UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2017 Resultatrapport

Transkript

1 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD Resultatrapport Av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av Karlstad kommun Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av Karlstad kommun. Projektledare för Karlstad kommun: Ina Jacobsen Projektledare för Attityd i Karlstad AB: Anna Staake. Rapporten är genomförd december april

2 LÄSINSTRUKTIONER Rapporten du nu läser är indelad i tre delar; bakgrund, presentation av respondenterna och alla bakgrundsvariabler samt undersökningens resultat. Denna resultatrapport är grunden till analysrapport för LUPP-resultaten. Resultatet presenteras i frekvenstabeller och diagram, men jämförelser med tidigare undersökningar där det är möjligt. Betydande skillnader mellan valda bakgrundsvariabler (kön, årskurs och undersökningsår) presenteras i text. Signifikanta skillnader utifrån kön presenteras bara för killar och tjejer då tredje alternativet Vill ej uppge/annat kön är för liten grupp att analysera. Vi presenterar respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär: n: antal som besvarat en viss fråga. Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en envalsfråga för att se om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen. Framgår som signifikant (sig) eller inte signifikant (ej sig) skillnad vid respektive diagram. Vid frågor där respondenterna kan svara flera svarsalternativ kan inte detta test göras. Då skriver vi istället att det finns en skillnad, men det innebär inte att vi kan säga att den är statistiskt signifikant. Person Chi-Square Asymp. Sig ska vara lika med eller under 0,050 för att skillnaden mellan grupperna sägs vara en statistiskt signifikant skillnad. Resultatet baseras på alla som svarat på enkäten. Tidigare har ungdomar som inte bor i Karlstad selekterats bort, men för inkluderas alla ungdomar som rör sig och verkar i Karlstads kommun. Resultat från tidigare mätningar har därför redigerats och inkluderar samtliga ungdomar. 2

3 BAKGRUND 3

4 BAKGRUND Karlstad kommun har för fjärde omgången genomfört den så kallade LUPP-enkäten. LUPP genomförs nationellt av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) där Karlstad kommun valt att gå med för att på ett enkelt sätt kunna följa upp hur ungas situation ser ut lokalt och hur det förändrats över tid. Detta för att kunna utveckla en effektiv ungdomspolitik där flera sektorer samverkar och samarbetar. Attityd i Karlstad har på uppdrag av kommunledningskontoret bearbetat insamlad data och sammanställt resultatrapport. SYFTE Syftet med undersökningen är att ge Karlstads kommun kunskap om hur ungdomar som lever och rör sig i Karlstad kommun har det och vad de tycker är viktigt. Syftet med resultatrapporten är att ge ett lättöverskådligt material som upprättats av en extern part med undersökningskompetens. MÅLGRUPP Målgruppen för undersökningen är ungdomar på högstadiet i årskurs 8 samt gymnasiet årskurs 2 på skolor i Karlstad kommun. Deltagande skolor: Frödingskolan, Hultsbergsskolan, Ilandaskolan, Mariebergsskolan, Norrstrandsskolan, Nyeds skola, Rudsskolan, Vålbergsskolan, Internationella Engelska skolan, Nobelgymnasiet, Sundstagymnasiet, Tingvallagymnasiet, Älvkullegymnasiet och Thorén Business School. 4

5 GENOMFÖRANDE Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen) har utvecklat en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik som bygger på en så kallad LUPP-enkät (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Enkäten är uppdelad i sju temaområden såsom Fritid, Skola, Politik, samhälle & inflytande, Trygghet, Hälsa, Arbete och Framtid. En viktig utgångspunkt för enkäten är att den är sektorsövergripande och därför är enkäten utformad för att kunna användas både inom en enskild sektors verksamhet men även övergripande. Enkäten är i första hand tänkt att genomföras elektroniskt i skolan, men för att nå ungdomar exempelvis utanför skolan kan den kompletteras med en postenkät. MUCF står för all teknik och programvara som behövs för datainsamlingen. Attityd i Karlstad AB har sedan fått tillgång till databas, levererad från kontakt på Karlstads kommun, och har tagit fram totalresultat med relevanta korskörningar. Resultatet har ställts i relation till utvalda bakgrundskörningar såsom kön, årskurs och undersökningsår. På grund av ändringar i MUCF:s frågebatteri och förändringar i svarsskalor har vissa jämförelser mellan undersökningsåren inte varit möjliga och presenteras därför separat. MUCF har heller inte levererat databasen innehållande postnummer vilket gör att års mätning saknar beskrivning av ungdomarnas boendeort. Resultatet från tidigare mätning har justerats med hänsyn till detta och presenteras på totalnivå, inkluderande även elever oberoende var de bor. 5

6 SVARSFREKVENS SKOLA ELEVER SOM SVARAT TOTALT ANTAL ELEVER SVARSFREKVENS Högstadiet Frödingskolan Hultsbergsskolan Ilandaskolan Mariebergsskolan Norrstrandsskolan Nyeds skola Rudsskolan Vålbergsskolan Internationella Engelska skolan Totalt Gymnasiet Nobelgymnasiet Sundstagymnasiet Tingvallagymnasiet Älvkullegymnasiet Thorén Business School Totalt Årets undersökning har en svarsfrekvens på 66 procent. Detta att jämföra med 70%, 63% 2011 och 76% Trots en minskning sedan förra mätningen är svarsfrekvensen fortsatt hög, vilket är positivt sett till att resultatet kan anses representativt för målgruppen och att vi kan dra slutsatser utifrån resultatet. När vi bryter ner svarsfrekvensen per skola ser vi att Vålbergskolan (90%) är överrepresenterade och Mariebergsskolan något underrepresenterade (45%) bland högstadieskolorna. Sundstagymnasiet (79%) är något överrepresenterade medan Nobelgymnasiet är underrepresenterade (33%) bland gymnasieskolorna. TOTALT

7 BAKGRUND KÖN/IDENTITET 2% ÅRSKURS HÖGSTADIET GYMNASIET Tjej % 48% Kille Annan könstillhörighet/identitet 2 1 Summa procent Summa antal Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet n=1457 Signifikanta skillnader: Målgrupp: Det är en något högre andel tjejer på gymnasiet jämfört med högstadiet. 54 procent jämfört med 48 procent. Insamlingsår: 2008 och var andelen killar 48 procent jämfört med med 47 procent och 2011, 46 procent. 7

8 BAKGRUND - SKOLA HÖGSTADIET PROCENT GYMNASIUM PROCENT Frödingskolan Hultsbergsskolan Ilandaskolan Mariebergsskolan Norrstrandsskolan Nyeds skola Rudsskolan Vålbergsskolan Internationella Engelska Skolan Summa procent Summa antal Nobelgymnasiet 15 Sundstagymnasiet 28 Tingvallagymnasiet 17 Älvkullegymnasiet 30 Thorén Business School 9 Summa procent 100 Summa antal 781 8

