Att vara ung i Borås Stad
|
|
- Katarina Isaksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio
2 INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet 22 Framtid och arbete INLEDNING Lupp-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) innehåller ungefär 80 frågor om ungdomars syn på fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Borås riktades hösten 12 enkäten till de elever som gick i grundskolans årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Rapporten redovisar vad ungdomar i Borås upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs mindre bra. Eleverna besvarade enkäten på skoltid. Materialet har bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp. Syftet är att materialet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang, därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Föreliggande rapport ska kunna vara en del av politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar, men även användas vid mer långsiktiga planeringar. Resultaten i rapporten ska bland annat användas som underlag till Borås Stads ungdomspolitiska program. Undersökningen har genomförts i samarbete med Ungdomsstyrelsen, vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Motsvarande Lupp-enkät har genomförts vid samma tidpunkt i 43 andra kommuner. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa kommuner, vilka är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Borås. Eftersom Borås genomförde enkäten även 08 går det att vid analys 12 göra jämförelser över tid. Av dem som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen bland elever i grundskolan, årskurs 8, 73% (715 svar) och hos elever i årskurs 2 på gymnasiet, 55% (855 svar). Bortfall kan bland annat förklaras med elevers sjukdom och att deltagandet i enkäten bygger på frivillighet. Svarsfrekvensenn för årskurs 8 kan betecknas som god medan den för årskurs 2 är sämre. Då motsvarande enkät besvarades 08 var svarsfrekvensen för båda åldrar betydligt lägre, 61% för årskurs 8 och endast 27% för årskurs 2. I Borås 25 - vision och strategi, står det om målområdet gemensamt ansvar för barn och unga. Resultaten av Lupp-enkäten ger goda förutsättningar att arbeta inom målområdet och göra Borås till en ännu bättre stad för unga. Resultatet av Lupp-enkäten finns lagrat och förhoppningen är att denna rapport ska väcka nyfikenhet att jobba vidare med underlaget. Det går att göra nya körningar och utveckla analysen ytterligare och det finns mängder av spännande ansatser att fördjupa sig i. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan annat behöver hanteras gemensamt på en kommunövergripande nivå. Sakiba Ekic Ungdomsstrateg Borås Stad Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med analysen: Att vara Ung i Borås TEXT OCH GRAFISK DESIGN: Byrå Siffra och Grafik TRYCK: Servicekontoret Syftet med rapporten är att den ska vara så lätt tillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte redovisats i figurer istället visats i textavsnitt i anslutning till figurerna. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte redovisats i figurerna, dessa talar för sig själva och kommenteras endast undantagsvis. Strävan har varit att åskådliggöra ungdomarnas svar så överskådligt som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön, åldersgrupp, tidigare undersökning eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa av frågorna har eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 0 procent. 3
3 FRITID Ungefär hälften av alla elever tycker att de har lagom mycket fritid och tre av fyra säger att det finns ganska eller väldig mycket att göra på fritiden. Idrott, konstnärlig verksamhet och att läsa/surfa är de populäraste fritidssysselsättningarna. De platser där man oftast träffar sina kompisar är hemma hos varandra, utomhus, i en idrottshall eller i centrum. Sex av tio av alla elever är medlemmar i en förening och var tredje elev anser att de har möjlighet att fritt påverka inom sin förening. Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden? (%) För mycket Lagom För lite Väldigt Ganska Ganska Lite/ mycket mycket lite ingenting Tjejer vill ha mer fritid Jämfört med tjejer tycker en mer än dubbelt så stor andel killar i båda årskurser att de har för mycket fritid. Jämförelsen mellan könen visar även att betydligt fler tjejer tycker att de har för lite fritid. Sedan den förra undersökningen 08 har det bara inträffat marginella förändringar i hur man ser på mängden fritid. De skillnader som kan ses är de sju procent färre elever i åk 8 som nu tycker att de har lagom mycket fritid och de sex procent fler elever i åk 2 som skulle vilja ha mer fritid. Sett till hur man svarat i hela riket kan inte några skillnader ses jämfört med Borås elever i åk 8. Däremot svarar fler av rikets elever att de har lagom mycket fritid medan en större andel i Borås tycker att de har för lite fritid. Elever i åk 8 mer sysselsatta Den större skillnaden mellan åldersgrupperna är den högre andel en elever i åk 8 som uppger att de har väldigt eller ganska mycket att göra. En större skillnad mellan könen är de elva procent fler tjejer, jämfört med killar, i åk 2 som svarar att de har väldigt eller ganska mycket att göra. I åk 8 finns inte denna skillnad mellan könen. Jämfört med 08 svarar man till i det närmaste identiskt lika andelar på de olika svarsalternativen. Det gäller båda årskurser. Jämfört med riket är det tio procentenheter fler i Borås, båda åldersgrupper, som svarar att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Figur 3. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Hos varandra Café Utomhus Fritidsgård Sporthall idrott I centrum 80 Oftast ses man hemma hos varandra I båda årskurser är det absolut vanligast att man träffas hemma hos varandra, i synnerhet gäller det för tjejer i åk 8. Det är vanligare att tjejer träffas på ett café eller i ett köpcentrum och dubbelt så vanligt att killar träffas på fritidsgården eller utomhus. Det är något vanligare i åk 8 och dubbelt så vanligt i åk 2 att killar träffas i en sporthall, detta jämfört med jämngamla tjejer. Jämfört med 08 är det nu hälften så vanligt att elever i åk 8 träffas utomhus och hälften så vanligt att elever i åk 2 träffas på ett cafe. Något färre i åk 8 träffas nu på fritidsgården men i övrigt har man svarat med lika stora andelar som tidigare. 4 5
