drygt 30% av ungdomarna på gymnasiet vill börja jobba direkt efter avslutad gymnasieutbildning. En något mindre andel vill studera. Störst är intresset för att åka ut och resa, framför allt bland tjejerna. Tjejerna är också betydligt mer intresserade av att jobba eller studera utomlands. Tjejerna siktar på högskolestudier i större omfattning än killarna. Två tredjedelar av tjejerna och nästan hälften av killarna planerar högskolestudier. Siffrorna är betydligt lägre bland högstadieeleverna. Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då HELST göra efter gymnasiet? studera utomlands 7 13 studera på högskola eller universitet i Sverige åka ut och resa jobba utomlands jobba någon annanstans i Sverige 7 6 killar jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 6 16 tjejer 0% 10% 20% 30% 40% 50%

11 Vad TROR du att du kommer att göra direkt efter gymnsiet? studera utomlands 3 4 studera på högskola eller universitet i Sverige åka ut och resa jobba utomlands 6 11 jobba någon annanstans i Sverige jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten killar tjejer 0% 10% 20% 30% 40% 50% M ånga ungdomar är pessimistiska och tror inte att de kommer att genomföra sina önskemål om sysselsättning efter gymnasiet. Detta gäller särskilt vistelser utomlands, men också studier vid högskola eller universitet. Ungdomarna fick frågor om flyttning till och från kommunen. Det är stora skillnader mellan könen, då det är fler tjejer som tror att de kommer att flytta. Sammantaget tror drygt hälften av ungdomarna att de kommer att flytta från kommunen, medan nästan 15% tänker bo kvar. Det är även en stor del som har svarat vet inte. Det vanligaste motivet till att flytta från kommunen är jobb. Tjejerna kan oftare än killarna tänka sig att flytta för att pröva något nytt eller för att studera. Även motiven för att flytta tillbaka till kommunen bedöms på olika sätt av killar och tjejer. Närhet till släkt, familj, flick-/pojkvän eller kompisar är viktiga motiv för att flytta tillbaka enligt en stor del av ungdomarna. Trots detta är det stora skillnader mellan könen då det gäller andelen som har valt dessa motiv. Medan tjejerna oftare än killarna väljer de nära relationerna, väljer killarna oftare jobb som en anledning att flytta tillbaka. Den sista frågan om boende handlade om var ungdomarna helst skulle vilja bo om tio år. En tredjedel av ungdomarna skulle vilja bo utomlands och nästan lika stor andel i en storstad i Sverige. Killarna vill oftare än tjejerna bo kvar i kommunen. Det är viktigt att satsa på jobben för unga i Kalmar kommun!

12 Till sist... Ett stort TACK till de 1027 ungdomar som svarat på enkäten, samt till de lärare, rektorer och annan skolpersonal som har hjälpt till med genomförande av LUPP:en. Vill du veta mer om LUPP:en går det jättebra att kontakta mig så hjälper jag dig! Det går också bra att gå in på och söka på lupp för att ladda ner rapporten. Med vänliga hälsningar Sophia Sundlin Faktaruta: Kontaktperson: Sophia Sundlin, ungdomsombud eller Besöksadress: Södra Långgatan 39, Kalmar Detta är en broschyr utgiven av Kalmar kommun i samarbete med Elisabeth Elmeroth och Christina Björnvall på Högskolan i Kalmar. Tryckeriet Högskolan i Kalmar,