9 BAKGRUND - FÖDELSELAND J a g ä r f ö d d i FÖDELSELAND HÖGSTADIET GYMNASIET Sverige Norden Europa Utanför Europa 2% 2% 7% Sverige Norden 1 2 Europa 2 2 Utanför Europa 8 6 Summa procent Summa antal % FÖDELSELAND TJEJ KILLE ANNAN KÖNSTILLHÖRIGHET /IDENTITET Sverige n=1445 Norden Europa Utanför Europa Summa procent Summa antal

10 BAKGRUND - FÖDELSELAND H u r l ä n g e h a r d u b o t t i S v e r i g e? 24% TID I SVERIGE HÖGSTADIET GYMNASIET 10 år eller längre år år % Summa procent % Summa antal år eller längre 4-9 år 0-3 år n=149 10

11 BAKGRUND - FÖDELSELAND M i n a f ö r ä l d r a r ä r f ö d d a i FÖDELSELAND FÖRÄLDER A FÖRÄLDER B Sverige Norden 3 3 Europa 4 5 Utanför Europa Summa procent Summa antal FÖDELSELAND SVERIGE NORDEN EUROPA UTANFÖR EUROPA HÖGSTADIET Du själv Förälder A Förälder B GYMNASIET Du själv Förälder A Förälder B Signifikant skillnad Insamlingsår: är det något färre ungdomar vars föräldrar är född/födda i Sverige. Gällande förälder A är 83 procent födda i Sverige, 84 procent, 86 procent 2011 och 88 procent Gällande Förälder B är 81 procent födda i Sverige, 83 procent, 86 procent 2011 och Samtidigt ökar antalet föräldrar som är födda utanför Europa. är elva procent av Förälder A födda utanför Sverige, nio procent, åtta procent 2011 och Av Förälder B är är tolv procent födda utanför Europa, tio procent, åtta procent 2011 och nio procent

12 BAKGRUND SEXUELL LÄGGNING Heterosexuell Osäker på min läggning/vet ej Homosexuell 2% 4% 4% 4% 2% Bisexuell Vill ej definiera Annat 100% 80% 89% 85% SEXUELL LÄGGNING HÖGSTADIET GYMNASIET Heterosexuell Bisexuell 2 6 Osäker på min läggning / vet ej 5 3 Vill ej definiera 5 3 Homosexuell 2 1 Annat 2 1 Summa procent Summa antal % n= % 40% 20% 0% 32% 21% 11% 14% 11% 11% 6% 2% 5% 3% 3% 3% 1% 2% 1% 1% Heterosexuell Bisexuell Osäker på min Vill ej definiera Homosexuell Annat läggning/vet ej Tjej: n=725 Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet Kille: n=701 Annan könstillhörighet/identitet: n=28 Signifikant skillnad Målgrupp: Det är något fler bland gymnasieeleverna som svarar att de är bisexuella jämfört med högstadieeleverna. Sex procent jämfört med två procent. Högstadieeleverna svarar i något högre grad att de är osäkra på sin läggning jämfört med gymnasieeleverna. Fem procent jämfört med tre procent. Kön: 89 procent av killarna svarar att de är heterosexuella och motsvarande siffran bland tjejerna är 85 procent. Sex procent av tjejerna svarar att de är bisexuella jämfört med två procent av killarna. 12

13 BAKGRUND FUNKTIONSNEDSÄTTNING En eller flera fysiska, psykiska eller medicinska nedsättningar/sjukdomar Ja Nej Vill ej svara 3% 15% 100% 80% 60% 83% 81% Högstadiet n= % 40% 20% 0% FUNKTIONS- NEDSÄTTNING 14% 16% 3% 4% Ja Nej Vill ej svara Gymnasiet TJEJ KILLE ANNAN KÖNSTILLHÖRIGHET/ IDENTITET Ja Nej Vill ej svara Summa procent Summa antal Högstadiet n=671 Gymnasiet n=781 Signifikant skillnad Insamlingsår: är det fler som inte vill svara om de har någon funktionsnedsättning, tre procent i jämförelse med noll procent. 13

14 BAKGRUND FÖRÄLDRARS SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING, FÖRÄLDER A FÖRÄLDER A FÖRÄLDER B Arbetar Studerar 2 3 Föräldraledig 0,4 0,4 Arbetslös 2 2 Långtidssjukskriven/sjukpensionär 2 3 Ålderspensionär 1 1 Annat 1 3 Vet inte 1 2 Summa procent Summa antal

15 H U R N Ö J D Ä R D U I S T Ö R S T A A L L M Ä N H E T M E D D I T T L I V N Ä R D E T H A N D L A R O M F Ö L J A N D E? - Skolan 28% 54% 14% 4% *Utbildningen 30% 58% 3% Kompisar 61% 31% 5% 2% Familj 69% 24% 5% 2% Dina pengar 40% 40% 14% 6% Fritiden 47% 47% 8% 2% Livet i sin helhet 39% 47% 4% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% n= Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd * = Endast gymnasiet Signifikanta skillnader Skolan: Kön: Det är 32 procent av killarna som svarar att de är mycket nöjda med skolan jämfört med 24 procent av tjejerna. Målgrupp: 32 procent av högstadieeleverna svarar att de är mycket nöjda med skolan och motsvarande siffra bland gymnasieeleverna är 24 procent. Kompisar: Kön: 68 procent av killarna svarar att de är mycket nöjda med de kompisar de har. Motsvarande siffra bland tjejerna är 55 procent. Familj: Kön: Det är 74 procent av killarna som svarar att de är mycket nöjda med sin familj. Detta kan jämföras mot 65 procent av tjejerna. Målgrupp: 75 procent av högstadieeleverna svarar att de är mycket nöjda med sin familj och motsvarande bland gymnasieeleverna är 64 procent. Dina pengar: Kön: 47 procent av killarna svarar att de är mycket nöjda med de pengar de har vilket kan jämföras med 34 procent av tjejerna. Målgrupp: Drygt hälften, 51 procent, av högstadieeleverna svarar att de är mycket nöjda med de pengar de har och motsvarande bland gymnasieeleverna är 31 procent. 15