4 FRITID Figur 4. Jag gör följande varje vecka på min fritid (%) Sportevenemang I naturen, jagar Fritidsgård el likn Aktiv i förening Läser/läsplatta Sy/slöjd/hantverk Konstnärlig verks.het Skriver/blogg/dagbok Idrottar, ej i klubb Idrottar, i klubb Det här gör jag på min fritid En större skillnad för tjejer i åk 8, jämfört med tjejer åk 2, är att man besöker ett sportevenemang fyra gånger så ofta. Motsvarande jämförelse för killar visar att det är vanligare även bland killar i åk 8 att man besöker ett sportevenemang men skillnaden är inte lika stor mellan årskurserna. Det är dubbelt så vanligt att killar i åk 8 och fem gånger så vanligt att killar i åk 2 besöker ett sportevenemang, detta jämfört med jämngamla tjejer. Dubbelt så många killar, båda åldrar, besöker fritidsgården, tjejer läser något oftare än killar och det är betydligt vanligare i båda åldrar att tjejer ägnar sig åt konstnärlig verksamhet i någon form. En dubbelt så stor andel tjejer svarar att de skriver tex. poesi, dagbok eller bloggar. Ungefär lika stora andelar av båda kön i åk 8, jämfört med åk 2, idrottar i en klubb/förening. Figur 5. Medlem i en förening? (%) Tjejer Killar Medlemskap i föreningar Som framgår av figuren är en lägre andel tjejer i båda åldersgrupper engagerade i någon typ av förening, detta jämfört med jämngamla killar. Störst är skillnaden mellan könen i åk 2. Någon jämförelse mot hur man svarat 08 går inte att göra eftersom frågeställningen vid det tillfället var annorlunda utformad. Att vara medlem i en förening är totalt sett vanligare i Borås jämfört med i hela landet. Det gäller elever i både åk 8 och åk 2. För tjejer är det lika vanligt som i riket medan större andelar killar i Borås är medlemmar i en förening. Jämfört med 08 har det blivit vanligare att elever i åk 8 besöker ett sportevenemang eller ägnar sig åt konstnärlig verksamhet. Däremot är man mycket mer sällan ute i naturen eller på fritidsgården, man läser mer sällan och skriver betydligt mindre. Att idrotta utanför en klubb eller förening är nu mindre vanligt bland elever i åk 8 medan den andel som idrottar i föreningsregi är oförändrad. Jämförelsen mot 08 för åk 2 visar att även här har de andelar som besöker ett sportevenemang, läser/skriver eller är ute i naturen minskat. Däremot har den andel i åk 2 som sportar men inte i en klubb/förening ökat sedan den förra undersökningen. I hela riket är det vanligare att man i åk 8 på sin fritid idrottar utom en klubb/förening medan det i Borås är vanligare att man i åk 8 idrottar i en förening. I riket är det mycket vanligare att man som tjej i åk 8 skriver poesi/dagbok/bloggar och det förekommer också oftare i hela riket att man i åk 8 läser/läsplatta. Samma jämförelse mot riket för åk 2 visar att man svarat i allt väsentligt som riket. Figur 6. Kan du påverka din förenings verksamhet? (%) Som jag vill Mindre Vill inte än jag vill påverka Möjlighet att påverka i sin förening Jämfört med tjejer svarar sex procent fler killar i åk 8 att de kan vara med och påverka sin förenings verksamhet så mycket de vill och sex procent fler tjejer, åk 8 jämfört med killar, svarar att de inte vill vara med och påverka. Jämförelsen mot 08 visar att vid det tillfället var det cirka tio procentenheter fler av samtliga elever som svarade att de fick vara med och påverka sin förenings verksamhet. Samtidigt är det en ungefär lika stor andel fler som i år svarar att de inte vill vara med och påverka. Fler i Borås, jämfört med i riket, svarar att de kan påverka sin förenings verksamhet och färre i Borås säger att de inte vill vara med och påverka. En sak jag tänkt på vid flera tillfällen är fritidsgårdar/ fritidsgård i centrum som kan sammanlänka ungdomar från alla trakter i Borås och skapa en gemenskap. Det finns för lite fotbollstuneringar för tjejer i Borås. Det saknas aktiviteter att börja med som tonåring. Har man inte börjat med något innan års ålder finns det nästan inte några alternativ alls. Mer saker som är gratis och som är roligt som samlar till gemenskap. 6 7
5 SKOLA SKOLA En majoritet av alla elever upplever att det råder en bra stämning på skolan och minst en dubbelt så stor andel, i förhållande till den andel som anser sig få göra det, vill vara med och bestämma inom skolan. Mobbingen i Borås ligger på samma nivåer som för hela riket. Elever på gymnasiet är, jämfört med elever som går på grundskolan, mer nöjda med sin skola då det gäller lärare, skolmat, skolmiljö och undervisning. Figur 7. Möjlighet och önskan att påverka i skolan.. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema 80 Figur 8. Möjlighet och önskan att påverka i skolan.. (%) Vad vi lär Läroböcker Arbetssätt Inre miljö Yttre miljö Regler Läxor Prov Mat Schema 80 Får Vill Får Vill 0 0 Möjlighet att påverka i skolan (får) Viljan att vara delaktig i de beslut som påverkar skolan kan i allmänhet sägas vara minst dubbelt så stor, på ett antal delfrågor flera gånger större, jämfört med hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att delta i påverkansprocessen. Det gäller för både åk 8 och åk 2. Killar i åk 8 har på samtliga frågor till större andelar än tjejer svarat att de får vara med och påverka. De största skillnaderna mellan könen i åk 8 är på frågor om skolmat, läroböcker och vad de får lära sig. arbetssätt) att de får vara med och bestämma. Skillnaderna mellan könen är mindre än för åk 8. Enkätsvaren visar även på större skillnader mellan hur tjejer i de båda åldersgrupperna besvarat några av frågorna. Fler tjejer i åk 8 anser att de får vara med och bestämma om schemat och färre att de har inflytande över prov och arbetssätt. Motsvarande jämförelse för killar visar inte lika tydligt på att killar i någon av åldersgrupperna i betydligt högre eller lägre grad anser att de får vara med och påverka. Jämfört med 08 svarar man nu som elev i åk 8 på samtliga alternativ (utom skolmat) i högre grad att man har inflytande. Samma jämförelse mot 08 för elever i åk 2 visar på ett helt annat resultat. Nu tycker betydligt färre att de har inflytande över prov, skolmiljö inne, arbetssätt och vad de får lära sig. Något större andelar tycker också att de får vara med och bestämma om skolmiljön utomhus. Jämfört med riket anser man i åk 8 Borås i högre grad på samtliga punkter att man