16 Fritiden: Kön: Det är 56 procent av killarna som svarar att de känner sig mycket nöjd när de tänker på framtiden och motsvarande bland tjejerna är 39 procent. Målgrupp: 58 procent av högstadieeleverna svarar att de är mycket nöjda när de tänker på sin framtid som kan jämföras med 38 procent av gymnasieeleverna. Livet i sin helhet: Kön: 49 procent av killarna svarar att de är mycket nöjda när de tänker på livet i sin helhet och motsvarande siffra bland tjejerna är 30 procent. Målgrupp: Det är 48 procent av högstadieeleverna som svarar att de är mycket nöjda med livet i sin helhet och jämförbar siffra bland gymnasieeleverna är 31 procent. 15

17 H U R N Ö J D Ä R D U I S T Ö R S T A A L L M Ä N H E T M E D D I T T L I V N Ä R D E T H A N D L A R O M F Ö L J A N D E? - Skolan Högstadiet Gymnasiet 24% 32% 57% 50% 12% 16% 6% 3% *Utbildningen Högstadiet Gymnasiet 30% 58% 3% Kompisar Högstadiet Gymnasiet 63% 60% 29% 33% 5% 3% 6% 2% Familj Högstadiet 75% 19% 3% 3% Gymnasiet 64% 28% 6% 2% Dina pengar Högstadiet 51% 36% 9% 4% Gymnasiet 31% 44% 18% 7% Fritiden Högstadiet Gymnasiet 38% 58% 50% 33% 6% 3% 2% Livet i sin helhet Högstadiet 48% 38% 9% 5% Gymnasiet 31% 55% 11% 3% Högstadiet n= Gymnasiet n= % 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd * = Endast gymnasiet 16

18 H U R N Ö J D Ä R D U I S T Ö R S T A A L L M Ä N H E T M E D D I T T L I V N Ä R D E T H A N D L A R O M F Ö L J A N D E? - Skolan *Utbildningen Kompisar Familj Dina pengar Fritiden Livet i sin helhet Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet 32% 28% 16% 24% Tjej: n= Kille: n= Annan könstillhörighet/identitet: n= % 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd 24% 32% 30% 27% 33% 40% 38% 30% 46% 39% 39% 47% 55% 56% 50% 49% 68% 65% 65% 74% 33% 58% 23% 51% 30% 55% 23% 44% 53% 37% 50% 27% 60% 36% 15% 15% 41% 22% 35% 27% 19% 27% 21% 8% 12% 15% 3% 13% 4% 16% 15% 3% 3% 0% 8% 2% 2% 3% 12% 6% 2% 3% 2% 12% 6% 11% 5% 23% 2% 6% 3% 12% 13% 4% 7% 3% * = Endast gymnasiet 17

19 I V I L K E N G R A D Ä R D U O R O L I G F Ö R D I N A F Ö R Ä L D R A R S E K O N O M I? 29% 7% 1% ORO FÖR EKONOMI HÖGSTADIET GYMNASIET Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig 5 8 Mycket orolig 1 2 Summa procent Summa antal n=1453 Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig 64% ORO FÖR EKONOMI TJEJ KILLE ANNAN KÖNSTILLHÖRIGHET/ IDENTITET Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig Summa procent Summa antal Signifikanta skillnader: Orolig för föräldrars ekonomi: Kön: 72 procent av killarna svarar att de inte alls är oroliga för sina föräldrars ekonomi. Motsvarande siffra bland tjejerna är 56 procent. 18

20 H A R D E T H Ä N T A T T D U I N T E K U N N A T G Ö R A N Å G O T E L L E R K Ö P A N Å G O T S O M A N D R A I D I N Å L D E R G Ö R E L L E R K Ö P E R F Ö R A T T D I N F A M I L J I N T E H A F T R Å D? EJ GÖRA/KÖPA HÖGSTADIET GYMNASIET 7% Ja, flera gånger 6 9 Ja, en gång Nej Summa procent Summa antal n= % Ja, flera gånger Ja, en gång Nej EJ GÖRA/KÖPA TJEJ KILLE ANNAN KÖNSTILLHÖRIGHET/ IDENTITET Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Summa procent Summa antal Signifikanta skillnader: Inte haft råd: Kön: 20 procent av tjejerna svarar att de en eller flera gånger fått avstå att göra eller köpa saker pga. att deras familj inte haft råd. Motsvarande siffra bland killarna är 14 procent. 19

21 RESULTAT 20

22 FRITID Syftet är att få information för att kunna utveckla fritidsverksamheten för unga i kommunen. Hur mycket fritid har unga? Vad de gör på sin fritid? Vad vill de ha ut av sin fritid? 21

23 H U R M Y C K E T F I N N S D E T A T T G Ö R A P Å F R I T I D E N? 27% Det finns väldigt mycket att göra 26% 25% 24% 48% Det finns ganska mycket att göra Det finns ganska lite att göra 22% 22% 20% 51% 51% 54% % Det finns väldigt lite/ingenting att göra : n=1456 : n= : n= : n=1331 3% 4% 5% 3% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Signifikanta skillnader Kön: 31 procent av killarna tycker att det finns väldigt mycket att göra vilket kan jämföras med 24 procent av tjejerna. Målgrupp: Det är 33 procent av högstadieeleverna som svarar att det finns väldigt mycket att göra på fritiden jämfört med 23 procent av gymnasieeleverna. Det är 26 procent av gymnasieeleverna som svarar att det finns ganska lite att göra och motsvarande siffra bland högstadieeleverna är 17 procent. Insamlingsår: Det är något färre som tycker att det finns ganska mycket att göra på fritiden, 48 procent jämfört med 54 procent Samtidigt är det något fler som tycker att det finns väldigt mycket att göra på fritiden, 27 procent i jämfört med 24 procent

24 T Y C K E R D U A T T D E T S A K N A S F R I T I D S A K T I V I T E T E R D Ä R D U B O R? 26% 33% Ja Nej Vet inte 42% n=1448 Signifikanta skillnader Kön: 49 procent av killarna svarar att de inte saknas någon fritidsaktiviteter där de bor, jämfört med 35 procent av tjejerna. Det är 39 procent av tjejerna som svarar vet ej på frågan och motsvarande bland killarna är 26 procent. 23

25 T Y C K E R D U A T T D E T S A K N A S F R I T I D S A K T I V I T E T E R, V I L K A? Tycker man borde skapa en E- sportsklubb inriktad på CSGO och dom andra spelen där man kan få tävla mot andra klubbar Det finns många aktiviteter i Karlstad, med eftersom jag bor i Molkom finns det inte lika mycket. T.ex. en skateboardramp skulle gör allt lite roligare Kampsporter för ungdomar inom Karlstad BMXpark, något som man kan göra. Jag bor på Hammarö och där är inte utbudet särskilt stort. Jag kan självklart åka in till Karlstad, men brukar inte ha tid då bussar tar lång tid och studierna gör att jag slutar sent. Film och foto. Kanske fototävlingar eller filmtävlingar? Som tonåring och ungdom vill man ofta hitta på grejer på helgen. På kvällarna. Är man +18 kan man alltid gå till nån bar eller nattklubb för att träffa människor och underhålla sig själv socialt. Men för oss strax under 18 bör det finns något liknande ställe. Öppet mellan ca 11-2 på natten. Ställen som liknar "pub eller klubb" fast, med ingen alkohol. Helt lagligt. Mer musikskapande, studio och dj-bord. Saker för oss som inte är gillar sport, "kultur" eller pyssel. försöker ofta gå på öppna föreläsningar men händer tyvärr inte så ofta som jag vill Avslappnade miljöer för yngre vuxna (främst tjejer i gymnasieålder) som bara kan hänga, kanske olika tema kvällar någonstans: filmkväll, spelkväll, lära känna kväll! Något i den stilen tror jag skulle va uppskattat för att öka sitt sociala liv. Sammanfattning av vad ungdomarna svarat på frågan Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, vilka? (n=282) visar att Karlstad upplevs erbjuda en hel del, men det som ungdomarna främst saknar gäller idrott, aktiviteter för vardag och helg, kultur och lokaler att hänga på. Gällande idrott tar ungdomarna bland annat upp baseboll, cheerleading, paintball, parkour, brottning, fotboll, biljard, bowling, motorsport, kampsport, dans och e-sport. Gällande kultur önskas fler musikaler, bio, musikevenemang, teater och foto och film. Gällande aktiviteter är det många som saknar bra utomhusaktiviteter, såsom en skatepark, basketplan, BMX-park, minigolf, ute gym, crossbana och promenadslingor. Andra aktiviteter som tas upp är programmeringsträffar, öppna föreläsningar och andra aktiviteter för unga som inte tycker om idrott. Flera ungdomar tar också upp att det måste finnas bra aktiviteter som inte kostar så mycket. Gällande lokaler är det främst bra och nya ställen att hänga på som efterfrågas, såsom en fritidsgård, idrottsplatser och mysiga caféer. Lokaler som efterfrågas är också klubbar för de som inte är 18 år, några tar upp att mycket som finns i Karlstad riktar sig till yngre barn, såsom bra lekplatser, 24

26 men att de som är 16 år och äldre saknar platser att vara på. Utöver detta uttrycker några ungdomar svårigheten med att så mycket aktiviteter är centrerat till Karlstad. Dåliga bussförbindelser med få avgångar menar några ungdomar gör att de inte kan ta del av det utbudet. Se Bilaga 1 för total förteckning av öppna kommenterar på frågan Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, vilka?. 24

27 D E T F I N N S S A K E R A T T G Ö R A M E N...inget intresserar mig 6% 51% 43%...min familj säger nej 2% 14% 84%...jag kan inte ta mig dit 5% 29% 67% det kostar för mycket 8% 32% 60% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls n= Signifikanta skillnader Inget intresserar mig: Målgrupp: Det är fler högstadieelever än gymnasieelever som svarar att påståendet inte alls stämmer, 47 procent jämfört med 40 procent. Min familj säger nej: Målgrupp: Det är 93 procent av gymnasieeleverna som svarar att påståendet inte alls stämmer jämfört med 74 procent av högstadieeleverna. 25

28 N Ä R D U T R Ä F F A R D I N A K O M P I S A R P Å F R I T I D E N, V A R B R U K A R N I O F T A S T V A R A? Hemma hos varandra *I centrum/på stan 25% 41% 82% 79% 83% 84% ***Sociala medier på internet 33% : n=1465 : n= : n= : n=1330 I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i Flervalsfråga. Utomhus På ett café *I galleria eller i köpcentrum På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller **På en restaurang, pub, bar eller liknande I en föreningslokal Någon annanstans 14% 7% 17% 11% 15% 8% 7% 5% 7% 8% 6% 2% 3% 3% 3% 2% 2% 1% 7% 8% 2% 2% 22% 22% 18% 15% 25% 31% 31% 35% % 20% 40% 60% 80% 100% * = Alternativet endast och ** = Alternativet fanns endast för gymnasiet *** =Nytt för Alternativet Någon annanstans var 2008 och 2011 Inget av ovanstående ställen. Signifikanta skillnader Kön: 89 procent av tjejerna svarar att de oftast brukar vara hemma hos varandra och motsvarande siffra bland killarna är 76 procent. Tjejerna svarar också i högre grad att de brukar träffas på ett café, 21 procent jämfört med åtta procent av killarna. Tjejerna träffas också i högre grad i en galleria eller köpcentrum, 25 procent jämfört med fem procent samt i centrum/på stan, 52 procent jämfört med 31 procent av killarna. Killarna svarar i högre grad på sociala medier på internet, 38 procent jämfört med 27 procent av tjejerna. Killarna träffas oftare också i en idrottshall eller annat ställe med idrott, 37 procent jämfört med 26 procent av tjejerna. Det är 39 procent av killarna som svarar att de ofta träffas utomhus jämfört med 23 procent av tjejerna. Målgrupp: Gymnasieeleverna svarar i högre utsträckning på ett café, 21 procent jämfört med sju procent av högstadieeleverna. Det är 37 procent av högstadieeleverna som svarar att de gärna träffar sina 26

29 vänner utomhus jämfört med 26 procent av gymnasieeleverna. Insamlingsår: Det är åter igen fler ungdomar som uppger att de träffar sina kompisar utomhus, 31 procent jämfört med 15 procent. Det är något fler ungdomar som träffar sina vänner i en idrottshall/sporthall eller annat ställe med idrott än tidigare år. 31 procent, 24 procent, 23 procent 2011 och 18 procent