får vara med och påverka. Jämförelsen för åk 2 visar att man i riket i högre grad anser sig få vara med och påverka arbetssätt och prov, däremot är det fler åk 2 i Borås som svarar att de får vara med och påverka skolans regler och skolmiljö inne/ute. Önskan att påverka i skolan (vill) Tjejer i åk 8 är på nästan samtliga frågor mer intresserade än jämngamla killar att vara med och påverka. Undantagen är yttre- och inre skolmiljön och vad de får lära sig. Störst är skillnaderna mellan könen i åk 8 på frågor om skolmat, prov och läxor. Samma mönster ses även för elever i åk 2 med den skillnaden att här vill tjejer på samtliga alternativ till större andelar än killar ha mer inflytande. Skillnaderna mellan könen är störst på samma frågor som för åk 8. Jämfört med undersökningen från 08 har man i åk 8 svarat med lika stora procentuella andelar som tidigare och man kan bara utläsa små förändringar på de fyra år som gått sedan man sist besvarade samma enkät. Även elever i åk 2 har svarat på ett liknande sätt som tidigare. Den variation mellan åren som kan ses är på frågan om regler i skolan där nu nio procentenheter färre än tidigare vill vara med och bestämma. Samma sak gäller för den inre skolmiljön och något färre än tidigare är intresserade av inflytande över vad de får lära sig. Figur 9. Stämmer ganska eller mycket bra då det gäller min skola. (%) Bra stämning Mobbning på skolan Agerar om elev mobbar en elev Främlingsfi entlighet Sexuella trakasserier Elever/lärare visar respekt Agerar om lärare kränker elev Elevrådet tas på allvar 80 Synpunkter på min skola En större skillnad mellan könen i åk 8 är de åtta procent tjejer och sexton procent killar som anser att det råder främlingsfientlighet på skolan. Fler killar i åk 8, jämfört med tjejer, tycker att skolan agerar om en lärare kränker en elev, att sexuella trakasserier förekommer och att mobbing är ett problem på skolan men även att skolan agerar om en elev mobbas av en annan elev. Skillnaderna mellan hur könen svarat i åk 2 är inte lika tydliga, bortsett från att sex procentenheter fler killar svarar att det råder en bra stämning på skolan och att fem procent fler tjejer anser att skolan agerar om en elev mobbas av en annan elev. Sedan 08 har den andel i åk 2 som säger att det råder en bra stämning på skolan sjunkit från 91 till 79 procent. Den andel i åk 2 som svarar att skolan agerar på mobbing mellan elever har halverats på de fyra år som gått sedan den förra undersökningen. Även den andel som anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt har minskat och nu är det 18 procentenheter färre som svarar att så är fallet. Ovan uppräknade minskade andelar är jämnt fördelade per kön. Jämfört med hela riket finns det skillnader på hur elever, åk 8 i Borås, besvarat ett par av delfrågorna. Något fler i riket håller med om påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt och att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Även i åk 2 kan man se skillnader mellan könen och också här svarar fler killar, jämfört med tjejer, på samtliga alternativ (utom Båda årskurser i Borås har med endast mycket små skillnader svarat som riket i helhet
6 SKOLA Figur. Jag tycker ganska eller mycket bra om de här sakerna på min skola. (%) Figur 11. Har du blivit mobbad eller utfryst det senast halvåret? (%) Hjälp och stöd Lärarna 15 Skolmaten Undervisningen Skolmiljön 80 5 Tjejer Killar Gymnasieelever mer nöjda Som framgår av figuren har de äldre eleverna i högre grad svarat att de är nöjda. Tjejer i åk 8 är mer nöjda, jämfört med jämngamla killar, på frågan om lärarna och killar är mer nöjda på frågan om skolmiljön men i övrigt svarar man i stort sett likadant. Killar i åk 2 är, jämfört med tjejer, betydligt mer nöjda med skolmaten och något fler tjejer är nöjda med sin skolmiljö. Då vi jämför tjejer mot varandra visar det sig att cirka tio procentenheter fler tjejer i åk 2 är nöjda med lärarna, undervisningen och skolmiljön. Samma jämförelse för killar visar på ungefär samma skillnader där killar i åk 2 är mer nöjda jämfört med killar i åk 8, i åk 2 var man även betydligt mer nöjd med skolmaten. Mobbing och utfrysning Att bli mobbad är totalt sett vanligare bland tjejer än bland killar. Av figuren kan man utläsa att det är nästan dubbelt så vanligt att som tjej mobbas om man går i åk 8, detta jämfört med killar i samma klass. Sammantaget nästan halveras risken att utsättas för mobbing i Borås från åk 8 och fram till gymnasiets andra år. Jämfört med resultatet från 08 har frekvensen av mobbing inte förändrats. Jämfört med riket svarar man till exakt lika procentuella andelar, både då det gäller kön och årskurs. Jämfört med 08 är det nu färre av båda kön i åk 2 som tycker att de får hjälp och stöd och även färre som gillar skolmaten och skolmiljön. Samma tendens mellan åren finns även för åk 8 men här är det bara marginella skillnader jämfört med hur man svarat tidigare. Elever i hela riket är på samtliga delfrågor något mer nöjda än elever i Borås. Undantagen är de elever åk 2 i Borås som är mer nöjda med undervisning och skolmiljö, även här skiljer det med bara små andelar i hur man besvarat frågan. Ni borde insätta ett nytt ämne i skolan som handlar om våran framtid t.ex vilka gymnasier det finns, olika utbildningar o.s.v så att man är mer säker på sin framtid. Just nu tycker jag att det är allt för många som är väldigt osäker på sin framtid. Lägga mer pengar på skolan, så alla kan ha möjlighet att få låna en miniräknare. Förbättra skolmaten, så att vi ungdomar ska orka med de långa skoldagarna. Jag vill påverka skolorna för jag själv går i skolan och vill gärna dela mina tankar om hur man kan göra för att göra en så bra skola som möjligt. 11