30 H U R O F T A G Ö R D U F Ö L J A N D E S A K E R P Å D I N F R I T I D? Tränar/idrott 63% 15% 11% 4% 7% Teater, skapa musik, dansa 14% 11% 16% 49% Foto, film, måla, pyssla, sy mm 13% 12% 21% 19% 35% Spela tv-spel, onlinespel eller dataspel 42% 12% 15% 14% 18% Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 23% 21% 24% 15% 16% Besöker bibliotek 2% 5% 18% 36% 39% Ute i naturen 26% 27% 30% 7% Går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande 4% 5% 9% 16% 66% Går på konsert 1% 5% 57% 37% Går på teater, musikal eller dansuppvisning 1% 0% 6% Går på museum eller utställning 1% 0% 5% 43% 51% 51% 43% Går på match eller annat idrottevenemang 9% 13% 26% 28% 24% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% n= Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Signifikanta skillnader Tränar/idrott: Kön: Det är fler killar än tjejer som svarar att de tränar/idrottar varje dag. 67 procent av killarna svarar varje dag jämfört med 59 procent av tjejerna. Målgrupp: Högstadieeleverna svarar i större utsträckning än gymnasieeleverna att de tränar varje dag, 68 procent bland högstadieelever jämfört med 58 procent bland gymnasieelever. Teater, skapa musik, dansa: Kön: Det är fler tjejer än killar som svarar att de spelar teater, skapar musik och/eller dansar varje dag, 19 procent jämfört med killarnas nio procent. Killarna svarar i större utsträckning än tjejer att de aldrig spelar teater, skapar musik och/eller dansar, 57 procent jämfört med tjejernas 40 procent. Foto, film, måla, pyssla, sy osv.: Kön: Det är generellt fler tjejer än killar som uppger att de på fritiden håller på med foto, film, målning, pyssel eller syning. 19 procent av tjejerna uppger att de gör det varje dag, jämfört med killarnas sju procent. 17 procent av tjejerna uppger att de gör det varje vecka, jämfört med killarnas åtta procent. 46 procent av killarna uppger att de aldrig håller på med foto, film, målning, pyssel eller syning på fritiden, jämfört med 23 procent bland tjejerna. Tv-spel, onlinespel eller dataspel: 27

31 Kön: Det är fler killar som uppger att de spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel på sin fritid, 70 procent av killarna gör det varje dag jämfört med 13 procent av tjejerna. Det är fler tjejer som spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel varje månad, 21 procent, jämfört med killarna, nio procent, samt varje år, 24 procent, jämfört med killarna (fyra procent). Det är även fler tjejer som uppger att de aldrig spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel, 32 procent jämfört med tre procent bland killarna. Målgrupp: Högstadieeleverna svarar i större utsträckning att de spelar tvspel, onlinespel eller dataspel varje dag, 49 procent jämfört med 35 procent bland gymnasieeleverna. Gymnasieeleverna svarar i större utsträckning att de aldrig spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel på sin fritid, 22 procent jämfört med 13 procent bland högstadieeleverna. Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande: Kön: Fler tjejer än killar uppger att de läser varje dag, 28 procent jämfört med 18 procent bland killarna. Fler killar än tjejer uppger att de aldrig läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande, 22 procent jämfört med tio procent bland tjejerna. Besöker bibliotek: Kön: Fler killar än tjejer uppger att de aldrig besöker biblioteket, 43 procent jämfört med 35 procent bland tjejerna. Målgrupp: Gymnasieeleverna svarar i större utsträckning än högstadieeleverna att varje vecka besöker bibliotek, sju procent jämfört med tre procent bland högstadieeleverna. Högstadieeleverna svarar i större utsträckning att de aldrig besöker bibliotek, 42 procent jämfört med 37 procent bland gymnasieeleverna. Ute i naturen: Målgrupp: Högstadieeleverna svarar i större utsträckning än gymnasieeleverna att de är ute i naturen varje dag, 33 procent jämfört med 19 procent bland gymnasieeleverna. Gymnasieeleverna svarar i större utsträckning än högstadieeleverna att de varje månad är ute i naturen, 40 procent jämfört med 23 procent bland högstadieeleverna. Går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande: Kön: Det är fler tjejer än killar som uppger att de aldrig går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande, 72 procent jämfört med 60 procent bland killarna. Målgrupp: Högstadieeleverna svarar i större utsträckning än gymnasieeleverna att de varje månad besöker ungdomens hus/fritidsgård eller liknande, 13 procent jämfört med sex procent bland gymnasieeleverna. Gymnasieeleverna svarar i större utsträckning än högstadieeleverna att de aldrig besöker ungdomens hus/fritidsgård eller liknande, 72 procent jämfört med 60 procent bland högstadieeleverna. 27

32 Går på konsert: Kön: Det är fler tjejer än killar som uppger att de går på konsert varje år, 67 procent jämfört med 49 procent bland killarna. 43 procent av killarna uppger att de aldrig går på konsert, jämfört med 29 procent bland tjejerna. Målgrupp: Det är fler gymnasieelever än högstadieelever som uppger att de går på konsert varje år, 62 procent jämfört med 52 procent bland högstadieeleverna. 41 procent av högstadieeleverna uppger att de aldrig går på konsert, jämfört med 32 procent bland gymnasieeleverna. Går på teater, musikal eller dansuppvisning: Kön: Det är fler tjejer än killar som uppger att de går på teater, musikal eller dansuppvisning varje år, 52 procent jämfört med 33 procent bland killarna. 61 procent av killarna uppger att de aldrig går på konsert, jämfört med 40 procent bland tjejerna. Går på museum eller utställning: Kön: Det är något fler killar än tjejer som uppger att de besöker museum eller utställning varje år, 53 procent jämfört med 50 bland tjejerna. Fler tjejer (46 procent) jämfört med killar (40 procent) uppger att de aldrig besöker museum eller utställning. Målgrupp: Det är något fler högstadieelever än gymnasieelever som uppger att de går på museum eller utställning varje år, 53 procent jämfört med 50 procent bland högstadieeleverna. 46 procent av gymnasieeleverna uppger att de aldrig går på museum eller utställning, jämfört med 40 procent bland högstadieeleverna. Går på match eller annat idrottsevenemang: Kön: Killar uppger att de mer ofta än tjejer går på matcher eller andra idrottsevenemang. Elva procent av killarna gör det varje dag, jämfört med sju procent av tjejerna. 15 procent av killarna gör det varje vecka, jämfört med 12 procent bland tjejerna. 29 procent av killarna gör det varje månad, jämfört med 23 procent av tjejerna. Det är fler tjejer än killar som går på matcher eller andra idrottsevenemang varje år, 32 procent jämfört med 25 procent bland killarna. Målgrupp: Det är fler gymnasielever än högstadieelever som går på matcher eller andra idrottsevenemang varje år, 32 procent jämfört med 24 procent bland högstadieeleverna. Det är fler högstadieelever som varje dag går på matcher eller andra idrottsevenemang, 13 procent jämfört med fem procent av gymnasieeleverna. Det är även fler högstadieelever som varje vecka går på matcher eller andra idrottsevenemang, 17 procent jämfört med tio procent av gymnasieeleverna. 27

33 H U R O F T A G Ö R D U F Ö L J A N D E S A K E R P Å D I N F R I T I D? [ A n n a t ] Reser runt/ åker runt och besöker olika platser i Sverige och andra länder Konfirmand -ledare i kyrkan Skruvar bilar och mopeder och liknande Kollar på film, serier, sport på tv. Pluggar, stallet och är med kompisar Att jag hänger mycket med min familj och gör roliga saker. Annat 38% 13% 12% 5% 34% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig n= Sammanfattning av : En hel del ungdomar har andra intressen, som inte fångas in i de fasta svarsalternativen. De flera kommentarer går att kategorisera in i Titta på serier och Youtube, Skruva bilar, Laga mat, Fiskar & jagar, Va med kompisar eller familj, Gymmar, Aktiv i kyrkan, Pluggar, Rider och Reser. 28

34 H U R O F T A G Ö R D U F Ö L J A N D E S A K E R P Å D I N F R I T I D? A N D E L S O M G Ö R M I N S T N Å G O N G Å N G P E R Å R Tränar/idrott 93% Ute i naturen 93% Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller likn 84% Spela tv-spel, onlinespel eller dataspel 82% Går på match eller annat idrottsevenemang 76% Foto, film, måla, pyssla, sy mm Går på konsert 65% 63% Besöker bibliotek 61% Går på museum eller utställning 57% Teater, skapa musik, dansa 51% Går på teater, musikal eller dansuppvisning 49% Går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande 34% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 29

35 H U R O F T A G Ö R D U F Ö L J A N D E S A K E R P Å D I N F R I T I D? A N D E L S O M G Ö R M I N S T N Å G O N G Å N G P E R Å R **Tränar/idrott *Ute i naturen Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller likn. **Spela tv-spel, onlinespel eller dataspel Går på match eller annat idrottsevenemang **Foto, film, måla, pyssla, sy mm **Går på konsert Besöker bibliotek **Går på museum eller utställning **Teater, skapa musik, dansa **Går på teater, musikal eller dansuppvisning 93% 93% 72% 89% 89% 84% 78% 89% 89% 82% 76% 70% 64% 65% 65% 63% 61% 59% 49% 51% 57% 51% 49% n= : n= : n= : n= Går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande 34% 32% 46% 53% 0% 20% 40% 60% 80% 100% *= innefattade alternativet även jaga och fiska **= Alternativet fanns endast, fanns som andra alternativ tidigare vilket inte blir jämförbart med årets resultat. Tidigare var alternativet Tränar/Idrottar delat mellan Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening samt Idrottar/motionerar i klubb eller förening. Jämförelse med tidigare år är inte möjlig och års resultat presenteras separat. Idrottar/motionerar, men inte i klubb eller förening (minste en gång per år): : 84 % 2011: 84 % 2008: 84 % Idrottar/motionerar i klubb eller förening (minst en gång per år): : 62 % 2011: 61 % 2008: 65 % 30

36 H U R O F T A G Ö R D U F Ö L J A N D E S A K E R P Å D I N F R I T I D? A N D E L S O M G Ö R M I N S T E N G Å N G I M Å N A D E N Tränar/idrott 89% Ute i naturen 83% Spela tv-spel, onlinespel eller dataspel 69% Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller likn 68% Går på match eller annat idrottsevenemang 48% Foto, film, måla, pyssla, sy mm Teater, skapa musik, dansa 35% 46% Besöker bibliotek 25% Går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande 18% Går på konsert 7% Går på teater, musikal eller dansuppvisning 7% Går på museum eller utställning 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 31

37 Ä R D U M E D L E M I N Å G O N F Ö R E N I N G? - Till exempel religiös förening eller församling, kultur- eller idrottsförening, politiskt ungdomsförbund, frilufts-, data- eller spelförening m.m. 39% Ja Nej 61% n=1450 Signifikanta skillnader Målgrupp: Det är fler högstadieelever än gymnasieelever som är medlemmar i någon slags förening, 65 procent av högstadieelever jämfört med 57 procent av gymnasieeleverna. 32

38 Ä R D U M E D L E M I N Å G O N F Ö R E N I N G? * 100% 80% 79% 78% 60% 65% 61% 40% 34% 39% 20% 21% 22% : n=1451 : n= : n= : n=1335 0% Ja **Nej * = Frågan är omformulerad i jämförelse mellan 2008, 2011, och. och ställdes frågan Är du medlem i någon förening? medan 2011 och 2008 ställdes som Är du medlem i någon/några av följande föreningar? med alternativen Idrottsförening/klubb, Religiös förening/församling, Hobbyförening, Skolförening, Datorförening/spelförening, Kulturförening, Politiskt parti/ungdomsförbund, Friluftsförening, Förening/organisation för samhällsfrågor eller Annan förening. Presenterat resultat för 2011 och 2008 är en sammanslagning av de som svarat Ja på någon av föreningsformerna under alternativ Ja, samt de som svarat Nej alternativ inte svarat alls är summerade under alternativ Nej. 33

39 SKOLA Syftet är att skapa en bild av hur elever tycker att det fungerar och är i skolan. Vad tycker eleverna om sina skolor? Vill de, och isåfall hur mycket får de, vara med och bestämma? 34

40 H U R T Y C K E R D U A T T D E T Ä R I D I N S K O L A? * Jag trivs med stämningen i min skola 35% 45% 15% 3% 2% Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 22% 22% 16% 7% 33% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola 32% 39% 19% 5% 4% Min skola agerar om en lärare kränker en elev 29% 19% 11% 9% 32% Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 36% 25% 19% 9% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar 24% 28% 26% 25% 19% 18% 9% 7% 22% 21% **Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 25% 26% 21% 15% 13% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte Mobbning förekommer i min skola 5% 7% 30% 21% 37% Rasism förekommer i min skola 5% 7% 24% 27% 38% Sexuella trakasserier förekommer i min skola 4% 6% 21% 30% 40% Våld förekommer i min skola 6% 7% 22% 32% 33% n= % 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte *Skala för är ändrad från 5-gradig till 4-gradig. **Påstående ställdes endast till högstadieelever. Signifikanta skillnader: Jag trivs med stämningen i min skola: Kön: Det är något fler killar än tjejer som helt instämmer med att de trivs med stämningen på sin skola, 40 procent av killarna jämfört med 32 procent av tjejerna. Tjejerna svarar i större utsträckning stämmer till stor del, 48 procent, jämfört med killarna, 44 procent, och stämmer till viss del, 18 procent, jämfört med 13 procent av killarna. Målgrupp: Gymnasieelever svarar i större utsträckning än högstadieelever att de instämmer helt med att de trivs med stämningen på sin skola, 42 procent jämfört med 29 procent bland högstadieeleverna. Högstadieeleverna svarar i större utsträckning stämmer till stor del, 48 procent, jämfört med gymnasieeleverna, 44 procent, och stämmer till viss del, 19 procent, jämfört med 13 procent gymnasieeleverna. Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev: Kön: Det är fler killar som instämmer helt i påståendet att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, 38 procent jämfört med 29 procent av tjejerna. Tjejerna svarar i större utsträckning än killarna att det stämmer till viss del, 29 procent jämfört med 20 procent bland killarna. Målgrupp: Gymnasieelever svarar i större utsträckning än högstadieelever att de instämmer till stor del i påståendet att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev, 39 procent jämfört med 28 procent bland högstadieeleverna. 35