7 INFLYTANDE Elever i åk 2 vill i högre grad än elever i åk 8 vara med och påverka i kommunen. Av de som inte vill vara med och påverka säger drygt hälften att de inte är intresserade medan ungefär var tredje inte tror att någon skulle lyssna, ungefär lika stora andelar vet inte hur man gör eller har inte tid. Nästan var femte elev i åk 8 och något fler i åk 2 skulle vilja träffa en politiker. Om man själv vore politiker skulle man i båda årskurserna i första hand satsa på skola och arbete mot kriminalitet. Figur 12. Jag vill vara med och påverka frågor som berör Borås kommun? (%) Att påverka i sin hemkommun Elever i åk 2 är, jämfört med åk 8, mer intresserade av att vara med och påverka, tjejer i högre grad än killar. Jämfört med för fyra år sedan har intresset sjunkit med tio procentenheter för åk 8 medan det är oförändrat för elever i åk 2. Även vid det tillfället var tjejer mer intresserade av att vara med och påverka i Borås kommun. Figur 14. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Någon jag känner Politiskt parti ungdomsförb. Förening organisation Internet/sociala medier Tjänstemän politiker Ungdomsråd eller liknande Annat Figur 15. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? (%) Chatta om politik Demonstration Bojkott/köpstrejk Medborgarförslag Kontakta politiker Skriva insändare Tjejer Killar I hela riket vill fler elever i åk 8 vara med och påverka i frågor som rör hemkommunen, för åk 2 visar jämförelsen att fler i Borås vill vara med i den processen. Figur 13. Av vilken anledning vill du inte vara med och påverka? (%) hur Ointresserad Har inte tid Ingen Annat lyssnar Ointresse störst orsak att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. Den största skillnaden mellan könen för elever i åk 8 är de 62 procent tjejer mot 46 procent killar som säger att de inte är tillräckligt intresserade. Även tjejer i åk 2 uppger i högre grad än killar ointresse som orsak och en nästan dubbelt så stor andel tjejer i åk 2, jämfört med killar, anger att de kan för lite som skäl för att de inte vill vara med och påverka. Jämfört med hur man svarade 08 är det nu tio procentenheter färre av alla elever som säger att orsaken till att de inte vill vara med och påverka är att de kan för lite. Vem ska man prata med då man vill påverka? Något mindre än hälften av alla elever vet inte vem de ska vända sig till om de vill påverka något inom Borås kommun. Av båda kön skulle en ungefär dubbelt så stor andel i åk 2, jämfört med åk 8, vända sig till ett ungdomsråd eller tjänsteman/politiker. Betydligt större andelar tjejer åk 2, jämfört med alla övriga som besvarat frågan, skulle vända sig till ett ungdomsråd, internet/sociala medier eller ett politiskt parti. Jämfört med 08 är det nu en dubbelt så stor grupp i åk 8 som skulle försöka påverka genom internet/sociala medier och något färre genom någon de känner. Jämförelsen för åk 2 visar inte på några större skillnader jämfört med hur man tidigare svarat. Jämfört med riket svarar man som elev, både i åk 8 och åk 2, med som mest någon procentenhets skillnad till lika andelar som riket på samtliga frågor. Olika sätt att göra sin röst hörd På alla frågor är elever i åk 2, jämfört med åk 8, mer aktiva eller kan tänka sig att vara det. På samtliga frågor (utom att delta i bojkotter) är tjejer i åk 2, jämfört med killar, mer benägna till aktioner av olika slag. Störst är skillnaden mellan könen i åk 2 på frågan om att skriva insändare. Vid en jämförelse mot hur man svarade för fyra år sedan är man nu såväl i åk 8 som i åk 2 mindre benägna att ta kontakt med en politiker, delta i en bojkott eller i en demonstration. För åk 2 är skillnaden mellan åren större än för elever i åk 8. Jämfört med riket svarar några procent färre i åk 8 på samtliga alternativ att de har genomfört eller kan tänka sig attt genomföra uppräknade aktioner. Jämförelsen för åk 2 visar tvärtom att fler i Borås på samtliga punkter och till ofta betydligt större andelar svarar att de gjort någon av uppräknade handlingar eller vore beredda till detta
8 INFLYTANDE Figur 16. Skulle du vilja träffa en politiker i kommunen? (%) Intresset för att träffa politiker i kommunen Strax under fyrtio procent av alla elever vet inte om de vill träffa en politiker, undantaget är tjejer åk 8 där så många som 56 procent inte vet hur de skulle ställa sig till det. En andel på i genomsnitt sju procent fler i åk 2, jämfört med åk 8, skulle vilja träffa en politiker. Av de som svarat ja på frågan är andelen tjejer i åk 2 större än för killar i åk 2 och nästan dubbelt så stor jämfört med tjejer åk 8. Figur 18. Jag är ganska eller mycket intresserad av följande? (%) Politik Samhällsfrågor Händelser i andra länder Tjej Kille Tjej Kille För fyra år sedan svarade ungefär dubbelt så många ja på frågan. Alternativet vet inte fanns inte med vid det tillfället. Jämfört med tjejer i hela riket åk 2 vill en andel på fem procent fler tjejer åk 2 i Borås träffa en politiker. Ja Nej Figur 17. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på (%) Kriminaliteten Rasism Diskriminering Alkohol/ drogfrågor Bostäder Idrottsanläggning Miljön Gator/vägar/cykelbanor Jämställdhet Kollektivtrafi k Mötesplatser för unga Föreningar Skola Barnomsorg Äldreomsorg Hälsa Prioriterade kommunala satsningar Önskemål om samhällssatsningar varierar i ett brett spektra från att motverka kriminalitet till att satsa på fritidsaktiviteter och hälsa. Skillnaden mellan könen är tydlig på ett flertal frågor. I åk 8 skulle tjejer i högre grad satsa på äldreomsorg, skola och en minskning av droganvändning. Även i åk 2 svarar man olika mellan könen. Även här skulle tjejer i högre grad satsa på äldreomsorg och skola men även kollektivtrafik, arbete för jämställdhet, diskriminering av olika grupper och arbete mot främlingsfientlighet skulle prioriteras i högre grad än av jämngamla killar. Killar både i åk 8 och i åk 2 skulle i högre grad än tjejer satsa på gator/vägar, idrottsanläggningar och arbete mot kriminalitet. Jämfört med hur man i åk 8 svarade för fyra år sedan svarar man nu till högre andelar på samtliga frågor att man skulle vilja satsa inom respektive område. Undantagen är arbete för jämställdhet och bostäder. Samma jämförelse för åk 2 visar att vid den senaste undersökningen vore man betydligt mer villig till satsningar på äldre- och barnomsorg, skola och arbete för miljön. Intresset för samhälle och politik Politik En nästan dubbelt så stor andel killar, jämfört med tjejer åk 8, är intresserade av politik. Jämfört med för tre år sedan är intresset i åk 8 större och för åk 2 på samma nivå som tidigare. Jämfört med hela riket är det politiska intresset större i Borås, det gäller båda åldersgrupper och i åk 2 är skillnaden mot riket tretton procent. Samhällsfrågor Killar i åk 8, jämfört med tjejer, och tjejer i åk 2, jämfört med killar, är något mer intresserade av samhällsfrågor. Jämfört med 08 är det nu något fler i åk 8 och en lika stor andel som tidigare i åk 2 som är intresserade av samhällsfrågor. Intresset i åk 8 Borås ligger på samma nivå som för hela riket medan intresset för samhällsfrågor åk 2 i Borås är betydligt större än för riket som helhet. Händelser i andra länder Lite mer än hälften av alla elever är intreserade av händelser i andra länder. Den grupp som sticker ut är de 66 procent tjejer åk 2 som svarar att de är ganska eller mycket intresserade. Man har i genomsnitt svarat med ungefär samma andelar som man gjorde för fyra år sedan. Fem procentenheter fler i åk 8 och en procentenhet mindre i åk 2 är nu, jämfört med 08, intresserade av händelser i andra länder. Samma mönster som för politik och samhällsfrågor går igen även på frågan om händelser i andra länder då vi gör en jämförelse mot hela riket. Borås har ett lika stort intresse som man har i hela riket medan elever åk 2 i Borås är betydligt mer intresserade än elever åk 2 hela riket. Jag är inte så insatt i samhället och hur det ser ut men jag hade, med stor lust, kämpat mot eller för något om jag reagerar på något. Vad detta något är vet jag inte eftersom jag inte är så insatt. Jag vill påverka frågor som rör ungdomar, men inte endast typiska ungdomsfrågor. Det finns mycket som berör ungdomar, men som politiker kanske inte tänker på. Vi vill ha inflytande över mycket- fråga elevråd, ungdomsråd mer! 14 15
9 HÄLSA OCH TRYGGHET De allra flesta ungdomar i Borås mår bra men samtidigt finns det individer som kan känna sig pressade i vardagen. Framförallt tjejer på gymnasiet uppger att de lider av stress, huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Sjuttio procent av alla elever i åk 8 tränar varje dag eller flera gånger i veckan medan andelen för åk 2 är lägre. Jämfört med undersökningen för tre år sedan är tryggheten nu lite bättre med färre incidenter som stöld, hot eller att man inte vågat gå ut. Figur 19. Hur bedömer du din hälsa det senaste halvåret? (%) En stor andel svarar att de har en bra hälsa Ungefär sju av tio av alla svarar att de mår bra eller mycket bra, utom tjejer i åk 2 där sifffran är 57 procent. Tre fjärdedelar killar i båda åldersgrupper svarar att de mår bra eller mycket bra. I åk 8 säger sex procent tjejer, mot fyra procent killar, att du mår ganska eller mycket dåligt. Motsvarande för åk 2 är tretton procent tjejer och sju procent killar Bra, mkt bra Varken bra eller dålig Dålig, mkt dålig Jämfört med 08 svarar en andel på två procentenheter fler elever i åk 8 att de mår bra eller mycket bra medan en lika stor andel som tidigare i åk 8 och några procent fler i åk 2 nu säger att de mår varken bra eller dåligt. Något färre i åk 8 och något fler i åk 2, jämfört med tidigare, säger att de mår dåligt eller mycket dåligt. Jämfört med riket svarar en något större andel i åk 8 att de mår ganska eller mycket bra (82 mot 79%) medan andelen för åk 2 är lägre än för riket (65 mot 72%). Lika stora andelar som i riket, båda åldrar, svarar att de mår ganska eller mycket dåligt. Figur. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret. (%) 80 Figur 21. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? (%) Huvudvärk Ont i magen Stress Svårt att somna Trött på dagen Sovit dåligt Varje dag/ fl era ggr veckan En gång/ vecka Någon gång i månaden/ aldrig Tjejer upplever fler psykosomatiska besvär På samtliga frågor har tjejer i båda undersökningsgrupperna, jämfört med killar, haft besvär i avsevärt högre utsträckning minst en gång i veckan under det senaste halvåret. Ofta är skillnaden så stor som tjugo procentenheter. Elever i grundskolan flitigast att träna Flitigast att träna så att man blir andfådd eller svettas är man i åk 8 där så många som sju av tio tränar varje dag eller flera gånger i veckan, motsvarande för åk 2 är sex av tio. I båda årskurser är killar mest aktiva. Tjejer i åk 2 har, jämfört med tjejer åk 8, mer besvär på samtliga frågor. Samma mönster går igen för killar åk 2 som har mer besvär på samtliga frågor (utom huvudvärk) jämfört med killar åk 8. Jämfört med 08 har elever i åk 8 i år svarat i stort sett identiskt som tidigare. De skillnader som kan ses gäller åk 2 där fler vid den senaste undersökningen haft sömnbesvär medan en lägre andel har upplevt trötthet dagtid. Sett till hela riket har något fler åk 8 i Borås haft huvudvärk, ont i magen eller svårt att somna. Ett liknande mönster kan ses för åk 2 i Borås som på alla punkter haft något mer besvär än åk 2 ute i landet. Nästan dubbelt så många tjejer i åk 8 (22 mot 13%) och sex procent enheter fler tjejer i åk 2, jämfört med motsatt kön, tränar en gång i veckan. Den grupp som tränar minst av alla är tjejer åk 2 där var fjärde tränar någon gång i månaden eller aldrig. Jämfört med 08 har har träningsfrekvensen minskat något bland elever i åk 8 och ökat något bland elever i åk 2. Jämfört med riket tränar elever i åk 8 i samma omfattning som riket, däremot tränar tio procentenheter färre elever åk 2 i Borås varje dag eller flera gånger i veckan
10 HÄLSA OCH TRYGGHET Figur 22. Jag gör följande minst en gång i veckan. (%) 15 eller i vart fall minst en gång i veckan. En lika stor procentuell andel tjejer, jämfört med killar, i åk 8 röker i den utsträckningen medan några procentenheter fler tjejer, jämfört med killar, i åk 2 röker minst en gång i veckan. Sedan 08 har det inte skett några förändringar för eleverna i någon av årskurserna vad gäller nyttjandet av alkohol och tobak. Den största skillnaden är de tre procent färre elever i åk 8 som nu röker. Figur 24. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret. (%) 80 5 Akolholkonsumtionen är lite högre i Borås, jämfört med riket, däremot är inte snusning och rökning lika utbrett i Borås. Röker Snusar Dricker folköl Dricker starköl, vin, sprit Inte Hotad vågat gå ut Sexuellt våld/utnyttjad Bestulen Misshandlad Inget har hänt Figur 23. Hur får du vanligen tag på alkohol. (%) Nyttjande av alkohol och tobak (folköl inom parentes) Alkohol Av elever, åk 8, bosatta i Borås dricker 83 (89) procent av tjejerna och 81 (81) procent av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit. För elever, åk 2, är andelarna betydligt lägre med 25 (78) procent tjejer och 26 (54) procent killar som aldrig dricker starköl eller starkare alkohol. Snus Tre procent tjejer, en dubbelt så stor andel killar i åk 8, några enstaka tjejer och var fjärde kille i åk 2, snusar varje dag eller flera gånger i veckan. Rökning Fem procent elever i åk 8 mot tjugo procent i åk 2 röker varje dag Från syskon Kompisar, deras syskon Egna föräldrar (med lov) Egna föräldrar (utan lov) Annan vuxen På annat sätt Olika sätt att skaffa alkohol Det var möjligt att ange fler än ett svarsalternativ I åk 8 har man svarat exakt likadant mellan könen. Även elever i åk 2 svarar mycket lika mellan könen med den skillnaden att procent tjejer mot procent killar svarar med alternativet kompisar/kompisars syskon på frågan om hur de vanligen får tag på alkohol. Jämfört med 08 är det i åk 8 hälften så många (5 mot %) som nu säger att de får tag på alkohol genom kompisar/kompisars syskon. Fler i åk 2 skaffar nu alkohol genom kompisar/kompisars syskon eller på annat sätt och färre i åk 2 får alkohol av sina föräldrar. Incidenter i vardagen (figur 24) Tio procent tjejer och tre procent killar i åk 8 har inte vågat gå ut någon gång under det senaste halvåret. Motsvarande för åk 2 är nio procent tjejer och två procent killar. Fem procent fler tjejer i åk 8, jämfört med killar, och sex procent fler killar i åk 2, jämfört med tjejer, svarar att inget hänt dem. Jämförelsen mellan könen för åk 2 visar som mest skillnader på enstaka procentenheter. Jämfört med 08 är den största skillnaden för åk 8 de tre procent färre eleverna som i år blivit bestulna. För åk 2 är den största skillnaden mellan åren de sex procent färre elever som uppger att inget av uppräknade obehag inträffat. En fyra procent lägre andel än tidigare i åk 2 uppger att de utsatts för hot. Jämfört med riket skiljer det som mest på en procentenhet för båda åldersgrupper och hur man svarat med de olika alternativen. Figur 25. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen? (%) Nätet Buss, tåg Trygg - men inte alltid och överallt (figur 25) Undersökningen visar att tryggheten i Borås är i allmänhet mycket god men att det även finns platser där den kan vara något sämre. Av tjejer i åk 8 är 27 procent alltid trygga på fritidsgården och 23 procent är oftast trygga, motsvarande för jämngamla killar är 45 och 19 procent. I åk 2 är otryggheten på fritidsgården ännu större med procent tjejer som alltid är trygga och 9 procent som oftast är trygga, motsvarande för killar i åk 2 är 34 och 8 procent. Jämfört med riket är det lite vanligare att man i åk 8 Borås skaffar alkohol genom kompisar/kompisars syskon och vanligare att förse sig på annat sätt. Arbeta för att vi ungdomar ska känns oss trygga. Att man inte ska behöva gå och vara orolig på nätterna när man ska ta sig hem. Engagera er mer i oss och behandla oss inte som barn. Lyssna mer och ta till er det ni kan det räcker. På stan, allmän plats Uteställen Fritidsgård Klassrummet Utomhus där jag bor dagtid Utomhus där jag bor kvällar Hemmet (Observera bruten axel) Tjejer i båda åldrar är, jämfört med killar, i allmänhet mer otrygga på uppräknande platser. Störst är skillnaderna mellan könen i båda åldrar på frågan om fritidsgården där det skiljer fjorton procent i åk 8 och tolv procent i åk 2. Killar i åk 2 upplever däremot i väsentligt högre grad otrygghet på uteställen. Jämfört med för fyra år sedan är man nu inte på någon av uppräknade platser tryggare än man var tidigare. De platser där otryggheten ökat mest är uteställen och fritidsgården. Något fler, åk 8 hela riket jämfört med åk 8 Borås, känner sig trygga på uppräknade platser. Jämförelsen för mot åk 2 hela riket visar att man i riket är lika trygg eller tryggare än jämförbara elever i Borås
11 FRAMTID OCH ARBETE I båda åldersgrupper ser nu en mindre andel elever jämfört med för tre år sedan positivt på framtiden. Hälften av alla elever tror att de kommer flytta från Borås, vilket är en lägre andel än för hela riket. Samtidigt tror många att närhet till släkt och vänner eller flick/pojkvän kan få dem att stanna kvar. I synnerhet elever i åk 2 är missnöjda med sin ekonomi och missnöjet är större jämfört med hela riket. En stor andel som nu går i åk 8 vill fortsätta på ett gymnasium i Borås, den andelen är betydligt större än för hela riket. FRAMTID ARBETE Figur 26. Hur ser du allmänt på framtiden för egen del? (%) Figur 27. Har det hänt att du inte haft råd att köpa samma saker som dina kompisar har? (%) 80 Positivt Varken/ eller Negativt Ja, fl era ggr Ja, en gång Nej Figur 28. Vad skulle du helst vilja göra efter grundskolan?. (%) Gymn. Borås Gymn. ej Borås Jobba Figur 29. Vad skulle du helst vilja göra efter gymnasiet?. (%) Högskola i Sverige Studera utomlands Jobb Borås el nära Jobba i Sverige Jobba utomlands Resa Annat Minskad framtidstro sedan 08 Stora andelar, 79 procent i åk 8 och 76 procent i åk 2, ser ljust på framtiden. Samtidigt finns det de som är mer tveksamma till hur den egna framtiden kan komma att gestalta sig. Ungefär fjorton procent av alla elever svarar varken/eller på frågan, undantaget är de procent tjejer åk 2 som ger det svaret. Åtta procent av alla elever säger att de ser negativt på framtiden, undantaget är de fem procent killarna i åk 2. Jämfört med 08 svarar nu fler i båda årskurser varken/eller på frågan och framtidstron för alla är sex procent lägre än tidigare. Fyra procentenheter fler elever, åk 2 riket, ser positivt på framtiden för åk 8 är skillnaden en procentenhet fler i riket. Elever i åk 2 mer missnöjda med sin ekonomi I båda årskurser svarar betydligt större andelar tjejer, jämfört med killar, att de inte haft råd att köpa något de velat ha och som andra i deras ålder haft. Den grupp där flest svarat så är tjejer i åk 2 (61%) och den grupp som till lägst andel gett det svaret är killar i åk 8 (25%). Både skillnaden mellan könen inom samma åldersgrupp och skillnaden mellan åldrarna är stora på den här frågan. Sammanfattningsvis kan sägas att killar och grundskoleelever är mest nöjda med sin ekonomi. En lika stor andel, åk 8 Borås, som i riket säger att det hänt en eller flera gånger att de inte kunnat köpa samma saker som sina kompisar, motsvarande för åk 2 är åtta procentenheter fler än för åk 2 riket. De flesta vill gå på ett gymnasium i Borås Gymnasium i Borås Nästan sex av tio elever i åk 8 vill fortsätta på gymnasiet i Borås, något fler killar än tjejer. Jämfört med riket vill nitton procentenheter