41 Högstadieeleverna svarar i större utsträckning att det stämmer till viss del (26 procent) jämfört med gymnasieeleverna, 22 procent. Elever och lärare bemöter varandra med respekt på min skola: Kön: Det är fler killar som instämmer helt i påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt på sin skola, 38 procent jämfört med 31 procent av tjejerna. Tjejerna svarar i större utsträckning än killarna att det stämmer till viss del, 23 procent jämfört med 16 procent bland killarna. Målgrupp: Gymnasieelever svarar i större utsträckning än högstadieelever att de instämmer till stor del i påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt på sin skola, 44 procent jämfört med 38 procent bland högstadieeleverna. Högstadieeleverna svarar i större utsträckning att det stämmer till viss del, 23 procent, jämfört med 17 procent av gymnasieeleverna, och stämmer inte alls, sju procent, jämfört med tre procent av gymnasieeleverna. Min skola agerar om en lärare kränker en elev: Kön: Det är fler killar som instämmer helt i påståendet att skolan agerar om en lärare kränker en elever, 48 procent jämfört med 37 procent av tjejerna. Tjejerna svarar i större utsträckning än killarna att det stämmer till stor del, 32 procent jämfört med 24 procent bland killarna. Målgrupp: Högstadieeleverna svarar i större utsträckning än gymnasieelever att de instämmer helt i påståendet att skolan agerar om en lärare kränker en elev, 47 procent jämfört med 38 procent bland gymnasieeleverna. Samtidigt är det också fler högstadieelever som inte alls instämmer i påståendet, 16 procent jämfört med elva procent av gymnasieeleverna. Gymnasieelever svarar i större utsträckning än högstadieelever att de instämmer till stor del i påståendet, 34 procent jämfört med 22 procent bland högstadieeleverna. Mina lärare behandlar killar och tjejer lika: Kön: Det är fler killar än tjejer som tycker att lärarna inte alls behandlar killar och tjejer lika, 15 procent jämfört med fem procent. Det är också fler killar än tjejer som tycker att det stämmer helt, 43 procent jämfört med 39 procent. Däremot är det fler tjejer, 25 procent, än killar, 17 procent, som tycker att det stämmer till viss del. Målgrupp: Det är fler högstadieelever som tycker att lärarna inte alls behandlar killar och tjejer lika, 16 procent jämfört med sex procent av gymnasieeleverna. Gymnasieeleverna tycker i större utsträckning än gymnasieelever att påståendet stämmer helt, 44 procent jämfört med 35 procent. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan: Kön: Det är fler tjejer än killar som tycker att påståendet stämmer till viss del, 28 procent jämfört med 21 procent av killarna. Målgrupp: Det är fler gymnasieelever än högstadieelever som tycker att 35

42 påståendet stämmer till stor del, 37 procent jämfört med 29 procent av högstadieeleverna. Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar: Kön: Det är fler killar än tjejer som tycker att påståendet inte alls stämmer, elva procent jämfört med sex procent av tjejerna. Det är fler tjejer än killar som tycker att påståendet stämmer till stor del, 35 procent jämfört med 30 procent av killarna. Målgrupp: Det är fler högstadieelever än gymnasieelever som tycker att påståendet inte alls stämmer, tolv procent jämfört med sex procent av gymnasieeleverna. Det är fler gymnasieelever än högstadieelever som tycker att påståendet stämmer helt, 39 procent jämfört med 33 procent av högstadieeleverna. Mobbning förekommer på min skola: Målgrupp: Det är fler högstadieelever än gymnasieelever som helt instämmer med att mobbning förekommer på sin skola, tio procent jämfört med fem procent bland gymnasieeleverna. Det är fler gymnasieelever än högstadieelever som inte alls instämmer med att mobbning förekommer på sin skola, 43 procent jämfört med 25 procent bland högstadieeleverna. Rasism förekommer på min skola: Kön: Det är fler killar än tjejer som instämmer helt med att rasism förekommer på sin skola, elva procent jämfört med fem procent av tjejerna. Sexuella trakasserier förkommer på min skola: Kön: Det är fler killar än tjejer som inte alls instämmer med påståendet att sexuella trakasserier förkommer på sin skola, 61 procent jämfört med 39 procent av tjejerna. Det är fler tjejer än killar som menar att det stämmer till viss del, 43 procent jämfört med 27 procent av killarna. Målgrupp: Det är fler högstadieelever än gymnasieelever som inte alls instämmer med påståendet att sexuella trakasserier förkommer på sin skola, 54 procent jämfört med 45 procent av gymnasieeleverna. Det är fler gymnasieelever än högstadieelever som menar att det stämmer till viss del, 38 procent jämfört med 31 procent av högstadieeleverna. Våld förekommer på min skola: Kön: Det är fler killar än tjejer som instämmer helt i påståendet att våld förekommer på skolan, tolv procent av killarna jämfört med fem procent av tjejerna. Det är även fler killar (38 procent) än tjejer (28 procent) som instämmer till viss del i påståendet. Det är fler tjejer än killar som inte alls instämmer med påståendet, 59 procent av tjejerna jämfört med 38 procent av killarna. Målgrupp: Det är fler högstadieelever än gymnasieelever som instämmer helt i påståendet att våld förkommer på skolan, tolv procent jämfört med 35

43 fem procent. Det är även fler högstadieelever (41 procent) än gymnasieelever (24 procent) som instämmer till viss del i påståendet. Det är fler gymnasieelever än högstadieelever som menar att det inte alls stämmer, 63 procent jämfört med 34 procent av högstadieeleverna. 35

44 H U R T Y C K E R D U A T T D E T Ä R I D I N S K O L A? ( 1 / 3 ) * Jag trivs med stämningen i min skola Mobbning förekommer i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev : n= : n= : n= : n= Rasism förekommer i min skola % 12% 18% 19% 15% 20% 21% 29% 53% 49% 47% 23% 26% 66% 32% 81% 81% 87% 83% 82% 81% 71% 70% 31% 35% 36% 67% 59% 64% 54% 34% 19% 13% 9% 13% 16% 16% 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer bra **Varken eller Stämmer dåligt 6% 3% 3% *Skala för är ändrad från 5-gradig till 4-gradig. **Ej aktuellt för. För är svarsskalan ändrad från 5-gradig till 4-gradig. Det innebär att den gula stapeln endast är aktuell/möjlig för 2008, 2011 och. Vi anser att viss jämförelse går att göra trots att skalan har ändrats. Intressant att se är hur fördelningen blivit, av de som tidigare varit varken eller. På frågan om hur eleverna trivs med stämningen på skolan har varken eller resulterat i ett stämmer dåligt. Detsamma gäller frågan om att bemöta varandra med respekt. Däremot ser vi det omvända förhållandet avseende frågan om våld på skolan. Övriga frågor ser vi att ungefär hälften av svaren resulterat i ett stämmer bra och hälften i ett stämmer dåligt. 36

45 H U R T Y C K E R D U A T T D E T Ä R I D I N S K O L A? ( 2 / 3 ) * 16% 84% Sexuella trakasserier förekommer i min skola % 6% 15% 18% 76% 76% % 71% 75% 25% 72% 18% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola % 70% 18% 20% 9% 66% 34% 58% 26% 16% Min skola agerar om en lärare kränker en elev % 52% 29% 30% 18% 19% 19% 81% 8% 13% 79% Våld förekommer i min skola : n= : n= : n= : n= % 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer bra Varken eller Stämmer dåligt *Skala för är ändrad från 5-gradig till 4-gradig. 37

46 H U R T Y C K E R D U A T T D E T Ä R I D I N S K O L A? ( 3 / 3 ) * **Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 68% 32% % 36% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan % 41% 36% 37% 23% 22% % 35% 17% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd % 49% 49% 31% 29% 41% 20% 22% % 29% 20% 68% 32% Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar % 52% 27% 32% 15% 17% % 27% 16% : n= : n= : n= : n= % 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer bra Varken eller Stämmer dåligt *Skala för är ändrad från 5-gradig till 4-gradig. **Ny fråga för. **I tidigare mätningar har det varit två frågor gällande likabehandling av flickor och pojkar. är det en fråga som är formulerad: Mina lärare behandlar killar och tjejer lika. Tidigare mätningar har frågorna varit uppdelade som följande: Pojkar får bättre möjlighet än flickor och Flickor får bättre möjlighet än pojkar. Vi kan därav inte göra någon årsjämförelse på denna fråga. 38

47 V A D T Y C K E R D U O M F Ö L J A N D E P Å D I N S K O L A? * Skolmiljön 19% 60% 14% 6% Skolbiblioteket 32% 49% 13% 6% Skolmaten 13% 37% 29% 21% **Undervisningen 28% 59% 3% Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det 40% 43% 13% 4% **Elevhälsan 35% 50% 11% 4% **Tillgången till datorer 54% 27% 11% 8% **Lärarna 30% 55% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Mindre bra Inte alls bra n= *Skala för är ändrad från 5-gradig till 4-gradig. ** = Alternativet fanns endast och. Signifikanta skillnader Skolmiljön: Kön: Tjejerna tycker i något högre grad att skolmiljön är ganska eller mycket bra. 81 procent av tjejerna svarar ganska eller mycket bra på frågan jämfört med 78 procent av killarna. Skolbiblioteket: Kön: Det är 20 procent av killarna som svarar inte alls bra samt mindre bra på frågan jämfört med 16 procent av tjejerna. Målgrupp: Det är 87 procent av gymnasieeleverna som svarar att de upplever skolbiblioteket som ganska eller mycket bra. Motsvarande siffra bland högstadieeleverna är 74 procent. Skolmaten: Målgrupp: 16 procent av högstadieeleverna svarar att de upplever skolmaten som mycket bra och jämförbar siffra bland gymnasieeleverna är elva procent. Undervisningen: Kön: Det är 63 procent av tjejerna som svarar att de tycker att undervisningen är ganska bra jämfört med 55 procent av killarna. 33 procent av killarna tycker undervisningen är mycket bra och motsvarande siffra bland 39

48 tjejerna är 25 procent. Målgrupp: Det är 63 procent av gymnasieeleverna som svarar att de tycker att undervisningen är ganska bra jämfört med 54 procent av högstadieeleverna. 33 procent av högstadieeleverna tycker undervisningen är mycket bra och motsvarande siffra bland gymnasieeleverna är 25 procent. Möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det: Kön: 20 procent av tjejerna svarar att de tycker att extra hjälp och stöd inte alls är bra eller mindre bra jämfört med 14 procent av killarna. 45 procent av killarna svarar att det är mycket bra och motsvarande siffra bland tjejerna är 36 procent. Målgrupp: Det är 45 procent av gymnasieeleverna som svarar att de tycker att möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna vid behov är ganska bra jämfört med 40 procent av högstadieeleverna. 42 procent av högstadieeleverna svarar mycket bra och motsvarande siffra bland gymnasieeleverna är 29 procent. Skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog: Kön: Det är 16 procent av tjejerna som svarar att de tycker den är inte alls eller mindre bra och motsvarande bland killarna är tolv procent. Målgrupp: Det är 57 procent av gymnasieeleverna som svarar att de tycker att elevhälsan är ganska bra jämfört med 43 procent av högstadieeleverna. 42 procent av högstadieeleverna svarar mycket bra och motsvarande siffra bland gymnasieeleverna är 38 procent. Tillgång till datorer: Målgrupp: Det är 96 procent av gymnasieeleverna som svarar att de tycker att tillgången på datorer är ganska eller mycket bra. Motsvarande siffra bland högstadieeleverna är 63 procent. Lärarna: Kön: Det är fler killar än tjejer som svarar att de tycker att lärarna är mycket bra. 34 procent bland killarna jämfört med 27 procent bland tjejerna. Målgrupp: Det är 88 procent av gymnasieeleverna som svarar att de tycker att lärarna är ganska eller mycket bra. Motsvarande siffra bland högstadieeleverna är 83 procent. 39

49 V A D T Y C K E R D U O M F Ö L J A N D E P Å D I N S K O L A? ( 1 / 2 ) * 79% 20% Skolmiljön % 68% 17% 18% 14% 14% % 21% 21% 81% 19% Skolbiblioteket % 70% 18% 20% 8% 11% % 18% 18% 50% 50% Skolmaten % 49% 23% 21% 30% 42% % 20% 47% 87% 13% * Undervisningen % 19% 7% 2008 : n= : n= : n= : n= % 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bra Varken eller Dåligt *Skala för är ändrad från 5-gradig till 4-gradig. ** = Alternativet fanns endast och. För är svarsskalan ändrad från 5-gradig till 4-gradig. Det innebär att den gula stapeln endast är aktuell/möjlig för 2008, 2011 och. Vi anser att viss jämförelse går att göra trots att skalan har ändrats. Intressant att se är hur fördelningen blivit, av de som tidigare varit varken eller. 40