fler gå kvar på ett gymnasium i sin hemkommun. Gymnasium i en annan kommun Två av tio elever skulle helst vilja fortsätta sina studier i en annan kommun. Jämfört med riket vill tjugoen procent färre byta kommun Man vill jobba eller resa utomlands Högskola i Sverige Sjutton procent gymnasieelev vill börja på ett universitet eller en högskola, några procent fler tjejer. Studera utomlands Ingen skillnad mellan hur man svarat utifrån kön. Jobba i Borås eller i en kommun i närheten Elva procent fler killar, jämfört med tjejer, väljer det här alternativet. Börja jobba Åtta procent av alla elever skulle vilja börja jobba efter grundskolan. Nästan dubbelt så många killar, 6 mot 11 procent svarar så. Den andel som inte riktigt vet vad de helst skulle vilja göra är totalt Jobba någon annanstans i Sverige Fyra procent fler killar, jämfört med tjejer, väljer det här alternativet. Jobba utomlands Fjorton procent tjejer mot tre procent killar vill jobba utomlands. Resa Fjorton procent tjejer mot tre procent killar vill helst resa. Annat En dubbelt så stor andel killar väljer det här alternativet. Ingen skillnad mellan könen. 21
12 FRAMTID OCH ARBETE Figur. Jag tror att jag kommer att flytta från Borås? (%) Figur 31. Varför vill du bo kvar i Borås? (%) Figur 32. Arbetsrelaterade frågor (%) Tjejer Killar Jobb Studier Flick-/pojkvän kompis Närhet till släkt familj Närheten till naturen Möjlighet utöva fritidsintressen Annat Någon av mina föräldrar har eget företag Kan tänka mig att starta eget företag Hade sommarjobb i somras Har ett extrajobb just nu Olika skäl för att vilja flytta från Borås Ungefär hälften av alla elever tror att de kommer lämna Borås. Allra vanligast är den tanken hos elever i åk 2 och i synnerhet hos tjejer. Tio procent fler tjejer i båda årskurser, jämfört med killar, säger sig vara beredda att flytta från kommunen. Den enskilt största grupp som svarar nej på frågan om att flytta är de sjutton procenten killar i åk 8. Samtidigt svarar 46 procent i åk 8 och 31 procent i åk 2 av båda kön att de inte inte vet hur de kommer att göra. Sedan 08 har attityden till att flytta inte förändrats nämnvärt i någon av årskurserna. Nästan exakt samma andelar som tidigare svarar ja, nej eller att de inte vet på frågan. Jämfört med riket svarar mindre procentuella andelar av samtliga elever i Borås att de kommer flytta. Skillnaderna för åk 8 är mot 47 procent och för åk 2 är skillnaden 58 mot 62 procent. Olika skäl för att vilja bo kvar i Borås I åk 8 skiljer det mellan hur man besvarat frågan utifrån kön. Större andelar tjejer vill bo kvar på grund av annat ( mot 6%), närhet till släkt och familj ( mot 34%) eller flick/pojkvän/kompis (35 mot 27%). Fler killar anger jobb (13 mot 4%) som skäl. Jämförelsen mellan könen för åk 2 visar också på skillnader med fler tjejer som vill stanna på grund av närheten till släkt och familj (59 mot 41%). Även här är det fler killar som vill stanna kvar i Borås på grund av jobb (16 mot 6%). Jämfört med riket svarar åk 8 med bara någon procents skillnad, undantaget är de fyra procent färre åk 8 i Borås som kan tänka sig att bo kvar på grund av närhet till naturen och de några procent färre i Borås som anger närhet till släkt/familj som skäl. I åk 2 Borås svarar några procent färre, jämfört med riket, att de inte vet och några procent fler anger alternativet närhet till släkt/ familj. Arbetsrelaterade frågor Någon av mina föräldrar har ett eget företag Något fler killar i åk 8 har en förälder med ett eget företag. Ungefär var tjugonde av samtliga svarar att de inte vet. Kan tänka mig att starta ett eget företag Drygt hälften av alla elever kan tänka sig att starta eget. Några procent fler i åk 2 svarar nej på frågan och var tredje elev vet inte. Jämfört med riket kan fem procent fler elever i åk 8 tänka sig att starta eget. Hade sommarjobb i somras Ungefär var tionde elev i åk 8 hade sommarjobb i somras mot sju av tio elever i åk 2. Sjuttiosju procent i åk 8 och femton procent i åk 2 hade inte sökt sommarjobb. Jämfört med riket hade nio procent färre elever åk 8 i Borås jobb i somras. Har ett extrajobb just nu Tre gånger fler elever i åk 2 har ett extrajobb just nu, detta jämfört med elever i åk 8. Av de som försökt få ett extrajobb men misslyckats är andelen killar i båda årskurser något högre än för tjejer. Jämfört med riket har nio procent fler elever i åk 2 ett extrajobb just nu. Det ska vara lättare att söka jobb. Få företag att få upp ögonen för ungdomar, de är billigare, duktiga och kan ersätta folk på semester. Informera i skolorna vilka sorters jobb det finns och var man som ungdom kan jobba. Mer info om livet som följer efter gymnasiet. Som eget boende, jobb, ekonomi, relationer och fritid. Det skulle också vara bra om inflytelserika personer kom och föreläste mer på skolor, eftersom att jag vet att detta engagerar personer/elever mycket mer än att lära sig det på lektioner. Det är nog också viktigt med variation i vardagen och i skolan. Så att man inte fastnar i ett hopplöst tråkigt mönster som jag tror att många känner dig deprimerade av
13 VÄRMDÖ KOMMUN Borås unga under Lupp _mg_6969_1 Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Hälsan Min skolsituation Livet som helhet Min utbildning Familjerelationer Kompisrelationer 80 0 Tjejer åk 8 Killar åk 8 Tjejer åk 2 Killar åk 2 Foto: Superstudio Borås Stad Stadskansliet Kvalitet och utveckling 1 80 Borås
Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet
Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan
Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete
Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet
Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet
Rapport från Luppenkät 2015
Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola
Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid
Att vara ung i Hylte kommun
Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor
Rapport från Luppenkät 2014
Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi
TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport
LUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Rapport från Luppenkät 2014
Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer
LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
LUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas
UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus
UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet
Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15
X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med
Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID
LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut
Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.
Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det
Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen
Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och
LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät
- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella
LUPP om Trygghet och hälsa
LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
För litet fritidsutbud: åk8
För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting
SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP
UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN
Definition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid
Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät
Ronneby. Att vara ung i. Rapport från Luppenkät 2017 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet
Att vara ung i Ronneby Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Innehåll
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.
LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle
X Unga vuxna 19-25 år
X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med
Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006
Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella
Att vara ung i Ystads kommun
212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola
UNG I ESLOV. Lupp 2009
UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid
Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan
Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,
Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29
X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år
Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät
Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09
Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker
Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback
R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till
1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4
Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 INNEHÅLL Fritid 6-8 Skola 9-11 Inflytande 12-14 Hälsa 15-16 Trygghet 18-18 Arbete 19 Framtid 20 UNG UNDER LUPP ÖRNSKÖLDSVIK
Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29
X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga
LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.
LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack
LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014
Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun
Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt
Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017
1(25) Att vara ung i 17 Lokal uppfo ljning av ungdomspolitiken LUPP Jag vet inte vad jag kan påverka något om jag kan gör det men jag vill att våra miljö blir mer bättre än det är nu. Jag vill ha koll
Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare
Lupp 18 Högstadie- och gymnasieelever i Örkelljunga kommun tillfrågades hösten 18 om hur det är att vara ung i kommunen och hur de mår. Sammanlagt 37 skolungdomar mellan 13-19 år besvarade enkäten. Författare
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta
Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback
R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning
Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.
1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier
LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet
LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2018 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (31) Förord Laholms kommun har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik)
Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006
Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund
LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun
Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
LUPP 2012 Vimmerby kommun
LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Där livet är härligt!
Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling
LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand
UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006
UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella
Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN
RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion
ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP
UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP
LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.
LUPP om Skolan LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
2013-04-12. Göran Björklund
KALLELSE 1 (7) 2013-04-12 Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 22 april 2013 kl 14.00. Ulf Olsson Göran Björklund
ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN
ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se
LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3
LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN
RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken
Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen
Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs
Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun
2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).
UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26
LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid
Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun
Lupp 2017 POPULÄRVERSION Strömstads kommun A Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har
Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!
Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis
Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)
Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar
Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.
Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid
Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd
Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun
Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds